366/2007

Denna förordning tillämpas på verkställandet av kompensationsbidrag och miljöstöd enligt artikel 36 i EG:s landsbygdsförordning. De nämnda stöden utgör ett led i det program för utveckling av landsbygden på det finländska fastlandet för åren 2007―2013 som Europeiska gemenskapernas kommission har godkänt.

Inom ramen för de medel som anvisats i statsbudgeten kan till jordbrukare och andra stödtagare under giltighetstiden för det i 1 mom. nämnda programmet beviljas och betalas kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket så som föreskrivs närmare i denna förordning.

I denna förordning avses med

Stödberättigande åkerareal inom kompensationsbidragen och miljöstödet utgör den åkerareal som varit stödberättigande i samband med dessa stöd år 2005, förutsatt att den har förblivit stödberättigande också efter det nämnda året. Om åkern år 2006 har godkänts som stödberättigande i enlighet med 46 eller 46 a § i statsrådets förordning från år 2000 i egenskap av åkerareal som antingen härrör från en jordbrukare som har fyllt 65 år eller hänför sig till nyskifte är den stödberättigande, förutsatt att den har förblivit stödberättigande också efter det nämnda året.

De stödberättigande skiften som under något förbindelseår på grund av växelbruk besitts av en annan jordbrukare som har ingått en förbindelse kan räknas in i den i 6 § 1 mom. i axel 2-lagen avsedda arealen för den jordbrukare som i huvudsak besitter skiftet. I detta fall skall jordbrukaren separat ansöka skriftligen hos den behöriga myndigheten om byte av skiftena, och denna fattar beslut om huruvida bytet är godtagbart. Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas till den som odlar ett stödberättigande skifte.

Om villkoret beträffande arealen inte längre uppfylls i en situation som inte avses i 2 mom. i den här paragrafen upphör förbindelsen att gälla, vilket kan medföra att jordbrukaren förpliktas att återbetala de utbetalda stöden för hela förbindelseperioden. Jordbrukaren skall återbetala stöden för den areal som han eller hon fortfarande besitter och för den areal som övergår till någon som inte har förbundit sig vid stöd som är förenligt med denna förordning eller med statsrådets förordning från år 2000 eller för den areal som på annat sätt upphör att omfattas av stödsystemen i fråga.

När en förbindelse ingås kan stödberättigande i samband med kompensationsbidrag eller miljöstöd sökas och godkännas i fråga om en åkerareal som har övergått till den jordbrukare som ingår förbindelsen från en annan jordbrukare

Om ett dödsbo överför besittningen av åkerareal som en jordbrukare som har fyllt 65 år har haft i sin besittning till en jordbrukare som ingår en förbindelse, kan det anses att åkern så som avses i 1 mom. härrör från en jordbrukare som har fyllt 65 år, om besittningsöverföringen har skett inom ett år från denne jordbrukares död. Under den vegetationsperiod som föregått besittningsöverföringen bör den 65 år fyllda jordbrukaren själv eller delägarna i dödsboet själva ha odlat den åkerareal som överförs.

När en förbindelse ingås kan stödberättigande i samband med kompensationsbidrag eller miljöstöd sökas och godkännas i fråga om en åkerareal som inte berättigar till stöd och som den jordbrukare som ingår förbindelsen har kommit i besittning av genom en sådan ägoreglering som fastställts i en nyskiftesplan enligt 88 § i fastighetsbildningslagen (554/1995), förutsatt att nyskiftesplanen har vunnit laga kraft och ägorna tagits i besittning i överensstämmelse med den. Vad som ovan föreskrivs om ägaren tillämpas också på en arrendator, om arrendeområdet med stöd av 86 § i fastighetsbildningslagen har flyttats på det sätt som anges i nyskiftesplanen. Icke stödberättigande åkerarealer av detta slag som kommit i jordbrukarens besittning kan dock godkännas som stödberättigande och härigenom för en förbindelse till högst samma areal som de i 3 § 1 mom. avsedda stödberättigande åkerarealer som enligt en nyskiftesplan som vunnit laga kraft har utgått ur jordbrukarens besittning.

Som stödberättigande godkänns inte en areal som omfattas av en i 6 § 2 mom. 3 punkten i lagen om avträdelsepension (16/1974), 9 § i lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992) eller 12 § i lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) avsedd förbindelse att inte odla.

Som stödberättigande åkerareal godkänns inte areal som inte odlas, naturbete och naturäng samt öppen hagmark. Som areal som inte odlas betraktas åkerskiften som inte utgör icke odlad åker som sköts, åkerskiften som tillfälligt inte odlas och åkerskiften som inte har lagts i träda så som föreskrivs i förordningen om gårdsstöd. Om det efter det första förbindelseåret uppges att ett skifte som uppgetts som stödberättigande är icke odlat eller vid en kontroll konstateras att skiftet är icke odlat, anses det vara sådan avförd areal som avses i 8 § 1 mom.

En jordbrukare som ingår eller har ingått en förbindelse kan ansöka om byte av stödberättigandet mellan stödberättigande åkerareal som avses i 3 § och icke stödberättigande åkerareal. Byte av stödberättigandet får inte leda till att den stödberättigande åkerarealen ökar. Byte av stödberättigandet är en bestående åtgärd. Byte kan sökas endast i fråga om åkerarealer som jordbrukaren äger och som har uppgetts i ansökan om arealstöd år 2006.

På förfarandet vid ansökan om byte av stödberättigandet tillämpas 13 § i axel 2-lagen.

Förbindelseperioden i fråga om miljöstöd är fem år och börjar den 1 maj det år då förbindelsen ingås.

En förbindelse som en jordbrukare har ingått förblir i kraft även om jordbrukaren inte ansöker om årlig utbetalning av stödet, om orsaken till att utbetalning inte har sökts är en sådan som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen.

Jordbrukaren kan avföra som stödberättigande godkända skiften så att de blir icke stödberättigande, ta dem ur bruk permanent, överföra dem ur sin besittning till en jordbrukare som inte har en gällande förbindelse eller överföra dem till något annat ändamål än odling på följande villkor:

Som avförande av stödberättigande åkerareal betraktas inte en situation där stödberättigande skiften övergår till någon som har förbundit sig vid stödet i fråga antingen i enlighet med denna förordning eller på det sätt som anges i statsrådets förordning från år 2000.

Till förbindelsen kan fogas åkerareal som en annan jordbrukare som har ingått en förbindelse har uppgett i den årliga stödansökan under det föregående förbindelseåret och som i överensstämmelse med detta har godkänts som stödberättigande. Till förbindelsen kan fogas också åkerareal som har innehafts av en jordbrukare som har ingått en förbindelse på motsvarande sätt så som anges i statsrådets förordning från år 2000.

Om en jordbrukare som har ingått en förbindelse får åkerareal i sin besittning under förbindelseåret i fråga av en sådan jordbrukare som har fyllt 65 år och motsvarar förutsättningarna i 4 § 1 mom., kan åkerarealen fogas till förbindelsen. Om en jordbrukare som har ingått en förbindelse kommer i besittning av åkerareal genom en besittningsöverföring som ett dödsbo företar, kan åkerarealen fogas till förbindelsen, om den 65 år fyllda jordbrukare som motsvarat förutsättningarna i 4 § 1 mom. har avlidit under det förbindelse- eller kalenderår då överföringen av besittningsrätten har skett. Under den vegetationsperiod som föregått överföringen av besittningsrätten skall den 65 år fyllda jordbrukaren själv eller delägarna i dödsboet själva ha odlat den åkerareal som överförs. Till förbindelsen kan också fogas åkerarealer som den jordbrukare som har ingått en förbindelse har kommit i besittning av på det sätt som anges i 4 § 3 mom. efter att förbindelsen har börjat gälla.

Till en förbindelse kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten på ansökan efter det första förbindelseåret under det andra och det tredje förbindelseåret fogas åkerarealer vilka inte är stödberättigande och inte har uppgetts i stödansökan för det föregående året och inte heller godkänts som stödberättigande i en stödansökan som lämnats in av en annan jordbrukare som har ingått en förbindelse och vilka inte är sådana åkerarealer som avses i 9 § 2 mom. Arealen för dessa arealer som önskas bli fogade till förbindelsen skall vara mindre än 50 procent av jordbrukarens referensareal eller högst två hektar.

Om arealökningen överstiger det tak som anges i 1 mom., kan jordbrukaren under förbindelseperioden ingå en ny förbindelse som gäller stödet i fråga vid den årliga stödansökan inom ramen för anslagen i statsbudgeten. Om en ny förbindelse inte kan ingås, skall de icke stödberättigande åkerarealerna odlas i enlighet med förbindelsevillkoren utan stöd.

När en förbindelse har överförts skall den jordbrukare som fortsätter att odla iaktta den förbindelse som gäller stödet i fråga under den förbindelseperiod som återstår för den förbindelse som den tidigare jordbrukaren har ingått. En jordbrukare som frånträder en förbindelse kan lämna mindre än 0,5 hektar stor åkerareal för husbehovsodling.

Om en jordbrukare har en gällande miljöstödsförbindelse enligt statsrådets förordning från år 2000 kan avtal ingås med honom eller henne, förutsatt att jordbrukaren ingår en miljöstödsförbindelse enligt denna förordning efter att den tidigare förbindelsen har upphört att gälla.

Avtal kan ingås i fråga om åkerareal som är stödberättigande i samband med miljöstödet. Avtal enligt 40, 41, 49 eller 51 § kan ingås för annat än åkerareal så som föreskrivs i denna förordning.

Avtalet träder i kraft vid avtalsperiodens ingång. Avtalet har ingåtts när TE-centralen har godkänt ansökan genom ett separat beslut. Ansökan och TE-centralens separata beslut utgör ett godkänt gällande beslut. Avtalet förblir i kraft även om årlig utbetalning av specialstöd inte söks, när orsaken till att utbetalning inte söks är en sådan som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen. Ingen årlig anmälan om grunden för betalning av specialstöd förutsätts, om det är fråga om ett avtal enligt 48 § och stallgödsel inte har tagits emot under året i fråga.

I avtalet skall basskiftesvis anges de åkerområden och andra områden som avtalet gäller. En minst 0,05 hektar stor åkerareal som är stödberättigande i samband med miljöstödet eller areal som inte utgör åkerareal kan godkännas ingå i avtalsområdet. Avtalsområdet skall innehas av kontrahenten under hela avtalsperioden, om det inte är fråga om situationer som avses i 47 § 2 mom. och 48 § 5 mom. Under avtalets giltighetstid kan kontrahenten emellertid i enlighet med det som sägs i 21 § avföra arealer ur avtalet. Avtalet kan ingås att gälla arrenderade åkerområden eller andra områden, förutsatt att arrendeavtalet är i kraft under hela avtalsperioden.

