Lag om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om täckning av ansvarsskulden
Not valid- Keywords
- Pensionsanstalt
- Type of statute
- Lag
- Administrative sector
- Social- och hälsovårdsministeriet
- Date of Issue
- Date of publication
- Entry into force
- ELI identifier
- http://data.finlex.fi/eli/sd/2006/1114/ajantasa/2012-07-20/swe
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 kap.Allmänna bestämmelser
1 §Tillämpningsområde
Denna lag gäller lagstadgad pensionsförsäkring som bedrivs av ett arbetspensionsförsäkringsbolag enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) , en pensionskassa enligt lagen om försäkringskassor (1164/1992) , en pensionsstiftelse enligt lagen om pensionsstiftelser (1774/1995) , lantbruksföretagarnas pensionsanstalt enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (467/1969) och sjömanspensionskassan enligt lagen om sjömanspensioner (72/1956) ( pensionsanstalt ).
Bestämmelserna i 10 och 11 § gäller dock inte den verksamhet som lantbruksföretagarnas pensionsanstalt bedriver.
2 §Definitioner
I denna lag avses med
EES-stat en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
OECD-stat en stat som hör till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling,
masskuldebrevslån, skuldförbindelser och fordringar i euro sådana masskuldebrevslån, skuldförbindelser och fordringar där valutan är euro eller som i förhållande till euron är skyddade mot valutakursförändringar,
offentlig handel sådan offentlig handel som avses i 1 kap. 3 § i värdepappersmarknadslagen (495/1989) och sådan multilateral handel som avses i 1 kap. 3 a § i samma lag samt med dessa jämförbar handel i en annan stat,
skuldförbindelser sådana lånefordringar och andra fordringar som grundar sig på en förbindelse samt andra penning- och kapitalmarknadsinstrument, dock inte masskuldebrevslån och derivatavtal eller aktier, andelar och andra sådana förbindelser som är efterställda gäldenärens övriga förbindelser.
Vad som i denna lag bestäms om ansvarsskuld tillämpas även på pensionsstiftelsers pensionsansvar.
2 kap.Diversifieringen av placeringar och beräkningen av solvensgränsen
3 §Allmän bestämmelse om diversifieringen av placeringar
Pensionsanstalterna skall, i enlighet med den lagstadgade pensionsförsäkringens karaktär, i sin placeringsverksamhet se till att placeringarna diversifieras på ett ändamålsenligt sätt. Vid diversifieringen skall placeringarnas säkerhet, avkastning, likviditet och mångsidighet beaktas.
4 §Allmän bestämmelse om klassificeringen av placeringar
Pensionsanstalterna skall indela sina placeringar i grupper enligt 6 §.
Om en placering i fråga om sin risk klart avviker från risken enligt den placeringsgrupp som bestäms enligt 1 mom., skall pensionsanstalten klassificera placeringen enligt den undergrupp i placeringsgrupperna I–V som bäst motsvarar risken för placeringen i fråga samt, vid behov, dela upp placeringen i flera undergrupper.
5 §Grunder för klassificeringen
Pensionsanstaltens styrelse skall besluta om grunderna för den i 4 § 2 mom. avsedda klassificeringen och foga dem till pensionsanstaltens placeringsplan.
