931/2000

Genom denna förordning genomförs Europeiska gemenskapernas råds direktiv av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (91/676/EEG). Det som föreskrivs nedan i denna förordning utgör det åtgärdsprogram som avses i nitratdirektivet.

De åtgärder som nämns i denna förordning verkställs i hela landet.

I jordbruk och trädgårdsodling iakttas det som föreskrivs nedan. Vid lagring och användning av kreatursgödsel iakttas utöver vad som föreskrivs i 4–6 § även bilaga 1. Dessutom ges rekommendationer enligt bilaga 3 om förfaringen vid användning av kreatursgödsel.

En gödselstad för lagring av träck och urin skall vara så stor att den rymmer stallgödsel som har ansamlats i 12 månader, frånsett den spillning som under samma betessäsong blir kvar på betesmarken vid betesgång. Jordbrukarnas gemensamma gödselstäder, ändamålsenliga begränsade rastgårdar och torrströbottnar av typen lösdriftsstall beaktas vid dimensioneringen av gödselstaden.

Gödselstäderna och gödselrännorna skall vara vattentäta. Konstruktionerna och anläggningarna skall vara sådana att inget läckage uppstår i samband med tömning och flyttning av gödseln i gödselstaden. Vid dimensioneringen av utrymmena följs dimensioneringsprinciperna i bilaga 2.

Undantag från storleken för en i 1 mom. avsedd gödselstad är möjlig om gödseln överlåts till en som drar nytta av den och som kan ta emot den med stöd av tillstånd som beviljats enligt 28 § i miljöskyddslagen eller om gödseln överlåts till en annan jordbrukare för att lagras i enlighet med denna förordning eller för att användas direkt eller den lagras i vederbörligen anlagda och täckta gödselstackar, förutsatt att lagringen sker enligt förfaringssättet i bilaga 1 och att utsläpp till vatten kan förhindras. Den kommunala miljövårdsmyndigheten ska på förhand i tillräckligt god tid underrättas om undantaget. Miljövårdsmyndigheten kan meddela behövliga föreskrifter med stöd av 84 § i miljöskyddslagen. Den kommunala miljövårdsmyndigheten ska årligen underrätta närings-, trafik- och miljöcentralen om de anmälningar som avses ovan. (23.9.2010/834)

En gödselstack får inte anläggas på mark som översvämmas eller i ett grundvattensområde.

Kvävegödsel får inte spridas på snötäckt eller frusen mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner av i ett vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel på hösten spridas ut högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. Vid spridning av organisk gödsel på hösten skall gödseln alltid omedelbart, senast inom ett dygn, myllas ned eller åkern plöjas. De maximimängder gödsel som får användas på hösten är för fast gödsel 30 t/ha, för flytgödsel av nötkreatur 20 t/ha, för flytgödsel av svin 15 t/ha och för gödsel av fjäderfä och pälsdjur 10 t/ha.

Som gödsel får en stallgödselmängd som motsvarar högst 170 kg kväve per ha och år tillföras åkern, dock med beaktande av bestämmelserna i 6 §.

På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs.

Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent.

Ytgödsling med kreatursgödsel är alltid förbjuden om åkerns genomsnittliga lutning överstiger 10 procent.

Kvävegödsling dimensioneras och gödselmedlet sprids på basis av den genomsnittliga skördenivån, odlingszonen och växtföljden med målet att bevara jordens näringsbalans.

En gård får för åkergödsling använda högst följande kvävemängder, som innehåller de totala kvävemängderna både i handelsgödseln och den stallgödsel och de organiska gödselmedel som används:

De i 2 mom. nämnda totala kvävemängderna minskas med 40 kg/ha för torvjord där spannmål och sockerbetor odlas och med 20 kg/ha på verksamhetsområden av närings-, trafik- och miljöcentralerna i Lappland, Norra Österbotten samt Kajanaland. För vallar på torvjord minskas mängderna med 10 kg/ha i hela landet. (23.9.2010/834)

De i 2 mom. nämnda totala kvävemängderna minskas med 40 kg/ha för torvjord där spannmål och sockerbetor odlas och med 20 kg/ha på Lapplands, Norra Österbottens samt Kajanalands miljöcentrals verksamhetsområden. För vallar på torvjord minskas mängderna med 10 kg/ha i hela landet.

Om den tillåtna mängden för kvävegödsling överstiger 170 kg/ha/år, skall mängden delas upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna skall vara minst två veckor.

Husdjursstall får inte byggas med risk för att grundvattnet förorenas på det sätt som nämns i 8 § miljöskyddslagen.

Rastgårdar för husdjur skall placeras och underhållas med tillräcklig hänsyn till yt- och grundvattenskyddets behov.

Pressaft som uppkommer vid ensilering skall tas till vara och förvaras i en tät behållare. Vid spridning av pressaft på marken följs det som ovan bestäms om gödselspridning.

De i 6 § avsedda gödselmedlen skall spridas jämnt på åkern så att avrinning till vattendragen förhindras så effektivt som möjligt.

Kväveanalys av gödseln skall utföras med fem års intervall efter den analys som skulle göras senast 1998. Jordbrukaren skall föra bok över de kvävegödselmängder som har använts för gödsling av åkrarna och över skördenivåerna.

Bestämmelser om tillsynen av iakttagandet av denna förordning finns i 13 kap. i miljöskyddslagen och om straff i 116 § i miljöskyddslagen. De kommunala landsbygdsnäringsmyndigheterna ska ge närings-, trafik- och miljöcentralerna den information som behövs för övervakningen av denna förordning och för uppgörandet av de rapporter som förutsätts i nitratdirektivet.

Denna förordning träder i kraft den 15 november 2000. Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut av den 19 mars 1998 219/1998, sådant det lyder ändrat genom statsrådets beslut 907/1999.