Om avtal har sökts för en del av ett basskifte som utgör åker skall ett separat basskifte bildas av avtalsarealen i samband med att avtalet godkänns, om det inte är fråga om avtal enligt 43 eller 54 §. Ett nytt basskifte skall bildas också av avtalsareal utanför åker, om arealen inte redan tidigare har uppgetts som ett separat basskifte.

Avtalsperioden för avtal enligt 40, 41 och 51 § kan i ansökan uppges vara fem eller tio år. TE-centralen fastställer avtalsperiodens längd i sitt beslut om godkännande av avtalet. Avtalsperioden för övriga avtal är fem år.

Avtalsperioden och avtalsåret börjar den 1 maj eller den 1 oktober. Avtalsperioden och avtalsåret slutar den 30 april om de börjar den 1 maj och den 30 september om de börjar den 1 oktober. Avtalsperioden skall fastställas i det avtal som ingås.

Avtalsperioden för avtal enligt 45, 46 och 52 § börjar den 1 maj. Avtalsperioden för avtal enligt 40, 48 och 54 § kan börja antingen den 1 maj eller den 1 oktober. Om det område som avtalet önskas gälla ingår i ett översiktsplaneområde för skyddszoner och vall har anlagts på arealen i fråga under det föregående året eller tidigare, kan avtal enligt 40 § börja den 1 maj. Om en ursprungssort sås under hösten på det område som avtalet önskas gälla, kan avtal enligt 54 § börja den 1 oktober. Avtalsperioden för övriga avtal börjar den 1 oktober.

Är det fråga om ett sådant avtal enligt statsrådets förordning från år 2000 vars avtalsperiod upphör den 31 maj, kan motsvarande avtal enligt denna förordning ingås att börja den 1 maj samma år.

Avtal enligt 40―43, 49 och 51 § skall grunda sig på en skriftlig plan där åtgärder skall anges för vart och ett avtalsår.

TE-centralen skall inhämta utlåtande av den regionala miljöcentralen inom sitt verksamhetsområde innan ett avtal som grundar sig på en plan ingås, om det inte är fråga om avtal enligt 40 eller 43 §, om det område som det förstnämnda avtalet önskas gälla ingår i ett översiktsplaneområde där behovet av en skyddszon har konstaterats.

En plan som avses i 15 § skall uppta åtminstone följande uppgifter och handlingar:

En åtgärd som skall genomföras och den kostnad som den föranleder kan godkännas i avtalet, förutsatt att åtgärden är motiverad med avseende på uppnåendet av målen för avtalet. Som kostnad kan godkännas kostnaden för det förmånligaste genomförandesättet. Bara kostnader som uppkommit under programperioden 2007―2013 kan godkännas som kostnader som hänför sig till ett avtal som grundar sig på en plan.

Om användningen av det område som avtalet önskas gälla medför ekonomisk nytta genom bärgning eller något annat sätt att dra nytta av skörden, frånsett nytta som uppkommer inom skogsbruket, skall denna nytta beaktas i beloppet av specialstöd som betalas på basis av avtalet.

Som jämförelsegrund vid beräkningen av inkomstbortfall tillämpas sådan användning av föremålet för åtgärden som sker i enlighet med tvärvillkoren. Vid beräkningen av inkomstbortfall beaktas varken inkomstbortfall som hänför sig till skogsbruket på avtalsområdet eller en eventuell inkomstminskning som sämre tillväxt hos djur medför.

Skäliga planeringskostnader och kostnader för förande av skötseldagbok kan ingå i totalkostnaderna för ett avtal som grundar sig på en plan.

Kostnader för arrendering av avtalsområdet godkänns inte som godtagbara kostnader i samband med specialstöd. Som kostnader kan godkännas extra kostnader för uppsikt över betesdjur och förseende av dem med dricksvatten. Som kostnader godkänns inte kostnader som hänför sig till skogsbruket, såsom kostnader för virkesdrivning eller transport av virke.

Som kostnader, vilka anges utan transaktionskostnad, kan godkännas högst de belopp som anges i bilaga 2 till denna förordning, när TE-centralen fastställer specialstöd som betalas på basis av ett avtal som grundar sig på en plan och bedömer de kostnader som anges i jordbrukarens ansökan. TE-centralen skall lägga transaktionskostnaden till det specialstöd som betalas på basis av ett avtal som grundar sig på en plan. Om det i ett avtal enligt 42 § fastställs som avtalsvillkor att avtalsområdet skall vara täckt av växtlighet under vintersäsongen kan kostnaden för detta inte beaktas, om jordbrukaren har valt en tilläggsåtgärd enligt 32 § 3, 4 eller 5 punkten. Det är dock möjligt att från fall till fall avvika från de kostnader som anges i bilaga 2, om motiverade faktiska skäliga kostnader som gäller det enskilda fallet stöder en sådan avvikelse.

När beloppet av specialstöd godkänns skall hänsyn tas till sådana situationer där de planerade åtgärder för vilka specialstöd söks redan är föremål för annat stöd i enlighet med ett av Europeiska gemenskapen finansierat eller nationellt stödsystem. Specialstöd kan inte betalas för åtgärder för vilka annat stöd redan betalas.

Ett avtal kan inte inbegripa åtgärder som jordbrukaren är förpliktad att vidta enligt annan lagstiftning. Ett avtal kan inte heller inbegripa åtgärder för vilka jordbrukaren har fått ersättning genom beslut av vattendomstolen eller miljötillståndsverket. Om ersättning för en åtgärd har betalts med stöd av vattenlagen (264/1961), kan åtgärden inte införlivas med avtalet under de tio år som följer efter att ersättningen har erhållits.

Om det är fråga om avtal enligt 40, 41, 43, 49 eller 51 § skall skötseldagbok föras över de åtgärder som vidtas på avtalsområdet. I skötseldagboken skall antecknas åtminstone skiftets namn, signum och areal samt de årliga åtgärderna, tidpunkten för genomförande av dem och deras inverkan på miljön. I skötseldagboken för ett avtal enligt 43 § skall antecknas också åtgärder som ansluter sig till reglering, skötsel och underhåll av avtalsområdet.

Är det fråga om ett avtal enligt 43 §, skall det projekt som avtalet avser genomföras i sin helhet före utgången av det andra avtalsåret. De avtalsenliga åtgärderna skall påbörjas under det första avtalsåret. Är det fråga om ett avtal enligt 40―42, 49 eller 51 §, skall åtgärderna påbörjas på alla avtalsskiften under det första avtalsåret, om annat inte förutsätts i den godkända planen.

Arealen för ett område som omfattas av ett avtal enligt 15, 45 och 46 § kan minskas med högst 20 procent under avtalsperioden, förutsatt att kontrahenten återbetalar specialstöd som har betalts för den areal som avförts ur avtalet. Arealen i avtal enligt 15 § kan dock minskas bara om de mål som har fastställts för avtalet inte äventyras. Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan får arealen för ett område som omfattas av ett avtal enligt 45 och 46 § minska, om den areal som utgår ur avtalet införlivas med ett annat avtal enligt 45 eller 46 §.

Den areal som omfattas av ett avtal enligt 48 § får under hela avtalsperioden minska med sammanlagt högst 20 procent. Utbetalda specialstöd behöver inte återbetalas.

TE-centralen skall höra den regionala miljöcentralen innan beslut om ändring av ett avtal fattas med anledning av att den areal som avtalet omfattar har minskat, när ett avtal enligt 15 § och ett eventuellt äventyrande av de mål som uppställts för det bedöms.

Arealen för ett område som omfattas av avtal kan minska mer än vad som anges i 1 och 2 mom., om minskningen har en grund som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen.

Till ett avtal enligt 45, 46 och 48 § kan på ansökan, inom ramen för de anslag som anvisats i statsbudgeten, efter det första avtalsåret under det andra och tredje avtalsåret fogas åkerarealer som inte ingår i det ursprungliga avtalsområdet. Arealen av de områden som fogas till avtalet skall vara högst 50 procent av jordbrukarens ursprungliga avtalsareal eller utgöra högst två hektar.

Om arealökningen under det andra och det tredje avtalsåret är större än det tak som anges i 1 mom. eller om arealökningen under det fjärde och femte avtalsåret är minst två hektar, kan jordbrukaren under avtalsperioden för det i 1 mom. nämnda avtalet i samband med den årliga stödansökan, inom ramen för de anslag som anvisats i statsbudgeten, ansöka om ett nytt avtal som gäller gårdsbruksenheten. Om ett nytt avtal inte kan ingås, skall de åkerarealer som avtalet inte omfattar odlas i enlighet med avtalsvillkoren utan specialstöd, frånsett gårdsbruksenheter för vilka avtal enligt 48 § har sökts.

Med nya åkerarealer avses inte skiften som en jordbrukare som har ingått avtal enligt 45, 46, 48 och 54 § har kommit i besittning av genom en sådan ägoreglering som fastställts i en nyskiftesplan enligt 88 § i fastighetsbildningslagen, förutsatt att nyskiftesplanen har vunnit laga kraft och ägorna tagits i besittning i överensstämmelse med den efter inledandet av avtalsperioden för det ovan nämnda avtalet. Vad som ovan föreskrivs om ägaren tillämpas också på en arrendator, om arrendeområdet med stöd av 86 § i fastighetsbildningslagen har flyttats på det sätt som anges i nyskiftesplanen. Nya åkerarealer av detta slag som kommit i jordbrukarens besittning kan dock godkännas som stödberättigande och härigenom för ett avtal enligt 45, 46, 48 och 54 § till högst samma areal som de stödberättigande åkerarealer som enligt en nyskiftesplan som vunnit laga kraft har utgått ur jordbrukarens besittning.

Om den digitaliserade arealen för ett skifte som godkänts för ett avtal avviker från arealen för det avtalsskifte som fastställts i avtalet, skall det beslut som gäller avtalet ändras så att avtalsarealen motsvarar den digitaliserade arealen. Om skiftesarealen minskar till följd av digitaliseringen behöver avtalet dock inte ändras, om skillnaden mellan den digitaliserade arealen och avtalsarealen är obetydlig. Avtalsarealen ändras på basis av digitaliseringen först efter att stödtagaren har godkänt den digitaliserade arealen.

Om stödtagaren i sin ansökan om avtal har uppgett att arealen för ett skifte som avtalet önskas gälla är klart större än den digitaliserade arealen, skall stödtagaren återbetala specialstöd som har betalts till ett för stort belopp.