2 mom. har upphävts genom L 11.3.2011/219 . (11.3.2011/219)
6 § (11.3.2011/219)Placeringsgrupper
Placeringsgrupperna är följande:
I penningmarknadsinstrument
sådana i euro angivna skuldförbindelser jämte ränta som förfaller inom ett år och i vilka gäldenären eller borgensmannen är en EES- eller OECD-stat, landskapet Åland, en internationell organisation med åtminstone en EES- eller OECD-stat som medlem, eller en i en EES- eller OECD-stat belägen kommun eller samkommun eller sådan församling som är ett offentligt samfund eller något annat med dem jämställbart regionalt offentligt samfund som har rätt att ta ut skatt eller vars medlemmar har en sådan rätt, samt fordringar i fråga om den ansvarsfördelning som avses i 183 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) och i 138 § i lagen om pension för företagare (1272/2006) och sådana fordringar hos staten som avses i 152 § i lagen om sjömanspensioner (1290/2006) och i 135 och 135 a § i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) , samt fordringar för försäkringspremier och pensionsstiftelsers återlån jämte ränta, förutsatt att återlånen har betryggande säkerhet,
sådana i euro angivna skuldförbindelser jämte ränta som förfaller inom ett år och i vilka gäldenären eller borgensmannen är ett försäkringsbolag eller kreditinstitut under offentlig tillsyn som fått koncession i en EES- eller OECD-stat,
sådana i euro angivna skuldförbindelser jämte ränta som förfaller inom ett år, om offentlig handel bedrivs i en EES- eller OECD-stat med skuldförbindelserna i fråga eller med aktier i det aktiebolag som är gäldenär,
övriga i euro angivna fordringar jämte ränta som förfaller inom ett år, såsom fordringar hos fondbörser och clearingorganisationer,
II masskuldebrevslån och skuldförbindelser
av pensionsanstalter beviljade premielån och placeringslån jämte ränta,
sådana i euro angivna masskuldebrevslån och andra skuldförbindelser jämte ränta än sådana som förfaller inom ett år, i vilka lån och förbindelser gäldenären eller borgensmannen är en stat vars kreditklassificering hör till kreditklass 1,
andra i euro angivna masskuldebrevslån och andra skuldförbindelser jämte ränta än sådana som förfaller inom ett år, vilka har en kreditklassificering eller i fråga om vilka emittenten har en kreditklassificering som hör till kreditklass 1,
sådana i euro angivna masskuldebrevslån och andra skuldförbindelser jämte ränta än sådana som förfaller inom ett år, vilka har en kreditklassificering eller i fråga om vilka emittenten har en kreditklassificering som hör till kreditklass 2,
sådana i euro angivna masskuldebrevslån och andra skuldförbindelser jämte ränta än sådana som förfaller inom ett år, vilka har en kreditklassificering eller i fråga om vilka emittenten har en kreditklassificering som hör till kreditklass 3,
III fastigheter
bostadsfastigheter som är belägna i en EES- eller OECD-stat,
affärs-, kontors-, hotell- och industrifastigheter som är belägna i en EES- eller OECD-stat,
andra fastigheter som är belägna i en EES- eller OECD-stat,
andra fastigheter som inte är belägna i en EES- eller OECD-stat,
IV aktier
aktier, andelar och andra motsvarande förbindelser med vilka offentlig handel bedrivs i en EES- eller OECD-stat,
aktier, andelar och andra motsvarande förbindelser i fråga om vilka sammanslutningens hemort är belägen i en EES- eller OECD-stat,
andra aktier, andelar och motsvarande förbindelser,
V diverse placeringar
sådana masskuldebrevslån och skuldförbindelser jämte ränta som förfaller inom ett år och inte är angivna i euro, och valutaplaceringar jämte ränta som förfaller inom ett år,
sådana andra masskuldebrevslån och skuldförbindelser jämte ränta som inte förfaller inom ett år och inte är angivna i euro, och andra valutaplaceringar jämte ränta som inte förfaller inom ett år,
metaller, energi, andra råvaror och nyttigheter samt inteckningar, rättigheter till obebyggda markområden och till vattenkraft som utnyttjas av ett vattenkraftverk samt andra särskilda rättigheter,
andra placeringar än de som avses ovan i denna paragraf.
Närmare bestämmelser om kreditklassificeringen utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.
7 §Derivatavtal
Ett derivatavtal som minskar placeringsrisken skall tillsammans med föremålet eller föremålen för det skyddande avtalet klassificeras enligt den grupp i 6 § som bäst motsvarar den totala riskexponeringen i fråga om dem. Derivatavtal som minskar valutarisken kan alternativt klassificeras i grupp I i 6 § med användning av avtalens positiva verkliga värde.
