366/2007

Denna förordning tillämpas på verkställandet av kompensationsbidrag och miljöstöd enligt artikel 36 i EG:s landsbygdsförordning. De nämnda stöden utgör ett led i det program för utveckling av landsbygden på det finländska fastlandet för åren 2007–2013 som Europeiska gemenskapernas kommission har godkänt.

Inom ramen för de medel som anvisats i statsbudgeten kan till jordbrukare och andra stödtagare under giltighetstiden för det i 1 mom. nämnda programmet beviljas och betalas kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket så som föreskrivs närmare i denna förordning.

I denna förordning avses med

Stödberättigande åkerareal inom kompensationsbidragen och miljöstödet utgör den åkerareal som varit stödberättigande i samband med dessa stöd år 2005 eller därefter, förutsatt att den har förblivit stödberättigande också efter det nämnda året. Om åkern år 2006 har godkänts som stödberättigande i enlighet med 46 eller 46 a § i statsrådets förordning från år 2000 i egenskap av åkerareal som antingen härrör från en jordbrukare som har fyllt 65 år eller hänför sig till nyskifte är den stödberättigande, förutsatt att den har förblivit stödberättigande också efter det nämnda året. (22.4.2010/273)

De stödberättigande skiften som under något förbindelseår på grund av växelbruk besitts av en annan jordbrukare som har ingått en förbindelse kan räknas in i den i 6 § 1 mom. i axel 2-lagen avsedda arealen för den jordbrukare som i huvudsak besitter skiftet. I detta fall skall jordbrukaren separat ansöka skriftligen hos den behöriga myndigheten om byte av skiftena, och denna fattar beslut om huruvida bytet är godtagbart. Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas till den som odlar ett stödberättigande skifte.

Om villkoret beträffande arealen inte längre uppfylls i en situation som inte avses i 2 mom. i den här paragrafen upphör förbindelsen att gälla, vilket kan medföra att jordbrukaren förpliktas att återbetala de utbetalda stöden för hela förbindelseperioden. Jordbrukaren skall återbetala stöden för den areal som han eller hon fortfarande besitter och för den areal som övergår till någon som inte har förbundit sig vid stöd som är förenligt med denna förordning eller med statsrådets förordning från år 2000 eller för den areal som på annat sätt upphör att omfattas av stödsystemen i fråga.

När en förbindelse ingås kan stödberättigande i samband med kompensationsbidrag eller miljöstöd sökas och godkännas i fråga om en åkerareal som har övergått till den jordbrukare som ingår förbindelsen från en annan jordbrukare

Om ett dödsbo överför besittningen av åkerareal som en jordbrukare som har fyllt 65 år har haft i sin besittning till en jordbrukare som ingår en förbindelse, kan det anses att åkern så som avses i 1 mom. härrör från en jordbrukare som har fyllt 65 år, om besittningsöverföringen har skett inom ett år från denne jordbrukares död. Under den vegetationsperiod som föregått besittningsöverföringen bör den 65 år fyllda jordbrukaren själv eller delägarna i dödsboet själva ha odlat den åkerareal som överförs.

När en förbindelse ingås kan stödberättigande i samband med kompensationsbidrag eller miljöstöd sökas och godkännas i fråga om en åkerareal som inte berättigar till stöd och som den jordbrukare som ingår förbindelsen har kommit i besittning av genom en sådan ägoreglering som fastställts i en nyskiftesplan enligt 88 § i fastighetsbildningslagen (554/1995) , förutsatt att nyskiftesplanen har vunnit laga kraft och ägorna tagits i besittning i överensstämmelse med den. Vad som ovan föreskrivs om ägaren tillämpas också på en arrendator, om arrendeområdet med stöd av 86 § i fastighetsbildningslagen har flyttats på det sätt som anges i nyskiftesplanen. Icke stödberättigande åkerarealer av detta slag som kommit i jordbrukarens besittning kan dock godkännas som stödberättigande och härigenom för en förbindelse endast om stödberättigande åkerarealer som avses i 3 § 1 mom. enligt en nyskiftesplan som vunnit laga kraft har utgått ur jordbrukarens besittning. (16.4.2009/240)

Som stödberättigande godkänns inte en areal som omfattas av en i 6 § 2 mom. 3 punkten i lagen om avträdelsepension (16/1974) , 9 § i lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992) eller 12 § i lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) avsedd förbindelse att inte odla.

Som stödberättigande åkerareal godkänns inte areal som inte odlas, naturbete och naturäng samt öppen hagmark. Som areal som inte odlas betraktas icke odlade åkerskiften som inte utgör icke odlad åker som sköts eller åkerskiften som tillfälligt inte odlas. Om det efter det första förbindelseåret uppges att ett skifte som uppgetts som stödberättigande är icke odlat eller det vid en kontroll konstateras att skiftet är icke odlat, anses det vara sådan avförd areal som avses i 8 § 1 mom. (16.4.2009/240)

En jordbrukare kan genomföra ett byte av stödberättigandet mellan stödberättigande åkerareal som avses i 3 § och icke stödberättigande åkerareal. En förutsättning är att den stödberättigande areal som byts har uppgetts som basskifte under det år som föregår bytet och att stödberättigandet byts för hela basskiftet. Om den till miljöstöd berättigande areal som byts är belägen inom stödregionerna C1–C4, får stödberättigandet inte överföras till en areal som är belägen inom stödregion A eller B. När det gäller kompensationsbidrag får den stödberättigande åkerarealen inte bytas mellan olika stödregioner, om det stödbelopp per hektar som betalas ut skulle öka på grund av bytet av stödregion. Stödberättigandet får inte bytas, om den åkerareal som bytet gäller är mindre än ett hektar per lägenhet. Inom miljöstödet får stödberättigandet inte bytas i fråga om ett basskifte som omfattas av ett gällande specialstödsavtal med undantag för det avtal som avses i 54 b §. Stödberättigandet får inte bytas, om bytet leder till att den stödberättigande åkerarealen ökar. Stödberättigandet får bytas endast så att bytet är bestående. Stödberättigande får bytas endast i fråga om åkerarealer som jordbrukaren äger och som har uppgetts i ansökan om arealstöd stödåret före byte av stödberättigandet. (17.2.2011/137)

På förfarandet vid ansökan om byte av stödberättigandet tillämpas 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) . (28.3.2013/238)

Förbindelseperioden i fråga om miljöstöd är fem år och börjar den 1 maj det år då förbindelsen ingås.

En förbindelse som en jordbrukare har ingått förblir i kraft även om jordbrukaren inte ansöker om årlig utbetalning av stödet, om orsaken till att utbetalning inte har sökts är en sådan som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen.

Jordbrukaren kan avföra som stödberättigande godkända skiften så att de blir icke stödberättigande, ta dem ur bruk permanent, överföra dem ur sin besittning till en jordbrukare som inte har en gällande förbindelse eller överföra dem till något annat ändamål än odling på följande villkor:

Som avförande av stödberättigande åkerareal betraktas inte en situation där stödberättigande skiften övergår till någon som har förbundit sig vid stödet i fråga antingen i enlighet med denna förordning eller på det sätt som anges i statsrådets förordning från år 2000.

Till förbindelsen kan fogas åkerareal som en annan jordbrukare som har ingått en förbindelse har uppgett i den årliga stödansökan under det föregående förbindelseåret och som i överensstämmelse med detta har godkänts som stödberättigande. Till förbindelsen kan fogas också åkerareal som har innehafts av en jordbrukare som har ingått en förbindelse på motsvarande sätt så som anges i statsrådets förordning från år 2000.

Om en jordbrukare som har ingått en förbindelse får åkerareal i sin besittning under förbindelseåret i fråga av en sådan jordbrukare som har fyllt 65 år och motsvarar förutsättningarna i 4 § 1 mom., kan åkerarealen fogas till förbindelsen. Om en jordbrukare som har ingått en förbindelse kommer i besittning av åkerareal genom en besittningsöverföring som ett dödsbo företar, kan åkerarealen fogas till förbindelsen, om den 65 år fyllda jordbrukare som motsvarat förutsättningarna i 4 § 1 mom. har avlidit under det förbindelse- eller kalenderår då överföringen av besittningsrätten har skett. Under den vegetationsperiod som föregått överföringen av besittningsrätten skall den 65 år fyllda jordbrukaren själv eller delägarna i dödsboet själva ha odlat den åkerareal som överförs. Till förbindelsen kan också fogas åkerarealer som den jordbrukare som har ingått en förbindelse har kommit i besittning av på det sätt som anges i 4 § 3 mom. efter att förbindelsen har börjat gälla.

Till en förbindelse kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten på ansökan efter det första förbindelseåret under det andra, tredje, fjärde och sjätte förbindelseåret fogas åkerarealer vilka inte är stödberättigande och inte har uppgetts i stödansökan för det föregående året och inte heller godkänts som stödberättigande i en stödansökan som lämnats in av en annan jordbrukare som har ingått en förbindelse och vilka inte är sådana åkerarealer som avses i 9 § 2 mom. Arealen för dessa arealer som önskas bli fogade till förbindelsen ska vara mindre än 50 procent av jordbrukarens referensareal eller högst två hektar. (15.3.2012/131)

Om arealökningen överstiger det tak som anges i 1 mom., kan jordbrukaren under förbindelseperioden ingå en ny förbindelse som gäller stödet i fråga vid den årliga stödansökan inom ramen för anslagen i statsbudgeten. Om en ny förbindelse inte kan ingås, skall de icke stödberättigande åkerarealerna odlas i enlighet med förbindelsevillkoren utan stöd.

När en förbindelse har överförts skall den jordbrukare som fortsätter att odla iaktta den förbindelse som gäller stödet i fråga under den förbindelseperiod som återstår för den förbindelse som den tidigare jordbrukaren har ingått. En jordbrukare som frånträder en förbindelse kan lämna mindre än 0,5 hektar stor åkerareal för husbehovsodling.

Om en jordbrukare har en gällande miljöstödsförbindelse enligt statsrådets förordning från år 2000 kan avtal ingås med honom eller henne, förutsatt att jordbrukaren ingår en miljöstödsförbindelse enligt denna förordning efter att den tidigare förbindelsen har upphört att gälla.

Avtal kan ingås i fråga om åkerareal som är stödberättigande i samband med miljöstödet. Avtal enligt 40, 41, 49 eller 51 § kan ingås för annat än åkerareal så som föreskrivs i denna förordning.

Avtalet träder i kraft vid avtalsperiodens ingång. Avtalet har ingåtts när närings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt ansökan genom ett separat beslut. Ansökan och närings-, trafik- och miljöcentralens separata beslut utgör ett godkänt gällande beslut. Avtalet förblir i kraft även om årlig utbetalning av specialstöd inte söks, när orsaken till att utbetalning inte söks är en sådan som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen. (21.1.2010/46)

I avtalet skall basskiftesvis anges de åkerområden och andra områden som avtalet gäller. En minst 0,05 hektar stor åkerareal som är stödberättigande i samband med miljöstödet eller areal som inte utgör åkerareal kan godkännas ingå i avtalsområdet. Avtalsområdet skall innehas av kontrahenten under hela avtalsperioden, om det inte är fråga om situationer som avses i 47 § 2 mom. Under avtalets giltighetstid kan kontrahenten emellertid i enlighet med det som sägs i 21 § avföra arealer ur avtalet. Avtalet kan ingås att gälla arrenderade åkerområden eller andra områden, förutsatt att arrendeavtalet är i kraft under hela avtalsperioden. (8.11.2007/995)

Om avtal har sökts för en del av ett basskifte som utgör åker ska ett separat basskifte bildas av avtalsarealen i samband med att avtalet godkänns, om det inte är fråga om avtal enligt 43, 54 eller 54 a–c §. Ett nytt basskifte ska bildas också av avtalsareal utanför åker, om arealen inte redan tidigare har uppgetts som ett separat basskifte. (17.2.2011/137)

Avtalsperioden för avtal som avses i 40, 41 och 51 § kan i ansökan vara fem eller tio år. Avtalsperioden för avtal som avses i 54 a och 54 b § är fem år och för avtal som avses i 54 c § tio år. Närings-, trafik- och miljöcentralen fastställer avtalsperiodens längd i sitt beslut om godkännande av avtalet. Avtalsperioden för övriga avtal är fem år. (21.1.2010/46)

Avtalsperioden och avtalsåret börjar den 1 maj eller den 1 oktober. Avtalsperioden och avtalsåret slutar den 30 april om de börjar den 1 maj och den 30 september om de börjar den 1 oktober. Avtalsperioden skall fastställas i det avtal som ingås.