Ett avtal eller en del av ett avtal kan under giltighetstiden bytas till ett annat avtal av olika typ, förutsatt att bytet medför uppenbara fördelar med tanke på miljön och att det gällande avtalet effektiveras betydligt. Är det fråga om ett tioårigt avtal eller en del av det som byts till ett femårigt avtal, inleds det nya femåriga avtalet vid tidpunkten för bytet. Är det fråga om ett femårigt avtal eller en del av det som byts till ett tioårigt avtal, inleds det nya tioåriga avtalet vid tidpunkten för bytet. Avtalsperioden för det ursprungliga avtal som eventuellt förblir i kraft och vars areal minskar vid bytet fortsätter som normalt.

Byte av en del av ett avtal till ett annat avtal förorsakar inte minskning av avtalsarealen så som avses i 21 §. Om stödtagaren ändå frånträder hela det nya avtal som har ingåtts efter bytet och det ursprungliga avtalet förblir i kraft, räknas de bortfallna områdena som minskning av det tidigare, ursprungliga avtalet.

Byte av avtal kan sökas under den årliga tiden för ansökan om nya avtal. Det är möjligt att ansöka om att det nya avtal som ingås på grund av byte av avtal skall börja i enlighet med avtalsperioden för det gällande avtalet, det vill säga den 1 maj eller den 1 oktober. Specialstöd betalas efter bytet i överensstämmelse med det nya avtalet. Specialstöd som har betalts innan avtalet bytts behöver inte återbetalas. Är det fråga om byte av ett avtal enligt 15 § eller byte till ett avtal som grundar sig på en plan, skall utlåtande begäras hos den regionala miljöcentralen.

Är det fråga om ett avtal enligt 40―43, 49 eller 51 §, kan de avtalsenliga åtgärderna vid behov preciseras under avtalets giltighetstid för att målen för avtalet inte skall äventyras. Preciseringen kan ske på ansökan av stödtagaren eller på initiativ av TE-centralen före ingången av följande avtalsår. Precisering skall sökas i enlighet med förfarandet i 13 § i axel 2-lagen. Före preciseringen skall stödtagaren och den regionala miljöcentralen höras i ärendet.

Ett avtal enligt 52 § kan justeras med avseende på djurantalet vid ingången av vart och ett avtalsår. Ansökan om ökning av djurantalet skall göras i enlighet med förfarandet i 13 § i axel 2-lagen.

Om antalet djurenheter i fråga om djur som berättigar till specialstöd på en gårdsbruksenhet som omfattas av ett avtal enligt 46 § minskar så att det understiger en djurenhet och det med jordbrukaren på gårdsbruksenheten ingångna avtalet har ändrats för den återstående avtalsperioden till ett avtal enligt 45 §, kan jordbrukaren inte ansöka på nytt om ett avtal om ekologisk husdjursproduktion under den återstående avtalsperioden. Motsvarande förfarande skall tillämpas, om jordbrukaren lägger ned husdjursproduktionen beträffande de djur som berättigar till det ovan nämnda stödet av en orsak som inte avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen.

Är det fråga om ett avtal enligt 45 eller 46 §, kan TE-centralen på ansökan överföra avtalet på den nya ägaren eller innehavaren av en del av gårdsbruksenheten bara om orsaken till ansökan om överföring är att avtalsområdet delas på grund av arvskifte, avvittring eller upplösning av en sammanslutning. Av skäl som hänför sig till miljön kan dock överföringen av en del av ett avtalsområde eller av hela avtalet i delar godkännas också i andra fall och för andra avtal än de som nämns ovan. Vid en överföring skall den stödtagare som fortsätter med verksamheten iaktta avtalet i fråga under den återstående avtalsperioden.

En jordbrukare som har en gällande förbindelse om kompensationsbidrag enligt statsrådets förordning från år 2000 kan år 2007 i stället för den tidigare förbindelsen ingå en ny förbindelse inom det kompensationsbidragssystem som tillämpas under programperioden 2007―2013. Jordbrukaren skall härvid förbinda sig i enlighet med det som anges i 5 § i axel 2-lagen.

När en förbindelse som gäller det kompensationsbidragssystem som tillämpas under programperioden 2007―2013 ingås skall förfarandet i 13 § i axel 2-lagen iakttas.

En jordbrukare som har förbundit sig vid miljöstödet får årligen använda högst 80 kilogram fosfor per hektar åker. Vid gödsling av trädgårdsväxter får den årliga fosformängden uppgå till högst 120 kilogram per hektar åker. Fosforutjämning får tillämpas i fråga om de ovan nämnda mängderna. Vid fosforgödsling kan en högst fem år lång utjämningsperiod tillämpas. Fosforutjämningsperioden skall inledas när den tillåtna årliga fosfornivån överskrids. Utjämningsperioden kan inledas också när den tillåtna årliga mängden fosfor underskrids. Tidpunkten för utjämningsperiodens början och slut skall anges i de skiftesvisa anteckningarna.

En jordbrukare som har förbundit sig vid miljöstödet får årligen använda högst den mängd kväve per hektar åker som framgår av statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000).

En ny växtskyddsspruta som med avseende på spridning av växtskyddsmedel skaffas till en gårdsbruksenhet där jordbrukaren har förbundit sig vid miljöstödet skall uppfylla kraven enligt den europeiska standardserien SFS-EN 12761. Dessutom skall Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi eller tillverkaren av växtskyddssprutan ha utfärdat ett skriftligt intyg över att sprutan har testats och godkänts. Sprutor som är i bruk skall dessutom testas vart femte år av en av Livsmedelssäkerhetsverket auktoriserad testare och i enlighet med de anvisningar som verket i fråga har meddelat. Om en period på fem år går ut efter vegetationsperioden skall en växtskyddsspruta som används vid spridning av växtskyddsmedel testas innan följande vegetationsperiod börjar. Med växtskyddsspruta avses självgående och traktordrivna växtskyddssprutor.

På gårdsbruksenheter får växtskyddsmedel spridas bara av personer som vart femte år deltar i minst fyra timmar lång utbildning kring aktuella växtskyddsfrågor. Som utbildning godkänns sådan utbildning som TE-centralen har godkänt i förväg. Som utbildning godkänns också motsvarande giltiga utbildning enligt statsrådets förordning från år 2000 som ingår i villkoren för växtskydd. Ett skriftligt intyg över deltagandet i utbildningen skall finnas. Utbildningen skall genomgås före det första förbindelseårets utgång. Om en period på fem år går ut efter vegetationsperioden skall utbildningen genomgås innan följande vegetationsperiod börjar. Som utbildning godkänns också en av Livsmedelssäkerhetsverket anordnad examen gällande användning av växtskyddsmedel som medför särskild fara för hälsa eller miljö eller en motsvarande specialexamen som har avlagts tidigare. Senast under det sjätte året av giltighetstiden för denna examen skall utbildning som TE-centralen har godkänt genomgås eller specialexamen avläggas på nytt.

En jordbrukare som förbinder sig att genomföra basåtgärderna skall genomföra en helhet som består av följande åtgärder: planering och uppföljning av miljövården i samband med odling, gödsling av åkerväxter, gödsling av trädgårdsväxter, dikesrenar och skyddsremsor samt bevarande av naturens mångfald och landskapet. Som ett led i basåtgärderna kan jordbrukaren anlägga träda som är täckt av växtlighet.

En jordbrukare som har ett gällande avtal enligt denna förordning skall förbinda sig att av de åtgärder som anges i 1 mom. iaktta kraven beträffande dikesrenar och skyddsremsor samt bevarande av naturens mångfald och landskapet efter att hans eller hennes miljöstödsförbindelse enligt denna förordning upphör att gälla, om inte han eller hon uppfyller det i 7 § i axel 2-lagen angivna ålderskravet efter att förbindelsen har upphört att gälla.

En jordbrukare som inte uppfyller det i 7 § i axel 2-lagen angivna ålderskravet och som har ett gällande avtal enligt 22 eller 28―30 § i statsrådets förordning från år 2000 eller ett 20-årigt avtal om miljöspecialstöd för jordbruket enligt beslutet om miljöstöd skall förbinda sig att av de åtgärder som anges i 1 mom. iaktta kraven beträffande dikesrenar och skyddsremsor samt bevarande av naturens mångfald och landskapet efter att hans eller hennes förbindelse om bas- och tilläggsåtgärder enligt statsrådets förordning från år 2000 eller förbindelse att iaktta motsvarande villkor upphör att gälla.

Till jordbrukaren betalas stödet för basåtgärder för åkerväxternas del i enlighet med beloppet för husdjurslägenheter, förutsatt att det på jordbrukarens gårdsbruksenhet finns minst 0,4 djurenheter animalieproduktionsdjur per stödberättigande hektar åker eller minst 25 djurenheter och att jordbrukaren då han eller hon har förbundit sig vid miljöstödet har meddelat att detta villkor uppfylls. Animalieproduktionsdjur som jordbrukaren eller jordbrukarens familjemedlemmar innehar beaktas vid uträkningen av antalet djurenheter. De produktionsutrymmen som används till uppfödning av animalieproduktionsdjur skall vara i jordbrukarens besittning. Animalieproduktionsdjuren omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienterna i följande tabell:

För övriga djurslag skall den koefficient i tabellen i 1 mom. användas som närmast motsvarar den årliga fosforproduktionen i stallgödsel av dem.

Om husdjursproduktionen på en gårdsbruksenhet läggs ned eller om antalet animalieproduktionsdjur inte når upp till det i 30 § 1 mom. angivna minimiantalet, betalas stödet för basåtgärder för åkerväxternas del i enlighet med beloppet för växtodlingslägenheter från och med följande utbetalning av miljöstöd.

Den ändring som framgår av 1 mom. görs inte, om det är fråga om en tillfällig nedgång i djurantalet. En nedgång i djurantalet är tillfällig i situationer som orsakas av produktionsuppehåll som krävs inom vissa produktionsinriktningar, grundlig reparation eller utvidgning av en husdjursbyggnad, ändring av produktionsinriktningen eller något som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen.

Om en gårdsbruksenhet inleder husdjursproduktion eller utökar den på så sätt att antalet animalieproduktionsdjur når upp till det i 30 § 1 mom. angivna minimiantalet under den återstående förbindelseperioden, kan till jordbrukaren betalas stödet för basåtgärder för åkerväxternas del i enlighet med beloppet för husdjurslägenheter under den återstående förbindelseperioden. Denna ändring kan företas också om en generationsväxling eller någon annan överföring av besittningsrätten till hela gårdsbruksenheten företas under en pågående förbindelseperiod och förbindelsen överförs. En sådan ändring kan göras endast en gång under förbindelseperioden. Betalningen av stöd på basis av den ingångna förbindelsen och uppgifterna i stödansökan kan ändras, förutsatt att jordbrukaren anmäler ändringen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet före utgången av juni under året i fråga. När det gäller ändringar som anmäls senare betalas stödet i överensstämmelse med ändringen från ingången av det följande förbindelsåret.