Andra derivatavtal än sådana som minskar placeringsrisken ska klassificeras enligt den grupp i 6 § som bäst motsvarar risken i avtalet, med användning av det verkliga värdet av den underliggande egendomen. Den sammanräknade kalkylerade maximala förlusten för sådana derivatavtal får inte överstiga det sammanräknade verkliga värdet av sådana andra placeringar än derivatavtal som har klassificerats i grupp I och grupp II punkt 2 i 6 §. Vid beräkning av solvensgränsen ska de verkliga värdena av den underliggande egendomen för sådana derivatavtal dras av från det sammanräknade verkliga värdet av de placeringar som har klassificerats i grupp I och grupp II punkt 2 i 6 §. (11.3.2011/219)
8 §Grunder för användning av derivatavtal
Pensionsanstaltens styrelse skall besluta om grunderna för användning av derivatavtal och foga dem till pensionsanstaltens placeringsplan. Av grunderna skall framgå åtminstone de fullmakter i euro som gäller derivatavtal samt den tillåtna maximala förlusten och dess betydelse för pensionsanstaltens solvens.
Pensionsanstaltens styrelse ska följa den risk som tillämpningen av de grunder som avses i 1 mom. innebär för pensionsanstalten och årligen godkänna en utredning om tillämpningens totala konsekvenser för pensionsanstaltens solvensgräns. Utredningen ska tillställas Finansinspektionen. (19.12.2008/901)
9 §Indirekta placeringar
Andelar i fondföretag och fastighetsfonder samt andra indirekta placeringar skall klassificeras enligt den grupp i 6 § som bäst motsvarar risken i en direkt placering, varvid dock skall beaktas eventuell skuld som den placerande sammanslutningen har samt andra omständigheter som påverkar risken i placeringen.
10 § (20.7.2012/441)Beräkning av solvensgränsen
Solvensgränsen för en pensionsanstalt beräknas genom att pensionsanstaltens ansvarsskuld multipliceras med det värde p som fås genom följande formel och som dock är minst 0,05:

Vid beräkning av solvensgränsen avdras från ansvarsskulden det ofördelade tilläggsförsäkringsansvar som avses i 14 § 2 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, det tilläggsförsäkringsansvar som avses i 43 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser eller i 79 § 2 mom. i lagen om försäkringskassor, det utjämningsbelopp som avses i 14 § 3 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag eller i 79 § 3 mom. i lagen om försäkringskassor och de poster som enligt 139 § 2 mom. i lagen om pension för företagare inte beaktas i premieansvaret.
I formeln är β i den andel i fråga om placeringarna tillhörande placeringsgrupp i enligt 6 § av det sammanlagda beloppet av pensionsanstaltens placeringar, där dock talet λ dras av från andelen i den första undergruppen i placeringsgrupp IV. Bestämmelser om väntevärdet (m i ) och spridningen (s i ) för avkastningen i placeringsgrupp i, korrelationerna r ij mellan placeringsgrupperna i och j, spridningen för försäkringsrörelsen (σ d ) och korrelationen för försäkringsrörelsen och placeringsavkastningen (ρ) utfärdas genom förordning av statsrådet.
I formeln är k den diskonteringsränta som använts vid beräkning av ansvarsskulden och b är den i 171 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare avsedda avsättningskoefficienten för pensionsansvaret som är i kraft dagen efter att beräkningen gjorts. Med den i 168 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare avsedda graden av bundenhet till aktieavkastningen är λ 0,1. Avvikelsen i fråga om en pensionsanstalts aktieavkastning från genomsnittet för pensionsanstalterna (S) får i formeln värdet 4,5 procent och koefficienten a, som grundar sig på den valda risknivån, får värdet 1,96. I formeln har koefficienten C värdet 0,5.
11 §Parametrarnas värden i vissa fall
Om en placering enligt grupp IV punkt 1 eller 2 i 6 § i ett enskilt objekt, frånsett fonder eller placeringar med en fondliknande spridning, överstiger fem procent av värdet för alla placeringar i placeringsgruppen i fråga, används för placeringens spridning ett värde som fås genom att man till spridningen i punkten i fråga adderar ett tal som beräknas enligt formeln (placeringens procentandel -5) * spridningen i punkten /100.
3 kap.Täckning av ansvarsskulden
12 §Allmän bestämmelse om täckning av ansvarsskulden
En pensionsanstalt skall täcka sin ansvarsskuld med sina placeringar.
Beloppet av den ansvarsskuld som skall täckas beräknas enligt vad som föreskrivs särskilt.
Finansinspektionen kan förbjuda en pensionsanstalt att hänföra en placering till täckningen av ansvarsskulden, om placeringens verkliga värde inte kan anges på ett tillförlitligt sätt eller om en realisering av placeringen är exceptionellt svår. (19.12.2008/901)
13 § (11.3.2011/219)Placeringar i andra stater än EES- och OECD-stater samt diverse placeringar
Högst 20 procent av ansvarsskulden kan täckas med placeringar som avses i grupp V punkt 3 och 4 i 6 § samt med placeringar i andra stater än EES- och OECD-stater.
En placering anses finnas i den stat där emittenten har sin hemort. Dessutom anses ett värdepapper finnas i en EES- eller OECD-stat om offentlig handel med värdepapperet bedrivs i en EES- eller OECD-stat. Placeringsfonder eller med sådana jämförbara fondföretag anses finnas i en EES- eller OECD-stat om fondbolaget eller någon annan sammanslutning som förvaltar placeringsfondens tillgångar har hemort i en EES- eller OECD-stat, och om mer än 70 procent av placeringsfondens tillgångar är placerade i tillgångar i en EES- eller OECD-stat.
14 §Begränsning av valutarisken
Högst 20 procent av ansvarsskulden kan täckas med andra placeringar än placeringar i euro.
15 §Placeringar i onoterade värdepapper
Högst 15 procent av ansvarsskulden kan täckas med direkta eller indirekta placeringar i sådana masskuldebrevslån samt aktier, andelar och andra motsvarande förbindelser med vilka offentlig handel inte bedrivs.
Denna paragraf tillämpas inte på fastighetsplaceringar eller masskuldebrevslån där gäldenären eller borgensmannen är ett offentligt samfund som avses i grupp I punkt 1 i 6 §.
16 §Placeringar i en enda fastighet
Högst 10 procent av ansvarsskulden kan täckas med
direkta eller indirekta placeringar i en enda fastighet eller i flera fastigheter som är belägna så nära varandra att de kan betraktas som en enda placering,
rättigheter och fordringar som hänför sig till en enda fastighet eller till flera fastigheter som betraktas som en enda placering eller till fast egendom som betraktas som en enda placering,
skuldförbindelser för vilka säkerheten utgörs av placeringar, rättigheter eller fordringar som avses i punkt 1 eller 2.
17 §Placeringar i ett enda samfund
Högst 5 procent av ansvarsskulden kan täckas med
direkta eller indirekta placeringar i samma samfunds masskuldebrevslån samt aktier, andelar och andra motsvarande förbindelser,
direkta eller indirekta placeringar i skuldförbindelser som en och samma gäldenär har gett,
3 punkten har upphävts genom L 11.3.2011/219 . (11.3.2011/219)
Sådana masskuldebrevslån och skuldförbindelser som är förknippade med en betryggande säkerhet skall, upp till beloppet av säkerheten, inte beaktas vid tillämpning av 1 mom. Detsamma gäller sådana placeringar hos arbetsgivaren som avses i 5 § 2 och 3 mom. i lagen om pensionsstiftelser och det ansvarsunderskott som avses i 43 § 5 mom. i lagen om pensionsstiftelser.
Denna paragraf tillämpas inte på sådana masskuldebrevslån och skuldförbindelser där gäldenären eller borgensmannen är ett offentligt samfund som avses i grupp I punkt 1 i 6 §.
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt kan, utan hinder av 1 mom., för ordnande av solvensen kortfristigt täcka högst 40 procent av ansvarsskulden med placeringar i samma kreditinstitut.
17 a § (11.3.2011/219)Säkerhet för skuldförbindelser
Högst 10 procent av ansvarsskulden kan täckas med direkta eller indirekta placeringar i sådana skuldförbindelser för vilka säkerheten utgörs av placeringar i samma samfund eller av borgen eller borgensförsäkring som samma samfund har ställt, om ett internationellt ratinginstitut för samfundet i fråga har bestämt ett sådant kreditbetyg som motsvarar kreditklass 1 eller de två högsta vitsorden i kreditklass 2. I annat fall kan högst 5 procent av ansvarsskulden täckas med direkta eller indirekta placeringar i sådana skuldförbindelser för vilka säkerheten utgörs av placeringar i samma samfund eller av borgen eller borgensförsäkring som samma samfund har ställt.
Denna paragraf tillämpas inte på placeringar som avses i 5 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser, om placeringarna är förknippade med betryggande säkerhet.
Denna paragraf tillämpas inte på sådana skuldförbindelser där borgensmannen är ett offentligt samfund som avses i grupp I punkt 1 i 6 §.
18 §Placeringar i skuldförbindelser utan säkerhet
Högst 5 procent av ansvarsskulden kan täckas med direkta eller indirekta placeringar i skuldförbindelser utan säkerhet.
Denna paragraf tillämpas inte på skuldförbindelser där gäldenären är ett offentligt samfund som avses i grupp I punkt 1 i 6 § och inte heller på skuldförbindelser som avses i grupp I punkt 2 och 3 i 6 §. (11.3.2011/219)
19 §Täckningsförteckning
Pensionsanstalten skall ha en täckningsförteckning i vilken införs totalbeloppet av den ansvarsskuld som skall täckas, täckningen för ansvarsskulden indelad i grupper enligt 6 § samt uppfyllandet av villkoren och begränsningarna i enlighet med 12–18 §.
Täckningsförteckningen ska, angiven enligt situationen vid räkenskapsperiodens slut, förvaras på ett betryggande sätt hos pensionsanstalten i tio år från räkenskapsperiodens slut. (11.3.2011/219)
20 §Förvaring av tillgångar
De tillgångar som hör till täckningen av ansvarsskulden skall förvaras på ett tillförlitligt sätt i täckningsinnehavarens besittning eller för dennes räkning. Om ett värdepapper ingår i ett värdeandelsregister, skall registret stå under offentlig tillsyn.
4 kap.Särskilda bestämmelser
21 §Värdering av tillgångar
Vid beräkning av solvensgränsen och täckning av ansvarsskulden skall placeringarna värderas till verkligt värde. Derivatavtal skall värderas försiktigt.
22 § (19.12.2008/901)Tillstånd till undantag
Finansinspektionen kan på ansökan av pensionsanstalten för högst två år i sänder höja en eller flera i 15–18 § avsedda begränsningar till högst 20 procent av ansvarsskulden, förutsatt att detta inte bedöms äventyra en sund utveckling av den lagstadgade pensionsförsäkringsverksamheten. Finansinspektionen ska, när den fattar detta beslut, särskilt beakta hur beslutet påverkar den totala riskexponeringen i fråga om pensionsanstaltens placeringar och den diversifiering av placeringarna som avses i 3 §.
23 § (20.7.2012/441)Exceptionella omständigheter
Finansinspektionen följer utvecklingen på finansmarknaden och bedömer hur utvecklingen påverkar pensionsanstalternas solvens. Om pensionsanstalternas genomsnittliga solvens har sjunkit betydligt eller hotar sjunka snabbt och betydligt på grund av exceptionella omständigheter på finansmarknaden, ska Finansinspektionen utan dröjsmål göra en anmälan om detta till social- och hälsovårdsministeriet.
Efter det att social- och hälsovårdsministeriet har fått den anmälan som avses i 1 mom. får det genom förordning av statsrådet föreskrivas att Finansinspektionen får förlänga den tidsfrist för en plan för återställande av en sund finansiell ställning som anges i 20 § 1 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, i 48 d § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser, i 83 e § 2 mom. i lagen om försäkringskassor och i 209 § 1 mom. i lagen om sjömanspensioner så att tidsfristen löper ut senast tre år efter det att förordningen utfärdades.
24 § (19.12.2008/901)
24 § har upphävts genom L 19.12.2008/901 .
25 §Närmare bestämmelser och föreskrifter
Genom förordning av statsrådet kan för högst två år i sänder bestämmas att vid beräkning av solvensgränsen och täckning av ansvarsskulden vissa i 6 § avsedda placeringar värderas till ett annat värde än det verkliga värdet, om detta, på grund av stor variation i fråga om placeringarnas verkliga värde eller av någon annan därmed jämförbar särskild orsak, är nödvändigt för att rätt bild skall ges av pensionsanstalternas solvens.
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om
utarbetandet av och innehållet i de grunder som anges i 5 §, de grunder och de utredningar som anges i 8 § samt av täckningsförteckningen och om när den ska lämnas till Finansinspektionen,
användningen och klassificeringen av derivatavtal samt hanteringen av derivatavtal vid beräkning av solvensgränsen,
tillämpningen av kreditklassificering på masskuldebrevslån som avses i 6 §,
bestämmandet av den maximala förlusten enligt 7 §,
värderingen av tillgångar,
förvaringen av tillgångar som hör till täckningen.
26 §Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
Genom denna lag upphävs
förordningen av den 23 december 1999 om beräkning av solvensgränsen för arbetspensionsförsäkringsbolag (1281/1999) jämte ändringar,
förordningen av den 23 december 1999 om beräkning av solvensgränsen för pensionsstiftelser som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (1282/1999) jämte ändringar,
förordningen av den 23 december 1999 om beräkning av solvensgränsen för pensionskassor som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (1283/1999) jämte ändringar,
social- och hälsovårdsministeriets förordning av den 2 maj 2003 om sjömanspensionskassans verksamhetskapital (350/2003) ,
2 § i social- och hälsovårdsministeriets förordning av den 13 juni 2003 om poster som vid täckandet av sjömanspensionskassans ansvarsskuld är jämställbara med ansvarsskulden samt om andra poster som på grund av den lagstadgade pensionsförsäkringens speciella karaktär kan godkännas som täckning (513/2003) ,
3 § i social- och hälsovårdsministeriets förordning av den 30 juni 2003 om poster som vid täckandet av lantbruksföretagarnas pensionsanstalts ansvarsskuld är jämställbara med ansvarsskulden, om poster som skall dras av samt om andra poster som på grund av den lagstadgade pensionsförsäkringens speciella karaktär kan godkännas som täckning (652/2003) .
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
27 §Övergångsbestämmelser
Vid tillämpning av formeln för beräkning av solvensgränsen i enlighet med 10 § ökar graden λ av bundenhet till aktieavkastningen jämnt under loppet av fem år till värdet 0,1. År 2007 används som värde det belopp som är en femtedel av 0,1, och från år 2011 används värdet 0,1.
Om pensionsanstaltens solvensgräns i förhållande till den i 10 § 2 mom. avsedda ansvarsskulden den 31 december 2006 är fem procent eller mindre, kan pensionsanstalten från procentbeloppet av den i enlighet med 10 § i förhållande till ansvarsskulden beräknade solvensgränsen avdra ett belopp som år 2007 är tre fjärdedelar, år 2008 två fjärdedelar och år 2009 en fjärdedel av den relativa differens mellan solvensgränserna som beräknats vid ikraftträdandet av denna lag. Differensen beräknas i detta fall genom att från procentbeloppet av den i 10 § avsedda solvensgränsen i förhållande till ansvarsskulden avdras procentbeloppet av solvensgränsen enligt situationen den 31 december 2006.
Om de placeringar som utgör täckning för pensionsanstaltens ansvarsskuld överskrider de i 15–18 § angivna maximigränserna när denna lag träder i kraft, skall pensionsanstalten undanröja överskridningen inom sju år från lagens ikraftträdande. Beloppet av dessa placeringar eller deras relativa andel av alla de placeringar som utgör täckning för ansvarsskulden får inte stiga så länge som maximigränsen överskrids. Om beloppet av placeringarna har minskat men fortfarande överskrider den föreskrivna maximigränsen, får beloppet av placeringarna eller deras relativa andel inte längre stiga från denna lägre nivå.
ShUB 30/2006
RSv 155/2006
Ikraftträdelsestadganden
19.12.2008/901:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
RP 66/2008 , EkUB 20/2008, RSv 109/2008
11.3.2011/219:
Denna lag träder i kraft den 31 mars 2011.
Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 273/2010 , ShUB 50/2010, RSv 299/2010
20.7.2012/441:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
Vid beräkning av solvensgränsen i enlighet med 10 § 2 mom. avdras från ansvarsskulden för Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Etera som utjämningsbelopp det belopp som vid tillämpning av 16 § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) räknas till Eteras solvenskapital.
RP 9/2012 , ShUB 4/2012, EkUU 21/2012, RSv 47/2012