235/2015

I denna förordning föreskrivs det om verkställigheten av det stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk, nedan miljöersättning , som avses i artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005, nedan landsbygdsförordningen . Miljöersättningen utgör en del av det program för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020 som Europeiska kommissionen har godkänt. Ersättning kan beviljas och betalas under den tid som utvecklingsprogrammet är i kraft inom ramen för de medel som anvisats i statsbudgeten.

I denna förordning avses med

En miljöförbindelse börjar den 1 maj det år då förbindelsen ingås. Förbindelseåret och förbindelseperioden börjar den 1 maj och slutar den 30 april.

En förbindelse som en jordbrukare har ingått förblir i kraft även om jordbrukaren inte ansöker om årlig utbetalning av miljöersättning, om orsaken till att utbetalning inte har sökts är en sådan som avses i 13 § 2 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare.

En miljöförbindelse kan ingås för ett basskifte som består av åker och som 2014 berättigade till kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket. En förbindelse kan även ingås för ett sådant basskifte som består av permanent gräsmark och som används som åkermark. Det minsta ersättningsberättigande jordbruksskiftet som kan räknas till minimiarealen är 0,01 hektar.

En miljöförbindelse kan förutom för den areal som avses i 1 mom. ingås för åkerareal som 2013 berättigade till miljöstöd för jordbruket, kompensationsbidrag eller de stöd som avses i 6 § 1 mom. 2 punkten i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) . Ersättningsberättigande areal inom systemet med miljöförbindelser är också åkerareal som omfattade jordbruksskiften 2013 eller 2014 och som 2014 berättigade varken till miljöstöd för jordbruket eller kompensationsbidrag och

Den areal som omfattas av miljöförbindelsen är fortfarande ersättningsberättigande fastän miljöersättning inte söks för den eller arealen arrenderas eller säljs till någon annan jordbrukare, om arealen förblir åker.

Icke odlad areal godkänns inte som ersättningsberättigande areal. Åkerskiften, som är icke odlad åker som sköts eller som tillfälligt inte odlas, betraktas inte som icke odlad areal. Som ersättningsberättigande areal godkänns inte heller ett åkerskifte, i fråga om vilket rätten till ersättning har flyttats till ett annat skifte som inte är ersättningsberättigat i de fall som avses i 2 mom.

En miljöförbindelse kan, när förbindelsen ingås och under förbindelseperioden, på ansökan av jordbrukaren inbegripa åkerareal som inte berättigar till varken miljöstöd för jordbruket eller kompensationsbidrag och som den jordbrukare som ingår förbindelsen har kommit i besittning av genom en sådan ägoreglering som fastställts i en nyskiftesplan enligt 88 § i fastighetsbildningslagen (554/1995) , förutsatt att nyskiftesplanen har vunnit laga kraft och ägorna tagits i besittning i överensstämmelse med den. Icke ersättningsberättigande åkerarealer av detta slag som kommit i jordbrukarens besittning kan dock godkännas som ersättningsberättigande endast om ersättningsberättigande åkerarealer som avses i 4 § 1–2 mom. enligt en nyskiftesplan som vunnit laga kraft har utgått ur jordbrukarens besittning.

En miljöförbindelse kan, när förbindelsen ingås och under förbindelseperioden, på ansökan av jordbrukaren utöver areal som avses i 1 mom. inbegripa åkerareal i fråga om vilken en förbindelse att inte odla som avses i 6 § 2 mom. 3 punkten i lagen om avträdelsepension (16/1974) , 9 § i lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992) eller 12 § i lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) har upphört att gälla 2010 eller efter det.

En miljöförbindelse kan, när förbindelsen ingås och under förbindelseperioden, på ansökan av jordbrukaren inbegripa åkerareal som har övergått till den jordbrukare som ingått en förbindelse från en annan jordbrukare

Om det är fråga om jordbruk eller trädgårdsodling som bedrivs av flera jordbrukare gemensamt eller i form av en sammanslutning, förutsätts det i de fall som avses i 3 mom. 2 punkten att alla jordbrukare, bolagsmän, medlemmar eller delägare är över 65 år. Husbehovsodling betraktas inte som sådant bedrivande av jordbruk eller trädgårdsodling som avses i 3 mom. 3 punkten. Om ett dödsbo överför besittningen av åkerareal som en jordbrukare som har fyllt 65 år har haft i sin besittning till en jordbrukare som ingått en förbindelse, kan det anses att åkern så som avses i 3 mom. härrör från en jordbrukare som har fyllt 65 år, om besittningsöverföringen har skett inom ett år från denne jordbrukares död. Under den vegetationsperiod som föregått besittningsöverföringen ska den 65 år fyllda jordbrukaren själv eller delägarna i dödsboet själva ha odlat den åkerareal som överförs.

Högst fem hektar arealer enligt 1–4 mom. och arealer som är ersättningsberättigande och har övergått till jordbrukaren från en annan jordbrukare som inte har ingått en förbindelse om miljöersättning får med beaktande av anslagen i statsbudgeten fogas till en miljöförbindelse under 2016–2022. Om den areal som omfattas av miljöförbindelsen är mindre än fem hektar, får den areal som fogas till den vara högst en hektar. Om den areal som ska fogas till miljöförbindelsen överskrider maximistorleken, får jordbrukaren ingå en ny miljöförbindelse 2016–2022 i samband med den årliga stödansökan inom gränserna för anslagen i statsbudgeten. (22.4.2021/347)

Till ett basskifte som omfattas av en miljöförbindelse kan med beaktande av anslagen i statsbudgeten på ansökan av jordbrukaren varje år fogas högst 0,1 hektar sådan åkerareal eller sådan areal som består av permanent gräsmark som används som åkermark, för vilken jordbrukaren inte tidigare har haft rätt till miljöersättning.

Till miljöförbindelsen kan fogas sådan areal som en annan jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse har uppgett i den årliga stödansökan under det föregående förbindelseåret och som har godkänts som ersättningsberättigande.

En jordbrukare kan genomföra ett byte av ersättningsberättigandet mellan ersättningsberättigande areal som avses i 4 och 5 § och icke ersättningsberättigande areal. En förutsättning är att ersättningsberättigandet byts för hela basskiftet. Basskiftet kan i samband med bytet delas. Ersättningsberättigandet får inte bytas, om den areal som bytet gäller är mindre än 0,2 hektar per lägenhet.

Ersättningsberättigandet får inte bytas, om bytet leder till att den ersättningsberättigande arealen ökar. Ersättningsberättigandet får inte bytas mellan olika ersättningsområden, om det ersättningsbelopp per hektar som betalas ut skulle öka på grund av bytet av ersättningsområde. Ersättningsberättigandet får bytas endast så att bytet är bestående. Ersättningsberättigandet får bytas endast mellan arealer som jordbrukaren äger.

På förfarandet vid ansökan om byte av ersättningsberättigande tillämpas 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) .

Om det uppges att ett ersättningsberättigande skifte som omfattas av en miljöförbindelse efter det första förbindelseåret är icke odlat eller det vid tillsyn konstateras att det är icke odlat, förloras rätten till ersättning för skiftet. Även i fråga om areal som omfattats av en miljöförbindelse och som tas ur jordbruksanvändning på det sätt som avses i 7 § 2 mom. i statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare (234/2015) , förloras rätten till ersättning. En jordbrukare ska återbetala en ersättning som har utbetalats för areal.

En jordbrukare som har ingått en förbindelse om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion enligt 8 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare får ingå också en miljöförbindelse om de ersättningsberättigande skiften som omfattas av en förbindelse om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion. Jordbrukaren får dock inte för skiften som ingår i en förbindelse om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion välja följande skiftesspecifika åtgärder inom systemet med miljöförbindelser:

På en gårdsbruksenhet ska de bestämmelser om användning av fosfor iakttas som utfärdats med stöd av lagen om gödselfabrikat (539/2006) .

Vid användning av växtskyddsmedel ska de allmänna principerna för integrerat växtskydd enligt lagen om växtskyddsmedel (1563/2011) iakttas. På en gårdsbruksenhet får växtskyddsmedel spridas endast av den som har avlagt den examen som avses i 10 § i lagen om växtskyddsmedel, eller som fått rätt att ordna denna examen eller som har sådan i 28 § 4 mom. i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013 (366/2007) avsedd utbildning som fortfarande är i kraft.

På en gårdsbruksenhet ska en växtskyddsspruta som används för spridning av växtskyddsmedel testas på det sätt som föreskrivs i 4 kap. i lagen om växtskyddsmedel. En ny växtskyddsspruta behöver inte testas förrän fem år efter att den skaffats, om växtskyddssprutan uppfyller kraven i statsrådets förordning om maskiners säkerhet (400/2008) och bestämmelserna i standardserien EN ISO 16119 eller, om när gäller växtskyddssprutor som skaffats före den 15 december 2011, om växtskyddssprutan uppfyller bestämmelserna i standardserien SFS-EN 12761. Traktorsprutor i yrkesmässig användning ska testas en gång senast den 26 november 2016 och därefter vart femte år. Om spridningsutrustningen har testats tidigare på det sätt som avses i 28 § 3 mom. i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013, behöver utrustningen inte testas på nytt förrän fem år efter testningen.

Vid bestämmande av åtgärdens basnivå i en miljöförbindelse ska de minimikrav som ställs på användningen av gödselmedel och växtskyddsmedel som avses i denna paragraf iakttas.

En jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse ska hålla åkerareal som omfattas av en förbindelse öppen på det sätt som föreskrivs i 6 § i statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare.

En jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse ska på gårdsbruksenhetens samtliga åkerskiften och sådana skiften som består av permanent gräsmark som används som åker iaktta den åtgärd som gäller balanserad användning av näringsämnen. Att jordbrukaren förbinder sig till åtgärden är en förutsättning för en förbindelse till de skiftesspecifika åtgärderna inom systemet med miljöförbindelser.

En jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse kan för förbindelseperioden välja följande skiftesspecifika åtgärder för en ersättningsberättigande areal:

När jordbrukaren ingår en förbindelse ska han eller hon uppge de skiftesspecifika tilläggsåtgärder som valts för förbindelseperioden. För ett skifte som används för odling av trädgårdsväxter är det möjligt att välja endast en av de åtgärder som avses i 14 § 5 och 8 punkten. En jordbrukare som har ingått en förbindelse om ekologisk produktion kan inte välja sådana skiftesspecifika åtgärder som avses i 14 § 7 punkten underpunkt a och 14 § 8 punkten. Sådana skiftesspecifika åtgärder som avses i 14 § 5 och 8 punkten kan inte väljas för skiften på vilka det odlas kummin. Om en skiftesspecifik åtgärd som avses i 14 § 5 eller 8 punkten har valts för ett skifte, är det inte möjligt att för skiftet välja en åtgärd som avses i 14 § 7 punkten underpunkt b.

Åtgärder som avses i 14 § 1 och 2 punkten kan inte väljas samtidigt. Skiftesspecifika åtgärder som avses i 14 § 4 punkten underpunkt a och 14 § 3 punkten underpunkt a eller b kan inte väljas samtidigt.

En jordbrukare får välja en ny skiftesspecifik åtgärd under förbindelseperioden endast om förutsättningarna för att genomföra åtgärden uppfylls, om jordbrukaren i stället för den tidigare åtgärden väljer en åtgärd enligt 14 § 4 punkten för samma areal och om jordbrukaren under 2015 har haft ett giltigt avtal om

När en jordbrukare börjar odla trädgårdsväxter eller utökar odlingsarealen för dem under förbindelseperioden får han eller hon välja en åtgärd som avses i 14 § 5 eller 8 punkten.

En jordbrukare får byta åtgärd under förbindelseperioden om

Jordbrukaren ska underrätta kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om bytet av skiftesspecifik åtgärd senast den 15 juni under året för bytet. Om jordbrukaren gör en anmälan om byte görs senare får han eller hon inleda genomförandet av den nya åtgärden vid ingången av följande förbindelseår. Miljöersättning betalas då från och med ingången av det förbindelseåret.

En vald skiftesspecifik åtgärd enligt 14 § 8 punkten ska frångås, om jordbrukaren ingår en förbindelse om ekologisk produktion.

En jordbrukare får frångå en skiftesspecifik åtgärd, om en förbindelse överförs i enlighet med artikel 47.2 i landsbygdsförordningen. En skiftesspecifik åtgärd för trädgårdslägenheter får frångås också, om odlingsarealen för trädgårdsväxter sjunker till under 1 hektar. En vald skiftesspecifik åtgärd enligt 14 § 6 punkten i denna förordning får frångås också, om minst 80 procent av gårdsbruksenhetens ersättningsberättigande areal inom i 23 § 1 mom. avsett styrningsområde III eller minst 60 procent utanför sådant styrningsområde

En jordbrukare får frångå en skiftesspecifik åtgärd, om en miljöförbindelse förlängs med ett år på det sätt som avses i 5 § 8 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare.

I åtgärden som gäller balanserad användning av näringsämnen ingår att göra upp en odlingsplan som gäller hela förbindelseperioden och en årlig odlingsplan, att göra markkarteringar, kvalitetstest för åkerjord och skiftesspecifika anteckningar, att anlägga skyddsremsor och mångfaldsremsor och att delta i utbildning om miljöersättningen.

Jordbrukaren ska göra upp en femårig odlingsplan under det första förbindelseåret senast den 30 april och precisera den med en årlig odlingsplan före vegetationsperiodens början. Det första förbindelseåret ska odlingsplanen göras upp senast den 15 juni. På gårdsbruksenheten ska det tas jordprover av de åkrar som odlas och av skiften som består av permanent gräsmark som används som åker och utföras markkarteringar av dem med tanke på odlingsplaneringen och uppföljningen. Markkartering behöver inte utföras för arealer som används för krukodling. Jordbrukaren ska i de skiftesvisa anteckningarna föra in grundläggande uppgifter om skiftena och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna. En gång under förbindelseperioden och före utgången av det tredje förbindelseåret ska jordbrukaren göra ett kvalitetstest för åkermark. Testet görs genom att en utvärderingsblankett för kvalitetstest för åkerjord fylls i. Odlingsplanen, resultaten från markkarteringen, bedömningen av kvalitetstestet för åkerjord och de handlingar som ansluter sig till de skiftesvisa anteckningarna ska förvaras på gårdsbruksenheten.

Jordbrukaren eller den som svarar för gårdsbruksenhetens skötsel ska delta i den endagsutbildning om systemet för miljöersättning som ordnas av de lokala samarbetsområdenas landsbygdsmyndigheter, närings-, trafik- och miljöcentralerna och intressentgrupper. Kravet på utbildning kan också uppfyllas genom en elektronisk tentamen. Jordbrukaren ska delta i utbildningen en gång under programperioden 2014–2020, antingen innan förbindelseperioden börjar eller under de två första förbindelseåren.

Om en miljöförbindelse förlängs med ett år på det sätt som avses i 5 § 8 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare behöver jordbrukaren inte göra upp en femårig odlingsplan, göra ett kvalitetstest för åkerjord eller delta i den utbildning eller den tentamen som avses i 3 mom.

Om ett basskifte gränsar till ett vattendrag ska det på en åker och en sådan areal som består av permanent gräsmark som används som åker finnas en i genomsnitt minst tre meter bred skyddsremsa vid kanten mot vattendraget. En skyddsremsa kan vara högst tio meter bred. När behovet av en skyddsremsa bedöms utnyttjas den information om fåror och bäddar som produceras och upprätthålls av Finlands miljöcentral och som grundar sig på ett avrinningsområde med en storlek på 10 kvadratkilometer. På de kanter av basskiftet som inte gränsar till vattendrag kan det för att främja naturens mångfald anläggas i genomsnitt högst tre meter breda mångfaldsremsor som ingår i odlingsväxtens areal.

Ett basskifte gränsar inte till ett vattendrag om

En jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse får årligen använda högst den i bilagorna 2–5 angivna mängd kväve och den i bilagorna 6–8 angivna mängd fosfor per hektar åker och sådan areal som består av permanent gräsmark som används som åker. Vid fosforgödsling får det årliga över- och underskottet dock utjämnas under utjämningsperioden ( fosforutjämning ). Utjämningsperioden får omfatta högst fem år. Fosforutjämningen ska inledas när den tillåtna årliga fosfornivån överskrids. Fosforutjämningen kan inledas också när den tillåtna årliga mängden fosfor underskrids. Tidpunkten för utjämningsperiodens början och slut ska anges i de skiftesspecifika anteckningarna. Kväve- och fosforgödslingen ska utföras skiftesvis på basis av grödan, skördenivån och jordens bördighet eller mullhalt.

Näringsämnena i stallgödsel från husdjur ska beaktas i enlighet med statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) . På en gårdsbruksenhets samtliga åkerarealer och sådana arealer som består av permanent gräsmark som används som åker ska enligt typ av stallgödsel användas samma grund för beräkning av näringsämnena i stallgödsel. Av den sammanlagda fosforn i stallgödsel och cellsaft från potatis beaktas 100 procent. Av den sammanlagda fosforn i pälsdjursspillning, i köttbenmjöl och i livsmedelsavfall från livsmedelsindustrin samt av den sammanlagda fosforn i bearbetat slam från slamavskiljare och slam från reningsverk beaktas 60 procent. Av den sammanlagda fosforn i aska beaktas 40 procent. Fosforn i organiska gödselfabrikat beaktas på basis av den råvara som gödselfabrikatet innehåller mest av.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas 11 och 12 § i denna förordning och 4 och 11 § samt 12 § 1 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren, 11–13 § i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling samt när det gäller användning och behandling av växtskyddsmedel det tionde föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 2 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs (7/2015) .

Flytgödsel får placeras i en åker på en ersättningsberättigande areal som ingår i miljöförbindelsen. Flytgödsel, urin, vätskefraktion som separerats från flytgödsel eller flytande organiska gödselfabrikat ska spridas på skiftet med utrustning som placerar eller myllar in. Spridningsmängden ska vara minst 20 kubikmeter per hektar och år. Åtgärden behöver inte genomföras varje förbindelseår.

Som krav på åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning samt 10 § 1–3 och 7–9 mom. i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling.

Näringsämnen och organiskt material får återanvändas på en ersättningsberättigande areal som ingår i en miljöförbindelse. Vid återanvändning ska näringshaltigt organiskt material med en torrsubstanshalt om minst 20 procent spridas på ett skifte. De material som används ska vara organiska gödselmedel, jordförbättringsmedel eller växtunderlag enligt lagen om gödselfabrikat, fast gödsel som skaffats från en annan gårdsbruksenhet för nyttobruk eller torr fraktion som separerats från stallgödsel. Stallgödsel, torv, halm, slåtterrester eller motsvarande material från jordbrukarens egen gårdsbruksenhet eller från ett sådant företag i sammanslutningsform där jordbrukaren är delägare berättigar inte till ersättning. En gårdsbruksenhet får inte samtidigt både överlåta och ta emot organiskt material enligt denna paragraf med undantag av sådant organiskt material som har bearbetats i en biogasanläggning. Spridningsmängden ska vara minst 15 kubikmeter per hektar och år. Åtgärden behöver inte genomföras varje förbindelseår.

I fråga om kravet på basnivå för en åtgärd iakttas 12 § i denna förordning och 10 § 1–7 och 9 mom. i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling samt bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen om gödselfabrikat och som syftar till att inom åkerodlingen begränsa användningen av avloppsslam från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och fastighetsspecifika system.

Hantering av avrinningsvatten kräver att det på det ersättningsberättigande skifte som ingår i miljöförbindelsen har byggts regelbar dränering, regelbar underbevattning eller ett system för återanvändning av avrinningsvatten.

Om skiftet har omfattats av ett gällande avtal om specialstöd för hantering av avrinningsvatten enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket, statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013, får en jordbrukare som en skiftesspecifik åtgärd välja hantering av avrinningsvatten på alla sådana skiften i hela landet.

Om det ersättningsberättigande skifte som ingår i miljöförbindelsen inte har omfattats av ett avtal om specialstöd enligt 2 mom., kan åtgärden genomföras endast på ett sådant skifte som på basis av en analys har konstaterats bestå till största delen av jordarten torv eller mulljord eller sur sulfatjord.

Åtgärden kan genomföras på ett ersättningsberättigande skifte som ingår i miljöförbindelsen och som ligger på sur sulfatjord dock endast om skiftet ligger i avrinningsområdet för ån Sirppujoki, i avrinningsområdena för de åar som mynnar ut i Limingoviken eller i området mellan dessa avrinningsområden.

Ett skifte ligger på sur sulfatjord, om ett prov som tagits på 0,5–1,5 meters djup på skiftet analyseras i laboratorium och resultatet visar att pH utan inkubation ligger under 4,5 eller att pH efter högst 16 veckors inkubation ligger under 4,0.

Till en åtgärd som gäller hantering av avrinningsvatten får inte ny ersättningsberättigande areal anmälas efter det att ansökan om arealstöd under det andra förbindelseåret har avslutats. Åtgärden ska genomföras på det ersättningsberättigande skifte som ingår i miljöförbindelsen varje år under hela förbindelseperioden.

Som krav på åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning samt 5 § och 12 § 1 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Inom en åtgärd som gäller miljövårdsvallar ska jordbrukaren anlägga och bevara flerårig vallväxtlighet på ett ersättningsberättigande skifte som ingår i miljöförbindelsen. Åtgärden kan gälla antingen skyddszon, flerårig miljövall eller naturvårdsåker med vall. Fleråriga miljövallar får inte anläggas efter det att ansökan om arealstöd under det andra förbindelseåret har avslutats. Skyddszonerna och de fleråriga miljövallarna ska bevaras på jordbruksskiftet till utgången av förbindelseperioden. Miljövårdsvall får inte anläggas på areal med permanent gräsmark. Åtgärden kan omfatta ett helt basskifte, även om det på bara en del av skiftet finns förutsättning att genomföra åtgärden.

Skyddszoner ska anläggas på skiften som ligger i ett Naturaområde, grundvattenområde, längs vattendrag på det sätt som avses i 18 § 4 mom. eller längs utfallsdiken enligt 3 § 6 punkten i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren eller som gränsar till våtmark som ska skötas med ett miljöavtal enligt 36 §. I de skärgårdsområden inom styrningsområde II som nämns i bilaga 11 kan en skyddszon dock ligga på alla ersättningsberättigande skiften som ingår i miljöförbindelsen. Skyddszonen ska vara mer än tre meter bred. På skyddszonen ska det växa flerårig, ogödslad vall som inte behandlats med växtskyddsmedel.

En jordbrukare får som flerårig miljövall uppge ett jordbruksskifte där det växer vall och som ligger antingen i ett grundvattenområde eller på sur sulfatjord enligt 21 § 5 mom. eller vars jordart är torv eller mulljord. Miljövallar på sura sulfatjordar får dock anläggas endast i det styrningsområde I som avses i bilaga 9.

Vall kan anläggas som naturvårdsåker med vall eller också kan gamla vallar som utvecklats till vall med många arter uppges som sådan. Naturvårdsåkrar med vall kan utgöras av hela basskiften eller av jordbruksskiften. Jordbruksskiften som uppges som naturvårdsåkrar med vall får anläggas också som över tre meter breda remsor längs skiftenas kanter samt i mitten av stora öppna fält. Naturvårdsåker med vall ska bevaras på samma skifte minst två vegetationsperioder. Naturvårdsåkrar med vall får utgöra sammanlagt högst 20 procent av den ersättningsberättigande areal som ingår i miljöförbindelsen i ett område som avses i bilaga 10 ( styrningsområde II ) och högst 5 procent i ett annat område.

Som krav på åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning samt 4 och 11 § samt 12 § 1 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Inom en åtgärd som gäller växttäcke vintertid ska jordbrukaren årligen inom de kommuners område som avses i bilaga 12 ( styrningsområde III ) hålla minst 20, 40, 60 eller 80 procent av den totala arealen av ersättningsberättigande basskiften som ingår i miljöförbindelsen, täckta med växtlighet utanför vegetationsperioden. Det ovannämnda minimiväxttäcket på 20 procent kan även fullgöras med reducerad bearbetning. I styrningsområde III ska de arealer som överstiger minimiväxttäcket på 20 procent vara täckta av en växande gröda eller stubb av grödan ( äkta växttäcke ).

Utanför styrningsområde III ska minst 20, 40 eller 60 procent av den totala arealen av de ersättningsberättigande basskiften som ingår i miljöförbindelsen ha växttäcke utanför vegetationsperioden. Kravet på växttäcke kan uppfyllas antingen med reducerad bearbetning eller äkta växttäcke.

Som krav på åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning samt 12 §, 4 mom. och 13 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Inom åtgärden som gäller användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis ska jordbrukaren åta sig att täcka raderna av ettåriga trädgårdsväxter och raderna av eller radmellanrummen mellan fleråriga växter på de anmälda ersättningsberättigande jordbruksskiften som ingår i miljöförbindelsen. Åtgärden kan väljas för alla de skiften med trädgårdsväxter och skiften med certifierad sättpotatis som är i myndighetsövervakad produktion, där det är möjligt att genomföra åtgärden. Ett skifte för produktion av sättpotatis ska täckas helt och hållet. Skiftenas areal kan variera årligen enligt odlingssituationen, men gårdsbruksenheten ska årligen ha minst ett skifte med sådana växter där det används täckmaterial som berättigar till ersättning.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning och 12 § 1, 2 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Inom en åtgärd som gäller åkernaturens mångfald ska jordbrukaren på de ersättningsberättigande skiften som ingår i miljöförbindelsen anlägga gröngödslingsvallar eller mångfaldsåkrar eller odla fånggrödor eller saneringsgrödor. Miljöersättning för saneringsgrödor kan beviljas till gårdsbruksenheter som i växtföljden odlar potatis, sockerbeta eller trädgårdsväxter på friland, för sådana basskiftesarealer på vilka det enligt stödansökan odlas någon av de nämnda växterna under något av de tre år som föregår stödansökan.

Mångfaldsåkrarna får utgöra högst 15 procent av den ersättningsberättigande åkerareal som ingår i miljöförbindelsen. Mångfaldsåkrarna och sådana naturvårdsåkrar med vall som avses i 22 § får utgöra sammanlagt högst 20 procent av den ersättningsberättigande åkerareal som ingår i miljöförbindelsen i styrningsområde II och högst 15 procent i något annat område.

Som krav på åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning samt 4 och 11 § samt 12 § 1 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Åtgärden som gäller alternativt växtskydd för trädgårdsväxter kan väljas av de gårdsbruksenheter som kan använda en alternativ bekämpningsmetod för sina odlade trädgårdsväxter eller en del av dem. Som växtskyddsmetod kan makroorganismpreparat, odlingstunnlar och mikrobiologiska växtskyddsmedel som sprids med bin ( metodgrupp 1 ) användas. Som växtskyddsmetod kan också nät mot skadeinsekter, mikrobiologiska växtskyddsmedel som sprids mekaniskt samt ogräsharv med optisk styrning eller traktordriven brännare för ogräsbekämpning ( metodgrupp 2 ) användas. Makroorganismpreparaten, de biarterna och produkterna de sprider samt de mikrobiologiska växtskyddsmedlen ska vara godkända i Finland för ändamålet i fråga.

Jordbrukaren ska för växtskyddet i första hand använda en för växtarten eller växtskadegöraren lämplig biologisk eller mekanisk växtskyddsmetod som sådan. Om jordbrukaren på basis av uppföljning konstaterar att bekämpningen har misslyckats kan den kompletteras med kemiska växtskyddsmetoder. Motiveringen till användningen av kemisk bekämpning ska anges i de skiftesspecifika anteckningarna. För ett ersättningsberättigande jordbruksskifte som ingår i miljöförbindelsen får det väljas bara en växtskyddsmetod per gång och den ska användas på hela skiftet. Växtskyddsmetoder som hör till metodgrupp 1 får inte väljas för ett jordbruksskifte med ettåriga trädgårdsväxter. Den valda växtskyddsmetoden och skiftenas areal får variera årligen enligt odlingssituationen, men gårdsbruksenheten ska årligen ha minst ett jordbruksskifte i odling med en sådan växt för vilken alternativa växtskyddsmetoder används. (17.3.2016/179)

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas 11 § 2 och 3 mom. samt 12 § i denna förordning och när det gäller användningen av växtskyddsmedel det tionde föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 2 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs och 12 § 1, 2 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren. (11.6.2015/708)

Den mottagare av ersättning som avses i 5 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare kan ingå följande miljöavtal:

Avtalsperioden och avtalsåret för ett miljöavtal börjar den 1 maj det året då ansökan lämnats in, om det är frågan om ett miljöavtal:

I övriga än i 1 mom. avsedda situationer kan avtalsperioden och avtalsåret börja 1maj året efter ansökan lämnats in.

Avtalsperioden och avtalsåret slutar den 30 april.

Miljöavtalet träder i kraft när avtalsperioden börjar. Avtalet har ingåtts när närings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt ansökan genom ett separat beslut. Ansökan och närings-, trafik- och miljöcentralens separata beslut utgör ett godkänt gällande avtal. Avtalet upphör att gälla, om den årliga utbetalning av miljöersättning som sker med stöd av avtalet inte söks, utom ifall orsaken till att utbetalning inte har sökts är en sådan som avses i 13 § 2 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare.

En förutsättning för ingående och ändring av ett miljöavtal är att det är ändamålsenligt med tanke på de mål som ställs upp för avtalet i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020 och med tanke på ett hållbart nyttjande av naturresurserna och miljöns tillstånd. Kvaliteten på de åtgärder som inbegrips i ett miljöavtal ska överstiga de krav som avses i 4 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare. Ett miljöavtal kan inte innehålla åtgärder för vars genomförande antingen Europeiska unionens eller nationellt stöd inom ramen för stödsystem redan betalas, och inte heller åtgärder som jordbrukaren är förpliktad att vidta enligt annan lagstiftning.

I miljöavtalet ska per basskifte anges de områden som avtalet gäller. Ett nytt basskifte ska bildas av avtalsareal utanför åker eller permanent gräsmark, om inte arealen redan tidigare har uppgetts som ett separat basskifte.

Ett miljöavtal enligt 27 § 1–3 punkten ska grunda sig på en skriftlig plan där de skiftesspecifika åtgärderna anges för varje avtalsår.

Planen ska ha följande bilagor:

Över åtgärder som genomförs på ett avtalsområde ska det föras skiftesvisa anteckningar. I anteckningarna ska nämnas åtminstone skiftets namn, signum och areal samt de årliga åtgärderna, tidpunkten för genomförande av dem, åtgärdernas varaktighet och inverkan på miljön. Om det är fråga om ett avtal som avses i 27 § 4 punkten behöver anteckningar inte föras.

Ny areal kan inte fogas till ett miljöavtal under avtalsperioden. För den nya arealens del ska det ingås ett nytt femårigt miljöavtal, om arealen uppfyller förutsättningarna för ingående av ett miljöavtal. Jordbrukaren ska ansöka om ett nytt avtal i enlighet med förfarandet i 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd.

Inom ramen för anslagen i statsbudgeten kan jordbrukaren ingå ett nytt miljöavtal som ersätter jordbrukarens gällande tidigare miljöavtal och som omfattar både den tidigare arealen enligt miljöavtalet och den nya areal som fogas till avtalet. Det nya miljöavtalet ingås för fem år.

Ett miljöavtal eller en del av det kan under giltighetstiden bytas till ett avtal av en annan typ, förutsatt att ett sådant byte är förknippat med uppenbara fördelar med avseende på miljön och det gällande avtalet blir avsevärt effektivare. Avtalsperioden för det ursprungliga avtal som eventuellt förblir i kraft och vars areal minskar vid bytet fortsätter som normalt. Byte av en del av ett avtal till ett annat avtal förorsakar inte minskning av avtalsarealen. Om mottagaren av ersättning ändå frånträder hela det nya avtal som har ingåtts efter bytet och det ursprungliga avtalet förblir i kraft, räknas de bortfallna områdena som minskning av det tidigare, ursprungliga avtalet.

Det är möjligt att ansöka om att det nya avtal som ingås på grund av byte av avtal ska börja den 1 maj. Miljöersättning betalas efter bytet i överensstämmelse med det nya avtalet. Miljöersättning som har betalats innan avtalet bytts behöver inte återbetalas.

Om det är fråga om ett miljöavtal som avses i 27 § 1–3 mom., kan de avtalsenliga åtgärderna vid behov preciseras under avtalets giltighetstid för att målen för avtalet inte ska äventyras. Preciseringen kan ske på ansökan av mottagaren av ersättning eller på initiativ av närings-, trafik- och miljöcentralen före ingången av följande avtalsår. Precisering ska sökas i enlighet med det förfarande som avses i 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd. Före preciseringen ska stödmottagaren höras i ärendet.

Djurantalet i ett avtal om uppfödning av lantraser kan ökas under avtalsperioden på ansökan av jordbrukaren under det andra och tredje avtalsåret. Om djurantalet ökas efter det här, ska ett nytt avtal ingås beträffande de nytillkomna djuren. Ansökan om ökning av djurantalet ska göras i enlighet med 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd.

Ett miljöavtal kan ingås i fråga om en våtmark, ett översvämningsområde eller en areal som upptas av en fåra som återställts i naturenligt skick och där skötselåtgärder vidtas samt kantområden som är tillräckliga med hänsyn till skötseln. Ett miljöavtal kan också ingås i fråga om anläggande och skötsel av små våtmarker, bottendammar och översvämningsområden.

Utöver de objekt som avses i 1 mom. kan ett miljöavtal ingås i fråga om ett våtmarksobjekt som

Miljöavtal kan dock inte ingås i fråga om skötsel av bevattningsbassänger som saknar vattenvårdsvärde eller mångfaldsvärde eller sådan skötsel av ett område som syftar till att omvandla området till en sjö eller tjärn. Miljöavtal kan inte heller ingås i fråga om ett objekt där den belastning som avrinningsvattnet utgör huvudsakligen kan anses härröra från annat än jordbruk.

När ett miljöavtal har ingåtts utgör avtalsarealen inte längre mark som används för jordbruk. En våtmarks kantområden kan beroende på deras bredd antingen skötas som skyddsremsor som ingår i miljöförbindelsen eller uppges som skyddszoner som ingår i miljöförbindelsen. Skötseln av avtalsarealen ska främja minskad vattendragsbelastning från jordbruk eller förbättra mångfalden i livsmiljöer som utgör jordbruksområden med ensidig natur. Våtmarken kan också utgöra ett förråd av bevattningsvatten, en naturfoderdamm vid fiskodling, en plats för kräftodling samt användas för rekreationsbruk.

I fråga om kravet på basnivå för ett miljöavtal iakttas vid en åtgärd det andra och tredje verksamhetskravet enligt bilaga 1 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs.

Ett miljöavtal kan ingås i fråga om vårdbiotoper, naturbeten, kantområden till åkerområden med stor biologisk mångfald eller stort landskapsvärde, kantområden mellan åkerområde och väg eller åkerområde och vattendrag eller skogsdungar på åkerområden, främjande av levnadsförhållandena för hotade arter som lever i jordbruksmiljö, sådana objekt i jordbruksmiljö som utgör fornminnen samt vård av det kulturarv på landsbygden som hänför sig till långvarig markanvändning. I ett miljöavtal kan man ange kantområden runt ett område där en hotad art förekommer eller där ett fornminne eller ett objekt för landsbygdens kulturarv finns, om kantområdena är tillräckliga för att målsättningarna för skötseln ska kunna uppnås. Bevarandet av habitatet eller värdet av fornminnet eller objektet för landsbygdens kulturav får inte äventyras till följd av skötseln.

När avtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet ingås ska ett objekt med beaktande av anslagen i statsbudgeten prioriteras om det hör till någon av följande målgrupper:

Avtalet kan inte omfatta åker, permanent gräsmark som används som åkermark, odlade gräsmattor, områden som används som trädgård eller park eller vidsträckta sammanhängande kala berg. Avtal kan inte ingås för bekämpning av jätteloka enligt 15 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren, på ett område som består av permanent gräsmark. Avtal kan inte ingås när det gäller att bevara, underhålla eller iståndsätta lador. Avtal kan inte ingås om ett objekt som ska skötas genom betesdrift där stora rovdjur utgör ett betydande hot mot betesdjuren, förutom om skötseln av området har omfattats av ett gällande avtal som avses i 39 § 7 eller 8 punkten i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013. Avtalen kan inte gälla objekt där det saknas klara förutsättningar för att genom skötselåtgärderna framgångsrikt främja artrikedomen i jordbruksmiljön eller landskapet. Avtalen kan inte heller gälla objekt som i första hand används för skogsbruk.

Följande objekt används i första hand för skogsbruk:

I fråga om kravet på basnivå för ett miljöavtal iakttas vid en åtgärd på alla områden som miljöavtalet gäller det andra och tredje verksamhetskravet enligt bilaga 1 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs. Om det område som avtalet gäller är permanent gräsmark som inte används som åkermark, ska i fråga om kravet på basnivå iakttas även 12 § i denna förordning samt 12 § 3 mom. och 14 och 15 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Med vårdbiotop avses torrängar, ängar, strandängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar, som uppvisar tydliga tecken på tidigare betesdrift eller på användning av området för produktion av foder för boskap. Med en värdefull vårdbiotop avses en vårdbiotop som i de rapporter över traditionella landskap som publicerats under 1996–2001 eller i senare uppdaterande inventeringar har klassificerats som nationellt, regionalt eller lokalt värdefulla vårdbiotoper eller som av närings-, trafik- och miljöcentralen har konstaterats uppvisa motsvarande värden och som i sitt nuläge uppfyller definitionen av värdefull vårdbiotop. I definieringen av vårdbiotopens värde bör kriterier enligt vårdbiotopernas inventeringsanvisningar och senare uppdaterande inventeringars kriterier användas.

I fråga om skogsbeten kan ett avtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet ingås om

Utöver de objekt som avses i 2 mom. betraktas som skogsbeten också gammal björkskog som uppkommit genom svedjebruk och för vilken björkdominans samt sådana stenhögar som hänför sig till svedjebruk är typiska, samt skog som inte längre används för betesgång, när de har en lång historia av betesdrift och kan restaureras till skogsbeten som uppfyller förutsättningarna i 2 mom.

Med naturbeten avses inte betesmark som utgör åker eller ett basskifte som består av permanent gräsmark som används som åker utan betesmark som används för att producera foder för boskap och i sitt nuvarande tillstånd inte kan klassas som vårdbiotop eller som vårdbiotop som ska iståndsättas. När det gäller naturbeten är det möjligt att ingå avtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet, om det på området finns sådana natur- eller landskapsvärden som skiljer sig från den övriga omgivningen och som kan främjas genom betesgång. Naturbetet ska ligga i en landskapshelhet i jordbruksmiljö. Naturbeten är också kantzoner och åkerholmar.

Kantzoner som ingår i ett miljöavtal ska ligga i jordbruksmiljö utanför åkerområdet mellan åkerområdet och skog, mellan åkerområdet och väg eller mellan åkerområdet och vattendrag. Kantzonerna kan vara i genomsnitt högst 20 meter breda, men av särskilda skäl kan ett område mellan åkerområde och vattendrag eller mellan åkerområde och väg vara i genomsnitt högst 40 meter brett. Åkerholmar får vara högst 1 hektar stora.

Ett miljöavtal kan ingås i fråga om åkerskiften i områden som är kända för att vara betydande objekt för massförekomster av tranor, gäss eller svanar och som enligt 4 eller 5 § är ersättningsberättigande. Avtalet kan i första hand omfatta objekt där det har konstaterats att de här fåglarna har orsakat skördeskador och i vars närhet det finns andra livsmiljöer som är viktiga för de här fåglarna. Avtalsarealen kan bestå av ett eller flera basskiften som utgör en helhet inom ett och samma verkningsområde. Avtalet kan inte omfatta åkerskiften där fåglarna upprepade gånger utsätts för störande faktorer. På grund av risken för sjukdomar kan avtal inte ingås om områden som ligger på mindre än en kilometers avstånd från produktionsbyggnaden på en gårdsbruksenhet som håller fjäderfä.

Avtalsområdet ska vara det samma i minst fem vegetationsperioder. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan från fall till fall godkänna en ändring av växtligheten eller utfordringen, om detta är ändamålsenligt med tanke på målen med avtalet.

I fråga om kravet på basnivå för ett miljöavtal iakttas vid en åtgärd 11 och 12 §, det andra verksamhetskravet enligt bilaga 1 och det tionde verksamhetskravet enligt bilaga 2 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs samt 11 §, 12 § 1 och 4 mom. och 15 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren och 11–13 § i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling. (9.3.2017/147)

Ett miljöavtal kan ingås i fråga om uppfödning av östfinsk, västfinsk och nordfinsk boskap, finska lantrasgetter, finska lantrasfår, ålandsfår, kajanalandsfår, finska hästar och lantrashöns för att öka antalet individer av rasen i fråga. Jordbrukaren ska förbinda sig att på sin gårdsbruksenhet föda upp så många djur av samma lantras som nämns i avtalet under hela avtalsperioden. Avtalsdjuren ska vara renrasiga. Hönor och tuppar ska vara minst ett halvt år gamla och nötkreatur, får och getter minst ett år gamla vid ingången av avtalsperioden.

En minskning av antalet djur som avtalet omfattar under avtalsperioden kan godkännas bara av vissa orsaker som avses i 13 § 2 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare.

Om ett miljöavtal förlängs med ett år på det sätt som avses i 5 § 8 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare, behöver avtalsdjur som redan har producerat avkomma i enlighet med villkoren i miljöavtalet inte användas för att öka antalet individer av rasen under fortsättningen av avtalsperioden.

Miljöersättning kan på basis av avtal beviljas för följande åtgärder för bevarande av genetiska resurser:

Miljöersättning kan beviljas den som upprätthåller en ursprungssort som godkänts för den växtsortlista som avses i 5 § i lagen om handel med utsäde (728/2000) för upprätthållande av lantsorter eller hotade gamla handelssorter och ändrade stammar av handelssorter av vall- och foderväxter, stråsäd, rotfrukter, utsädespotatis, olje- och fiberväxter samt grönsaker. Den som upprätthåller en ursprungssort ska se till att sorten upprätthålls på det sätt som anges i bestämmelser som utfärdats med stöd av i 5 § i lagen om utsäde.

Avtalsperioden och avtalsåret börjar den 1 maj och slutar den 30 april. Avtalet har ingåtts när närings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt ansökan genom ett separat beslut. Ansökan och närings-, trafik- och miljöcentralens separata beslut utgör ett godkänt gällande avtal. Avtalet upphör att gälla, om den årliga utbetalning av miljöersättning som sker med stöd av avtalet inte söks, utom ifall orsaken till att utbetalning inte har sökts är en sådan som avses i 13 § 2 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare.

Miljöersättning kan beviljas för säkert bevarande och upprätthållande av nationellt värdefulla växter inom jordbruket och trädgårdsodlingen, vegetativt förökade nordiska lantsorter som utgör en genetisk resurs samt gamla hotade handelssorter som anpassat sig till Finlands nordliga klimatförhållanden. Den mottagare av miljöersättning som avses i 5 § 7 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare kan i enlighet med en godkänd åtgärdsplan överlåta upprätthållandet till en utomstående aktör och ersätta den som upprätthåller ursprungssorten för kostnaderna för odlingen. Ursprungssorter kan upprätthållas av enskilda personer, föreningar, sammanslutningar och motsvarande aktörer. Upprätthållandet av en ursprungssort kan inte gälla sådana sorter för vilka det betalas miljöersättning på basis av en åtgärd som avses i 43 §.

Den mottagare av miljöersättning som avses i 5 § 7 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare ska främja informationsutbytet mellan de aktörer som godkänts att upprätthålla en ursprungssort och delta i sådana internationella projekt eller sådana projekt inom Europeiska unionens forskningsprogram som syftar till att utveckla databaser för skyddet av lantsorter. Mottagaren av miljöersättning ska också främja allmänhetens medvetenhet om bevarandet och utnyttjandet av genetiska resurser, och om behovet av att skydda dem, genom att framträda i medierna och delta i undervisningsarbetet vid läroanstalterna samt genom att ordna seminarier tillsammans med olika föreningar och läroanstalter som har som mål att skydda och använda växtgenetiska resurser.

Miljöersättning kan beviljas för långvarigt bevarande av finska lantrasers genetiska resurser i en genbank. Miljöersättning kan också beviljas för att främja produktion av bidrottningar av det mörka nordiska biet och införande i stambok av icke stamboksförda arbetshästar av rasen finsk häst. Den mottagare av miljöersättning som avses i 5 § 7 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare kan i enlighet med en godkänd åtgärdsplan överlåta bevarandet till en utomstående aktör och ersätta den som bevarar lantrasens genom för kostnaderna för bevarandet. Lantrasers genom kan bevaras av en seminorganisation eller en veterinär som ansvarar för insamlingen och frysningen av lantrasens sperma och embryon samt för upprätthållandet av lager och information, eller av någon annan motsvarande aktör.

Den mottagare av miljöersättning som avses i 5 § 7 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare ska främja informationsutbytet genom att planera och genomföra verksamheten för bevarande av genetiska resurser från lantraser tillsammans med organisationer som upprätthåller register över olika djurarter och genomför avelsprogram både nationellt och mellan olika medlemsstater i Europeiska unionen. Mottagaren av miljöersättning ska också främja allmänhetens medvetenhet om bevarandet och utnyttjandet av genetiska resurser, och om behovet av att skydda dem, genom att publicera publikationer och broschyrer, framträda i medierna och delta i undervisningsarbetet vid läroanstalterna samt genom att ordna seminarier tillsammans med lokala rasföreningar, avelsorganisationer och läroanstalter.

I den åtgärdsplan som avses i 5 § 7 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare ska den som upprätthåller eller bevarar en sort eller ras, sorterna eller raserna i fråga, åtgärderna i syfte att bevara sorterna eller raserna, grunderna för bedömningen av skyddet och de åtgärder som främjar informationsutbytet specificeras. I en åtgärdsplan för bevarande av lantrasers genom ska även de åtgärder beskrivas som syftar till att främja införande i stambok av icke stamboksförda arbetshästar av rasen finsk häst och produktion av bidrottningar av det mörka nordiska biet. Dessutom ska en uppskattning av kostnaderna anges i planen. En förutsättning för ändring av en godkänd åtgärdsplan är att jord- och skogsbruksministeriet godkänner ändringen.

Åtgärderna enligt ett avtal om upprätthållande av en ursprungsväxtart kan vid behov ändras under avtalets giltighetstid för att målen för avtalet inte ska äventyras. Ändring ska sökas hos närings-, trafik- och miljöcentralen i enlighet med förfarandet i 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd.

Miljöersättning kan betalas för ersättningsberättigande arealer som ingår i en miljöförbindelse och som årligen uppgetts i en stödansökan på det sätt som Livsmedelsverket bestämmer, och som är i jordbrukarens besittning senast den 15 juni under året i fråga. Miljöersättning kan betalas för åkerareal som används till odling av åker- och trädgårdsväxter. Jordbrukaren kan i sin årliga stödansökan uppge att utbetalning av ersättning inte söks för en viss åkerareal, om arealkravet i 5 § 2 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare fortfarande uppfylls trots detta. (27.2.2020/94)

Om utvintringsskador förekommer på ett jordbruksskifte kan miljöersättning betalas, förutsatt att skötseln av den odlade åkerarealen uppfyller kraven i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren och att det på huvuddelen av skiftesarealen finns ett växtbestånd som producerar en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om det på huvuddelen av skiftet på grund av utvintringsskador inte är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, kan ersättning inte betalas för skiftet, om det område som drabbats av utvintringsskada inte besås på nytt på våren.

Miljöersättning för vall kan betalas för en skyddsremsa som har avskiljts till ett separat jordbruksskifte. Det minsta ersättningsberättigande jordbruksskiftet för vilket miljöersättning kan betalas är 0,05 hektar.

Miljöersättning betalas inte

I fråga om en gårdsspecifik åtgärd betalas miljöersättning inte för permanent gräsmark som inte används som åkermark, träda, skyddszoner, naturvårdsåkrar med vall, gröngödslingsvallar, mångfaldsåkrar eller tran-, gås- och svanåkrar.

Till en jordbrukare som har ingått en förbindelse om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion enligt 8 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare och som har valt en åtgärd som avses i 14 § 1 eller 2 punkten i denna förordning betalas miljöersättning endast för sådana organiska gödselfabrikat som är tillåtna i ekologisk produktion. Om jordbrukaren har valt en åtgärd som avses i 14 § 1 eller 2 punkten, betalas miljöersättning högst upp till 80 procent av den ersättningsberättigande åkerareal som ingår i miljöförbindelsen. Om jordbrukaren har valt en åtgärd som avses i 14 § 4 punkten underpunkt a, betalas miljöersättning endast för den ersättningsberättigande areal som år 2015 var skyddszon och som jordbrukaren det året uppgav som en skyddszon i stödansökan. Om jordbrukaren har valt en åtgärd som avses i 14 § 7 punkten underpunkt b eller d, betalas miljöersättning högst upp till 25 procent av den ersättningsberättigande åkerareal som ingår i miljöförbindelsen. (22.4.2021/347)

Miljöersättning för åtgärder som avses i 14 § 6 punkten betalas inte i fråga om skiften

Till en gårdsbruksenhet betalas inte miljöersättning för en åtgärd som avses i 14 § 6 punkten om gårdsbruksenheten har befriats från kravet på diversifiering av grödor inom ramen för förgröningsstödet med stöd av artikel 44.3 a eller 44.3 b i stödförordningen eller från kravet på arealer med ekologiskt fokus inom ramen för förgröningsstödet med stöd av artikel 46.4 i stödförordningen.

Jordbrukaren betalas inte för den åtgärd som avses i 14 § 4 punkten, om jordbrukaren har befriats från kravet på arealer med ekologiskt fokus enligt artikel 46.4 i stödförordningen. Om jordbrukaren har valt en åtgärd som avses i 14 § 4 punkten betalas miljöersättning för miljövårdsvallar inte för skiften som uppgetts som permanent gräsmark. Miljöersättning betalas för naturvårdsåkrar med vall enligt den åtgärd som avses i 14 § 4 punkten, om dessa i styrningsområde II utgör högst 20 procent och i andra områden högst 5 procent av ersättningstagarens ersättningsberättigande åkerareal i styrningsområdet i fråga. (11.6.2015/708)

Om jordbrukaren har valt en åtgärd som avses i 14 § 5 punkten betalas miljöersättning endast för de skiften som jordbrukaren uppger som täckta vid ansökan om stöd. Om jordbrukaren har valt en åtgärd som avses i 14 § 8 punkten betalas miljöersättning endast för odlingsarealen för den växt som har samband med genomförandet av åtgärden. Om jordbrukaren har valt en åtgärd som avses i 14 § 7 punkten betalas miljöersättning inte för skiften som uppgetts som permanent gräsmark, areal med ekologiskt fokus inom ramen för förgröningsstödet eller för sådan vallareal som berättigar till befrielse från kravet på areal med ekologiskt fokus.

Miljöersättning kan betalas för ersättningsberättigande areal som ingår i ett miljöavtal i enlighet med bilaga 13. Det minsta ersättningsberättigande jordbruksskiftet för vilket ersättning kan betalas är 0,05 hektar. Miljöersättning kan under avtalsperioden betalas en gång för varje avtalsår och högst så många gånger som motsvarar antalet avtalsår.

Miljöersättning på grundval av ett avtal om uppfödning av lantraser kan betalas för djur som skriftligen har anmälts till närings-, trafik- och miljöcentralen i enlighet med det djurantal som anges i avtalet.

Miljöersättning på grundval av avtal om upprätthållande av en ursprungssort kan betalas under avtalsperioden en gång för varje avtalsår och högst så många gånger som motsvarar antalet avtalsår.

I den åtgärd som gäller klonarkiv för ursprungsväxter berättigar sådana kostnader till ersättning som föranleds av bedömningen och planeringen av behovet av skydd för växtgenetiska resurser samt av åtgärder i syfte att bevara arkiv med växtgenetiska resurser.

I den åtgärd som gäller bevarande av lantrasers genom berättigar sådana kostnader till ersättning som föranleds av bedömningen och planeringen av behovet av skydd för djurgenetiska resurser samt av åtgärder i syfte att bevara arkiv med djurgenetiska resurser.

En förutsättning för utbetalning av miljöersättning är att den åtgärd enligt den godkända åtgärdsplanen som ligger till grund för den kostnad som ersätts har genomförts och att den kostnaden för åtgärden har betalats. Över de kostnader som ersätts ska det finnas en specificerad faktura och ett verifikat över att fakturan har betalats eller, om betalningen inte grundar sig på faktura, ett specificerat kvitto.

För gårdsspecifika och skiftesspecifika åtgärder betalas följande eurobelopp i miljöersättning per hektar:

För åtgärden som gäller växttäcke vintertid betalas följande eurobelopp per hektar i miljöersättning enligt den andel växttäcke som jordbrukaren uppgett:

Med stöd av miljöavtal betalas följande eurobelopp i miljöersättning per hektar:

Med stöd av miljöavtal som gäller uppfödning av lantraser betalas följande eurobelopp i miljöersättning per djurenhet:

För hönor och tuppar av lantras som ingår i ett miljöavtal som gäller uppfödning av lantraser betalas 300 euro i miljöersättning per gårdsbruksenhet.

För genomförande av ett avtal om upprätthållande av en ursprungsväxtart betalas 400 euro i miljöersättning per växtart och år.

Med stöd av ett avtal om upprätthållande av klonarkiv för ursprungsväxter kan högst 50 000 euro betalas i miljöersättning per år.

Med stöd av ett avtal om bevarande av lantrasers genom kan högst 90 000 euro betalas i miljöersättning per år.

Om den ersättning som ska betalas till jordbrukaren överskrider de maximala belopp för miljöersättningen som avses i bilaga II till landsbygdsförordningen, betalas miljöersättning inte för en åtgärd som avses i 14 § 3 punkten underpunkt b, om jordbrukaren har valt en åtgärd som avses i 14 § 5 punkten, 7 punkten underpunkt d eller 8 punkten.

Bestämmelser om ersättningstagarens skyldighet att tillhandahålla stödmyndigheterna de uppgifter som krävs för uppföljning och utvärdering av miljöersättningen finns i artikel 71 i landsbygdsförordningen.

Om en miljöförbindelse, ett miljöavtal eller ett avtal om bevarande av jordbrukets genetiska resurser förlängs med ett år på det sätt som avses i 5 § 8 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare, förblir dess innehåll och villkor sådana de lyder när förbindelsen eller avtalet förlängs, om inte något annat föreskrivs i denna förordning.

Den ersättning som avses i denna förordning beviljas om inte något annat följer av Europeiska kommissionens beslut om den.

Denna förordning träder i kraft den 24 mars 2015. Förordningens 6 § tillämpas dock först från och med den 1 januari 2016.

På sådana avtal om miljöspecialstöd för jordbruket, i vilka avtalsområdet utgörs av åker, som avses i 39 § 1 mom. 3, 8 och 11 punkten i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning.

Om en jordbrukare som 2014 har ingått en förbindelse om miljöstöd för jordbruket som ett led i basåtgärderna har anlagt en naturvårdsåker och 2015 väljer en åtgärd som avses i 14 § 4 mom. i denna förordning kan naturvårdsåkern beaktas som en i åtgärden avsedd flerårig vallväxtlighet. Om en jordbrukare som 2014 har ingått en förbindelse om miljöstöd har anlagt en ovannämnd naturvårdsåker som består av ängsväxter, kan jordbrukaren vid ansökan om ersättning uppge åkern som en i 14 § 4 punkten underpunkt c avsedd naturvårdsåker med vall, men inte som en i 14 § 7 punkten underpunkt c avsedd mångfaldsåker. En gröngödslingsvall som har anlagts före 2015 kan vara skiftad efter anläggningen sammanlagt högst tre år.

Om jordbrukaren har ett gällande avtal om miljöspecialstöd för jordbruket i enlighet med lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd eller med statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket och detta avtal inte innehåller något villkor om anpassning av avtalet på grund av ändringar i lagstiftningen, kan jordbrukaren för sin miljöförbindelse välja en motsvarande skiftesspecifik åtgärd enligt denna förordning, men för denna åtgärd betalas inte miljöersättning för en areal som omfattas av ett avtal om specialstöd innan avtalet om specialstöd har upphört.

Om jordbrukaren har ett sådant gällande avtal om miljöspecialstöd för jordbruket enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket, vars avtalsperiod upphör den 31 maj eller den 30 juni, börjar avtalsperioden för ett nytt motsvarande miljöavtal enligt denna förordning den 1 maj.

Om vid fosforgödsling av ett skifte har använts fosforutjämning som pågår när en miljöstödsförbindelse ingås, kan utjämningsperioden avslutas när fosforutjämningen är positiv, om fosfor inte längre kan spridas på skiftet på det sätt som avses i denna förordning. På skiftet får då inte längre spridas mer fosfor. Om på skiftet före den 1 maj 2015 har lagrats gödselmedel eller organiskt gödselfabrikat kan detta spridas på skiftet även om de fosformängder som avses i 18 § 5 mom. överskrids.