Jordbrukaren kan med de inskränkningar som föreskrivs i 33―36 § välja följande tilläggsåtgärder för förbindelseperioden:

Tilläggsåtgärder kan väljas för såväl sedvanliga jordbruksväxter som trädgårdsväxter. Trädgårdsväxterna grupperas i bilaga 1 till denna förordning i trädgårdsväxter i grupp 1 respektive 2 samt vissa frökryddväxter. När jordbrukaren ingår en förbindelse skall han eller hon uppge den tilläggsåtgärd eller de tilläggsåtgärder som valts för förbindelseperioden. Jordbrukaren kan låta bli att välja någon tilläggsåtgärd när han eller hon förbinder sig vid miljöstödet, om gårdsbruksenheten är en trädgårdslägenhet eller om alla jordbrukarens åkrar är belägna inom stödregion C. Jordbrukaren kan inte välja tilläggsåtgärder enligt 32 § 4―7 och 11 punkten för åkrar som är belägna inom stödregion C.

Om jordbrukarens alla åkrar är belägna inom stödregionerna A och B, kan jordbrukaren välja högst fyra tilläggsåtgärder för dem. Om jordbrukarens alla åkrar är belägna inom stödregion C, kan jordbrukaren välja högst två tilläggsåtgärder för dem. Om jordbrukaren har åkrar inom såväl stödregionerna A och B som stödregion C, kan jordbrukaren välja högst fyra tilläggsåtgärder. Av dem kan jordbrukaren välja högst två tilläggsåtgärder i stödregion C. För åkrar som är belägna i stödregion C kan jordbrukaren välja bara tilläggsåtgärder som avses i 32 § 1―3 och 8―10 punkten. På en trädgårdslägenhet kan som tilläggsåtgärder väljas det antal som nämns ovan, men av de tilläggsåtgärder som väljs kan högst två inom stödregionerna A och B och högst en inom stödregion C vara en tilläggsåtgärd för trädgårdslägenheter. Om en trädgårdslägenhet har åkrar inom samtliga stödregioner, kan högst två tilläggsåtgärder väljas.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 3 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet för vilken en tilläggsåtgärd enligt 32 § 4 eller 5 punkten har valts.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 4 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet för vilken en tilläggsåtgärd enligt 32 § 3 eller 5 punkten har valts.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 5 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet för vilken en tilläggsåtgärd enligt 32 § 3, 4 eller 7 punkten har valts.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 7 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet för vilken en tilläggsåtgärd enligt 32 § 1, 2 eller 5 punkten har valts.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 1 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet där jordbrukaren har ansökt om eller har ett gällande avtal enligt 45 eller 46 § eller där jordbrukaren har ett gällande avtal enligt 25 eller 25 a § i statsrådets förordning från år 2000. Stöd för tilläggsåtgärden i fråga betalas inte för ett skifte som omfattas av ett avtal enligt 42 § i denna förordning eller 27 § i statsrådets förordning från år 2000. Tilläggsåtgärden gäller inte arealer med trädgårdsväxter.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 3 och 4 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet som har förbundit sig att följa villkoren för husdjurslägenheter och där det sammanlagt föds upp mer än 2 djurenheter av nötkreatur, hästar, får eller getter. Djurenheterna beräknas i enlighet med tabellen i 30 §.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 7 punkten kan väljas bara på gårdsbruksenheter som har förbundit sig att följa villkoren för husdjurslägenheter och där det finns minst 0,4 djurenheter av nötkreatur, får, getter eller hästar per stödberättigande hektar åker eller minst 25 djurenheter av de nämnda djuren. Djurenheterna beräknas i enlighet med tabellen i 30 §.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 8 punkten kan väljas bara på gårdsbruksenheter som har förbundit sig att följa villkoren för husdjurslägenheter och där antalet animalieproduktionsdjur når upp till det minimiantal som anges i 30 § 1 mom. Djurenheterna beräknas i enlighet med tabellen i 30 §.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 12 punkten kan väljas på en trädgårdslägenhet och genomföras bara på arealer med trädgårdsväxter i grupp 1.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 13 punkten kan väljas på en trädgårdslägenhet och genomföras bara på arealer med trädgårdsväxter i grupp 2.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 14 punkten kan väljas på en trädgårdslägenhet och genomföras på arealer med trädgårdsväxter.

En tilläggsåtgärd kan ändras, om

Tilläggsåtgärden kan en gång under förbindelseperioden ändras för den återstående förbindelseperioden. Ändringen förutsätter att förutsättningarna för val av tilläggsåtgärd motsvaras.

En tilläggsåtgärd skall frångås, om husdjursproduktionen på en gårdsbruksenhet upphör eller om djurantalet annat än tillfälligt sjunker så att de krav beträffande djurantalet som anges i 30 § 1 mom. inte uppfylls och en tilläggsåtgärd enligt 32 § 7 eller 8 punkten har valts. En tilläggsåtgärd för trädgårdslägenheter kan frångås när odlingsarealen för trädgårdsväxter sjunker till mindre än 0,5 hektar. Tilläggsåtgärder enligt 32 § 4―7 och 11 punkten som är avsedda för stödregionerna A och B skall frångås, om jordbrukaren avstår från alla sina åkerarealer inom dessa regioner.

Betalningen av stöd på basis av den ingångna förbindelsen och upgifterna i stödansökan kan ändras, förutsatt att jordbrukaren anmäler ändringen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet före utgången av juni under året i fråga. När det gäller ändringar som anmäls senare betalas stödet i överensstämmelse med ändringen från ingången av det följande förbindelseåret.

En jordbrukare som har en gällande miljöstödsförbindelse enligt statsrådets förordning från år 2000 kan år 2007 i stället för den tidigare förbindelsen ingå en ny förbindelse inom det system med miljöstöd som tillämpas under programperioden 2007―2013. Jordbrukaren skall härvid förbinda sig i enlighet med det som anges i 5 § i axel 2-lagen.

En förbindelse som gäller det miljöstödssystem som tillämpas under programperioden 2007―2013 söks på det sätt som bestäms i 13 § i axel 2-lagen.

TE-centralen kan ingå följande avtal med jordbrukare:

I ett avtal om anläggning och skötsel av skyddszon förbinder sig jordbrukaren att på ett odlat åkerområde i enlighet med en plan anlägga flerårig vallväxtlighet och att sköta den i enlighet med avtalsvillkoren.

Skyddszonen skall vara minst 15 bred i genomsnitt. Bredden bestäms enligt terrängen och översvämningsgränserna. Avtalet kan i begränsad utsträckning inbegripa också ett strandområde i naturtillstånd som är beläget i skyddszonens omedelbara närhet, mellan skyddszonen och ett utfallsdike eller en vattenfåra som är större än ett utfallsdike eller mellan skyddszonen och en tjärn, en sjö eller havet, förutsatt att strandområdet sköts i enlighet med avtalsvillkoren.

I stödregionerna A och B kan avtal ingås för skyddszoner som anläggs på åker som är belägen invid ett utfallsdike eller en vattenfåra som är större än ett utfallsdike, på åker som är belägen vid stranden av en tjärn, en sjö eller havet eller på åker som är belägen på ett klassificerat grundvattenområde.

I stödregion C kan avtal ingås i fråga om anläggning av skyddszon på ett objekt för vars del giltighetstiden för ett avtal enligt beslutet om miljöstöd upphör genom beslut av TE-centralen innan avtalsperioden för det avtal som här avses börjar, på ett objekt där ett motsvarande avtal om specialstöd enligt statsrådets förordning från år 2000 upphör att gälla vid ingången av avtalsperioden för det nya avtal som här avses eller på ett objekt där behovet av att anlägga en skyddszon har konstaterats till exempel i en översiktsplan för skyddszoner eller i motsvarande utredning som syftar till anläggning av sammanhängande skyddszoner vilka berör flera jordbrukare eller i en skyddsplan för ett grundvattenområde. Likaså kan avtal ingås i fråga om anläggning av skyddszoner på objekt som är belägna på sluttande strandåker eller på ett översvämningsområde eller på objekt som anges i förvaltningsplaner som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (2000/60/EG).

I ett avtal om skötsel av mångfunktionell våtmark förbinder sig stödtagaren att i enlighet med en plan sköta en våtmark som har anlagts på basis av ett avtal enligt beslutet om miljöstöd eller enligt statsrådets förordning från år 2000 eller en våtmark som har anlagts på ett sätt som i övrigt godkänns med avseende på vattenvården.

Avtal kan ingås endast inom sådana områden där åkrarna utgör mer än 20 procent av avrinningsområdet för ett vattendrag eller utfallsdike. Avtal kan ingås bara i avrinningsområdena för åar och älvar som mynnar ut i Finska viken, Skärgårdshavet eller Bottenhavet samt för sjöar där det genom avtalet är möjligt att avsevärt minska den vattendragsbelastning som jordbruket står för och att öka naturens mångfald i jordbruksområdena samt att främja vilt-, fiskeri- eller kräfthushållningen. Avtal kan ingås också för objekt som har anlagts med hjälp av stöd för icke-produktiva investeringar enligt axel 2-lagen och för objekt för vilkas del giltighetstiden för ett avtal enligt beslutet om miljöstöd upphör genom beslut av TE-centralen innan avtalsperioden för det avtal som här avses börjar, eller för objekt för vilkas del ett motsvarande avtal om specialstöd enligt statsrådets förordning från år 2000 upphör att gälla vid ingången av avtalsperioden för det nya avtal som avses här.

I ett avtal om åkerodling på grundvattenområden förbinder sig jordbrukaren att vid odlingen av ett åkerområde som är beläget på ett grundvattenområde genomföra en plan som skall införlivas med avtalet och där de åtgärder som skall vidtas definieras. Inskränkningarna i odlingen och de åtgärder som skall vidtas fastställs separat i avtalet utifrån förhållandena på grundvattenområdet och på det område som önskas ingå i avtalet. Om en obetydlig del av basskiftet ligger utanför grundvattenområdet, kan hela basskiftet inbegripas i avtalet.

De åtgärder eller inskränkningar som ingår i avtalet kan vara av följande slag:

Avtal kan ingås endast för åkerarealer på grundvattenområden av klass I och II. Företräde ges objekt som har omfattats av motsvarande avtal enligt statsrådets förordning från år 2000, objekt där det finns vattentäkter och objekt med något annat särskilt behov av skydd för grundvattnet.

Anteckningar enligt basåtgärderna inom miljöstödet för jordbruket skall avtalsskiftesvis göras i fråga om användningen av näringsämnen och övriga odlingsåtgärder på avtalsarealen.

I ett avtal om behandlingsmetoder för avrinningsvatten förbinder sig jordbrukaren att i enlighet med en plan genomföra reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller återanvändning av avrinningsvatten på ett åkerområde som han eller hon odlar.

Reglerbar dränering kan företas på väl genomsläppliga sand- eller mohaltiga åkerjordar samt grynleror där lutningen är högst 2 procent. Vid reglerbar underbevattning och återanvändning av avrinningsvatten skall jordarten vara fin eller grov mo, fin eller grov sand eller grynlera, och lutningen skall vara under 1 procent.

På en och samma avtalsareal kan endast en av de åtgärder som anges i 1 mom. genomföras och beviljas specialstöd.

Ingåendet av avtal enligt 45 och 46 § förutsätter att jordbrukaren har godkänts att omfattas av det kontrollsystem som avses i jord- och skogsbruksministeriets förordning om anordnande av övervakningen av ekologiskt producerade jordbruksprodukter, livsmedel och alkoholdrycker (336/2005). Ansökan om anslutning till kontrollsystemet skall göras senast den sista dagen för ansökan om arealstöd det år då avtalet söks. Senast den 15 september det första avtalsåret skall en inledande kontroll som TE-centralen har verkställt och som är förenlig med kontrollsystemet ha utförts på jordbrukarens gårdsbruksenhet och jordbrukaren ha godkänts att omfattas av kontrollsystemet. Jordbrukaren skall omfattas av kontrollsystemet för åkerbrukets och växthusproduktionens del. Är det fråga om ett avtal enligt 46 §, förutsätter ingåendet av avtalet dessutom att jordbrukaren har godkänts för kontrollsystemet beträffande ett djurslag som anges i 46 § 5 mom. Produktionsinriktningen kan under avtalsperioden bytas från en inriktning inom djurproduktionen till en annan eller från en inriktning inom djurproduktion till växtproduktion i enlighet med vad som föreskrivs i 47 §. Också vid byte av produktionsinriktningen skall kontrollsystemet omfatta den produktionsinriktning som avses bli genomförd. Jordbrukaren skall omfattas av kontrollsystemet under hela avtalsperioden.

Ingåendet av avtal enligt 45 och 46 § förutsätter att jordbrukaren eller den som ansvarar för gårdsbruksenhetens skötsel skall ha genomgått en minst fem dagar lång grundkurs i ekologisk odling eller motsvarande utbildning kring bedrivande av ekologisk jordbruksproduktion. Är det fråga om jordbruk som bedrivs i form av en sammanslutning, skall den som ansvarar för gårdsbruksenhetens skötsel uppfylla utbildningskravet. Intyg över att utbildningskravet uppfylls skall lämnas in till TE-centralen senast den sista dagen för ansökan om arealstöd under det år då avtalet söks. Om jordbrukaren har haft ett gällande avtal enligt 25 eller 25 a § i statsrådets förordning från år 2000 förutsätts inget intyg.

På en gårdsbruksenhet som omfattas av ett avtal enligt 45 eller 46 § där det ingår att åkrarna skall läggas om till ekologisk produktion, skall det under det fjärde och femte avtalsåret odlas spannmål, ärter, bondbönor, potatis, socker- eller foderbetor, oljeväxter, fiberväxter, vallar för utsädesproduktion, bär, frukt eller grönsaker inklusive örter på sammanlagt minst 30 procent av avtalsarealen. I undantagsfall är det dock möjligt att godkänna att den årliga odlingsarealen för de ovan nämnda växterna under det fjärde och det femte avtalsåret skall uppgå till i genomsnitt 30 procent av avtalsarealen, om det kan motiveras med att detta är ändamålsenligt med avseende på arealen av enskilda skiften och växtföljden på gårdsbruksenheten. På en gårdsbruksenhet där åkrarna redan omfattas av ekologisk produktion skall det i växtföljden under avtalsperioden ingå spannmål, ärter, bondbönor, potatis, socker- eller foderbetor, oljeväxter, fiberväxter, vall för utsädesproduktion, bär, frukt eller grönsaker inklusive örter på sammanlagt minst 30 procent av avtalsarealen.

Hela avtalsarealen kan bestå av vall bara på en gårdsbruksenhet där skörden främst används som foder för de egna djuren. Skiften som uppgetts som gröngödslingsareal, obligatorisk träda och icke odlad åkerareal som sköts kan godkännas i fråga om en areal som sammanlagt utgör högst halva avtalsarealen årligen. När gröngödslingsarealer anläggs och sköts skall det som föreskrivs i 59 § 2 mom. iakttas.

Avtal om ekologisk produktion kan ingås, förutsatt att jordbrukaren förbinder sig att iaktta de i förordningen om ekologisk produktion föreskrivna villkoren inom det ekologiska åkerbruket och den ekologiska trädgårdsproduktionen på sin gårdsbruksenhet.

Utanför avtalet är det möjligt att lämna sådana åkerarealer på en gårdsbruksenhet där produktion av grödor som förutsätts i 44 § 3 mom. är svår att bedriva på grund av skiftenas beskaffenhet eller läge. Som sådana åkerområden kan betraktas bland annat uppodlade kärr som ligger långt borta från driftscentrumet eller åkrar som är svåra att förnya på grund av att de är steniga. Skiften där rörflen börjar odlas eller fortsätter att odlas vid ingången av det första avtalsåret skall lämnas utanför avtalet om ekologisk odling när detta ingås. Om rörflen börjar odlas på avtalsarealen under avtalsperioden betalas specialstöd inte för avtalsarealen. Denna ändring inverkar inte på de utbetalda specialstöden.

Odlingen av hela gårdsbruksenhetens åkerareal med ekologiska metoder skall börja vid ingången av det första avtalsåret så, att alla skiften skall odlas ekologiskt senast från och med det andra avtalsåret. På gårdsbruksenheter med nötkreatur, hästar, får eller getter skall alla skiften odlas ekologiskt senast från och med det tredje avtalsåret. Omläggningen till ekologisk produktion kan ske också ett jordbruksskifte i sänder. Gårdsbruksenheter med nötkreatur, hästar, får eller getter avser sådana gårdsbruksenheter där ett antal motsvarande minst en djurenhet av djuren i fråga föds upp.

Med avvikelse från det som bestäms i 1 mom. kan det på en gårdsbruksenhet bedrivas växthusproduktion som inte är ekologisk, om det i växthusen odlas andra arter och sorter än på friland, och bedrivas rörflensodling som inte är ekologisk, när produktionen har ordnats i produktionsenheter i enlighet med förordningen om ekologisk produktion och arealen inte omfattas av avtalet. Specialstöd för ekologisk produktion betalas inte för växthusproduktion och rörflensarealer, även om produktionen är ekologisk.

Avtal om ekologisk husdjursproduktion kan ingås, förutsatt att jordbrukaren förbinder sig att på sin gårdsbruksenhet iaktta de i förordningen om ekologisk produktion föreskrivna villkoren inom det ekologiska åkerbruket och den ekologiska trädgårdsproduktionen samt, för minst ett djurslag som anges i 5 mom. och som jordbrukaren har valt, inom den ekologiska husdjursproduktionen.

Villkoren i förordningen om ekologisk produktion skall iakttas från ingången av det första avtalsåret på hela gårdsbruksenheten med undantag för odlingsarealer för fleråriga trädgårdsväxter och arealer som omfattas av avtal om utsädesproduktion av fleråriga vallväxter, vilka arealer kan läggas om till ekologisk produktion under de två första avtalsåren. Omläggningen till ekologisk produktion kan ske också ett jordbruksskifte i sänder. I avtalet och när avtal ingås skall dessutom beaktas det som föreskrivs i 45 § 2 och 4 mom.

Jordbrukaren skall förbinda sig att på sin egen gårdsbruksenhet i ekologisk husdjursproduktion från ingången av det första avtalsåret under hela avtalsperioden hålla ett antal i 5 mom. angivna animalieproduktionsdjur som motsvarar minst en djurenhet så, att djurproduktionen i fråga är kontinuerlig på gårdsbruksenheten. Sådana animalieproduktionsdjur i ekologisk husdjursproduktion på jordbrukarens gårdsbruksenhet som jordbrukaren eller jordbrukarens familjemedlemmar innehar beaktas när antalet djurenheter beräknas. Produktionsbyggnaderna skall vara i jordbrukarens besittning.

Jordbrukaren kan också ha sådan djurproduktion som inte är ekologisk, om djuren är av ett annat djurslag än de som den ekologiska husdjursproduktionen omfattar och skötseln av dem har ordnats i produktionsenheter i enlighet med förordningen om ekologisk produktion.

Djurslag som berättigar till specialstöd är mjölkkor, dikor, övriga nötkreatur, får, getter, suggor, slaktsvin, galtar, hönor, broilrar, kalkoner, gäss, ankor och moderdjur av fjäderfä. Djurslagen kan variera under avtalsperioden. De omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienterna i följande tabell:

Om jordbrukaren har ett gällande avtal enligt 25 § i statsrådets förordning från år 2000 eller enligt 45 § i denna förordning, skall TE-centralen besluta att giltighetstiden för det upphör innan avtalet om ekologisk husdjursproduktion ingås. Upphörandet av giltighetstiden för avtalet i fråga inverkar inte på utbetalda specialstöd.

Om gårdsbruksenhetens genomsnittliga antal djurenheter i fråga om de djurslag som berättigar till specialstöd för ekologisk produktion minskar så att det understiger en djurenhet eller om jordbrukaren lägger ned husdjursproduktionen beträffande de djur som berättigar till specialstöd för ekologisk produktion, skall ett avtal enligt 46 § genom beslut av TE-centralen ändras till ett avtal enligt 45 §. I beslutet om ändring förblir avtalsperioden densamma som i det tidigare avtalet. Till följd av avtalsändringen betalas specialstöd endast för växtproduktion under den återstående avtalsperioden. Jordbrukaren skall återbetala specialstöd som har betalts ut på basis av ekologisk husdjursproduktion. Om nedläggningen av den ekologiska husdjursproduktionen sker av en orsak som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen, behöver specialstödet inte återbetalas.

Två jordbrukare som vardera har ingått avtal om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion kan under avtalsperioden byta skiften som omfattas av avtalet. Bytet förutsätter att avtalet ändras. Byte skall sökas i enlighet med förfarandet i 13 § i axel 2-lagen.

Ingåendet av avtal om effektiverad stallgödselanvändning förutsätter att jordbrukaren förbinder sig att ta emot, hantera och i odlingen på ett sätt som är godtagbart med avseende på miljön utnyttja stallgödsel som härrör från en annan gårdsbruksenhet, ett häststall, en pälsdjursfarm eller en för flera jordbrukare eller pälsdjursfarmare gemensam gödselstad. En jordbrukare som har ingått avtalet får inte överlåta stallgödsel som uppkommer på hans eller hennes gårdsbruksenhet för att användas utanför gårdsbruksenheten. Vid stallgödselanvändningen skall Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel iakttas. Emottagen stallgödsel skall spridas på åker som gödselmedel i enlighet med miljöstödsvillkoren.

En jordbrukare som överlåter stallgödsel kan inte ingå avtal om effektiverad stallgödselanvändning. Om jordbrukaren själv levererar stallgödsel till en gemensam gödselstad eller en biogasanläggning, kan han eller hon inte ingå avtal om mottagning av stallgödsel från gödselstaden eller mottagning av slutprodukten från biogasanläggningen. En delägare eller bolagsman i ett aktiebolag, ett annat bolag eller en annan motsvarande sammanslutning som har ingått avtal får inte överlåta stallgödsel från sin egen gårdsbruksenhet till den sammanslutning som har ingått avtalet. Om jordbrukaren är delägare i ett aktiebolag, ett annat bolag eller en annan motsvarande sammanslutning, kan han eller hon inte ingå avtal om effektiverad stallgödselanvändning i fråga om den stallgödsel som sammanslutningen överlåter.

Avtal kan ingås att gälla stallgödsel som produceras av alla animalieproduktionsdjur. Avtal om mottagning av stallgödsel som härrör från biogasanläggningar kan ingås, om den råvara som biogasanläggningen använder består av stallgödsel från husdjur till minst 50 procent och av annat än stallgödsel, strö och växtrester till högst 25 procent. Pälsdjursspillning skall komposteras eller behandlas genom en biogasprocess som till sin hygieniseringseffekt motsvarar kompostering.

Ingåendet av avtal förutsätter att transportsträckan mellan den överlåtande och den mottagande gårdsbruksenheten är skälig.

Skiften som omfattas av avtal kan bytas mellan en jordbrukare som har ingått avtalet och en annan jordbrukare som har förbundit sig vid miljöstödssystemet, om det kan visas att avtalsskiftena och den andra jordbrukarens skiften ingår i växtföljden på båda gårdsbruksenheterrna. Bytet förutsätter att avtalet ändras. Byte skall sökas i enlighet med förfarandet i 13 § i axel 2-lagen.

Ingåendet av avtal om skötsel av vårdbiotoper förutsätter att stödtagaren har gjort upp en plan för skötseln av vårdbiotoperna och förbinder sig att sköta vårdbiotoperna inom avtalsområdet i enlighet med planen och avtalsvillkoren.

Avtalet kan ingås att omfatta ett skogsbete, om det på det skogsbete som avtalet önskas gälla finns löv- och barrträd av olika ålder samt murkna träd och hålträd och om skogsbetet dessutom motsvarar någon av följande förutsättningar:

När avtal ingås ges företräde åt objekt som har omfattats av ett motsvarande avtal om specialstöd enligt statsrådets förordning från år 2000, vårdbiotoper som klassificerats som värdefulla och vårdbiotoper som ingår i det i naturvårdslagen (1096/1996) avsedda nätverket Natura 2000 eller har konstaterats vara viktiga i översiktsplaner för naturens mångfald samt objekt som har restaurerats med hjälp av stöd för icke-produktiva investeringar enligt axel 2-lagen. Ingåendet av avtal i fråga om en vårdbiotop inom nätverket Natura 2000, ett naturskyddsområde eller ett område som skyddats med stöd av någon annan lag förutsätter att de åtgärder som vidtas på basis av avtalet överstiger de skötselåtgärder som förutsätts någon annanstans i lag och att ingen ersättning för de avtalsenliga åtgärderna betalas eller har betalts med stöd av någon annan lag.

Om en liten vårdbiotop som omfattar 5―30 ar önskas utgöra avtalsområde för ett avtal enligt 49 §, kan den godkännas som avtalsområde bara om den vid det riksomfattande projektet för vård och inventering av traditionella landskap har fastställts vara en vårdbiotop som är nationellt eller regionalt värdefull, eller om den regionala miljöcentralen i ett utlåtande som har getts med anledning av en ansökan enligt 15 § 2 mom. har konstaterat att den uppvisar motsvarande naturvärden.

Ingåendet av avtal om främjande av naturens och landskapets mångfald förutsätter att jordbrukaren har gjort upp en plan för främjande av naturens och landskapets mångfald och förbinder sig att i enlighet med planen vidta åtgärder för främjande av naturens och landskapets mångfald inom avtalsområdet och att sköta området i enlighet med avtalsvillkoren.

Avtalsområdet kan utgöra åker eller annat område i omedelbar närhet av åker. Utöver detta kan områden som inte längre används till odling eller betesgång ingå i avtalsområdet, om högst 20 år har förflutit sedan odlingen eller betesgången upphörde eller det på områdena finns fasta fornlämningar som anknyter till tidigare bosättning och användning för jordbruksändamål. Om avtalet gäller skötsel av en kantzon mellan åker och skog, åker och väg eller åker och en vattenfåra, kan ett sådant område vara högst 20 meter brett. Skogsdungar på åkerområden får vara högst en hektar stora. Stöd för främjande av landskapets mångfald kan inte betalas för odling av sedvanliga jordbruksväxter.

När avtal ingås ges företräde åt objekt som har omfattats av ett motsvarande avtal om specialstöd enligt beslutet om miljöstöd eller statsrådets förordning från år 2000, områden som har konstaterats vara nationellt eller regionalt värdefulla jordbrukslandskap eller naturobjekt i jordbruksområden som ingår i nätverket Natura eller som i översiktsplaner för naturens mångfald har konstaterats vara viktiga.

Ingåendet av avtal om uppfödning av lantraser förutsätter att jordbrukaren förbinder sig att på sin gårdsbruksenhet i fortplantningssyfte föda upp djur av en lantras och att för detta syfte använda enbart renrasigt djurmaterial av samma ras. Avtalet kan omfatta endast renrasiga djur. Avtalet kan omfatta djur av både han- och honkön. Djuren skall vara identifierade och omfattas av ett tillförlitligt kontroll- eller registreringssystem av vilket djurets härstamning framgår.

Avtal kan ingås för följande raser så, att separata avtal alltid ingås för varje lantras:

Hönor som godkänns för avtalet skall vara minst ett halvt år gamla vid avtalsperiodens ingång. Nötkreatur, får och getter skall vara minst ett år gamla vid avtalsperiodens ingång. Finska hästar som godkänns för avtalet skall vid avtalsperiodens ingång vara antingen avelsston som införts i registret över finska hästar och som året före det år då avtalet söks har fölat, betäckts eller inseminerats eller stambokförda hingstar. Djuren omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienterna i följande tabell:

Avtalet kan omfatta djur av lantras som sökanden eller någon av sökandens familjemedlemmar äger eller innehar.

Jordbrukaren skall förbinda sig att på sin gårdsbruksenhet hålla åtminstone det i avtalet fastställda antalet djur under hela avtalsperioden. De djur som avtalet omfattar skall omfattas av det i 52 § 1 mom. avsedda kontroll- eller registreringssystemet under hela avtalsperioden. De djur som avtalet omfattar kan också befinna sig på areal som är i någon annans besittning, när de används till betesgång eller kortvarigt används för betäckning eller deltar i en tävling och jordbrukaren vid behov kan visa djurhållningsplatsen för nötkreatur, får och getter samt den plats där hästarna uppehåller sig. De djur som avtalet omfattar skall användas till avel under avtalsperioden och hönor skall användas till produktion av kycklingar.

Jordbrukaren skall före avtalsperiodens utgång lämna in till TE-centralen en utredning om att de djur som avtalet omfattar har använts till fortplantning av rasen i fråga. Om ett djur dör eller utmönstras under avtalsperioden skall det utan dröjsmål ersättas med ett annat djur som uppfyller stödvillkoren. Djur skall ersättas också om de inte förmår producera avkomma. Antalet djur som avtalet omfattar kan minska under avtalsperioden bara av en orsak som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen eller av en orsak som måste anses vara oskälig med avseende på produktionen. I det sistnämnda fallet får antalet djur dock inte minska så att det understiger det föreskrivna minimiantalet djur.

Avtalet kan på basis av en ansökan som jordbrukaren har gjort justeras med avseende på djurantalet vid avtalsårets ingång. De djur som då fogas till avtalet skall motsvara förutsättningarna för djur som omfattas av avtalet.

Ingåendet av avtal om odling av ursprungssorter förutsätter att jordbrukaren förbinder sig att underhållsodla undersökta och registrerade lantsorter eller hotade gamla handelssorter och ändrade stammar av handelssorter av trind- och stråsäd samt vallväxter. Ingåendet av avtalet förutsätter att sorten har registrerats och att jordbrukaren har ingått avtal med Livsmedelssäkerhetsverket om upprätthållande av sorten. Avtalet om upprätthållande ingås inom sortens ursprungliga odlingsområde. Avtalet ingås och specialstöd betalas för underhållsodling av en viss sort på en hektar åker.

Utöver den en hektar stora avtalsarealen får jordbrukaren bedriva produktion av marknadsdugligt utsäde av samma sort på avtalslägenheten på högst 15 hektar årligen. Den areal som får odlas för annan användning begränsas inte.

En jordbrukare kan inte ingå avtal enligt 43 § om reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller återanvändning av avrinningsvatten, om den areal som avtalet önskas gälla omfattas eller har omfattats av motsvarande avtal enligt statsrådets förordning från år 2000 eller har omfattats av motsvarande avtal om reglerbar dränering enligt beslutet om miljöstöd.

En jordbrukare som har en gällande förbindelse om bas- och tilläggsåtgärder enligt statsrådets förordning från år 2000 och som har valt tilläggsåtgärden främjande av animalieproduktionsdjurens välbefinnande enligt 16 § 1 mom. i den nämnda förordningen kan inte ingå avtal enligt 46 §, om tilläggsåtgärden fortsätter att gälla under avtalets giltighetstid. En jordbrukare som har en gällande förbindelse om bas- och tilläggsåtgärder enligt statsrådets förordning från år 2000 och som har valt tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten enligt 16 § 1 mom. i den nämnda förordningen kan inte ingå avtal enligt 45, 46 och 51 § inom det område där tilläggsåtgärden genomförs, om villkoret beträffande tilläggsåtgärden fortgår under avtalets giltighetstid.

En jordbrukare som har ansökt om eller har ett avtal enligt 45 eller 46 § kan inte ingå avtal enligt 40―42 och 51 § beträffande samma åkerarealer. En jordbrukare som har ansökt om eller har något av de senast uppräknade avtalen kan inte ingå avtal enligt 45 och 46 § beträffande samma åkerarealer. En jordbrukare som har ett gällande 20-årigt avtal enligt beslutet om miljöstöd eller ett avtal enligt 22, 23, 27, 29 eller 30 § i statsrådets förordning från år 2000 kan inte ingå avtal enligt 45 och 46 § beträffande samma åkerarealer.

Avtal kan ingås när arealen eller det antal djurenheter av en och samma lantras eller det djurantal som uppfyller kraven i 52 § 3 mom. är minst följande:

Avtal enligt 41 och 49 § kan ingås med en registrerad förening som avses i 4 § 2 mom. i axel 2-lagen. Ingåendet av avtal förutsätter att de åtgärder som ingår i avtalet stöder uppnåendet av målen för den lokala plan för utveckling av landsbygden enligt 6 § i lagen om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden (532/2006) inom vars tillämpningsområde avtalsområdet är beläget. Vidare förutsätts att det med avseende på planen är ändamålsenligt att avtalet ingås. Ingåendet av avtalet förutsätter inte en gällande miljöstödsförbindelse.

Innan avtal enligt 1 mom. ingås skall TE-centralen begära utlåtande om ingåendet av avtalet av en lokal aktionsgrupp som avses i 3 § i axel 2-lagen.

Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas till en jordbrukare som har förbundit sig vid stödet i fråga beträffande åkerarealer som har godkänts som stödberättigande och uppgetts årligen i en ansökan om arealstöd och som är i jordbrukarens besittning senast den 15 juni under året i fråga. Miljöstöd betalas inte till en jordbrukare som har förbundit sig på det sätt som avses i 29 § 2 och 3 mom.

Betalningen av kompensationsbidrag och miljöstöd förutsätter att skörd har bärgats på den åkerareal som är föremål för stödet eller att åkerarealen har skötts så som föreskrivs i 59―61 §. Odlingen och skötseln av åkerarealen skall uppfylla kraven i jord- och skogsbruksministeriets förordning om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren i samband med direktstöd (183/2006).

Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas för åkerareal som används till odling av åker- och trädgårdsväxter. Som odlad åkerareal betraktas även åkerareal på vilken växterna inte producerar skörd det första odlingsåret men bildar ett växtbestånd ovan jord.

Vid odling av jordgubbar, åkerbär och allåkerbär förutsätts att det finns minst 15 000 plantor per hektar. Om de nämnda växterna odlas så, att plast inte används för att täcka markytan och de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, kan planttätheten under den första vegetationsperioden vara mindre än vad som anges ovan, dock minst 11 000 plantor per hektar. Vid odling av vinbär och krusbär förutsätts 2 200 plantor per hektar, vid odling av hallon 2 800 plantor per hektar, vid odling av bärhäggmispel och havtorn 800 plantor per hektar, vid odling av buskblåbär 2 250 plantor per hektar och vid odling av fruktträd 400 plantor per hektar.

Den årliga areal som berättigar till stöd konstateras utgående från uppgifterna i ansökan om arealstöd och, i fråga om lägenheter som TE-centralen kontrollerar, kontrolluppgifterna. Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas för jordbruksskiften vars areal uppgår till minst 0,05 hektar.

Jordbrukaren kan i sin årliga stödansökan uppge att utbetalning av stöd inte söks för en åker, om arealkravet i 6 § 1 mom. i axel 2-lagen fortfarande uppfylls trots detta.

Skötta åkerarealer för vilka kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas är gröngödslingsarealer, arealer för honungsproduktion, skördeskadearealer och arealer med utvintringsskador, skyddsremsor, dikesrenar och odlingstekniska vändtegar. Kompensationsbidrag kan dessutom betalas för åkerarealer som avses i 60 § och miljöstöd för åkerarealer som avses i 61 §.

Som gröngödslingsareal kan uppges ett vallskifte som anläggs i gröngödslingssyfte eller som i samma syfte har anlagts i skyddssäd det föregående året och vars skörd används som ett led i växtföljden så, att skörden inte bärgas under året i fråga utan utnyttjas för gödsling av grödan under den följande vegetationsperioden. Under det år som avses kan skörd också bärgas på skiftet. Jordbrukaren skall på begäran ange växtföljden för skiften som uppgetts som gröngödslingsvall. Av vikten på det frö som används till anläggning av gröngödslingsvall skall minst 20 procent bestå av frö av kvävefixerande växter. Den sammanräknade arealen för de jordbruksskiften som uppges som gröngödslingsvall i den årliga ansökan om stöd kan vara högst 50 procent av den sammanräknade arealen för de stödberättigande skiftena. I ansökan om stöd kan samma areal uppges som gröngödslingsvall högst två år i följd.

För arealer för honungsproduktion där det odlas växter som lämpar sig för ändamålet, såsom honungsfacelia eller rödklöver, kan kompensationsbidrag och miljöstöd betalas. Jordbrukaren skall på begäran visa att han eller hon använder åkerarealen för honungsproduktion som han eller hon bedriver på gårdsbruksenheten.

Om skörd inte har bärgats på åkerarealen på grund av en skördeskada eller av motsvarande anledning kan kompensationsbidrag och miljöstöd betalas, förutsatt att skötseln av den odlade åkerarealen uppfyller de krav som ingår i de i 58 § 2 mom. avsedda tvärvillkoren. Landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen skall underrättas skriftligen om skördeskadan omedelbart efter det att skadan har inträffat. I anmälan skall orsaken till skördeskadan eller motsvarande specificeras.

Om utvintringsskador förekommer på en del av ett jordbruksskifte kan kompensationsbidrag och miljöstöd betalas, förutsatt att skötseln av den odlade åkerarealen uppfyller de krav som ingår i de i 58 § 2 mom. avsedda tvärvillkoren och att det på huvuddelen av skiftesarealen finns ett växtbestånd som producerar en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om det på huvuddelen av skiftet på grund av utvintringsskador inte är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, kan stöd inte betalas för skiftet, om det område som drabbats av utvintringsskada inte besås på nytt på våren.

Arealen av en sådan dikesren och skyddsremsa som uppfyller miljöstödsvillkoren kan räknas in i odlingsarealen. Om en skyddsremsa är mer än tre meter bred och i genomsnitt högst 10 meter bred, skall den avskiljas till ett separat jordbruksskifte. Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas för en skyddsremsa som har avskiljts till ett separat jordbruksskifte.

Av odlingstekniska skäl kan på vändtegen finnas ett högst tre meter brett område som inte har besåtts och som räknas in i odlingsarealen. Om en vändteg som har inrättats av odlingstekniska skäl är bredare än tre meter, skall den avskiljas till ett separat jordbruksskifte. Om vändtegen upptar vallväxtlighet som har avskiljts till ett separat jordbruksskifte och slås eller sköts genom till exempel betesgång, kan kompensationsbidrag och miljöstöd betalas för den.

Kompensationsbidrag kan betalas för obligatorisk träda som har fastställts på det sätt som föreskrivs i förordningen om gårdsstöd och sköts i enlighet med bestämmelserna. Kompensationsbidrag kan betalas också för sådan icke odlad åkerareal som sköts för vilken betalas gårdsstöd i enlighet med förordningen om gårdsstöd och som har skötts i enlighet med tvärvillkoren. Till arealen kan den sammanlagda åkerareal som har uppgetts på de ovan nämnda sätten eller, om gårdsbruksenheten inte har någon obligatorisk träda, den icke odlade åkerareal som sköts utgöra högst 50 procent av hela den areal på gårdsbruksenheten som är stödberättigande inom kompensationsbidraget årligen. Denna areal kan dock inte vara större än den areal där åker- och trädgårdsväxter odlas eller som sköts på det sätt som föreskrivs i 59 § eller i 2 eller 3 mom. i denna paragraf. Kompensationsbidrag kan dock alltid betalas för hela den obligatoriska träda som är stödberättigande inom kompensationsbidraget.

Kompensationsbidrag kan betalas för åkerareal som utgör ett mångfaldsobjekt inom ramen för den tilläggsåtgärd enligt 16 § i statsrådets förordning från år 2000 som gäller mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten. De här avsedda mångfaldsåkrarna, vilkas skörd används till utfodring av vilt eller inte bärgas, kan dock utgöra högst fem procent av arealen av de basskiften som har godkänts som stödberättigande under det första förbindelseåret för miljöstödets del för att kompensationsbidrag skall kunna betalas för dem. Denna begränsning gäller inte areal som har uppgetts som obligatorisk träda.

Kompensationsbidrag kan betalas för åkerarealer som har uppgetts som skyddszonsvallar, när det är fråga om ett fem- eller tioårigt avtal enligt 22 § i statsrådets förordning från år 2000 eller enligt 40 § i denna förordning och avtalsområdet har skötts i enlighet med en plan som ingår i avtalet. Kompensationsbidrag kan betalas för åkerareal som omfattas av ett avtal enligt 29 eller 30 § i statsrådets förordning från år 2000 eller enligt 51 § i denna förordning, när avtalsområdet har skötts i enlighet med den plan som ingår i avtalet.

Stöda för träda som är täckt av växtlighet betalas för jordbruksskiften som har uppgetts som obligatorisk träda i enlighet med vad som föreskrivs i förordningen om gårdsstöd och motsvarar de i samband med miljöstödet angivna förutsättningarna för träda som är täckt av växtlighet.

Miljöstöd kan betalas för åkerareal som omfattas av ett avtal enligt 29 eller 30 § i statsrådets förordning från år 2000 eller enligt 51 § i denna förordning, när avtalsområdet har skötts i enlighet med den plan som ingår i avtalet.

Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas inte för trädgårdsland, växthusarealer, åkerareal som tillfälligt inte odlas och icke odlad åkerareal. Kompensationsbidrag kan dock betalas, om det är fråga om i 60 § 1 mom. avsedd icke odlad åker som sköts. Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas inte för arealer som omfattas av ett 20-årigt avtal enligt beslutet om miljöstöd.

Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas inte för åkerareal som omfattas av ett avtal enligt 23 § i statsrådets förordning från år 2000 eller enligt 41 § i denna förordning. Miljöstöd betalas inte för avtalsareal som avses i 22 § i statsrådets förordning från år 2000 eller 40 § i denna förordning.

Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas inte för produktion av plantmaterial av skogsträd, arealer med energiväxter med vedstam, odling av julträd och arealer med sådan hampa som inte berättigar till gårdsstöd som EU finansierar fullt ut. Bestämmelser om stödberättigande sorter av hampa finns i artikel 52 i förordningen om gårdsstöd och artikel 33.4 samt bilaga II i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare.

Specialstöd kan betalas för ett jordbruksskifte när dess areal är minst 0,05 hektar. Specialstöd kan betalas för ett stödberättigande jordbruksskifte som omfattas av ett avtal och för vilket en växt har uppgetts avtalsspecifikt i enlighet med bilaga 3.

En förening som avses i 4 § 2 mom. i axel 2-lagen skall ansöka om utbetalning av specialstöd i enlighet med förfarandet i 13 § i den nämnda lagen.

Specialstöd kan under avtalsperioden betalas en gång för varje avtalsår och högst så många gånger som motsvarar antalet avtalsår.

Den årliga areal som är berättigad till specialstöd konstateras utgående från uppgifterna i ansökan om arealstöd, uppgifterna i en anmälan som eventuellt förutsätts vid ansökan om utbetalning i fråga om ett avtal och kontrolluppgifterna i fråga om gårdsbruksenheter som TE-centralen kontrollerar. Specialstöd kan betalas tidigast den 31 augusti årligen efter det att en eventuell kontroll av gårdsbruksenheten har slutförts och villkoren i avtalet har iakttagits.

Om jordbrukaren har tagit i bruk ny digitaliserad areal genom sin ansökan om arealstöd, anses det att jordbrukaren samtidigt har godkänt användningen av den nya arealen också vid utbetalningen av specialstöd som hänför sig till avtalet. TE-centralen kan betala specialstödet för året i fråga på basis av den godkända digitaliserade arealen, dock med beaktande av vad som bestäms i 23 §. TE-centralen skall härvid i samband med utbetalningen av specialstöd fastställa avtalet i korrigerad form med anledning av digitaliseringen och sända det korrigerade avtalet till jordbrukaren.

Om avtalsperioden börjar den 1 oktober, betalas specialstödet första gången tidigast i september följande år.

Om stallgödsel sprids endast på en del av ett basskifte som omfattas av ett avtal och utbetalning av specialstöd söks för arealen i fråga, skall ett separat jordbruksskifte bildas av basskiftesdelen för att specialstöd skall kunna betalas.

Specialstöd betalas för de hektar åker där stallgödsel har tagits emot. Specialstöd kan det första avtalsåret betalas i fråga om ett åkerskifte där stallgödsel har spritts tidigast den 1 maj. Om gårdsbruksenheten har omfattats av ett avtal enligt 26 § i statsrådets förordning från år 2000 och ett sådant avtal enligt 48 § i denna förordning som börjar den 1 maj och ersätter det tidigare avtalet ingås, kan specialstöd betalas också för ett åkerskifte där stallgödsel har spritts under kalenderåret i fråga före avtalsperiodens början.

Om avtalsperioden för ett avtal som avses i 48 § börjar den 1 oktober, betalas stöd första gången för stallgödsel som har spritts det följande året.

Om byte av skiften enligt 48 § 5 mom. har företagits på gårdsbruksenheten, betalas specialstöd utgående från den nya avtalsarealen.

Den årliga utbetalningen av specialstöd företas oberoende av när en i 44 § avsedd produktionskontroll i enlighet med kontrollsystemet för ekologisk produktion utförs på gårdsbruksenheten.

Om byte av skiften enligt 47 § 2 mom. har företagits på gårdsbruksenheten, betalas specialstöd utgående från den nya avtalsarealen.

Till en jordbrukare som har ingått avtal enligt 46 § betalas årligen i specialstöd per hektar åker i enlighet med 71 § för ekologisk husdjursproduktion utöver det specialstöd per hektar åker som omfattas av avtal enligt 45 §, om gårdsbruksenheten per hektar åker som omfattas av avtalet har minst 0,5 djurenheter ekologiskt producerade djur som berättigar till specialstöd för ekologisk produktion. Till en jordbrukare på vars gårdsbruksenhet det per hektar åker som omfattas av avtalet finns mindre än 0,5 djurenheter ekologiskt producerade djur som berättigar till specialstöd för ekologisk produktion betalas specialstödet för ekologisk husdjursproduktion för de hektar åker på gårdsbruksenheten som omfattas av avtalet och som erhålls när antalet djurenheter i ekologisk husdjursproduktion på gårdsbruksenheten multipliceras med två.

Det år ansökan om avtal lämnas in är det antal djurenheter av andra djur än nötkreatur som ligger till grund för betalningen av specialstöd medeltalet av antalet djurenheter under anmälningsdagarna den 1 maj och den 1 augusti. Under de följande åren är antalet djurenheter medeltalet av antalet djurenheter den 1 november, den 1 februari, den 1 maj och den 1 augusti.

Antalet nötkreatur beräknas på grundval av uppgifterna i det nötdjursregister som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97. För nötkreaturens del är antalet djurenheter det år ansökan om avtal lämnas in medelvärdet av antalet djurenheter den 1 maj och den 1 augusti, dessa dagar medräknade. Under de följande åren är antalet djurenheter medelvärdet av antalet djurenheter under dagarna mellan den 2 augusti och den 1 augusti, dessa dagar medräknade.

På grundval av jordbrukarens redogörelse kan man då medeltalet beräknas bortse från djurantalet under ett sådant kortvarigt produktionsuppehåll som krävs inom vissa former av husdjursproduktion eller som beror på grundlig reparation eller utvidgning av en husdjursbyggnad, ändring av produktionsinriktningen eller ett oöverstigligt hinder.

Om jordbrukaren har fler än ett avtal om ekologisk husdjursproduktion och lämnar in endast en anmälan om antalet djur, skall det av honom eller henne uppgivna antalet djurenheter samt det antal nötkreatur som hämtats ur nötdjursregistret fördelas på respektive avtal i proportion till avtalsarealerna, med hänsyn till vad som i 6 § 3 mom. i axel 2-lagen bestäms om minimiantalet djur.

Specialstöd för djur som skall anmälas skriftligen till TE-centralen kan betalas, förutsatt att de anmälda djurens djuridentifikationer är desamma som de i avtalet fastställda djuridentifikationerna för de djur som avtalet omfattar.

Till en jordbrukare som har ingått en kompensationsbidragsförbindelse betalas årligen i stödregionerna A―C4 i kompensationsbidrag för åker som har uppgetts och godkänts som stödberättigande 150 euro per hektar i stödregion A, 200 euro per hektar i stödregion B―C1 och 210 euro per hektar i stödregion C2―C4.

Till en jordbrukare som har ingått en miljöstödsförbindelse betalas årligen i stöd för basåtgärder följande belopp per hektar stödberättigande åker:

För arealer av sådan träda som är täckt av växtlighet betalas inte annat stöd för basåtgärder i samband med miljöstödet än stöd för träda som är täckt av växtlighet. Stöd för träda som är täckt av växtlighet betalas för sådan obligatorisk träda som utgör flerårig grönträda, viltträda eller landskapsträda och uppfyller miljöstödsvillkoren. Stöd betalas inte för sådan obligatorisk träda som i enlighet med tvärvillkoren skall ha ett växttäcke eller som utgör bearbetad eller obearbetad svartträda, stubbträda eller ettårig grönträda.

Till en jordbrukare som har ingått en miljöstödsförbindelse och valt tilläggsåtgärden i fråga betalas i stöd för tilläggsåtgärder följande belopp per hektar stödberättigande åker:

Stöd för tilläggsåtgärder betalas i fråga om sådana stödberättigande åkerarealer för vilka stöd för basåtgärder betalas. För åkerarealer för vilka betalas stöd för träda som är täckt av växtlighet betalas dock inte stöd för tilläggsåtgärder. Stöd för tilläggsåtgärder betalas utgående från var åkerarealen är belägen. Stöd för en tilläggsåtgärd enligt 32 § 1, 2, 7 och 9 punkten betalas inte för arealer med trädgårdsväxter som anges i bilaga 1.

Stöd för tilläggsåtgärder enligt 32 § 12 punkten betalas för arealer med trädgårdsväxter i grupp 1 och stöd för tilläggsåtgärder enligt 32 § 13 punkten betalas för arealer med trädgårdsväxter i grupp 2. Stöd för tilläggsåtgärder enligt 32 § 14 punkten betalas för arealer med alla grupper av trädgårdsväxter som anges i bilaga 1.

Till en jordbrukare eller annan stödtagare som har ingått avtal betalas årligen i specialstöd per hektar åker eller annat område eller per djurenhet som avtalet omfattar eller, i fråga om hönor, per gårdsbruksenhet högst följande belopp:

En jordbrukare som börjar få full invalidpension, deltidspension eller förtida ålderspension kan frånträda en förbindelse och ett avtal som om det var fråga om oöverstigligt hinder.

Om jordbrukarens förbindelse eller ett femårigt avtal har varit i kraft i minst tre år och ett tioårigt avtal har varit i kraft i minst sex år, kan jordbrukaren frånträda förbindelsen och avtalet då han eller hon säljer hela gårdsbruksenheten eller lägger ner bedrivandet av jordbruk helt och hållet på något annat sätt.

Om en jordbrukare som har ingått en förbindelse säljer eller arrenderar ut hela sin gårdsbruksenhet under förbindelseperioden till en eller flera jordbrukare som har ingått motsvarande förbindelse som är i kraft när besittningen överförs, kan jordbrukaren frånträda förbindelsen.

Om en jordbrukare från ingången av den vegetationsperiod som börjar under det första avtalsåret har vidtagit avtalsenliga åtgärder i fråga om ett avtal som börjar den 1 maj och frånträder avtalet vid ingången av den sista vegetationsperioden under avtalsperioden, anses det vara fråga om tillåtet frånträdande av avtal, eftersom avtalsenliga åtgärder i detta fall har vidtagits i fem år.

En jordbrukare som har ingått en förbindelse kan i de fall som avses i 1―3 mom. för husbehovsodling lämna en åkerareal som är mindre än 0,5 hektar. Detsamma gäller en situation där jordbrukaren frånträder en förbindelse eller ett avtal av en orsak som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen.

Om en förbindelse enligt statsrådets förordning från år 2000 har frånträtts eller om ett avtal enligt den nämnda förordningen har frånträtts eller hävts, kan en ny förbindelse som jordbrukaren ingår i enlighet med denna förordning inte godkännas och ett nytt avtal med jordbrukaren inte ingås, om det frånträdande av förbindelsen eller avtalet via utestängande från stödsystemet som avses i den nämnda författningen fortfarande är i kraft.

Om jordbrukaren har haft ett gällande avtal enligt 25 eller 25 a § i statsrådets förordning från år 2000 eller enligt 45 eller 46 § i denna förordning och efter att avtalet upphört att gälla börjar odla sin gårdsbruksenhet på något annat sätt än ekologiskt, kan med honom eller henne ingås ett avtal enligt 45 eller 46 § att börja tidigast två år efter början av den vegetationsperiod då gårdsbruksenheten har börjat odlas på något annat sätt än ekologiskt.

Bestämmelser om kontroll av kompensationsbidrag, miljöstöd och avtal utfärdas separat.