Avtalsperioden för avtal enligt 45, 46 och 52 § börjar den 1 maj. Avtalsperioden för avtal enligt 40, 54 och 54 a–54 c § kan börja antingen den 1 maj eller den 1 oktober. Om det område som avtalet ska gälla ingår i ett översiktsplaneområde för skyddszoner eller vall har anlagts på arealen i fråga under det föregående året eller tidigare, kan avtal enligt 40 § börja gälla den 1 maj. Om det är fråga om avtal enligt 41, 49 eller 50 § och det på avtalsområdet har gjorts en sådan icke-produktiv investering som avses i 4 § 1 mom. 4 punkten i axel 2-lagen, kan avtalet börja gälla den 1 maj. Om en ursprungssort sås under hösten på det område som avtalet ska gälla, kan avtal enligt 54 § börja gälla den 1 oktober. Avtalsperioden för övriga avtal börjar den 1 oktober. (22.4.2010/273)

Om det är fråga om ett sådant avtal enligt statsrådets förordning från år 2000 vars avtalsperiod upphör den 31 maj, kan motsvarande avtal enligt denna förordning ingås så att det börjar gälla den 1 maj samma år. När avtalsperioden för ett avtal enligt denna förordning upphör kan med avvikelse från 3 mom. ett nytt motsvarande avtal ingås så att det börjar gälla den 1 maj. (8.11.2012/604)

Avtal enligt 40–43, 49, 51 och 54 a § ska grunda sig på en skriftlig plan där åtgärder ska anges för vart och ett avtalsår. (22.5.2008/335)

En förutsättning för ingående av avtal som grundar sig på en plan, med undantag av avtal som avses i 43 och 54 a §, och för ändringar som avses i 21 och 25 §, är att det i enlighet med 14 § 2 mom. i axel 2-lagen är ändamålsenligt med tanke på ett hållbart nyttjande av naturresurserna och på miljöns tillstånd. (21.1.2010/46)

En plan som avses i 15 § ska uppta åtminstone följande uppgifter och handlingar:

En åtgärd som ska genomföras och den kostnad som den föranleder kan godkännas i avtalet, om åtgärden är motiverad med avseende på uppnåendet av målen för avtalet. Som kostnad kan godkännas kostnaden för det förmånligaste genomförandesättet. Bara kostnader som uppkommit under program- eller avtalsperioden och som hänför sig till genomförandet av avtalet kan godkännas som kostnader för ett avtal som grundar sig på en plan.

Ekonomisk nytta som uppkommer vid bärgning eller på något annat sätt genom användningen av området ska beaktas i beloppet av specialstöd som betalas på basis av avtalet. Nytta som uppkommer inom skogsbruket beaktas dock inte.

Inkomstbortfall beräknas enligt sådan användning som sker i enlighet med tvärvillkoren. Vid beräkningen av inkomstbortfall beaktas inte inkomstbortfall som hänför sig till skogsbruket på avtalsområdet.

Skäliga planeringskostnader och kostnader för förande av skötseldagbok kan ingå i totalkostnaderna för ett avtal som grundar sig på en plan.

Kostnader för arrendering av avtalsområdet godkänns inte som godtagbara kostnader i samband med specialstöd. Som kostnader kan godkännas extra kostnader för uppsikt över betesdjur och förseende av dem med dricksvatten. Som kostnader godkänns inte kostnader för virkesdrivning, transport av virke eller andra kostnader som hänför sig till skogsbruket.

Som kostnader som kan ersättas kan sådant arbete godkännas som stödtagaren utför i anslutning till genomförandet av avtalsvillkoren samt kostnader som föranleds av användningen av egna maskiner och anordningar, om det förs skötseldagbok över arbetet. (17.2.2011/137)

Kostnader som anges utan transaktionskostnad kan godkännas högst till de belopp som anges i bilaga 2 till denna förordning, om närings-, trafik- och miljöcentralen fastställer specialstöd som betalas på basis av ett avtal som grundar sig på en plan och bedömer de kostnader som anges i jordbrukarens ansökan. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska lägga transaktionskostnaden till det specialstöd som betalas på basis av ett avtal som grundar sig på en plan. Om det i ett avtal som avses i 42 § fastställs som avtalsvillkor att avtalsområdet ska vara täckt av växtlighet under vintersäsongen, kan kostnaden för detta inte beaktas, om jordbrukaren har valt en tilläggsåtgärd som avses i 32 § 3, 4 eller 5 punkten. Det är dock möjligt att från fall till fall avvika från de kostnader som anges i bilaga 2, om motiverade faktiska skäliga kostnader i det enskilda fallet stöder en sådan avvikelse.

När beloppet av specialstöd godkänns skall hänsyn tas till sådana situationer där de planerade åtgärder för vilka specialstöd söks redan är föremål för annat stöd i enlighet med ett av Europeiska gemenskapen finansierat eller nationellt stödsystem. Specialstöd kan inte betalas för åtgärder för vilka annat stöd redan betalas.

Ett avtal kan inte inbegripa åtgärder som jordbrukaren är förpliktad att vidta enligt annan lagstiftning. Ett avtal kan inte heller inbegripa åtgärder för vilka jordbrukaren har fått ersättning genom beslut av vattendomstolen, miljötillståndsverket eller regionförvaltningsverket. Om ersättning för en åtgärd har betalts med stöd av vattenlagen (264/1961) , kan åtgärden inte införlivas med avtalet under de tio år som följer efter det att ersättningen har erhållits. (21.1.2010/46)

Om det är fråga om avtal enligt 40, 41, 43, 49 eller 51 § ska skötseldagbok föras över de åtgärder som vidtas på avtalsområdet. I skötseldagboken ska antecknas åtminstone skiftets namn, signum och areal samt de årliga åtgärderna, tidpunkten för genomförande av dem, åtgärdernas varaktighet och inverkan på miljön. I skötseldagboken för ett avtal enligt 43 § ska antecknas också åtgärder som ansluter sig till reglering, skötsel och underhåll av avtalsområdet.

Om det är fråga om ett avtal enligt 40–43, 49, 51, 54 a eller 54 c §, ska åtgärderna påbörjas på alla avtalsskiften under det första avtalsåret, om annat inte förutsätts i den godkända planen.

Arealen för ett område som omfattas av ett avtal enligt 15, 45, 46 och 54 c § kan minskas med högst 10 procent under avtalsperioden, förutsatt att kontrahenten återbetalar de specialstöd som har betalats för den areal som avförts ur avtalet. Arealen i avtal enligt 15 § kan dock minskas bara om de mål som har fastställts för avtalet inte äventyras. Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan får arealen för ett område som omfattas av ett avtal enligt 45 och 46 § minska, om den areal som utgår ur avtalet införlivas med ett annat avtal enligt 45 eller 46 §. Den areal som omfattas av ett avtal enligt 54 b § får under hela avtalsperioden minska med sammanlagt högst 10 procent. Utbetalda specialstöd behöver inte återbetalas. (9.2.2012/63)

2 mom. har upphävts genom F 21.1.2010/46 . (21.1.2010/46)

Arealen för ett område som omfattas av avtal kan minska mer än vad som anges i 1 mom., om minskningen har en grund som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen.

Till ett avtal enligt 45 och 46 § kan på ansökan, inom ramen för de anslag som anvisats i statsbudgeten, efter det första avtalsåret under det andra och tredje avtalsåret fogas åkerarealer som inte ingår i det ursprungliga avtalsområdet. Arealen av de områden som fogas till avtalet skall vara högst 50 procent av jordbrukarens ursprungliga avtalsareal eller utgöra högst två hektar.

Om arealökningen under det andra och det tredje avtalsåret är större än den ökning som anges i 1 mom. eller om arealökningen under det fjärde, femte, sjätte eller sjunde avtalsåret är minst två hektar, kan jordbrukaren under avtalsperioden för det i 1 mom. nämnda avtalet i samband med den årliga stödansökan, inom ramen för de anslag som anvisats i statsbudgeten, ansöka om ett nytt avtal som gäller gårdsbruksenheten. Om ett nytt avtal inte kan ingås, ska de åkerarealer som avtalet inte omfattar odlas i enlighet med avtalsvillkoren utan specialstöd. (20.3.2014/237)

Med nya åkerarealer avses inte skiften som en jordbrukare som har ingått avtal enligt 45, 46, 54 och 54 b § har kommit i besittning av genom en sådan ägoreglering som fastställts i en nyskiftesplan enligt 88 § i fastighetsbildningslagen, förutsatt att nyskiftesplanen har vunnit laga kraft och ägorna tagits i besittning i överensstämmelse med den efter inledandet av avtalsperioden för det ovan nämnda avtalet. Vad som ovan föreskrivs om ägaren tillämpas också på en arrendator, om arrendeområdet med stöd av 86 § i fastighetsbildningslagen har flyttats på det sätt som anges i nyskiftesplanen. Nya åkerarealer av detta slag som kommit i jordbrukarens besittning kan dock godkännas som stödberättigande och härigenom för en i 45, 46, 54 och 54 b § avsedd förbindelse endast om stödberättigande åkerarealer som avses i 3 § 1 mom. enligt en nyskiftesplan som vunnit laga kraft har utgått ur jordbrukarens besittning. (28.3.2013/238)

Om den digitaliserade arealen för ett skifte som godkänts för ett avtal avviker från arealen för det avtalsskifte som fastställts i avtalet, skall det beslut som gäller avtalet ändras så att avtalsarealen motsvarar den digitaliserade arealen. Om skiftesarealen minskar till följd av digitaliseringen behöver avtalet dock inte ändras, om skillnaden mellan den digitaliserade arealen och avtalsarealen är obetydlig. Avtalsarealen ändras på basis av digitaliseringen först efter att stödtagaren har godkänt den digitaliserade arealen.

Om stödtagaren i sin ansökan om avtal har uppgett att arealen för ett skifte som avtalet önskas gälla är klart större än den digitaliserade arealen, skall stödtagaren återbetala specialstöd som har betalts till ett för stort belopp.

Ett avtal eller en del av ett avtal kan under giltighetstiden bytas till ett annat avtal av olika typ, förutsatt att bytet medför uppenbara fördelar med tanke på miljön och att det gällande avtalet effektiveras betydligt. Är det fråga om ett tioårigt avtal eller en del av det som byts till ett femårigt avtal, inleds det nya femåriga avtalet vid tidpunkten för bytet. Är det fråga om ett femårigt avtal eller en del av det som byts till ett tioårigt avtal, inleds det nya tioåriga avtalet vid tidpunkten för bytet. Avtalsperioden för det ursprungliga avtal som eventuellt förblir i kraft och vars areal minskar vid bytet fortsätter som normalt.

Byte av en del av ett avtal till ett annat avtal förorsakar inte minskning av avtalsarealen så som avses i 21 §. Om stödtagaren ändå frånträder hela det nya avtal som har ingåtts efter bytet och det ursprungliga avtalet förblir i kraft, räknas de bortfallna områdena som minskning av det tidigare, ursprungliga avtalet.

Byte av avtal kan sökas under den årliga tiden för ansökan om nya avtal. Det är möjligt att ansöka om att det nya avtal som ingås på grund av byte av avtal ska börja i enlighet med avtalsperioden för det gällande avtalet, det vill säga den 1 maj eller den 1 oktober. Specialstöd betalas efter bytet i överensstämmelse med det nya avtalet. Specialstöd som har betalats innan avtalet bytts behöver inte återbetalas. (17.2.2011/137)

Om det är fråga om ett avtal som avses i 40–43 §, 49 eller 51 §, kan de avtalsenliga åtgärderna vid behov preciseras under avtalets giltighetstid för att målen för avtalet inte ska äventyras. Preciseringen kan ske på ansökan av stödtagaren eller på initiativ av närings-, trafik- och miljöcentralen före ingången av följande avtalsår. Precisering ska sökas i enlighet med det förfarande som avses i 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd. Före preciseringen ska stödtagaren höras i ärendet. (28.3.2013/238)

Ett avtal enligt 52 § kan justeras med avseende på djurantalet vid ingången av vart och ett avtalsår. Ansökan om ökning av djurantalet ska göras i enlighet med förfarandet i 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd. (28.3.2013/238)

Om antalet djurenheter i fråga om djur som berättigar till specialstöd på en gårdsbruksenhet som omfattas av ett avtal enligt 46 § minskar så att det understiger en djurenhet och det med jordbrukaren på gårdsbruksenheten ingångna avtalet har ändrats för den återstående avtalsperioden till ett avtal enligt 45 §, kan jordbrukaren inte ansöka på nytt om ett avtal om ekologisk husdjursproduktion under den återstående avtalsperioden. Motsvarande förfarande skall tillämpas, om jordbrukaren lägger ned husdjursproduktionen beträffande de djur som berättigar till det ovan nämnda stödet av en orsak som inte avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen.

Är det fråga om ett avtal som avses i 45 eller 46 §, kan närings-, trafik- och miljöcentralen på ansökan överföra avtalet på den nya ägaren eller innehavaren av en del av gårdsbruksenheten bara, om orsaken till ansökan om överföring är att avtalsområdet delas på grund av arvskifte, avvittring eller upplösning av en sammanslutning. Av skäl som hänför sig till miljön kan dock överföringen av en del av ett avtalsområde eller av hela avtalet i delar godkännas också i andra fall och för andra avtal än de som nämns ovan. Vid en överföring ska den stödtagare som fortsätter med verksamheten iaktta avtalet i fråga under den återstående avtalsperioden. Är det fråga om ett avtal som avses i 52 §, kan de djur som omfattats av avtalet överföras till de nya ägarna eller innehavarna förutsatt att antalet djur inte minskar.

En jordbrukare som har en gällande förbindelse om kompensationsbidrag enligt statsrådets förordning från år 2000 kan år 2007 i stället för den tidigare förbindelsen ingå en ny förbindelse inom det kompensationsbidragssystem som tillämpas under programperioden 2007–2013. Jordbrukaren skall härvid förbinda sig i enlighet med det som anges i 5 § i axel 2-lagen.

När en förbindelse som gäller det kompensationsbidragssystem som tillämpas under programperioden 2007–2013 ingås skall förfarandet i 13 § i axel 2-lagen iakttas.

En jordbrukare som har förbundit sig vid miljöstödet får årligen använda högst 80 kilogram fosfor per hektar åker. Vid gödsling av trädgårdsväxter får den årliga fosformängden uppgå till högst 120 kilogram per hektar åker. Fosforutjämning får tillämpas i fråga om de ovan nämnda mängderna. Vid fosforgödsling kan en högst fem år lång utjämningsperiod tillämpas. Fosforutjämningsperioden skall inledas när den tillåtna årliga fosfornivån överskrids. Utjämningsperioden kan inledas också när den tillåtna årliga mängden fosfor underskrids. Tidpunkten för utjämningsperiodens början och slut skall anges i de skiftesvisa anteckningarna.

En jordbrukare som har förbundit sig vid miljöstödet får årligen använda högst den mängd kväve per hektar åker som framgår av statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000) .

En ny växtskyddsspruta som med avseende på spridning av växtskyddsmedel skaffas till en gårdsbruksenhet där jordbrukaren har förbundit sig vid miljöstödet ska uppfylla kraven enligt den europeiska standardserien SFS-EN 12761. Dessutom ska Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi eller tillverkaren av växtskyddssprutan ha utfärdat ett skriftligt intyg över att sprutan har testats och godkänts. Sprutor som är i bruk ska dessutom testas vart femte år av en av Säkerhets- och kemikalieverket auktoriserad testare och i enlighet med de anvisningar som verket i fråga har meddelat. Om en period på fem år går ut efter vegetationsperioden ska en växtskyddsspruta som används vid spridning av växtskyddsmedel testas innan följande vegetationsperiod börjar. Med växtskyddsspruta avses självgående och traktordrivna växtskyddssprutor. (17.2.2011/137)

På gårdsbruksenheter får växtskyddsmedel spridas bara av den som vart femte år deltar i en minst fyra timmar lång utbildning kring aktuella växtskyddsfrågor. Som utbildning godkänns sådan utbildning som närings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt i förväg och avläggande av den examen som avses i 10 § i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011) . Som utbildning godkänns också avläggande av en av Säkerhets- och kemikalieverket anordnad examen i användning av växtskyddsmedel som medför särskild fara för hälsa eller miljö eller avläggande av en motsvarande tidigare specialexamen. Senast under det sjätte året av giltighetstiden för denna examen ska utbildning som närings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt genomgås eller den examen som avses i 10 § i lagen om växtskyddsmedel avläggas. Med utbildning enligt detta moment jämställs också Säkerhets- och kemikalieverkets beslut om godkännande av utbildningsanordnare enligt 9 § i lagen om växtskyddsmedel och beslut om godkännande av examensanordnare enligt 11 § i den lagen. Det ska finnas ett skriftligt intyg över deltagande i utbildningen eller avläggande av examen. Utbildningen ska genomgås före utgången av det första förbindelseåret. Om femårstiden löper ut efter utgången av vegetationsperioden ska utbildning genomgås innan följande vegetationsperiod börjar. (20.3.2014/237)

En jordbrukare som förbinder sig att genomföra basåtgärderna ska genomföra en helhet som består av följande åtgärder: planering och uppföljning av miljövården i samband med odling, gödsling av åkerväxter, gödsling av trädgårdsväxter, dikesrenar och skyddsremsor samt bevarande av naturens mångfald och landskapet. Som ett led i basåtgärderna kan jordbrukaren anlägga en naturvårdsåker. (16.4.2009/240)

En jordbrukare som har ett gällande avtal enligt denna förordning skall förbinda sig att av de åtgärder som anges i 1 mom. iaktta kraven beträffande dikesrenar och skyddsremsor samt bevarande av naturens mångfald och landskapet efter att hans eller hennes miljöstödsförbindelse enligt denna förordning upphör att gälla, om inte han eller hon uppfyller det i 7 § i axel 2-lagen angivna ålderskravet efter att förbindelsen har upphört att gälla.

En jordbrukare som inte uppfyller det i 7 § i axel 2-lagen angivna ålderskravet och som har ett gällande avtal enligt 22 eller 28–30 § i statsrådets förordning från år 2000 eller ett 20-årigt avtal om miljöspecialstöd för jordbruket enligt beslutet om miljöstöd skall förbinda sig att av de åtgärder som anges i 1 mom. iaktta kraven beträffande dikesrenar och skyddsremsor samt bevarande av naturens mångfald och landskapet efter att hans eller hennes förbindelse om bas- och tilläggsåtgärder enligt statsrådets förordning från år 2000 eller förbindelse att iaktta motsvarande villkor upphör att gälla.

Till jordbrukaren betalas stödet för basåtgärder för åkerväxternas del i enlighet med beloppet för husdjurslägenheter, förutsatt att det på jordbrukarens gårdsbruksenhet finns minst 0,4 djurenheter animalieproduktionsdjur per stödberättigande hektar åker eller minst 25 djurenheter och att jordbrukaren då han eller hon har förbundit sig vid miljöstödet har meddelat att detta villkor uppfylls. År 2007 kan uppfyllelsen av detta villkor meddelas också senast den dag som föreskrivs i 33 § 1 mom. Animalieproduktionsdjur som jordbrukaren eller jordbrukarens familjemedlemmar innehar beaktas vid uträkningen av antalet djurenheter. De produktionsutrymmen som används till uppfödning av animalieproduktionsdjur skall vara i jordbrukarens besittning. Animalieproduktionsdjuren omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienterna i följande tabell:

För övriga djurslag skall den koefficient i tabellen i 1 mom. användas som närmast motsvarar den årliga fosforproduktionen i stallgödsel av dem. Om det gäller ett satellitsvinstall räknas antalet suggor per år ut genom att svinstallets suggplatser multipliceras med koefficienten 1,3.

Om husdjursproduktionen på en gårdsbruksenhet läggs ned eller om antalet animalieproduktionsdjur inte når upp till det i 30 § 1 mom. angivna minimiantalet, betalas stödet för basåtgärder för åkerväxternas del i enlighet med beloppet för växtodlingslägenheter från och med följande utbetalning av miljöstöd.

Den ändring som framgår av 1 mom. görs inte, om det är fråga om en tillfällig nedgång i djurantalet. En nedgång i djurantalet är tillfällig i situationer som orsakas av produktionsuppehåll som krävs inom vissa produktionsinriktningar, grundlig reparation eller utvidgning av en husdjursbyggnad, ändring av produktionsinriktningen eller något som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen.

Om en gårdsbruksenhet inleder husdjursproduktion eller utökar den på så sätt att antalet animalieproduktionsdjur når upp till det i 30 § 1 mom. angivna minimiantalet under den återstående förbindelseperioden, kan till jordbrukaren betalas stödet för basåtgärder för åkerväxternas del i enlighet med beloppet för husdjurslägenheter under den återstående förbindelseperioden. Denna ändring kan företas också om en generationsväxling eller någon annan överföring av besittningsrätten till hela gårdsbruksenheten företas under en pågående förbindelseperiod och förbindelsen överförs. En ändring av produktionsinriktningen kan göras högst två gånger under förbindelseperioden. Betalningen av stöd på basis av den ingångna förbindelsen och uppgifterna i stödansökan kan ändras, förutsatt att jordbrukaren anmäler ändringen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet före utgången av juni under året i fråga. När det gäller ändringar som anmäls senare betalas stödet i överensstämmelse med ändringen från ingången av det följande förbindelseåret. (16.4.2009/240)

Jordbrukaren kan med de inskränkningar som föreskrivs i 33–36 § välja följande tilläggsåtgärder för förbindelseperioden:

Tilläggsåtgärder kan väljas för såväl sedvanliga jordbruksväxter som trädgårdsväxter. Grupperingen av trädgårdsväxterna i trädgårdsväxter i grupp 1 respektive 2 samt vissa frökryddväxter finns i bilaga 1. När jordbrukaren ingår en förbindelse ska han eller hon uppge de tilläggsåtgärder som valts för förbindelseperioden. Jordbrukaren kan 2007 dock byta de tilläggsåtgärder som han eller hon redan har valt eller meddela dem senast den 15 juni 2007. Jordbrukaren kan på motsvarande sätt också frångå en redan vald tilläggsåtgärd helt och hållet. Jordbrukaren kan låta bli att välja någon tilläggsåtgärd när han eller hon förbinder sig vid miljöstödet, om gårdsbruksenheten är en trädgårdslägenhet eller om alla jordbrukarens åkrar är belägna inom stödregion C. Jordbrukaren kan inte välja tilläggsåtgärder enligt 32 § 4–6 och 10 punkten för åkrar som är belägna inom stödregion C.

Om jordbrukarens alla åkrar är belägna inom stödregionerna A och B, kan jordbrukaren välja högst fyra tilläggsåtgärder för dem. Om jordbrukarens alla åkrar är belägna inom stödregion C, kan jordbrukaren välja högst två tilläggsåtgärder för dem. Om jordbrukaren har åkrar inom såväl stödregionerna A och B som stödregion C, kan jordbrukaren välja högst fyra tilläggsåtgärder. Av dem kan jordbrukaren välja högst två tilläggsåtgärder i stödregion C. För åkrar som är belägna i stödregion C kan jordbrukaren välja bara tilläggsåtgärder som avses i 32 § 1–3 samt 7–9 punkten. På en trädgårdslägenhet kan som tilläggsåtgärder också väljas det antal som nämns ovan, men av de tilläggsåtgärder som väljs kan högst två inom stödregionerna A och B och högst en inom stödregion C vara en tilläggsåtgärd för trädgårdslägenheter. Om en trädgårdslägenhet har åkrar inom samtliga stödregioner, kan högst två tilläggsåtgärder väljas.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 3 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet för vilken en tilläggsåtgärd enligt 32 § 4 eller 5 punkten har valts.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 4 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet för vilken en tilläggsåtgärd enligt 32 § 3 eller 5 punkten har valts.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 5 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet för vilken en tilläggsåtgärd enligt 32 § 3, 4 eller 7 punkten har valts.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 7 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet för vilken en tilläggsåtgärd enligt 32 § 1, 2 eller 5 punkten har valts.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 9 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet för vilken en tilläggsåtgärd enligt 32 § 2 punkten har valts. (7.6.2007/658)

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 1 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet där jordbrukaren har ansökt om eller har ett gällande avtal enligt 45 eller 46 § eller där jordbrukaren har ett gällande avtal enligt 25 eller 25 a § i statsrådets förordning från år 2000. Stöd för tilläggsåtgärden i fråga betalas inte för ett skifte som omfattas av ett avtal enligt 42 § i denna förordning eller 27 § i statsrådets förordning från år 2000. Tilläggsåtgärden gäller inte arealer med trädgårdsväxter.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 3 och 4 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet som har förbundit sig att följa villkoren för husdjurslägenheter och där det sammanlagt föds upp mer än 2 djurenheter av nötkreatur, hästar, får eller getter. Djurenheterna beräknas i enlighet med tabellen i 30 §.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 7 punkten kan väljas bara på gårdsbruksenheter som har förbundit sig att följa villkoren för husdjurslägenheter och där det finns minst 0,4 djurenheter av nötkreatur, får, getter eller hästar per stödberättigande hektar åker eller minst 25 djurenheter av de nämnda djuren. Djurenheterna beräknas i enlighet med tabellen i 30 §.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 8 punkten kan väljas bara på gårdsbruksenheter som har förbundit sig att följa villkoren för husdjurslägenheter och där antalet animalieproduktionsdjur når upp till det minimiantal som anges i 30 § 1 mom. Djurenheterna beräknas i enlighet med tabellen i 30 §. En tilläggsåtgärd kan inte väljas på en gårdsbruksenhet där jordbrukaren har ansökt om eller har ett gällande avtal enligt 54 b §. (9.2.2012/63)

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 11 punkten kan väljas på en trädgårdslägenhet och genomföras bara på arealer med trädgårdsväxter i grupp 1.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 12 punkten kan väljas på en trädgårdslägenhet och genomföras bara på arealer med trädgårdsväxter i grupp 2.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 13 punkten kan väljas på en trädgårdslägenhet och genomföras på arealer med trädgårdsväxter.

En tilläggsåtgärd kan ändras, om

(16.4.2009/240)

Tilläggsåtgärden kan en gång under förbindelseperioden ändras för den återstående förbindelseperioden. Ändringen förutsätter att förutsättningarna för val av tilläggsåtgärd motsvaras.

En tilläggsåtgärd ska frångås, om husdjursproduktionen på en gårdsbruksenhet upphör eller om djurantalet annat än tillfälligt sjunker så att de krav beträffande djurantalet som anges i 30 § 1 mom. inte uppfylls och en tilläggsåtgärd enligt 32 § 7 eller 8 punkten har valts. En vald tilläggsåtgärd enligt 32 § 1 punkten ska frångås, om jordbrukaren ansöker om avtal som avses i 45 eller 46 §. En tilläggsåtgärd enligt 32 § 3 och 4 punkten ska frångås, om det på en gårdsbruksenhet som förbundit sig att följa villkoren för husdjurslägenheter finns mer än två djurenheter av nötkreatur, hästar, får eller getter. En tilläggsåtgärd för trädgårdslägenheter kan frångås, om odlingsarealen för trädgårdsväxter sjunker till mindre än 0,5 hektar. Tilläggsåtgärder enligt 32 § 4–6 och 10 punkten som är avsedda för stödregionerna A och B ska frångås, om jordbrukaren avstår från alla sina åkerarealer inom dessa regioner. Jordbrukaren kan frångå en av de i 32 § 3-6 punkten avsedda tilläggsåtgärder som valts 2007 eller 2008, om jordbrukaren har haft sådana trädesrättigheter som avses i artikel 53 i förordningen om gårdsstöd från 2003 och inom stödregion A eller B har valt tre eller fyra tilläggsåtgärder eller inom stödregion C två tilläggsåtgärder. Om en tilläggsåtgärd frångås, ska jordbrukaren betala tillbaka det stöd som har betalats för den. En tilläggsåtgärd enligt 32 § 8 punkten ska frångås och det stöd som erhållits betalas tillbaka, om jordbrukaren ingår ett avtal som avses i 54 b §. Denna tilläggsåtgärd kan dock inte frångås, om den är den enda tilläggsåtgärd som jordbrukaren valt inom stödområde A eller B. (17.2.2011/137)

Betalningen av stöd på basis av den ingångna förbindelsen och upgifterna i stödansökan kan ändras, förutsatt att jordbrukaren anmäler ändringen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet före utgången av juni under året i fråga. När det gäller ändringar som anmäls senare betalas stödet i överensstämmelse med ändringen från ingången av det följande förbindelseåret.

En jordbrukare som har förbundit sig till miljöstödet år 2007, 2008 eller 2009, och vars miljöstödsförbindelse fortsätter att gälla till och med den 30 april 2015, kan frångå de tilläggsåtgärder enligt 32 § 6, 8 och 13 punkten som han eller hon har valt eller byta dem till andra tilläggsåtgärder. Inom stödregion C kan den jordbrukare som byter ut en tilläggsåtgärd även välja en tilläggsåtgärd enligt 32 § 7 punkten. En tilläggsåtgärd kan dock inte frångås, om den är den enda tilläggsåtgärd som jordbrukaren har valt inom stödregion A eller B. Om det är fråga om en trädgårdslägenhet, kan den enda, valda tilläggsåtgärden frångås. Utbetalda stöd för tilläggsåtgärder behöver inte återbetalas då tilläggsåtgärden frångås eller byts ut.

En jordbrukare som har förbundit sig till miljöstödet år 2007, 2008 eller 2009, och vars miljöstödsförbindelse fortsätter att gälla till och med den 30 april 2015, kan inom stödregion A och B byta den tilläggsåtgärd enligt 32 § 3 punkten som han eller hon har valt till en tilläggsåtgärd enligt punkt 4 eller 5 i ovannämnda paragraf. På motsvarande sätt kan en tilläggsåtgärd enligt 32 § 4 punkten bytas till en tilläggsåtgärd enligt punkt 5 i ovannämnda paragraf. Utbetalda stöd för en tilläggsåtgärd som byts ut behöver inte återbetalas.

En jordbrukare som har en gällande miljöstödsförbindelse enligt statsrådets förordning från år 2000 kan år 2007 i stället för den tidigare förbindelsen ingå en ny förbindelse inom det system med miljöstöd som tillämpas under programperioden 2007–2013. Jordbrukaren skall härvid förbinda sig i enlighet med det som anges i 5 § i axel 2-lagen.

En förbindelse som gäller det miljöstödssystem som tillämpas under programperioden 2007–2013 söks på det sätt som bestäms i 13 § i axel 2-lagen.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan ingå följande avtal med jordbrukare:

I ett avtal om anläggning och skötsel av skyddszon förbinder sig jordbrukaren att på ett odlat åkerområde i enlighet med en plan anlägga flerårig vallväxtlighet och att sköta den i enlighet med avtalsvillkoren.

Skyddszonen skall vara minst 15 bred i genomsnitt. Bredden bestäms enligt terrängen och översvämningsgränserna. Avtalet kan i begränsad utsträckning inbegripa också ett strandområde i naturtillstånd som är beläget i skyddszonens omedelbara närhet, mellan skyddszonen och ett utfallsdike eller en vattenfåra som är större än ett utfallsdike eller mellan skyddszonen och en tjärn, en sjö eller havet, förutsatt att strandområdet sköts i enlighet med avtalsvillkoren.

I stödregionerna A och B kan avtal ingås för skyddszoner som anläggs på åker som är belägen invid ett utfallsdike eller en vattenfåra som är större än ett utfallsdike, på åker som är belägen vid stranden av en tjärn, en sjö eller havet eller på åker som är belägen på ett klassificerat grundvattenområde.

I stödregion C kan avtal ingås i fråga om anläggning av skyddszon på ett objekt för vars del giltighetstiden för ett avtal som hänför sig till beslutet om miljöstöd upphör genom beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen innan avtalsperioden för det avtal som här avses börjar, på ett objekt där ett motsvarande avtal om specialstöd som uppfyller vad som föreskrivs i statsrådets förordning från år 2000 upphör att gälla vid ingången av avtalsperioden för det nya avtal som här avses, eller på ett objekt där behovet av att anlägga en skyddszon har konstaterats i en översiktsplan för skyddszoner eller i motsvarande utredning som syftar till anläggning av sammanhängande skyddszoner vilka berör flera jordbrukare eller i en skyddsplan för ett grundvattenområde. Avtal kan också ingås i fråga om anläggning av skyddszoner på objekt som är belägna på sluttande strandåker eller på ett översvämningsområde eller på objekt som anges i förvaltningsplaner som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (2000/60/EG). En jordbrukare som har ansökt om eller har ett avtal enligt 54 c § kan inte ingå avtal enligt denna paragraf i fråga om samma areal. (21.1.2010/46)

I ett avtal om skötsel av mångfunktionell våtmark förbinder sig stödtagaren att i enlighet med en plan sköta en våtmark som har anlagts på basis av ett avtal enligt beslutet om miljöstöd eller enligt statsrådets förordning från år 2000 eller en våtmark som har anlagts på ett sätt som i övrigt godkänns med avseende på vattenvården.

Avtal kan ingås endast inom sådana områden där åkrarna utgör mer än 20 procent av avrinningsområdet för ett vattendrag eller utfallsdike. Avtal kan ingås bara i avrinningsområdena för åar och älvar som mynnar ut i Finska viken, Skärgårdshavet, Bottenhavet, Kvarken eller Bottenviken samt i avrinningsområdena för sådana sjöar där det genom avtalet är möjligt att avsevärt minska den vattendragsbelastning som jordbruket står för och att öka naturens mångfald i jordbruksområdena samt att främja vilt-, fiskeri- eller kräfthushållningen. Avtal kan ingås också för objekt som har anlagts med hjälp av stöd för icke-produktiva investeringar som avses i axel 2-lagen och för objekt för vilkas del giltighetstiden för ett avtal som hänför sig till beslutet om miljöstöd upphör genom beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen innan avtalsperioden för det avtal som här avses börjar, eller för objekt för vilkas del ett motsvarande i statsrådets förordning från år 2000 avsett avtal om specialstöd upphör att gälla vid ingången av avtalsperioden för det nya avtal som avses här. (21.1.2010/46)

I ett avtal om åkerodling på grundvattenområden förbinder sig jordbrukaren att vid odlingen av ett åkerområde som är beläget på ett grundvattenområde genomföra en plan som skall införlivas med avtalet och där de åtgärder som skall vidtas definieras. Inskränkningarna i odlingen och de åtgärder som skall vidtas fastställs separat i avtalet utifrån förhållandena på grundvattenområdet och på det område som önskas ingå i avtalet. Om en obetydlig del av basskiftet ligger utanför grundvattenområdet, kan hela basskiftet inbegripas i avtalet.

De åtgärder eller inskränkningar som ingår i avtalet kan vara av följande slag:

(16.4.2009/240)

Avtal kan ingås endast för åkerarealer på grundvattenområden av klass I och II. Företräde ges objekt som har omfattats av motsvarande avtal enligt statsrådets förordning från år 2000, objekt där det finns vattentäkter och objekt med något annat särskilt behov av skydd för grundvattnet.

Anteckningar enligt basåtgärderna inom miljöstödet för jordbruket skall avtalsskiftesvis göras i fråga om användningen av näringsämnen och övriga odlingsåtgärder på avtalsarealen.

I ett avtal om behandlingsmetoder för avrinningsvatten förbinder sig jordbrukaren att i enlighet med en plan genomföra reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller återanvändning av avrinningsvatten på ett åkerområde som han eller hon odlar.

Reglerbar dränering kan företas på väl genomsläppliga sand- eller mohaltiga åkerjordar samt gyttjeleror där lutningen är högst 2 procent. Vid reglerbar underbevattning och återanvändning av avrinningsvatten ska jordarten vara väl genomsläpplig fin eller grov mo, fin eller grov sand eller gyttjelera, och lutningen ska vara under 1 procent. (16.4.2009/240)

På en och samma avtalsareal kan endast en av de åtgärder som anges i 1 mom. genomföras och beviljas specialstöd.

Ingåendet av avtal som avses i 45 och 46 § förutsätter att jordbrukaren har godkänts att omfattas av det kontrollsystem som avses i jord- och skogsbruksministeriets förordning om ekologisk produktion och om märkning av och tillsyn över ekologiska produkter (846/2008) . Ansökan om anslutning till kontrollsystemet ska göras senast den sista dagen för ansökan om arealstöd det år då avtalet söks. Senast den 15 september det första avtalsåret ska närings-, trafik- och miljöcentralen ha verkställt en inledande kontroll som är förenlig med kontrollsystemet på jordbrukarens gårdsbruksenhet och jordbrukaren ska ha godkänts att omfattas av kontrollsystemet. Jordbrukaren ska omfattas av kontrollsystemet för åkerbrukets och växthusproduktionens del. Är det fråga om ett avtal som avses i 46 §, förutsätter ingåendet av avtalet dessutom att jordbrukaren har godkänts för kontrollsystemet beträffande ett djurslag som nämns i 46 § 5 mom. Produktionsinriktningen kan under avtalsperioden bytas från en inriktning inom djurproduktionen till en annan eller från en inriktning inom djurproduktion till växtproduktion i enlighet med vad som föreskrivs i 47 §. Också vid byte av produktionsinriktningen ska kontrollsystemet omfatta den produktionsinriktning som avses bli genomförd. Jordbrukaren ska omfattas av kontrollsystemet under hela avtalsperioden. (21.1.2010/46)

Ingåendet av avtal som avses i 45 och 46 § förutsätter att jordbrukaren eller den som ansvarar för gårdsbruksenhetens skötsel har genomgått en minst fem dagar lång grundkurs i ekologisk odling eller motsvarande utbildning kring bedrivande av ekologisk jordbruksproduktion. Är det fråga om jordbruk som bedrivs i form av en sammanslutning, ska den som ansvarar för gårdsbruksenhetens skötsel uppfylla utbildningskravet. Intyg över att utbildningskravet uppfylls ska lämnas in till närings-, trafik- och miljöcentralen senast den sista dagen för ansökan om arealstöd det år då avtalet söks. Om jordbrukaren har haft ett gällande avtal som avses i 25 eller 25 a § i statsrådets förordning från år 2000, förutsätts inget intyg. (21.1.2010/46)

På en gårdsbruksenhet som omfattas av ett avtal enligt 45 eller 46 § där det ingår att åkrarna ska läggas om till ekologisk produktion, ska det under det fjärde, femte, sjätte och sjunde avtalsåret odlas spannmål, ärter, bondbönor, potatis, socker- eller foderbetor, oljeväxter, fiberväxter, vallar för utsädesproduktion, bär, frukt eller grönsaker inklusive örter på sammanlagt minst 30 procent av avtalsarealen. I undantagsfall är det dock möjligt att godkänna att den årliga odlingsarealen för de ovannämnda växterna under det fjärde, femte, sjätte och sjunde avtalsåret ska uppgå till i genomsnitt 30 procent av avtalsarealen, om det kan motiveras med att detta är ändamålsenligt med avseende på arealen av enskilda skiften och växtföljden på gårdsbruksenheten. På en gårdsbruksenhet där åkrarna redan omfattas av ekologisk produktion ska det i växtföljden under avtalsperioden ingå spannmål, ärter, bondbönor, potatis, socker- eller foderbetor, oljeväxter, fiberväxter, vallar för utsädesproduktion, bär, frukt eller grönsaker inklusive örter på sammanlagt minst 30 procent av avtalsarealen. (20.3.2014/237)

Hela avtalsarealen kan bestå av vall bara på en gårdsbruksenhet där skörden främst används som foder för de egna djuren eller som foder för djur på sådana gårdsbruksenheter som regelbundet samarbetar med gårdsbruksenheten och som ingått avtal enligt 46 §. Skiften som uppgetts som gröngödslingsareal och icke odlad åkerareal som sköts kan godkännas i fråga om en areal som sammanlagt utgör högst halva avtalsarealen årligen. Bestämmelser om anläggande och skötsel av gröngödslingsarealer finns i 59 § 2 mom. (17.2.2011/137)

Avtal om ekologisk produktion kan ingås, förutsatt att jordbrukaren förbinder sig att iaktta de i förordningen om ekologisk produktion föreskrivna villkoren inom det ekologiska åkerbruket och den ekologiska trädgårdsproduktionen på sin gårdsbruksenhet.

Utanför avtalet är det möjligt att lämna sådana åkerarealer på en gårdsbruksenhet där produktion av grödor som förutsätts i 44 § 3 mom. är svår att bedriva på grund av skiftenas beskaffenhet eller läge. Som sådana åkerområden kan betraktas bland annat uppodlade kärr som ligger långt borta från driftscentrumet eller åkrar som är svåra att förnya på grund av att de är steniga. Skiften där rörflen börjar odlas eller fortsätter att odlas vid ingången av det första avtalsåret skall lämnas utanför avtalet om ekologisk odling när detta ingås. Om rörflen börjar odlas på avtalsarealen under avtalsperioden betalas specialstöd inte för avtalsarealen. Denna ändring inverkar inte på de utbetalda specialstöden.

Odlingen av gårdsbruksenhetens åkerareal med ekologiska metoder ska börja vid ingången av det första avtalsåret på en areal som utgör minst tre hektar eller, om det är fråga om ekologisk trädgårdsodling på en areal som utgör minst 0,5 hektar, på så sätt att alla skiften ska odlas ekologiskt senast från och med det andra avtalsåret. På gårdsbruksenheter med nötkreatur, hästar, får eller getter ska alla skiften odlas ekologiskt senast från och med det tredje avtalsåret. Omläggningen till ekologisk produktion kan ske också ett jordbruksskifte i sänder. Gårdsbruksenheter med nötkreatur, hästar, får eller getter avser sådana gårdsbruksenheter där ett antal motsvarande minst en djurenhet av djuren i fråga föds upp. (16.4.2009/240)

Med avvikelse från det som bestäms i 1 mom. kan det på en gårdsbruksenhet bedrivas växthusproduktion som inte är ekologisk, om det i växthusen odlas andra arter och sorter än på friland, och bedrivas rörflensodling som inte är ekologisk, när produktionen har ordnats i produktionsenheter i enlighet med förordningen om ekologisk produktion och arealen inte omfattas av avtalet. Specialstöd för ekologisk produktion betalas inte för växthusproduktion och rörflensarealer, även om produktionen är ekologisk.

Avtal om ekologisk husdjursproduktion kan ingås, förutsatt att jordbrukaren förbinder sig att på sin gårdsbruksenhet iaktta de i förordningen om ekologisk produktion föreskrivna villkoren inom det ekologiska åkerbruket och den ekologiska trädgårdsproduktionen samt, för minst ett djurslag som anges i 5 mom. och som jordbrukaren har valt, inom den ekologiska husdjursproduktionen.

Villkoren i förordningen om ekologisk produktion skall iakttas från ingången av det första avtalsåret på hela gårdsbruksenheten med undantag för odlingsarealer för fleråriga trädgårdsväxter och arealer som omfattas av avtal om utsädesproduktion av fleråriga vallväxter, vilka arealer kan läggas om till ekologisk produktion under de två första avtalsåren. Omläggningen till ekologisk produktion kan ske också ett jordbruksskifte i sänder. I avtalet och när avtal ingås skall dessutom beaktas det som föreskrivs i 45 § 2 och 4 mom.

Jordbrukaren skall förbinda sig att på sin egen gårdsbruksenhet i ekologisk husdjursproduktion från ingången av det första avtalsåret under hela avtalsperioden hålla ett antal i 5 mom. angivna animalieproduktionsdjur som motsvarar minst en djurenhet så, att djurproduktionen i fråga är kontinuerlig på gårdsbruksenheten. Sådana animalieproduktionsdjur i ekologisk husdjursproduktion på jordbrukarens gårdsbruksenhet som jordbrukaren eller jordbrukarens familjemedlemmar innehar beaktas när antalet djurenheter beräknas. Produktionsbyggnaderna skall vara i jordbrukarens besittning.

Jordbrukaren kan också ha sådan djurproduktion som inte är ekologisk, om djuren är av ett annat djurslag än de som den ekologiska husdjursproduktionen omfattar och skötseln av dem har ordnats i produktionsenheter i enlighet med förordningen om ekologisk produktion.

Djurslag som berättigar till specialstöd är mjölkkor, dikor, övriga nötkreatur, får, getter, suggor, slaktsvin, galtar, hönor, broilrar, kalkoner, gäss, ankor och moderdjur av fjäderfä. Djurslagen kan variera under avtalsperioden. De omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienterna i följande tabell:

Om jordbrukaren har ett gällande avtal som avses i 25 § i statsrådets förordning från år 2000 eller i 45 § i denna förordning, ska närings-, trafik- och miljöcentralen besluta att giltighetstiden för det upphör innan avtalet om ekologisk husdjursproduktion ingås. Upphörandet av giltighetstiden för avtalet i fråga inverkar inte på utbetalda specialstöd. (21.1.2010/46)

Om gårdsbruksenhetens genomsnittliga antal djurenheter i fråga om de djurslag som berättigar till specialstöd för ekologisk produktion minskar så att det understiger en djurenhet eller om jordbrukaren lägger ned husdjursproduktionen beträffande de djur som berättigar till specialstöd för ekologisk produktion, ska ett avtal som avses i 46 § genom beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till ett avtal som avses i 45 §. I beslutet om ändring förblir avtalsperioden densamma som i det tidigare avtalet. Till följd av avtalsändringen betalas specialstöd endast för växtproduktion under den återstående avtalsperioden. Jordbrukaren ska återbetala specialstöd som har betalts ut på basis av ekologisk husdjursproduktion. Om nedläggningen av den ekologiska husdjursproduktionen sker av en orsak som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen, behöver specialstödet inte återbetalas. (21.1.2010/46)

Två jordbrukare som vardera har ingått avtal om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion kan under avtalsperioden byta skiften som omfattas av avtalet. Bytet förutsätter att avtalet ändras. Byte ska sökas i enlighet med förfarandet i 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd. (28.3.2013/238)

48 § har upphävts genom F 8.11.2007/995 .

Ingåendet av avtal om skötsel av vårdbiotoper förutsätter att stödtagaren har gjort upp en plan för skötseln av vårdbiotoperna och förbinder sig att sköta vårdbiotoperna inom avtalsområdet i enlighet med planen och avtalsvillkoren.

Avtalet kan ingås att omfatta ett skogsbete, om det på det skogsbete som avtalet önskas gälla finns löv- och barrträd av olika ålder samt murkna träd och hålträd och om skogsbetet dessutom motsvarar någon av följande förutsättningar:

När avtal ingås ges företräde åt objekt som har omfattats av ett motsvarande avtal om specialstöd enligt statsrådets förordning från år 2000, vårdbiotoper som klassificerats som värdefulla och vårdbiotoper som ingår i det i naturvårdslagen (1096/1996) avsedda nätverket Natura 2000 eller har konstaterats vara viktiga i översiktsplaner för naturens mångfald samt objekt som har restaurerats med hjälp av stöd för icke-produktiva investeringar enligt axel 2-lagen. Ingåendet av avtal i fråga om en vårdbiotop inom nätverket Natura 2000, ett naturskyddsområde eller ett område som skyddats med stöd av någon annan lag förutsätter att de åtgärder som vidtas på basis av avtalet överstiger de skötselåtgärder som förutsätts någon annanstans i lag och att ingen ersättning för de avtalsenliga åtgärderna betalas eller har betalts med stöd av någon annan lag.

Om en liten vårdbiotop som omfattar 5–30 ar önskas utgöra avtalsområde för ett avtal enligt 49 §, kan den godkännas som avtalsområde bara om den i de rapporter över traditionella landskap som de regionala miljöcentralerna publicerat 1996-2001 har fastställts vara en vårdbiotop som är nationellt, regionalt eller lokalt värdefull eller närings-, trafik- och miljöcentralen har konstaterat att den uppvisar motsvarande värden, eller om den är en vårdbiotop som ingår i nätverket Natura-2000.

Ingåendet av avtal om främjande av naturens och landskapets mångfald förutsätter att jordbrukaren har gjort upp en plan för främjande av naturens och landskapets mångfald och förbinder sig att i enlighet med planen vidta åtgärder för främjande av naturens och landskapets mångfald inom avtalsområdet och att sköta området i enlighet med avtalsvillkoren.

Avtalsområdet kan utgöra åker eller annat område i omedelbar närhet av åker. Utöver detta kan områden som inte längre används till odling eller betesgång ingå i avtalsområdet, om högst 20 år har förflutit sedan odlingen eller betesgången upphörde eller det på områdena finns fasta fornlämningar som anknyter till tidigare bosättning och användning för jordbruksändamål. Om avtalet gäller skötsel av en kantzon mellan åker och skog, åker och väg eller åker och en vattenfåra, kan ett sådant område vara högst 20 meter brett. Skogsdungar på åkerområden får vara högst en hektar stora. Stöd för främjande av landskapets mångfald kan inte betalas för odling av sedvanliga jordbruksväxter.

När avtal ingås ges företräde åt objekt som har omfattats av ett motsvarande avtal om specialstöd enligt beslutet om miljöstöd eller statsrådets förordning från år 2000, områden som har konstaterats vara nationellt eller regionalt värdefulla jordbrukslandskap eller naturobjekt i jordbruksområden som ingår i nätverket Natura eller som i översiktsplaner för naturens mångfald har konstaterats vara viktiga.

Ingåendet av avtal om uppfödning av lantraser förutsätter att jordbrukaren förbinder sig att på sin gårdsbruksenhet i fortplantningssyfte föda upp djur av en lantras och att för detta syfte använda enbart renrasigt djurmaterial av samma ras. Avtalet kan omfatta endast renrasiga djur. Avtalet kan omfatta djur av både han- och honkön. Djuren skall vara identifierade och omfattas av ett tillförlitligt kontroll- eller registreringssystem av vilket djurets härstamning framgår.

Avtal kan ingås för följande raser så, att separata avtal alltid ingås för varje lantras:

Hönor som godkänns för avtalet skall vara minst ett halvt år gamla vid avtalsperiodens ingång. Nötkreatur, får och getter skall vara minst ett år gamla vid avtalsperiodens ingång. Finska hästar som godkänns för avtalet skall vid avtalsperiodens ingång vara antingen avelsston som införts i registret över finska hästar och som året före det år då avtalet söks har fölat, betäckts eller inseminerats eller stambokförda hingstar. Djuren omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienterna i följande tabell:

Avtalet kan omfatta djur av lantras som sökanden eller någon av sökandens familjemedlemmar äger eller innehar.

Jordbrukaren skall förbinda sig att på sin gårdsbruksenhet hålla åtminstone det i avtalet fastställda antalet djur under hela avtalsperioden. De djur som avtalet omfattar skall omfattas av det i 52 § 1 mom. avsedda kontroll- eller registreringssystemet under hela avtalsperioden. De djur som avtalet omfattar kan också befinna sig på areal som är i någon annans besittning, när de används till betesgång eller kortvarigt används för betäckning eller deltar i en tävling och jordbrukaren vid behov kan visa djurhållningsplatsen för nötkreatur, får och getter samt den plats där hästarna uppehåller sig. De djur som avtalet omfattar skall användas till avel under avtalsperioden och hönor skall användas till produktion av kycklingar.

Jordbrukaren ska före avtalsperiodens utgång lämna in en utredning till närings-, trafik- och miljöcentralen om att de djur som avtalet omfattar har använts till fortplantning av rasen i fråga. Om ett djur dör eller utmönstras under avtalsperioden, ska det utan dröjsmål ersättas med ett annat djur som uppfyller stödvillkoren. Djur som inte förmår producera avkomma ska också ersättas. Antalet djur som avtalet omfattar får minska under avtalsperioden bara, om

(21.1.2010/46)

Avtalet kan på basis av en ansökan som jordbrukaren har gjort justeras med avseende på djurantalet vid avtalsårets ingång. De djur som då fogas till avtalet skall motsvara förutsättningarna för djur som omfattas av avtalet.

Ett avtal om odling av ursprungssorter kan ingås , om jordbrukaren förbinder sig att underhållsodla undersökta och registrerade lantsorter eller hotade gamla handelssorter och ändrade stammar av handelssorter av trind- och stråsäd samt vallväxter. Dessutom förutsätts att sorten har registrerats och att Livsmedelssäkerhetsverket har fattat beslut om upprätthållande av den. Beslutet om upprätthållande fattas för sortens ursprungliga odlingsområde. Avtalet ingås och specialstöd betalas för underhållsodling av en viss sort på en hektar åker.

Utöver den en hektar stora avtalsarealen får jordbrukaren på avtalslägenheten årligen bedriva produktion av marknadsdugligt utsäde av samma sort på högst den maximimängd som fastställs genom beslut av jord- och skogsbruksministeriet.

Avtal kan ingås i fråga om ett skifte som används för odling och vars bördighetsklass för fosfor är hög eller betänkligt hög. Avtal kan också ingås i fråga om ett skifte vars bördighetsklass för fosfor är minst god, om skiftet är beläget invid ett utfallsdike eller en vattenfåra som är större än ett utfallsdike eller vid stranden av en tjärn, en sjö eller havet och sluttar mot dessa vattenområden. Avtalet kan ingås i fråga om ett skifte som är beläget i stödregion A eller B. Avtalet kan ingås att gälla hela basskiftet eller en del av det. (16.4.2009/240)

En jordbrukare som har valt en tilläggsåtgärd enligt 32 § 6 punkten kan också ingå avtal. Avtalsskiftet kan uppfylla villkoren för växttäcke vintertid på åkrar, men för skiftet betalas inte något stöd för tilläggsåtgärder enligt 32 § 3, 4 och 5 punkten. En jordbrukare som har ett gällande avtal enligt 45 eller 46 § kan också ingå avtal. För avtalsarealen betalas dock inte i detta fall något stöd enligt det avtal som avses i 45 eller 46 §.

Avtal kan inte ingås i fråga om en åker som åtminstone de två föregående åren permanent eller tillfälligt inte odlats eller permanent eller tillfälligt skötts som icke odlad åker.

Ett gällande avtal enligt 40 § kan bytas till ett avtal som avses i denna paragraf.

Avtal kan ingås och stöd betalas för ett basskifte eller en del av basskiftet på vilket minst 20 m³ flytgödsel eller urin har spridits ut per hektar i enlighet med villkoren för en gällande miljöstödsförbindelse och eventuella andra avtal som avses i 39 §. Flytgödsel eller urin ska spridas ut på skiftet med hjälp av utrustning som placerar eller myllar in gödseln eller urinen och som placerar gödseln direkt i jorden i samband med spridningen. Om flytgödsel av nöt eller svin har spridits ut på ett avtalsskifte, får man inte det året dessutom sprida ut fosforgödsel som ytspridning på skiftet.

Avtal kan ingås i fråga om ett basskifte eller en del av ett basskifte där jordarten är torv eller mulljord. Jordarten fastställs på basis av gällande markkartering. Markkartering ska utföras på alla de basskiften som avtalet gäller. Avtalet kan ingås att gälla hela basskiftet eller en del av det. (17.2.2011/137)

En jordbrukare som har valt en tilläggsåtgärd enligt 32 § 6 punkten kan också ingå avtal. Avtalsskiftet kan uppfylla villkoren för växttäcke vintertid på åkrar, men för skiftet betalas inte något stöd för tilläggsåtgärder enligt 32 § 3–5 punkten. Om en jordbrukare på en gårdsbruksenhet inleder uppfödning av nötkreatur, hästar, får eller getter eller ökar antalet sådana produktionsdjur så att djurens antal överskrider två djurenheter, betalas stödet för den återstående avtalsperioden i form av stöd för husdjurslägenheter. Om man på en gårdsbruksenhet som ingått ett avtal frångår uppfödning av nötkreatur, hästar, får eller getter eller om antalet sådana produktionsdjur inte uppfyller minimiantalet, betalas stödet för den återstående avtalsperioden i form av stöd för växtodlingslägenheter.

Ett sådant avtal kan inte ingås som enligt ansökan ska börja gälla den 1 maj, om det på den areal som avses i ansökan om avtal har odlats rörflen under året innan avtalet ingås. Om ett avtal enligt ansökan ska börja gälla den 1 oktober, kan det inte ingås om det på den areal som avses i ansökan om avtal har odlats rörflen under året i fråga. En jordbrukare som har ansökt om eller har ett avtal som avses i 40 § kan inte ingå avtal som avses i denna paragraf i fråga om samma areal. (21.1.2010/46)

En jordbrukare som har en gällande förbindelse om bas- och tilläggsåtgärder enligt statsrådets förordning från år 2000 och som har valt tilläggsåtgärden främjande av animalieproduktionsdjurens välbefinnande enligt 16 § 1 mom. i den förordningen kan inte ingå avtal enligt 46 §, om tilläggsåtgärden fortsätter att gälla under avtalets giltighetstid. En jordbrukare som har en gällande förbindelse om bas- och tilläggsåtgärder enligt statsrådets förordning från år 2000 och som har valt tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten enligt 16 § 1 mom. i den förordningen kan inte ingå avtal enligt 45, 46 och 51 § inom det område där tilläggsåtgärden genomförs, om villkoret beträffande tilläggsåtgärden fortgår under avtalets giltighetstid. En jordbrukare som har valt den tilläggsåtgärd som avses i 32 § 8 punkten kan inte ingå avtal enligt 54 b §. En jordbrukare som har valt den tilläggsåtgärd som avses i 32 § 1 punkten kan inte ingå avtal enligt 45 och 46 §. (28.3.2013/238)

En jordbrukare som har ansökt om eller har ett avtal enligt 45 eller 46 § kan inte ingå avtal enligt 40–42 och 51 § beträffande samma åkerarealer. En jordbrukare som har eller har ansökt om något av de avtal som avses i de sistnämnda paragraferna kan inte ingå avtal enligt 45 och 46 § beträffande samma åkerarealer. En jordbrukare som har ett gällande 20-årigt avtal enligt beslutet om miljöstöd eller ett avtal enligt 22, 23, 27, 29 eller 30 § i statsrådets förordning från år 2000 kan inte ingå avtal enligt 45 och 46 § beträffande samma åkerarealer. En jordbrukare som har valt ett tilläggsvillkor enligt 13 § 1 mom. 5–7 punkten eller 2 mom. 1 punkten i statsrådets förordning om stöd för djurens välbefinnande åren 2008–2013 (130/2008) kan inte ingå avtal enligt 46 §. (24.5.2012/254)

Avtal kan ingås om arealen eller antalet djurenheter eller djurantalet är minst följande:

Avtal som avses i 41, 49 och 51 § kan ingås med en registrerad förening som avses i 4 § 2 mom. i axel 2-lagen. Ingåendet av avtal förutsätter att de åtgärder som ingår i avtalet stöder uppnåendet av målen för den lokala plan för utveckling av landsbygden som avses i 6 § i lagen om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden (532/2006) inom vars tillämpningsområde avtalsområdet är beläget. Vidare förutsätts att det med avseende på planen är ändamålsenligt att avtalet ingås. Ingåendet av avtalet förutsätter inte en gällande miljöstödsförbindelse.

Innan avtal som avses i 1 mom. ingås ska närings-, trafik- och miljöcentralen begära utlåtande om ingåendet av avtalet av en lokal aktionsgrupp som avses i 3 § i axel 2-lagen.

Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas till en jordbrukare som har förbundit sig vid stödet i fråga beträffande åkerarealer som har godkänts som stödberättigande och uppgetts årligen i en ansökan om arealstöd och som är i jordbrukarens besittning senast den 15 juni under året i fråga. Miljöstöd betalas inte till en jordbrukare som har förbundit sig på det sätt som avses i 29 § 2 och 3 mom.

Betalningen av kompensationsbidrag och miljöstöd förutsätter att skörd har bärgats på den åkerareal som är föremål för stödet eller att åkerarealen har skötts så som föreskrivs i 59–61 §. Odlingen och skötseln av åkerarealen ska uppfylla kraven i statsrådets förordning om minimikrav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ingår i tvärvillkoren (226/2013) . (20.3.2014/237)

Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas för åkerareal som används till odling av åker- och trädgårdsväxter. Som odlad åkerareal betraktas även åkerareal på vilken växterna inte producerar skörd det första odlingsåret men bildar ett växtbestånd ovan jord.

Vid odling av jordgubbar, åkerbär och allåkerbär förutsätts att det finns minst 15 000 plantor per hektar. Om de nämnda växterna odlas så, att plast inte används för att täcka markytan och de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, kan planttätheten under den första vegetationsperioden vara mindre än vad som anges ovan, dock minst 11 000 plantor per hektar. Vid odling av vinbär och krusbär förutsätts 2 200 plantor per hektar, vid odling av hallon 2 800 plantor per hektar, vid odling av bärhäggmispel och havtorn 800 plantor per hektar, vid odling av buskblåbär 2 250 plantor per hektar och vid odling av fruktträd 400 plantor per hektar.

Den årliga areal som berättigar till stöd konstateras utgående från uppgifterna i ansökan om arealstöd och, i fråga om lägenheter som närings-, trafik- och miljöcentralen kontrollerar, kontrolluppgifterna. Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas för jordbruksskiften vars areal uppgår till minst 0,05 hektar. (22.4.2010/273)

Jordbrukaren kan i sin årliga stödansökan uppge att utbetalning av stöd inte söks för en åker, om arealkravet i 6 § 1 mom. i axel 2-lagen fortfarande uppfylls trots detta.

Skötta åkerarealer för vilka kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas är gröngödslingsarealer, arealer för honungsproduktion, skördeskadearealer och arealer med utvintringsskador, skyddsremsor, dikesrenar, naturvårdsåkrar och odlingstekniska vändtegar. Kompensationsbidrag kan dessutom betalas för åkerarealer som avses i 60 § och miljöstöd för åkerarealer som avses i 61 §. (16.4.2009/240)

Som gröngödslingsareal kan uppges ett vallskifte som anläggs i gröngödslingssyfte eller som i samma syfte har anlagts i skyddssäd det föregående året och vars skörd används som ett led i växtföljden så, att skörden inte bärgas under året i fråga utan utnyttjas för gödsling av grödan under den följande vegetationsperioden. Under det år som avses kan skörd också bärgas på skiftet. Jordbrukaren ska på begäran ange växtföljden för skiften som uppgetts som gröngödslingsareal. Av vikten på det frö som används till anläggning av gröngödslingsvall ska minst 20 procent bestå av frö av kvävefixerande växter. Som gröngödslingsareal kan även uppges arealer med sorter av oljerättika och vitsenap. Den sammanräknade arealen för de jordbruksskiften som uppges som gröngödslingsareal i den årliga ansökan om stöd kan vara högst 50 procent av den sammanräknade arealen för de stödberättigande skiftena. I ansökan om stöd kan samma areal uppges som gröngödslingsareal högst två år i följd. (9.2.2012/63)

För arealer för honungsproduktion där det odlas växter som lämpar sig för ändamålet, såsom honungsfacelia eller rödklöver, kan kompensationsbidrag och miljöstöd betalas. Jordbrukaren skall på begäran visa att han eller hon använder åkerarealen för honungsproduktion som han eller hon bedriver på gårdsbruksenheten.

Om skörd inte har bärgats på åkerarealen på grund av en skördeskada eller av motsvarande anledning kan kompensationsbidrag och miljöstöd betalas, förutsatt att skötseln av den odlade åkerarealen uppfyller de krav som ingår i de i 58 § 2 mom. avsedda tvärvillkoren. Landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen skall underrättas skriftligen om skördeskadan omedelbart efter det att skadan har inträffat. I anmälan skall orsaken till skördeskadan eller motsvarande specificeras.

Om utvintringsskador förekommer på en del av ett jordbruksskifte kan kompensationsbidrag och miljöstöd betalas, förutsatt att skötseln av den odlade åkerarealen uppfyller de krav som ingår i de i 58 § 2 mom. avsedda tvärvillkoren och att det på huvuddelen av skiftesarealen finns ett växtbestånd som producerar en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om det på huvuddelen av skiftet på grund av utvintringsskador inte är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, kan stöd inte betalas för skiftet, om det område som drabbats av utvintringsskada inte besås på nytt på våren.

Arealen av en sådan dikesren och skyddsremsa som uppfyller miljöstödsvillkoren kan räknas in i odlingsarealen. Om en skyddsremsa är mer än tre meter bred och i genomsnitt högst 10 meter bred, skall den avskiljas till ett separat jordbruksskifte. Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas för en skyddsremsa som har avskiljts till ett separat jordbruksskifte.

Av odlingstekniska skäl kan på vändtegen finnas ett högst tre meter brett område som inte har besåtts och som räknas in i odlingsarealen. Om en vändteg som har inrättats av odlingstekniska skäl är bredare än tre meter, skall den avskiljas till ett separat jordbruksskifte. Om vändtegen upptar vallväxtlighet som har avskiljts till ett separat jordbruksskifte och slås eller sköts genom till exempel betesgång, kan kompensationsbidrag och miljöstöd betalas för den.

Kompensationsbidrag kan betalas för sådan icke odlad åkerareal som sköts för vilken gårdsstöd betalas i enlighet med förordningen om gårdsstöd och som har skötts i enlighet med tvärvillkoren. Den icke odlade åkerareal som sköts kan utgöra högst 50 procent av hela den areal på gårdsbruksenheten som årligen är stödberättigande inom kompensationsbidraget. Denna areal kan dock inte vara större än den areal där åker- och trädgårdsväxter odlas eller som sköts på det sätt som föreskrivs i 59 § eller i 2 eller 3 mom. i denna paragraf. (16.4.2009/240)

Kompensationsbidrag kan betalas för åkerareal som utgör ett mångfaldsobjekt inom ramen för den tilläggsåtgärd enligt 16 § i statsrådets förordning från år 2000 som gäller mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten. De här avsedda mångfaldsåkrarna, vilkas skörd används till utfodring av vilt eller inte bärgas, kan dock utgöra högst fem procent av arealen av de basskiften som har godkänts som stödberättigande under det första förbindelseåret för miljöstödets del för att kompensationsbidrag ska kunna betalas för dem. (16.4.2009/240)

Kompensationsbidrag kan betalas för åkerarealer som har uppgetts som skyddszonsvallar, när det är fråga om ett fem- eller tioårigt avtal enligt 22 § i statsrådets förordning från år 2000 eller enligt 40 § i denna förordning och avtalsområdet har skötts i enlighet med en plan som ingår i avtalet. Kompensationsbidrag kan betalas för åkerareal som omfattas av ett avtal enligt 29 eller 30 § i statsrådets förordning från år 2000 eller enligt 51 § i denna förordning, när avtalsområdet har skötts i enlighet med den plan som ingår i avtalet.

För en naturvårdsåker som har anlagts på icke odlad åkerareal som sköts betalas stöd för basåtgärder inom miljöstödet i enlighet med 69 §. Stödet betalas för högst 15 procent av en gårdsbruksenhets sammanlagda årliga stödberättigande åkerareal. En åkerareal som har anmälts som naturvårdsåker men som utgör mer än 15 procent av ovan nämnda sammanlagda åkerareal anses som grönträda. Stöd för naturvårdsåkrar betalas inte för åkrar med sedvanlig odling av vall, gräs eller energigrödor eller för permanent betesmark. Stöd betalas inte heller för annan areal som omfattas av specialstöd än sådan åkerareal som avses i 45 och 46 §. (21.1.2010/46)

Miljöstöd kan betalas för åkerareal som omfattas av ett avtal enligt 29 eller 30 § i statsrådets förordning från år 2000 eller enligt 51 § i denna förordning, när avtalsområdet har skötts i enlighet med den plan som ingår i avtalet.

Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas inte för trädgårdsland, växthusarealer, åkerareal som tillfälligt inte odlas och icke odlad åkerareal. Kompensationsbidrag kan dock betalas, om det är fråga om i 60 § 1 mom. avsedd icke odlad åker som sköts. Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas inte för arealer som omfattas av ett 20-årigt avtal enligt beslutet om miljöstöd.

Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas inte för åkerareal som omfattas av ett avtal enligt 23 § i statsrådets förordning från år 2000 eller enligt 41 § i denna förordning. Miljöstöd betalas inte för avtalsareal som avses i 22 § i statsrådets förordning från år 2000 eller 40 § i denna förordning.

Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas inte för produktion av plantmaterial av skogsträd, arealer med energiväxter med vedstam, odling av julträd och arealer med sådan hampa som inte berättigar till gårdsstöd som EU finansierar fullt ut. Bestämmelser om stödberättigande sorter av hampa finns i artikel 39 i förordningen om gårdsstöd och i artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare. (17.2.2011/137)

Specialstöd kan betalas för ett jordbruksskifte när dess areal är minst 0,05 hektar. Specialstöd kan betalas för ett stödberättigande jordbruksskifte som omfattas av ett avtal och för vilket en växt har uppgetts avtalsspecifikt i enlighet med bilaga 3.

En förening som avses i 4 § 2 mom. i axel 2-lagen skall ansöka om utbetalning av specialstöd i enlighet med förfarandet i 13 § i den nämnda lagen.

Specialstöd kan under avtalsperioden betalas en gång för varje avtalsår och högst så många gånger som motsvarar antalet avtalsår.

Den årliga areal som är berättigad till specialstöd konstateras utgående från uppgifterna i ansökan om arealstöd, uppgifterna i en anmälan som eventuellt förutsätts vid ansökan om utbetalning i fråga om ett avtal och kontrolluppgifterna i fråga om gårdsbruksenheter som närings-, trafik- och miljöcentralen kontrollerar. Specialstöd kan betalas tidigast den 31 augusti årligen efter det att en eventuell kontroll av gårdsbruksenheten har slutförts och villkoren i avtalet har iakttagits. (21.1.2010/46)

Om jordbrukaren har tagit i bruk ny digitaliserad areal genom sin ansökan om arealstöd, anses det att jordbrukaren samtidigt har godkänt användningen av den nya arealen också vid utbetalningen av specialstöd som hänför sig till avtalet. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan betala specialstödet för året i fråga på basis av den godkända digitaliserade arealen, dock med beaktande av vad som bestäms i 23 §. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska härvid i samband med utbetalningen av specialstöd fastställa avtalet i korrigerad form med anledning av digitaliseringen och sända det korrigerade avtalet till jordbrukaren. (21.1.2010/46)

Om avtalsperioden börjar den 1 oktober, betalas specialstödet första gången tidigast i september följande år.

64 § har upphävts genom F 8.11.2007/995 .

1 mom. har upphävts genom F 20.3.2014/237 . (20.3.2014/237)

Om byte av skiften enligt 47 § 2 mom. har företagits på gårdsbruksenheten, betalas specialstöd utgående från den nya avtalsarealen.

Till en jordbrukare som har ingått avtal enligt 46 § betalas årligen i specialstöd per hektar åker i enlighet med 71 § för ekologisk husdjursproduktion utöver det specialstöd per hektar åker som omfattas av avtal enligt 45 §, om gårdsbruksenheten per hektar åker som omfattas av avtalet har minst 0,5 djurenheter ekologiskt producerade djur som berättigar till specialstöd för ekologisk produktion. Till en jordbrukare på vars gårdsbruksenhet det per hektar åker som omfattas av avtalet finns mindre än 0,5 djurenheter ekologiskt producerade djur som berättigar till specialstöd för ekologisk produktion betalas specialstödet för ekologisk husdjursproduktion för de hektar åker på gårdsbruksenheten som omfattas av avtalet och som erhålls när antalet djurenheter i ekologisk husdjursproduktion på gårdsbruksenheten multipliceras med två.

Det år ansökan om avtal lämnas in är det antal djurenheter av andra djur än nötkreatur som ligger till grund för betalningen av specialstöd medeltalet av antalet djurenheter under anmälningsdagarna den 1 maj och den 1 augusti. Under de följande åren är antalet djurenheter medeltalet av antalet djurenheter den 1 november, den 1 februari, den 1 maj och den 1 augusti.

Antalet nötkreatur beräknas på grundval av uppgifterna i det nötdjursregister som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97. För nötkreaturens del är antalet djurenheter det år ansökan om avtal lämnas in medelvärdet av antalet djurenheter den 1 maj och den 1 augusti, dessa dagar medräknade. Under de följande åren är antalet djurenheter medelvärdet av antalet djurenheter under dagarna mellan den 2 augusti föregående år och den 1 augusti innevarande år, dessa dagar medräknade. (13.3.2008/155)

På grundval av jordbrukarens redogörelse kan man då medeltalet beräknas bortse från djurantalet under ett sådant kortvarigt produktionsuppehåll som krävs inom vissa former av husdjursproduktion eller som beror på grundlig reparation eller utvidgning av en husdjursbyggnad, ändring av produktionsinriktningen eller ett oöverstigligt hinder.

Om jordbrukaren har fler än ett avtal om ekologisk husdjursproduktion och lämnar in endast en anmälan om antalet djur, skall det av honom eller henne uppgivna antalet djurenheter samt det antal nötkreatur som hämtats ur nötdjursregistret fördelas på respektive avtal i proportion till avtalsarealerna, med hänsyn till vad som i 6 § 3 mom. i axel 2-lagen bestäms om minimiantalet djur.

Specialstöd för djur som ska anmälas skriftligen till närings-, trafik- och miljöcentralen kan betalas, om de anmälda djurens djuridentifikationer är desamma som de i avtalet fastställda djuridentifikationerna för de djur som avtalet omfattar.

Till en jordbrukare som har ingått en kompensationsbidragsförbindelse betalas årligen i stödregionerna A–C4 i kompensationsbidrag för åker som har uppgetts och godkänts som stödberättigande 150 euro per hektar i stödregion A, 200 euro per hektar i stödregion B–C1 och 210 euro per hektar i stödregion C2–C4.

Till en jordbrukare som har ingått en miljöstödsförbindelse betalas årligen i stöd för basåtgärder följande belopp per hektar stödberättigande åker:

Till en jordbrukare som har ingått en miljöstödsförbindelse och valt tilläggsåtgärden i fråga betalas i stöd för tilläggsåtgärder följande belopp per hektar stödberättigande åker:

Stöd för tilläggsåtgärder betalas i fråga om sådana stödberättigande åkerarealer för vilka stöd för basåtgärder betalas. För åkerarealer för vilka stöd för naturvårdsåkrar betalas, betalas dock inte stöd för tilläggsåtgärder. Stöd för tilläggsåtgärder betalas utgående från var åkerarealen är belägen. Stöd för en tilläggsåtgärd enligt 32 § 1, 2, 7 och 9 punkten betalas inte för jordbruksskiften enligt bilaga 1 som används för odling av trädgårdsväxter. Stöd för en tilläggsåtgärd enligt 32 § 3–5 punkten betalas inte för jordbruksskiften enligt grupp 2 i bilaga 1. Stöd för en tilläggsåtgärd enligt 32 § 1 punkten betalas inte för sådan åkerareal för vilken avtal har ingåtts enligt 54 a §. (17.2.2011/137)

Stöd för tilläggsåtgärder enligt 32 § 11 punkten betalas för arealer med trädgårdsväxter i grupp 1 och stöd för tilläggsåtgärder enligt 32 § 12 punkten betalas för arealer med trädgårdsväxter i grupp 2. Stöd för tilläggsåtgärder enligt 32 § 13 punkten betalas för arealer med alla grupper av trädgårdsväxter som anges i bilaga 1. (7.6.2007/658)

Till en jordbrukare eller annan stödtagare som har ingått avtal betalas årligen i specialstöd per hektar åker eller annat område eller per djurenhet som avtalet omfattar eller, i fråga om hönor, per gårdsbruksenhet högst följande belopp:

En jordbrukare som börjar få full invalidpension, deltidspension eller förtida ålderspension kan frånträda en förbindelse och ett avtal som om det var fråga om oöverstigligt hinder.

Om jordbrukarens förbindelse eller ett femårigt avtal har varit i kraft i minst tre år och ett tioårigt avtal har varit i kraft i minst sex år, kan jordbrukaren frånträda förbindelsen och avtalet då han eller hon säljer hela gårdsbruksenheten eller lägger ner bedrivandet av jordbruk helt och hållet på något annat sätt.

Om en jordbrukare som har ingått en förbindelse säljer eller arrenderar ut hela sin gårdsbruksenhet under förbindelseperioden till en eller flera jordbrukare som har ingått motsvarande förbindelse som är i kraft när besittningen överförs, kan jordbrukaren frånträda förbindelsen.

Om en jordbrukare från ingången av den vegetationsperiod som börjar under det första avtalsåret har vidtagit avtalsenliga åtgärder i fråga om ett avtal som börjar den 1 maj och frånträder avtalet vid ingången av den sista vegetationsperioden under avtalsperioden, anses det vara fråga om tillåtet frånträdande av avtal, eftersom avtalsenliga åtgärder i detta fall har vidtagits i fem år.

En jordbrukare som har ingått en förbindelse kan i de fall som avses i 1–3 mom. för husbehovsodling lämna en åkerareal som är mindre än 0,5 hektar. Detsamma gäller en situation där jordbrukaren frånträder en förbindelse eller ett avtal av en orsak som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen.

72 a § har upphävts genom F 28.3.2013/238 .

Om en förbindelse enligt statsrådets förordning från år 2000 har frånträtts eller om ett avtal enligt den nämnda förordningen har frånträtts eller hävts, kan en ny förbindelse som jordbrukaren ingår i enlighet med denna förordning inte godkännas och ett nytt avtal med jordbrukaren inte ingås, om det frånträdande av förbindelsen eller avtalet via utestängande från stödsystemet som avses i den nämnda författningen fortfarande är i kraft.

Om jordbrukaren har haft ett gällande avtal enligt 25 eller 25 a § i statsrådets förordning från år 2000 eller enligt 45 eller 46 § i denna förordning och efter att avtalet upphört att gälla börjar odla sin gårdsbruksenhet på något annat sätt än ekologiskt, kan med honom eller henne ingås ett avtal enligt 45 eller 46 § att börja tidigast två år efter början av den vegetationsperiod då gårdsbruksenheten har börjat odlas på något annat sätt än ekologiskt.

Bestämmelser om kontroll av kompensationsbidrag, miljöstöd och avtal utfärdas separat.

Denna förordning träder i kraft den 11 april 2007.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket enligt denna förordning kan godkännas och betalas efter det att Europeiska gemenskapernas kommission i enlighet med EG:s landsbygdsförordning har godkänt programmet för utveckling av landsbygden på det finländska fastlandet för åren 2007–2013 och de däri ingående åtgärder som anges i denna förordning.

Bestämmelsen i 6 § om byte av stödberättigandet tillämpas från och med den 1 januari 2008. En jordbrukare som har ingått en förbindelse 2007 kan ansöka om byte av stödbe rättigandet för åkerareal i sin ansökan om arealstöd för 2008. En jordbrukare som ingår en förbindelse 2008 eller senare kan ansöka om ovan nämnda byte av stödberättigandet i samband med att han eller hon förbinder sig vid stödsystemet. Från och med 2011 kan även en jordbrukare som har en giltig förbindelse ansöka om byte av stödberättigandet. (17.2.2011/137)

Om en miljöstödsförbindelse enligt statsrådets förordning från år 2000 har varit i kraft på gårdsbruksenheten år 2006, kan gödslingen av jordbruksskiftena år 2007 planeras och genomföras i enlighet med gödslingsvillkoren i den miljöstödsförbindelse som gällde år 2006. Gödslingsvillkoren i samband med det miljöstöd som tillämpas under programperioden 2007–2013 skall iakttas år 2007 när höstsäd sås, vall anläggs eller trädgårdsväxter planeras efter den 1 augusti 2007.

Om fosforutjämning har tillämpats vid forsforgödslingen innan en miljöstödsförbindelse som avses i denna förordning har ingåtts och utjämningsperioden för ett skifte pågår när förbindelsen ingås, skall överskridningar av fosforgödslingen som överförs från den förbindelseperiod som hör ihop med den förbindelse som getts enligt statsrådets förordning från år 2000 beaktas vid gödslingen. Också underskridningar av fosforgödslingen kan beaktas, om jordbrukaren så önskar.

Om en högst fyra år lång fosforutjämning pågår på ett skifte när en miljöstödsförbindelse som avses i denna förordning ingås, kan en ny fosforutjämningsperiod inledas på skíftet först efter den föregående fosforutjämningsperiodens utgång.

Växtskyddsutbildning som avses i 15 § i statsrådets förordning från år 2000 kan från och med den 1 januari 2007 ersättas med i 28 § i denna förordning avsedd utbildning i växtskyddsfrågor som utgör ett minimikrav.