147/2017

Näringsämnen och organiskt material får återanvändas på en ersättningsberättigande areal som ingår i en miljöförbindelse. Vid återanvändning ska näringshaltigt organiskt material med en torrsubstanshalt om minst 20 procent spridas på ett skifte. De material som används ska vara organiska gödselmedel, jordförbättringsmedel eller växtunderlag enligt lagen om gödselfabrikat, fast gödsel som skaffats från en annan gårdsbruksenhet för nyttobruk eller torr fraktion som separerats från stallgödsel. Stallgödsel, torv, halm, slåtterrester eller motsvarande material från jordbrukarens egen gårdsbruksenhet eller från ett sådant företag i sammanslutningsform där jordbrukaren är delägare berättigar inte till ersättning. En gårdsbruksenhet kan inte samtidigt både överlåta och ta emot organiskt material enligt denna paragraf. Spridningsmängden ska vara minst 15 kubikmeter per hektar och år. Åtgärden behöver inte genomföras varje förbindelseår.

I fråga om kravet på basnivå för en åtgärd iakttas 12 § i denna förordning och 10 § 1–7 och 9 mom. i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling samt bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen om gödselfabrikat och som gäller begränsningar för användning av avloppsslam från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och fastighetsspecifika system.

Ett miljöavtal enligt 27 § 1–3 punkten ska grunda sig på en skriftlig plan där de skiftesspecifika åtgärderna anges för varje avtalsår.

Planen ska ha följande bilagor:

Ett miljöavtal kan ingås i fråga om en våtmark, ett översvämningsområde eller en areal som upptas av en fåra som återställts i naturenligt skick och där skötselåtgärder vidtas samt kantområden som är tillräckliga med hänsyn till skötseln. Ett miljöavtal kan också ingås i fråga om anläggande och skötsel av små våtmarker, bottendammar och översvämningsområden.

Utöver de objekt som avses i 1 mom. kan ett miljöavtal ingås i fråga om ett våtmarksobjekt som

Miljöavtal kan dock inte ingås i fråga om skötsel av bevattningsbassänger som saknar vattenvårdsvärde eller mångfaldsvärde eller sådan skötsel av ett område som syftar till att omvandla området till en sjö eller tjärn. Miljöavtal kan inte heller ingås i fråga om ett objekt där den belastning som avrinningsvattnet utgör huvudsakligen kan anses härröra från annat än jordbruk.

När ett miljöavtal har ingåtts utgör avtalsarealen inte längre mark som används för jordbruk. En våtmarks kantområden kan beroende på deras bredd antingen skötas som skyddsremsor som ingår i miljöförbindelsen eller uppges som skyddszoner som ingår i miljöförbindelsen. Skötseln av avtalsarealen ska främja minskad vattendragsbelastning från jordbruk eller förbättra mångfalden i livsmiljöer som utgör jordbruksområden med ensidig natur. Våtmarken kan också utgöra ett förråd av bevattningsvatten, en naturfoderdamm vid fiskodling, en plats för kräftodling samt användas för rekreationsbruk.

I fråga om kravet på basnivå för ett miljöavtal iakttas vid en åtgärd det andra och tredje verksamhetskravet enligt bilaga 1 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs.

Ett miljöavtal kan ingås i fråga om vårdbiotoper, naturbeten, kantområden till åkerområden med stor biologisk mångfald eller stort landskapsvärde, kantområden mellan åkerområde och väg eller åkerområde och vattendrag eller skogsdungar på åkerområden, främjande av levnadsförhållandena för hotade arter som lever i jordbruksmiljö, sådana objekt i jordbruksmiljö som utgör fornminnen samt vård av det kulturarv på landsbygden som hänför sig till långvarig markanvändning. I ett miljöavtal kan man ange kantområden runt ett område där en hotad art förekommer eller där ett fornminne eller ett objekt för landsbygdens kulturarv finns, om kantområdena är tillräckliga för att målsättningarna för skötseln ska kunna uppnås. Bevarandet av habitatet eller värdet av fornminnet eller objektet för landsbygdens kulturav får inte äventyras till följd av skötseln.

När avtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet ingås ska ett objekt med beaktande av anslagen i statsbudgeten prioriteras om det hör till någon av följande målgrupper:

Avtalet kan inte omfatta åker, permanent gräsmark som används som åkermark, odlade gräsmattor, områden som används som trädgård eller park eller vidsträckta sammanhängande kala berg. Avtal kan inte ingås för bekämpning av jätteloka enligt 15 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren, på ett område som består av permanent gräsmark. Avtal kan inte ingås när det gäller att bevara, underhålla eller iståndsätta lador. Avtal kan inte ingås om ett objekt som ska skötas genom betesdrift där stora rovdjur utgör ett betydande hot mot betesdjuren, förutom om skötseln av området har omfattats av ett gällande avtal som avses i 39 § 7 eller 8 punkten i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013. Avtalen kan inte gälla objekt där det saknas klara förutsättningar för att genom skötselåtgärderna framgångsrikt främja artrikedomen i jordbruksmiljön eller landskapet. Avtalen kan inte heller gälla objekt som i första hand används för skogsbruk.

Följande objekt används i första hand för skogsbruk:

I fråga om kravet på basnivå för ett miljöavtal iakttas vid en åtgärd på alla områden som miljöavtalet gäller det andra och tredje verksamhetskravet enligt bilaga 1 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs. Om det område som avtalet gäller är permanent gräsmark som inte används som åkermark, ska i fråga om kravet på basnivå iakttas även 12 § i denna förordning samt 12 § 3 mom. och 14 och 15 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

I fråga om kravet på basnivå för ett miljöavtal iakttas vid en åtgärd 11 och 12 §, det andra verksamhetskravet enligt bilaga 1 och det tionde verksamhetskravet enligt bilaga 2 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs samt 11 §, 12 § 1 och 4 mom. och 15 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren och 11–13 § i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling.