1164/1992

En försäkringskassa är en försäkringsanstalt som, utan att bedriva affärsmässig försäkringsverksamhet, inom sin verksamhetssektor beviljar

(27.3.2009/175)

Om inte annorlunda stadgas i någon annan lag, får verksamhet bedrivas av en försäkringskassa som lyder under denna lag.

Denna lag gäller inte arbetslöshetskassor som avses i lagen om arbetslöshetskassor (603/84) .

Denna lag ska tillämpas på försäkringskassor som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (395/2006) , lagen om pension för företagare (1272/2006) , sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) , om inte något annat följer av de nämnda lagarna. Bestämmelserna i 2 a, 2 b, 8 b, 8 c ja 9 a §, 6 a kap., 81 a, 81 b, 82 a och 83 §, 83 f § 3 mom., 83 g–83 y § samt 8, 9 a, 14 a och 14 b kap. i denna lag gäller dock inte pensionskassors verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare och lagen om pension för företagare. En och samma försäkringskassa får inte bedriva både verksamhet som avses i sjukförsäkringslagen och pensionsförsäkringsverksamhet.

Bestämmelserna i 2 a, 2 b, 8 a–8 c, 9 a, 79, 81 a, 81 b, 82 a, 83 s–83 y, 84 a–84 h § samt 6 a, 9 a, 14 a och 14 b kap. ska dock inte tillämpas på försäkringskassor som beviljar ersättningar och understöd enligt 1 § 1 mom. 2–4 punkten och inte heller på försäkringskassor som beviljar andra i 1 § 1 mom. 6 punkten avsedda förmåner inom social personförsäkring än tilläggspensionsförmåner.

Vad som med stöd av denna lag gäller pensionskassors tilläggspensionsverksamhet ska på motsvarande sätt tillämpas på EES-tilläggspensionskassor, om inte något annat föreskrivs i 14 a eller 14 b kap.

Trots vad som föreskrivs i 2 mom. ska 77 e § tillämpas på pensionskassor som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet och som också har en avdelning som bedriver tilläggspensionsverksamhet och har minst 100 försäkrade.

Vad som föreskrivs om utländska EES-tilläggspensionsanstalter i denna lag ska tillämpas på utländska EES-försäkringsbolag som avses i lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) och som bedriver tjänstepensionsverksamhet enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut. Ett ovan avsett försäkringsbolag kan ta emot eller överlåta tilläggspensionsarrangemang med iakttagande av vad som i denna lag föreskrivs om gränsöverskridande överlåtelser av tilläggspensionsarrangemang.

Vad som föreskrivs i 77 c–77 q, 84 c–84 h, 101 a–101 f och 101 h § och 14 a kap. ska inte tillämpas på tilläggspensionsverksamhet som omfattar färre än 100 försäkrade.

Vad som föreskrivs i 8 b, 8 c och 77 b § och 83 § 2 mom. ska inte tillämpas på tilläggspensionsverksamhet som omfattar färre än 16 försäkrade.

Vad som föreskrivs i 27 § 2 mom. och 33 a, 84 a och 84 b § ska inte tillämpas på tilläggspensionsverksamhet som omfattar minst 100 försäkrade.

Trots vad som föreskrivs i 2 a § kan en pensionskassa vars tilläggspensionsverksamhet omfattar färre än 100 försäkrade meddela Finansinspektionen att den från ingången av räkenskapsperioden efter meddelandet kommer att bedriva sin verksamhet enligt de bestämmelser i denna lag som ska tillämpas på försäkringskassor vars tilläggspensionsverksamhet omfattar minst 100 försäkrade. Om en pensionskassa återtar sitt meddelande, tillämpas på dess verksamhet från ingången av följande räkenskapsperiod efter återtagandet de bestämmelser i denna lag som ska tillämpas på pensionskassor med färre än 100 försäkrade.

En pensionskassa som har haft färre än 100 försäkrade ska utan dröjsmål meddela Finansinspektionen om antalet försäkrade inom tilläggspensionsverksamheten stiger till 100.

En pensionskassa inom vars tilläggspensionsverksamhet antalet försäkrade stiger till minst 16 ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om detta.

En pensionskassa kan underrätta Finansinspektionen om antalet försäkrade inom tilläggspensionsverksamheten sjunker under 100. På en pensionskassa som gjort en sådan anmälan ska tillämpas 2 a § räknat från början av räkenskapsperioden efter anmälan. Om en pensionskassa vars antal försäkrade har sjunkit under 100 inte gör en sådan anmälan som avses ovan ska på dess verksamhet trots vad som föreskrivs i 2 a § tillämpas de bestämmelser som tillämpas på pensionskassor vilkas tilläggspensionsverksamhet omfattar minst 100 försäkrade.

Finansinspektionen ska anteckna anmälningar som avses i 1–4 mom. i försäkringskasseregistret. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om innehållet i anmälningar som avses ovan.

I denna lag avses med

En försäkringskassas verksamhetssektor kan bestå av

Kassans verksamhetssektor kan också utgöras av en viss del av sådana persongrupper som anges i 1 mom.

Till kassans verksamhetssektor kan också höra personer som hade varit tvungna att lämna kassan, om deras försäkring i den inte hade förlängts.

Verksamhetssektorn kan också omfatta familjemedlemmar i fråga om dem som nämns i 1 mom. samt personer som avgått med pension från sin anställning hos arbetsgivaren jämte familjemedlemmar.

En försäkringskassas verksamhetssektor skall definieras så att dess omfattning inte kan påverkas genom ändring av en registrerad förenings stadgar.

Om en försäkringskassa bedriver lagstadgad verksamhet som avses i 2 § eller beviljar invalid- eller familjepensioner, skall den ha minst 300 medlemmar. En kassa som enbart bedriver annan verksamhet skall ha minst 100 medlemmar.

Social- och hälsovårdsministeriet kan av särskilda skäl bevilja undantag från 1 mom.

En försäkringskassa får inte bedriva annan verksamhet än försäkringskasseverksamhet enligt 1 §.

Kassan skall dimensionera sin verksamhet så att den kan bedrivas utan upplåning. Kassan får dock uppta för skötseln av sin likviditet nödvändiga kortfristiga krediter, krediter för ändamålsenlig anskaffning av egna verksamhetslokaler samt, med Försäkringsinspektionens tillstånd, andra av synnerligen vägande skäl nödvändiga krediter. I fråga om tilläggspensionsverksamhet får pensionskassan dock endast tillfälligt uppta kortfristiga krediter för att upprätthålla sin likviditet. En kassa får inte ställa borgen. (19.5.2006/392)

En försäkringskassa får inte utan ministeriets tillstånd av ett aktiebolags aktiekapital äga mera än ett belopp som motsvarar 20 procent av bolagets aktiekapital och det röstetal som samtliga aktier medför. Det belopp som kassan placerar i aktier i ett sådant bolag eller i flera bolag som hör till samma koncern får utan ministeriets tillstånd uppgå till högst 10 procent av slutsumman av kassans balansräkning. De begränsningar som stadgas i detta moment gäller inte bolag vars verksamhet kan anses ansluta sig till kassans verksamhet och vara ändamålsenligt från dess synpunkt, ej heller bostads- eller fastighetsbolag.

När de i 3 mom. angivna begränsningarna tillämpas på en försäkringskassa, skall också sådana andra aktiebolags aktieinnehav och bestämmanderätt beaktas i vilka kassan har mer än hälften av aktiekapitalet eller av det röstetal som aktierna medför.

Vad 3 och 4 mom. stadgar om aktiebolags aktiekapital och de röstetal som aktierna medför skall tillämpas på motsvarande bestämmanderätt också i andra företag. En försäkringskassa får inte vara delägare i ett företag för vars förbindelser kassan blir obegränsat ansvarig.

Försäkringskassor skall genom deltagande i beredskapsplanering inom försäkringsbranschen och förberedelser av verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också under undantagsförhållanden. Försäkringsinspektionen kan bevilja undantag från denna skyldighet, om det är motiverat med hänsyn till försäkringskassans storlek eller verksamhetens art eller omfattning eller av någon annan särskild orsak.

Om de uppgifter som följer av 1 mom. förutsätter åtgärder som klart avviker från sådan verksamhet som skall anses vara sedvanlig för försäkringskassor och som medför väsentliga merkostnader, kan dessa kostnader ersättas ur den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992) .

Försäkringsinspektionen kan meddela anvisningar om tillämpningen av 1 mom.

En försäkringskassa skall placera sina medel på ett betryggande och inkomstbringande sätt samt med beaktande av kassans likviditet. Kassans medel får inte användas för ändamål som är uppenbart främmande för dess verksamhet.

Med avvikelse från bestämmelserna i 7 § 3 mom. och 182 § får en pensionskassa investera högst 5 procent av de tillgångar som hänför sig till tilläggspensionsverksamheten i ett företag som är delägare i kassan. Om delägaren är ett företag som hör till en koncern får pensionskassan investera högst 10 procent av de tillgångar som hänför sig till tilläggspensionsverksamheten i företag som hör till samma koncern. Det ovan sagda gäller inte sådana lån som pensionskassan av tillgångar som hänför sig till tilläggspensionsverksamheten ger till ett företag som är delägare och för vilka det ställts en säkerhet som är oberoende av det företag som är delägare och som godkänns som täckning. (19.5.2006/392)

Tillgångarna och skulderna samt intäkterna och kostnaderna för en pensionskassa som bedriver lagstadgad verksamhet skall hållas åtskils enligt avdelning i fråga om den lagstadgade verksamheten och annan verksamhet (indelning enligt avdelning) .

Om i fråga om en avdelning som bedriver lagstadgad verksamhet vid en pensionskassa tillgångarna i samband med bokslutet uppskattas varaktigt överstiga beloppet av avdelningens ansvarsskuld och övriga skulder, får de tillgångar som motsvarar den överskjutande delen överföras till en avdelning som beviljar tilläggsförmåner till täckning för ansvarsskulden. Överföring av den överskjutande delen från en avdelning som bedriver lagstadgad verksamhet förutsätter dock Finansinspektionens samtycke och att solvenskapitalet efter överföringen uppgår till minst solvensgränsens dubbla belopp. Om i fråga om en avdelning som beviljar tilläggsförmåner vid en pensionskassa tillgångarna enligt 83 § och med stöd av den meddelade bestämmelser och föreskrifter i samband med bokslutet uppskattas varaktigt överstiga beloppet av avdelningens ansvarsskuld och övriga skulder, får de tillgångar som motsvarar skillnaden ( övertäckning ) överföras till en avdelning som bedriver lagstadgad verksamhet. (20.3.2015/323)

En pensionskassa som ämnar överföra övertäckning från en avdelning som beviljar tilläggsförmåner till en avdelning som bedriver lagstadgad verksamhet skall i förväg göra en anmälan om överföringen till Försäkringsinspektionen. I anmälan skall lämnas nödvändiga uppgifter om den tilltänkta överföringen samt de tilläggsutredningar för bedömning av hur bestående övertäckningen är som Försäkringsinspektionen begärt. Försäkringsinspektionen har rätt att ställa sådana villkor för överföringen som den anser nödvändiga för tryggande av de försäkrades intressen.

Försäkringsinspektionen kan inom en månad från det att den i 3 mom. avsedda anmälan och nödvändiga utredningar lämnats till Försäkringsinspektionen förbjuda den tilltänkta överföringen till en annan avdelning eller, om överföringen redan gjorts, ålägga pensionskassan att vidta åtgärder för att återkalla överföringen, om överföringen anses strida mot de villkor för överföring som ställs i denna lag eller om överföringen annars anses äventyra de försäkrades intressen.

Till den del den i 2 mom. avsedda skillnaden uppkommit på grund av medlemsavgifter som medlemmarna har betalt kan ingen överföring göras till en annan avdelning. I pensionskassans stadgar ska det fastställas hur övertäckning eller en överskjutande del som överförs från en avdelning till en annan ska användas mellan delägarna. (20.3.2015/323)

Närmare bestämmelser om hur tillgångarna och skulderna samt intäkterna och kostnaderna inom en pensionskassas avdelningar skall hållas åtskils utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Försäkringsinspektionen kan vid behov meddela anvisningar om hur nämnda förordning skall tillämpas på en pensionskassa.

Försäkringsinspektionen meddelar vid behov också närmare föreskrifter om den ansökan och anmälan som avses i denna paragraf samt om de uppgifter som skall lämnas i ansökan och anmälan.

Pensionskassor ska investera sina tillgångar på det sätt som på lång sikt bäst gagnar de försäkrades och förmånstagarnas intressen. Vid en eventuell intressekonflikt ska en pensionskassa och den enhet som förvaltar dess investeringar säkerställa att investeringarna görs uteslutande i de försäkrades och förmånstagarnas intressen.

Utöver vad som föreskrivs i 8 § 1 mom. kan pensionskassan i samband med investering av tilläggspensionsverksamhetens tillgångar ta hänsyn till investeringarnas långsiktiga konsekvenser när det gäller miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer.

Pensionskassors tillgångar ska investeras på ett sätt som tillförsäkrar säkerhet, kvalitet, likviditet och lönsamhet för den samlade investeringsportföljen.

Pensionskassors tillgångar ska till övervägande del investeras på reglerade marknader. Investeringar utanför reglerade marknader måste hållas på aktsamma nivåer.

En försäkringskassa skall genom återförsäkring eller på annat sätt ordna sin verksamhet så att det uppkommer ett med hänsyn till de försäkrade förmånerna betryggande förhållande mellan sannolika växlingar i riskutgifterna och kassans risktäckningskapacitet.

Pensionskassor ska i sin verksamhet eftersträva en rättvis fördelning av risker och förmåner mellan generationerna.

Vad som i 9 c–9 e § föreskrivs om pensionskassor ska tillämpas endast på pensionskassors tilläggspensionsverksamhet som omfattar minst 100 försäkrade.

En pensionskassa som investerar i aktier i bolag som är föremål för handel på en reglerad marknad i en EES-stat, ska upprätta ägarstyrningsprinciper som är tillämpliga på den frivilliga tilläggspensionsverksamheten.

Av ägarstyrningsprinciperna ska på ett allmänt plan framgå

Ägarstyrningsprinciperna ska innefatta åtgärder för undvikande och hantering av intressekonflikter.

En pensionskassa ska på sin webbplats kostnadsfritt offentliggöra eller annars på motsvarande sätt hålla de ägarstyrningsprinciper tillgängliga för allmänheten som nämns i 9 c § och en årlig rapport om hur de genomförts. I rapporten ska åtminstone offentliggöras uppgifter om pensionskassans röstningsbeteende och de viktigaste omröstningarna samt om eventuellt anlitande av röstningsrådgivare enligt värdepappersmarknadslagen (746/2012) . Om en kapitalförvaltare som avses i 6 b kap. 5 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster (747/2012) , ett fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder (213/2019) eller en AIF-förvaltare som avses i 3 kap. 1 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014) genomför ägarstyrningsprinciperna för pensionskassans räkning, ska pensionskassan offentliggöra information om var kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren har offentliggjort informationen om omröstningarna.

Om en pensionskassa helt eller delvis underlåter att utarbeta sådana ägarstyrningsprinciper som nämns i 9 c § eller att offentliggöra principerna eller en rapport om dem i enlighet med 1 mom., ska pensionskassan offentliggöra en utredning om orsakerna till avvikelsen.

Vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om pensionskassor ska tillämpas också på en pensionskassa för vars räkning ägarstyrningsprinciperna genomförs av ett sådant utländskt EES-värdepappersföretag eller utländskt EES-kreditinstitut som avses i lagen om investeringstjänster, ett sådant utländskt EES-fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder eller en sådan EES-baserad AIF-förvaltare som avses i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Om en pensionskassa investerar i aktier i ett bolag som är föremål för handel på en reglerad marknad i en EES-stat, ska den i fråga om sin investeringsstrategi offentliggöra information om hur faktorerna när det gäller investeringar i form av eget kapital samordnas med profilen och löptiden för pensionsansvaret i fråga om pensionskassans tilläggspensionsverksamhet. Pensionskassan ska i fråga om sin investeringsstrategi offentliggöra information också om hur investeringarna i form av eget kapital på medellång och lång sikt påverkar avkastningen på tillgångarna.

En pensionskassa för vars räkning en kapitalförvaltare som avses i 6 b kap. 5 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster, ett fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder eller en AIF-förvaltare som avses i 3 kap. 1 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder utför investeringsverksamhet ska i fråga om en med kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren ingången överenskommelse offentliggöra

Om överenskommelsen med den kapitalförvaltare, det fondbolag eller den AIF-förvaltare som avses i 2 mom. inte innehåller en eller flera av de uppgifter som avses i 2 mom., ska pensionskassan lägga fram en utredning om orsakerna till avvikelsen.

Vad som i 2 och 3 mom. föreskrivs om pensionskassor ska tillämpas också på en pensionskassa för vars räkning investeringsverksamhet utförs av ett sådant utländskt EES-värdepappersföretag eller utländskt EES-kreditinstitut som avses i lagen om investeringstjänster, ett sådant utländskt EES-fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder eller en sådan EES-baserad AIF-förvaltare som avses i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Information som avses i denna paragraf ska kostnadsfritt vara tillgänglig för allmänheten på pensionskassans webbplats. Om det sker väsentliga förändringar i information som avses i 2 mom. ska informationen uppdateras minst en gång per år.

Styrelsen för en pensionskassa som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet ska fastställa principer för hur pensionskassans rättigheter som grundar sig på innehav i andra sammanslutningar ska utövas ( principer för ägarstyrning ). I principerna för ägarstyrning ska också pensionskassans verkställande direktörs och de anställdas ledamotskap i andra sammanslutningars eller stiftelsers förvaltningsorgan bedömas med beaktande av pensionskassans intressen.

De principer för ägarstyrning som en pensionskassa som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet tillämpar ska när det gäller sådana i 1 mom. avsedda målsammanslutningar vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet innehålla en allmän redogörelse för

En pensionskassa som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet ska offentliggöra principerna för ägarstyrning kostnadsfritt på sin webbplats eller hålla dem allmänt tillgängliga på något annat motsvarande sätt.

En pensionskassa som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet ska på sin webbplats kostnadsfritt offentliggöra de uppgifter som avses i 2 mom. eller hålla dem allmänt tillgängliga på något annat motsvarande sätt och i fråga om dessa uppgifter offentliggöra en årlig rapport om genomförandet av principerna för ägarstyrning. Om en pensionskassa dock helt eller delvis underlåter att i principerna för ägarstyrning redogöra för de uppgifter som avses i 2 mom. eller att offentliggöra dessa uppgifter eller en rapport om genomförandet av principerna för ägarstyrning, ska pensionskassan offentliggöra en utredning om orsaken till underlåtelsen.

En försäkringskassa kan bildas av en eller flera stiftare. En stiftare ska vara finsk medborgare eller medborgare i en annan EES-stat, eller en sammanslutning eller stiftelse med hemort i Finland. Ett öppet bolag eller kommanditbolag kan vara stiftare, om de bolagsmän som personligen svarar för bolagets förpliktelser är finska medborgare eller medborgare i en annan EES-stat. Med Finansinspektionens tillstånd kan också en annan sammanslutning eller stiftelse vara stiftare.

En pensionskassa som bedriver tilläggspensionsverksamhet ska ha sin centralförvaltningsort i Finland. Med centralförvaltningsort avses den plats där en EES-tilläggspensionskassas viktigaste strategiska beslut fattas.

Den som är omyndig eller i konkurs eller som har meddelats näringsförbud får inte vara stiftare.

Över bildandet skall upprättas en stiftelseurkund som skall dateras och undertecknas av stiftarna.

Stiftelseurkunden skall innehålla en plan för den tilltänkta verksamheten ( verksamhetsplan ) och ett förslag till stadgar för kassan och i den skall även anges

(6.6.2003/420)

Om försäkringskassan har ett garantikapital eller en grundfond, skall dessutom anges

I försäkringskassans stadgar skall anges

Fastställelse av försäkringskassans stadgar och ändringar i dem skall sökas hos social- och hälsovårdsministeriet. En förutsättning för fastställelse av stadgarna för en kassa som håller på att bildas är att de som ämnar bli delägare har godkänt dem.

Ministeriet skall fastställa stadgarna eller ändringar i dem, om den tilltänkta försäkringsverksamheten inte anses äventyra en sund utveckling på området.

Som ett villkor för fastställelse av stadgarna eller ändringar i dem kan ministeriet uppställa att kassan skaffar ett grundkapital eller en grundfond som står i proportion till arten och omfattningen av verksamheten.

En försäkringskassa skall ha antingen ett finsk- eller svenskspråkigt namn. Det finskspråkiga namnet skall innehålla ordet "vakuutuskassa". En pensionskassas namn kan dock i stället innehålla ordet "eläkekassa" och en sjukkassas namn ordet "sairauskassa". En försäkringskassas svenskspråkiga namn skall på motsvarande sätt innehålla ordet "försäkringskassa", pensionskassa" eller "sjukkassa".

Försäkringskassans namn skall klart skilja sig från andra försäkringskassors namn. Namnet får inte strida mot god sed eller vara vilseledande.

Om en försäkringskassa ämnar använda sitt namn på två eller flera språk, skall varje namnform nämnas i kassans stadgar. Till sitt innehåll skall namnformerna på de olika språken motsvara varandra.

Om en försäkringskassa har bildats för anställda hos en eller flera arbetsgivare som avses i 4 § 1 mom. 1-3 punkten kan det med arbetsgivarnas samtycke bestämmas i kassans stadgar att deras anställda måste vara medlemmar i försäkringskassan. Om arbetsgivarens samtycke återkallas, är det dock i kraft sex månader efter att meddelande om återkallelsen har kommit till kassan.

Om en försäkringskassa som håller på att bildas har ett garantikapital, skall garantiandelarna tecknas på en handling ( teckningshandling ), i vilken har kopierats stiftelseurkunden och social- och hälsovårdsministeriets beslut om fastställelse av stadgarna. Kassan kan inte åberopa en på annat sätt gjord garantiandelsteckning, om tecknaren innan kassan har registrerats underrättar social- och hälsovårdsministeriet om felet.

Har en garantiandel tecknats på villkor som inte är förenliga med bestämmelserna i stiftelseurkunden, är teckningen ogiltig. Om ministeriet inte har underrättats om ogiltigheten före registreringen av kassan, är teckningen dock bindande. Tecknaren kan i detta fall inte åberopa villkoret.

Sedan kassan registrerats kan en tecknare inte såsom grund för teckningens ogiltighet åberopa att ett villkor i stiftelseurkunden inte har blivit uppfyllt.

Om godkännande av teckning och om det antal garantiandelar som skall tilldelas tecknarna beslutar stiftarna. Har en stiftare i stiftelseurkunden uppgivit att han tecknar ett visst antal garantiandelar, skall honom tilldelas minst detta antal.

Fördelas garantiandelarna inte enligt teckningen, skall stiftarna utan dröjsmål underrätta tecknarna därom.

En försäkringskassa är en juridisk person och beslut om bildande av den ska fattas vid en konstituerande stämma. Denna ska hållas inom ett år efter att stadgarna har fastställts.

Om bildande av kassan beslutar stiftarna. Har garantiandelsägarna enligt kassans stadgar rösträtt, ska de besluta om bildandet.

Är det uteslutande stiftarna som beslutar om bildandet av kassan, kan den konstituerande stämman hållas utan kallelse. I annat fall ska stiftarna kalla de garantiandelstecknare som de har godkänt till den konstituerande stämman, så som anges i stiftelseurkunden. Stiftelseurkunden, social- och hälsovårdsministeriets beslut att fastställa stadgarna och teckningsurkunden ska genom stiftarnas försorg under minst en vecka före stämman hållas tillgängliga för tecknarna på en plats som nämns i kallelsen.

Vid den konstituerande stämman ska stiftarna lägga fram de originalhandlingar som avses i 3 mom. Stiftarna ska även uppge det antal garantiandelar som motsvarar de godkända teckningarna, garantiandelarnas fördelning mellan tecknarna och det belopp av garantiandelarna som är betalt. Dessa uppgifter ska intas i stämmans protokoll.

Försäkringskassan är bildad, om bildandet vid en konstituerande stämma som hållits inom den i 18 § 1 mom. angivna tiden har understötts av flertalet av de vid stämman närvarande eller representerade stiftarna eller av en majoritet av garantiandelsägarna, och om det vid den konstituerande stämman kan visas att kassans stadgar har blivit fastställda och att samtliga andelar av dess garantikapital har tecknats och betalts eller att grundfonden har överlämnats till stiftarna för kassan. I annat fall skall bildandet av kassan anses ha förfallit.

När kassan är bildad skall den konstituerande stämman förrätta de val som enligt stadgarna ankommer på kassamötet.

I övrigt skall angående den konstituerande stämman i tillämpliga delar iakttas vad denna lag och försäkringskassans stadgar föreskriver om kassamötet.

Om bildande av en försäkringskassa skall inom tre månader från beslutet därom göras anmälan till försäkringskasseregistret. Har kassan inte inom den nämnda tiden anmälts för registrering eller förvägrats registrering, har bildandet förfallit.

Till registeranmälan skall fogas en försäkran av kassans samtliga styrelsemedlemmar om att kassan har bildats med iakttagande av denna lag och att garantikapitalet och grundfonden är i kassans besittning. Till anmälan skall även fogas ett intyg av kassans revisorer om att stadgandena om inbetalning har iakttagits.

Om bildandet av försäkringskassan förfaller, är stiftarna solidariskt ansvariga för återbetalning av garantikapitalet och grundfonden samt avkastningen på dem.

Det belopp som skall betalas för en garantiandel får inte vara mindre än andelens nominella värde.

En skuld som grundar sig på teckning av en garantiandel kan endast med styrelsens samtycke kvittas mot en fordran på försäkringskassan. Samtycke får inte ges, om kassan eller dess borgenärer skulle orsakas skada därav.

Kassan får inte överlåta eller pantsätta en fordran som grundar sig på teckning av en garantiandel. Om kassan försätts i konkurs, ingår fordran i dödsboet.

Överlåts en garantiandel innan det belopp som skall erläggas för den blivit till fullo betalt, är även förvärvaren, sedan han anmält sitt förvärv till kassan, ansvarig för betalningen.

Har stiftarna avtalat att inbetalningen av grundfonden eller teckningen av garantiandelar kan ske genom att i försäkringskassan sätts in annan egendom är pengar ( apportegendom ), skall en bestämmelse om saken tas in i stiftelseurkunden. Apportegendomen skall vara förenlig med syftet med den försäkringsverksamhet som kassan bedriver.

Före registreringen får försäkringskassan inte förvärva rättigheter eller ingå förbindelser, ej heller kära eller svara vid eller inge ansökan till domstol eller andra myndigheter. Styrelsen kan dock föra talan i ärenden som gäller bildandet av kassan.

För förpliktelser som uppkommit före registreringen genom åtgärder som har vidtagits på kassans vägnar, ansvarar de som deltagit i åtgärderna eller beslutat om dem solidariskt. Ansvaret för förpliktelser som följer av stiftelseurkunden eller uppkommit efter den konstituerande stämman övergår dock på kassan sedan denna har registrerats.

Har avtal på kassans vägnar innan den registrerats ingåtts med någon som visste att kassan var oregistrerad, kan denne, om inte något annat överenskommits, frånträda avtalet i det fall att registreringsansökningen inte har gjorts inom den i 20 § angivna tiden eller om registreringen har förvägrats. Om medkontrahenten inte visste att kassan var oregistrerad, kan han tills kassan registreras frånträda avtalet.

En försäkringskassa skall ha en styrelse med minst tre medlemmar. I styrelsen kan dessutom finnas högst lika många suppleanter som medlemmar. Styrelsen för en arbetsplatskassa som avses i sjukförsäkringslagen skall dock ha minst fem medlemmar jämte personliga suppleanter för dem. (19.5.2006/392)

Styrelsen väljs av kassamötet. I kassans stadgar kan bestämmas att delägarna har rätt att välja högst hälften av styrelsens medlemmar. Delägarna får inte delta i valet av de övriga styrelsemedlemmarna. Om val av styrelse för en kassa som har ett förvaltningsråd stadgas i 38 § 2 mom.

Styrelsens mandatperiod skall upphöra senast under den fjärde räkenskapsperioden efter valet, antingen när det kassamöte som förrättar nyval avslutas eller vid utgången av räkenskapsperioden. I kassans stadgar kan bestämmas att verkställande direktören får väljas till styrelsemedlem på obestämd tid.

Vad som i denna lag stadgas om styrelsemedlemmarna skall på motsvarande sätt tillämpas på deras suppleanter.

En försäkringskassa skall ha en verkställande direktör. I kassans stadgar kan bestämmas att denne skall benämnas kassadirektör. Verkställande direktören skall utses av styrelsen eller, om så bestäms i stadgarna, av förvaltningsrådet.

Verkställande direktören ska vara bosatt i en EES-stat. Dessutom ska minst en av styrelsemedlemmarna och suppleanterna vara bosatta i en EES-stat, om inte Finansinspektionen beviljar försäkringskassan tillstånd att avvika från detta.

De personer som hör till försäkringskassans ledning ska ha god vandel. De ska ha sådan allmän kännedom om försäkringskasseverksamhet som är behövlig med beaktande av arten och omfattningen av försäkringskassans verksamhet eller de ska bland sina anställda ha rådgivare med tillräcklig kompetens och erfarenhet.

Försäkringskassans ledning ska sköta kassan med yrkesskicklighet och med beaktande av intressena i fråga om kassans medlemmar, de personer som fått fribrev och pensionstagarna.

En person som är omyndig eller som försatts i konkurs eller meddelats näringsförbud får inte vara styrelsemedlem eller verkställande direktör.

Finansinspektionen kan be om en utredning varav det framgår att ledningen uppfyller de krav som föreskrivs i denna paragraf. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om utredningen.

En styrelsemedlem kan frånträda sitt uppdrag före mandatperiodens slut. Styrelsen skall i så fall underrättas om avgången. En styrelsemedlem kan skiljas från sitt uppdrag av den som har utsett honom.

Om en plats i styrelsen blir ledig under mandatperioden eller om en styrelsemedlem förlorar sin behörighet för uppdraget enligt 27 § och någon suppleant inte finns, skall styrelsens övriga medlemmar dra försorg om att en ny medlem väljs för den återstående mandatperioden. Ankommer valet på kassamötet kan det dock, om styrelsen med sina återstående medlemmar och suppleanter är beslutför, uppskjutas till den följande kassastämma vid vilken styrelseval även annars skall förrättas.

Har kassan inte en i försäkringskasseregistret antecknad behörig styrelse, skall social- och hälsovårdsministeriet sammankalla kassamötet eller, om styrelsen skall utses av förvaltningsrådet, detta för att välja styrelse. Har kassan inte en i registret antecknad verkställande direktör, skall ministeriet sammankalla styrelsen eller, om verkställande direktören skall utses av förvaltningsrådet, detta för att välja verkställande direktör. Om styrelse eller verkställande direktör inte väljs eller om anmälan därom inte utan dröjsmål görs till försäkringskasseregistret, skall ministeriet förordna en eller flera sysslomän att sköta kassans angelägenheter till dess en styrelse eller verkställande direktör har valts och antecknats i registret.

Ansökan till ministeriet får i det fall som avses i 3 mom., om inte ministeriet redan vidtagit behövliga åtgärder, göras av en styrelsemedlem, verkställande direktören eller en delägare eller borgenär eller av någon annan vars rätt kan vara beroende av att kassan har en behörig styrelse och en verkställande direktör.

Styrelsen skall ha en ordförande. Ordföranden väljs av styrelsen, om inte något annat bestäms i kassans stadgar eller har beslutats vid valet av styrelse. I stadgarna kan bestämmas att ordföranden får väljas endast bland styrelsemedlemmar som valts av kassans medlemmar eller delägare. Faller rösterna lika i styrelsen, avgörs ordförandevalet genom lottning. Verkställande direktören får vara styrelseordförande endast i det fall att kassan har ett förvaltningsråd.

Ordföranden skall se till att styrelsen sammanträder vid behov. Han skall sammankalla styrelsen om en styrelsemedlem kräver det. Verkställande direktören har, även då han inte är medlem av styrelsen, rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden, om inte styrelsen för något visst fall beslutar annorlunda.

Vid styrelsens sammanträde skall föras protokoll som undertecknas av sammanträdets ordförande och protokollföraren. Styrelsemedlemmarna och verkställande direktören har rätt att få sin avvikande mening antecknad i protokollet.

Styrelsen är beslutför då mer än hälften av dess medlemmar är närvarande, om inte ett större antal krävs enligt stadgarna. Beslut får dock inte fattas, om inte samtliga styrelsemedlemmar såvitt möjligt beretts tillfälle att delta i behandlingen av ärendet. Vid förhinder för en styrelsemedlem skall den suppleant som träder i hans ställe beredas sådant tillfälle.

Som styrelsens beslut gäller, om kvalificerad majoritet inte krävs enligt stadgarna, den åsikt som mer än hälften av de närvarande biträtt eller, då rösterna faller lika, den åsikt som ordföranden omfattar. Är styrelsen beslutför då endast två medlemmar är närvarande, förutsätts dessa vara ense om besluten.

En styrelsemedlem eller verkställande direktören får inte delta i behandlingen av ärenden som gäller förhållandet mellan honom och försäkringskassan eller hans privata intressen över huvud taget.

Styrelsen skall sköta försäkringskassans förvaltning och sörja för att dess verksamhet ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Verkställande direktören sköter kassans löpande förvaltning enligt styrelsens anvisningar och föreskrifter. Åtgärder som med beaktande av omfattningen och arten av kassans verksamhet är ovanliga eller vittsyftande får verkställande direktören vidta endast om styrelsen befullmäktigat honom därtill eller om styrelsens beslut inte kan inväntas utan att kassans verksamhet orsakas väsentlig olägenhet. I sistnämnda fall skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.

Styrelsen skall sörja för att tillsynen över bokslutet och medelsförvaltningen är ändamålsenligt ordnad. Verkställande direktören skall se till att kassans bokföring är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett betryggande sätt.

Styrelsen skall se till att pensionskassan med beaktande av arten och omfattningen av kassans verksamhet har tillräcklig intern kontroll och tillräckliga riskhanteringssystem. Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om hur den interna kontrollen och riskhanteringen skall ordnas samt om kraven på en tillförlitlig förvaltning. (19.5.2006/392)

Styrelsen för en pensionskassa ska som en del av sitt strategiska beslutsfattande och sin riskhantering genomföra en risk- och solvensbedömning där en bedömning görs av

Risk- och solvensbedömningen ska uppdateras regelbundet och utan dröjsmål, om riskerna har förändrats väsentligt.

Pensionskassan ska till Finansinspektionen ge in ett sammandrag av risk- och solvensbedömningen samt de slutsatser som dragits av den. Sammandraget till Finansinspektionen ska innehålla åtminstone resultaten av risk- och solvensbedömningen, en beskrivning av de använda metoderna samt de viktigaste antagandena.

Styrelsen företräder försäkringskassan och tecknar dess namn. I stadgarna kan bestämmas att en styrelsemedlem eller verkställande direktören har rätt att teckna kassans namn eller att styrelsen kan ge en av sina medlemmar, verkställande direktören eller någon annan sådan rätt. Vad som i 27 och 32 §§ stadgas om verkställande direktören gäller även en namntecknare som inte är styrelsemedlem eller verkställande direktör.

Namnteckningsrätten kan begränsas så att två eller flera har rätt att teckna namnet endast gemensamt. Någon annan begränsning får inte antecknas i försäkringskasseregistret.

Styrelsen kan när som helst återkalla en namnteckningsrätt.

Verkställande direktören har rätt att företräda försäkringskassan i de ärenden som enligt 33 § ankommer på honom.

Styrelsen eller någon annan i 34 § angiven företrädare för försäkringskassan får inte företa rättshandlingar eller vidta andra åtgärder som är ägnade att bereda en medlem, en delägare eller någon annan orättmätig fördel på kassans eller någon annan medlems eller delägares bekostnad.

En företrädare för kassan får inte iaktta ett av kassamötet eller av något annat organ fattat beslut som är ogiltigt på grund av att det strider mot denna lag eller stadgarna.

Social- och hälsovårdsministeriet kan med beaktande av arten och omfattningen av en försäkringskassas verksamhet fastställa stadgar enligt vilka kassan skall ha ett förvaltningsråd.

Förvaltningsrådet skall ha minst fem medlemmar. Verkställande direktören och styrelsemedlemmarna får inte höra till förvaltningsrådet.

Förvaltningsrådet väljs av kassamötet. I stadgarna kan bestämmas att delägarna har rätt att välja högst hälften av förvaltningsrådets medlemmar. Delägarna får inte delta i valet av de övriga medlemmarna.

Vad som i 25 § 3 och 4 mom. samt i 27 och 28 §§ stadgas om styrelsemedlemmarna och deras suppleanter skall på motsvarande sätt tillämpas på förvaltningsrådets medlemmar och suppleanter. Om förvaltningsrådet och dess medlemmar gäller dessutom i tillämpliga delar vad 29-32 §§ stadgar om styrelsen och dess medlemmar.

Förvaltningsrådet skall övervaka styrelsens och verkställande direktörens skötsel av försäkringskassans förvaltning och till det ordinarie kassamötet ge utlåtande om bokslutet och revisionsberättelsen. Styrelsen och verkställande direktören skall ge förvaltningsrådet och en medlem av detta de upplysningar som de anser sig behöva för skötseln av sitt uppdrag. En medlem av förvaltningsrådet skall begära upplysningarna vid dess sammanträde. Förvaltningsrådet kan ge styrelsen anvisningar i frågor som är av stor betydelse eller principiellt viktiga.

Förvaltningsrådet skall välja styrelse och fastställa styrelsemedlemmarnas arvode, om inte valet av styrelse enligt stadgarna ankommer på kassamötet. I stadgarna kan även bestämmas att förvaltningsrådet skall utse verkställande direktören samt besluta om hans löneförmåner. Om förvaltningsrådets rätt att kräva sammankallande av extra kassamöte och sammankalla kassamöte stadgas i 45 och 47 §§. Förvaltningsrådet får inte anförtros andra än i denna lag nämnda uppgifter.

Medlemmarna och delägarna utövar vid försäkringskassans kassamöte sin rätt att besluta i kassans angelägenheter.

Varje medlem och delägare har rätt att delta i kassamötet och att där yttra sig.

I stadgarna kan bestämmas att en medlem och delägare för att få delta i kassamötet måste anmäla sig hos kassan senast en i möteskallelsen utsatt dag som kan infalla tidigast fem dagar före mötet.

I stadgarna kan bestämmas att beslutanderätten vid kassamötet inte skall utövas av medlemmarna och delägarna utan av representanter som dessa valt bland sig ( representantskap ).

Representantskapet skall bestå av minst tio representanter. Mandatperioden för representantskapet kan vara högst fyra år. Närmare bestämmelser om val av representantskapet skall tas in i stadgarna eller i en särskild valordning.

Vid ett kassamöte har varje medlem en röst.

En medlem utövar sin rätt vid kassamötet antingen personligen eller genom ombud. Endast någon annan medlem av kassan får vara ombud. Ombudet kan representera högst det antal medlemmar som bestäms i stadgarna. Ombudet skall uppvisa en daterad och individualiserad fullmakt.

Vid kassamötet har en delägare det antal röster som bestäms i stadgarna. En delägare eller, om de är flera, delägarna gemensamt får dock inte ha ett större röstetal än de vid mötet företrädda medlemmarnas sammanlagda röstetal. Den som utövar en delägares rösträtt skall uppvisa en daterad och individualiserad fullmakt.

Om beslutanderätten vid kassamötet tillkommer valda representanter, gäller i fråga om deras rösträtt på motsvarande sätt vad som stadgas om medlemmars och delägares rösträtt. En medlem av representantskapet får inte befullmäktiga en annan att utöva sin rösträtt vid mötet.

Kassamötet skall hållas på försäkringskassans hemort, om det inte i stadgarna bestäms att mötet skall eller kan hållas på någon annan namngiven ort i Finland. Av synnerligen vägande skäl får kassamötet med social- och hälsovårdsministeriets samtycke hållas på någon annan ort.

Vid ett kassamöte får en medlem eller delägare, själv eller genom ombud, eller en medlem av representantskapet inte rösta i ett ärende som angår beviljande av ansvarsfrihet för honom, talan mot honom eller hans befriande från skadeståndsskyldighet eller från annan förpliktelse gentemot försäkringskassan. Han får inte heller rösta i ett ärende som gäller talan mot en annan eller dennes befriande från en förpliktelse, om han i ärendet har att emotse en väsentlig fördel som kan strida mot kassans. Vad som här sägs om en medlem gäller även hans ombud.

En styrelsemedlem får inte delta i beslut om fastställande av bokslutet eller beviljande av ansvarsfrihet, ej heller i val av de revisorer som skall granska förvaltningen och räkenskaperna under hans mandatperiod. En medlem av förvaltningsrådet får inte delta i beslut om att bevilja förvaltningsrådets medlemmar ansvarsfrihet.

Ordinarie kassamöte skall hållas inom fyra månader efter utgången av räkenskapsperioden. Social- och hälsovårdsministeriet kan dock med beaktande av försäkringskassans art och omfattning fastställa stadgar enligt vilka kassamötet får hållas också senare, dock inte mer än sex månader efter räkenskapsperiodens slut.

Vid mötet skall bokslutet och revisionsberättelsen läggas fram samt, om försäkringskassan har ett förvaltningsråd, dess utlåtande i saken.

Mötet skall besluta om

Beslut i ett ärende som avses i 3 mom. 1-3 punkten skall dock uppskjutas till fortsatt möte som hålls en viss dag, minst en månad och högst två månader därefter, om röstberättigade som har majoriteten av det vid mötet företrädda röstetalet kräver det. Beslutet får inte uppskjutas på nytt.

Extra kassamöte skall hållas när styrelsen eller förvaltningsrådet anser att det finns skäl därtill.

Om medlemmar och delägare som företräder minst en tiondel eller en i stadgarna bestämd mindre del av medlemmarnas och delägarnas sammanlagda röstetal skriftligen kräver, skall extra kassamöte hållas för behandling av ett av dem uppgivet ärende. Samma rätt har medlemmar av representantskapet vilkas röstetal utgör minst en tiondel av samtliga representanters röstetal.

Extra kassamöte skall också hållas omsocial- och hälsovårdsministeriet eller en revisor skriftligen kräver detta för behandling av något uppgivet ärende.

Kallelse till mötet skall utfärdas inom 14 dagar efter att ett krav som avses i 2 eller 3 mom. har framställts.

En medlem eller delägare har rätt att få ett uppgivet ärende behandlat vid kassamötet, genom att skriftligen kräva detta hos styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i möteskallelsen.

Kassamötet sammankallas av styrelsen. Har försäkringskassan ett förvaltningsråd, kan i stadgarna likväl bestämmas att detta skall sammankalla mötet.

Om ett kassamöte som skall hållas enligt denna lag, kassans stadgar eller kassamötets beslut inte har sammankallats i föreskriven ordning, skall social- och hälsovårdsministeriet på ansökan av en medlem av styrelsen eller förvaltningsrådet, verkställande direktören, en revisor, en kassamedlem, en delägare eller en medlem av representantskapet sammankalla mötet på kassans bekostnad. Ministeriet kan sammankalla kassamötet även om någon ansökan som avses här inte görs.

Kallelse till kassamöte skall utfärdas tidigast fyra veckor och, om inte en längre tid föreskrivs i stadgarna, senast en vecka före mötet eller den sista anmälningsdagen enligt 39 § 3 mom. Uppskjuts beslutet i ett ärende som skall behandlas vid kassamötet till fortsatt möte, skall en särskild kallelse utfärdas till detta, om det hålls mera än fyra veckor senare. Förutsätter ett besluts giltighet enligt stadgarna att det fattas vid två möten, får kallelse till det senare mötet inte utfärdas förrän det första mötet har hållits. I kallelsen skall nämnas det beslut som har fattats vid det första mötet.

Kallelsen skall utfärdas enligt stadgarna. Av synnerligen vägande skäl får kallelsen med social- och hälsovårdsministeriets samtycke utfärdas också på något annat sätt. I den skall nämnas de ärenden som skall tas upp vid mötet. Om ärendet gäller ändring av stadgarna, skall ändringens huvudsakliga innehåll anges.

Om bokslutet skall behandlas på kassamötet, skall bokslutshandlingarna eller kopior av dem minst en vecka före mötet hållas tillgängliga för de röstberättigade i försäkringskassans kontor eller på någon annan plats som anges i stadgarna. På motsvarande sätt skall förfaras om kassamötet skall behandla ett ärende som gäller ändring av stadgarna. I möteskallelsen skall uppges att handlingarna finns tillgängliga.

De som är röstberättigade vid kassamötet har rätt att mot ersättning av kassans kostnader få kopior av de handlingar som avses i 3 mom.

Har denna lag eller stadgarnas bestämmelser om möteskallelse eller tillhandahållande av handlingar inte iakttagits i ett ärende, får beslut inte fattas utan samtycke av de medlemmar eller delägare som berörs av försummelsen. Om valda representanter har beslutanderätten vid kassamötet, är detta dock lagligt oavsett hur kallelsen skett, förutsatt att samtliga representanter är närvarande. Skall ett visst ärende enligt lagen eller stadgarna behandlas vid kassamötet, får detta fatta beslut i ärendet även om det inte har nämnts i möteskallelsen. Kassamötet kan likaså alltid besluta sammankalla ett extra kassamöte för behandling av ett visst ärende.

Kassamötet skall välja en ordförande för sig. I kassans stadgar kan bestämmas att mötets ordförande skall väljas bland representanterna för kassans delägare.

Ordföranden skall se till att protokoll förs vid mötet. I detta skall antecknas de närvarande röstberättigade och deras röstetal, de vid mötet fattade besluten samt, då omröstning skett, röstningsresultatet. Protokollet skall justeras och undertecknas av ordföranden och minst en röstberättigad som valts av mötet. Det skall senast två veckor efter mötet hållas tillgängligt för medlemmarna och delägarna på försäkringskassans kontor. Protokollen skall förvaras på ett betryggande sätt. Medlemmarna och delägarna har rätt att mot ersättning av kassans kostnader få kopior av kassamötets protokoll eller utdrag ur det.

Om inte något annat följer av denna lag eller stadgarna, gäller som kassamötets beslut den mening som mer än hälften av de avgivna rösterna har biträtt eller, vid lika röstetal, som ordföranden omfattar. Vid val anses den vald som får flest röster. Faller rösterna lika, avgörs val genom lottning. När beslutanderätten i något ärende tillkommer endast en del av medlemmarna eller delägarna skall iakttas vad som stadgas i denna paragraf.

Beslut om att ändra stadgarna fattas av kassamötet. Ett beslut om ändring av stadgarna är giltigt endast om det har biträtts av medlemmar och delägare eller representantskapsmedlemmar som har minst två tredjedelar eller en i stadgarna angiven större andel av det vid mötet företrädda röstetalet. Om en stadgeändring direkt angår en delägares rättigheter eller skyldigheter krävs, utöver vad som annars föreskrivs, för fastställelse av ändringen att delägaren har godkänt den vid kassamötet eller annars. Finns det flera delägare, krävs för fastställelse av ändringen att minst två tredjedelar av samtliga delägare har godkänt ändringen vid kassamötet eller annars. Dessutom förutsätts att de delägare som har godkänt ändringen företräder minst två tredjedelar av det röstetal som delägarna sammanlagt skulle ha haft, om samtliga delägare hade varit representerade vid kassamötet.

En stadgeändring som gäller minskning av en förmån får inte tillämpas på ett försäkringsfall som har inträffat innan ändringen trätt i kraft. Som nytt försäkringsfall anses vid tillämpning av detta moment inte ombildning av arbetslöshetspension till invalidpension, ombildning av pension till ålderspension eller uppkomst av rätt till familjepension efter en pensionstagare.

Vad som stadgas i 1 mom. skall inte tillämpas på en stadgeändring som begränsar en förmåns framtida tillväxt.

Kassamötet får inte fatta beslut som är ägnade att bereda en medlem, en delägare eller någon annan en orättmätig fördel på försäkringskassans eller någon annan medlems eller delägares bekostnad.

Har ett beslut vid ett kassamöte inte tillkommit i behörig ordning eller strider det annars mot denna lag, försäkringskassans stadgar eller de fastställda försäkringsgrunderna, kan en medlem, en delägare, en medlem av representantskapet, kassans styrelse, en styrelsemedlem eller verkställande direktören väcka talan mot kassan om ogiltigförklaring eller ändring av beslutet.

Talan skall väckas inom tre månader från beslutet. Har en medlem eller delägare haft godtagbar anledning till dröjsmål och vore det uppenbart oskäligt mot honom om beslutet blev gällande, får talan väckas inom ett år från beslutet. Om talan inte väcks inom föreskriven tid, skall beslutet anses vara giltigt.

Vad som stadgas i 2 mom. gäller dock inte, om

Har domstolen förklarat kassamötets beslut ogiltigt eller ändrat det, gäller avgörandet även de medlemmar och delägare som inte har förenat sig om talan. Domstolen kan ändra kassamötets beslut endast om det kan konstateras vilket innehåll beslutet borde ha haft.

Om kassamötets beslut upphävs eller ändras, skall det som vinns tillfalla kassan. De som väckt talan har dock rätt att av kassan få ersättning för sina rättegångskostnader i den mån de medel som genom rättegången vunnits till kassan räcker för ändamålet.

Vad som stadgas ovan gäller i tillämpliga delar också klander av den konstituerande stämmans beslut. Den tid som avses i 2 mom. räknas dock härvid från den dag då kassan registrerades.

Bestämmelser om revision av en försäkringskassa finns i detta kapitel och i revisionslagen (1141/2015) . På revision av en försäkringskassa tillämpas inte 5 kap. i revisionslagen.

En revisor i en pensionskassa som utövar lagstadgad pensionsförsäkring eller en huvudansvarig revisor som utför revision för en revisionssammanslutnings räkning får inte ta emot uppgifter som styrelsemedlem, ledamot av förvaltningsrådet eller som verkställande direktör i den granskade pensionskassan eller i dess aktieägare eller i en sammanslutning som hör till samma koncern som aktieägaren i en granskad pensionskassa innan minst två år har förflutit sedan revisionsuppdraget upphörde. Revisionstillsynen ska förordna revisorn i en pensionskassa som utövar lagstadgad pensionsförsäkring till kvalitetsgranskning minst vart tredje år.

En försäkringskassa ska ha minst en revisor som avses i revisionslagen. Minst en revisor och en revisorssuppleant i en pensionskassa som utövar lagstadgad pensionsförsäkring ska vara en CGR-revisor eller en revisionssammanslutning, vars huvudansvariga revisor ska vara en CGR-revisor. Revisorn eller revisorerna väljs av kassamötet.

Mandattiden eller mandattiderna i följd för en revisor i en pensionskassa som utövar lagstadgad pensionsförsäkring får enligt stadgarna sammanlagt uppgå till högst tio år. Efter den maximala mandattiden får en revisor i en sådan pensionskassa på nytt delta i revision av pensionskassan tidigast två år efter det att revisionsuppdraget upphört. Om en revisionssammanslutning har valts till revisor ska det som föreskrivs ovan i detta moment inte tillämpas på revisionssammanslutningen utan endast på den huvudansvariga revisorn.

Revisorns mandatperiod upphör då det möte avslutas på vilket revisionsberättelsen enligt 3 kap. 5 § i revisionslagen behandlas för den sista räkenskapsperioden i revisorns mandatperiod.

58 § har upphävts genom L 28.10.1994/945 .

59 § har upphävts genom L 13.4.2007/472 .

60 § har upphävts genom L 28.10.1994/945 .

Finansinspektionen ska på anmälan i de fall som avses i 2 kap. 8 § 1 mom. i revisionslagen för försäkringskassan förordna en revisor som uppfyller behörighetsvillkoren.

Anmälan får i de fall som avses i 1 mom. göras av vem som helst. Styrelsen är skyldig att göra anmälan, om inte den som ska välja revisor, utan dröjsmål väljer en revisor som uppfyller behörighetsvillkoren.

Finansinspektionen ska av Patent- och registerstyrelsens revisionsnämnd begära ett utlåtande i ett ärende som avses i 2 kap. 8 § 1 mom. 2 punkten i revisionslagen och som gäller oberoende eller jäv innan ärendet avgörs.

Innan ett i 1 mom. avsett förordnande meddelas ska kassans styrelse höras. Förordnandet kan verkställas utan att det vunnit laga kraft. Förordnandet gäller tills det för försäkringskassan i föreskriven ordning utsetts en revisor i stället för den som Finansinspektionen förordnat. Ett förordnande kan inte ges efter det att bokslutet för räkenskapsperioden i fråga har fastställts och fastställelsebeslutet har vunnit laga kraft.

62 § har upphävts genom L 28.10.1994/945 .

63 § har upphävts genom L 28.10.1994/945 .

64 § har upphävts genom L 28.10.1994/945 .

Social- och hälsovårdsministeriet kan meddela närmare föreskrifter om revisionsberättelsen.

66 § har upphävts genom L 19.12.2008/899 .

67 § har upphävts genom L 28.10.1994/945 .

68 § har upphävts genom L 28.10.1994/945 .

En medlem eller delägare i försäkringskassan kan kräva särskild granskning av kassans förvaltning och bokföring under en viss avslutad period eller av vissa åtgärder eller omständigheter. Förslag om detta ska göras vid ett ordinarie kassamöte eller vid det kassamöte där ärendet enligt möteskallelsen ska behandlas. Har de röstberättigade med minst en tredjedel av det vid mötet företrädda röstetalet biträtt förslaget, kan en medlem eller delägare inom en månad efter kassamötet hos Finansinspektionen anhålla om att granskare ska förordnas.

Innan en granskare förordnas ska Finansinspektionen höra kassans styrelse och, om granskningen enligt ansökan gäller en bestämd persons åtgärder, även denne. Ansökan ska bifallas om det anses föreligga vägande skäl för granskningen. Finansinspektionen kan förordna en eller flera granskare.

På en granskare som avses i denna paragraf ska på motsvarande sätt tillämpas vad som i 1 kap. 2 § 1–5 punkten, 2 kap. 1 och 7 §, 3 kap. 7, 9, och 10 § och 4 kap. 6–8 § i revisionslagen föreskrivs om revisor. På en granskare tillämpas också bestämmelserna om revisors skadeståndsskyldighet enligt revisionslagen.

Över granskningen ska ges ett utlåtande till kassamötet. Utlåtandet skall under minst en vecka före kassamötet hållas tillgängligt för medlemmarna och delägarna på kassans kontor och utan dröjsmål sändas till de medlemmar och delägare som begär det. Det skall också läggas fram på kassamötet. Granskaren har rätt till arvode av kassan.

I en försäkringskassas bokföring samt vid upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen ska bokföringslagen (1336/1997) iakttas, om inte annat följer av denna lag eller av bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den.

Bestämmelserna i bokföringslagens 1 kap. 4 § 1 mom., 3 kap. 2 § 4 mom., 4 § 2 mom., 9–12 § samt 13 § 3 mom., 4 kap. 1 och 7 §, 5 kap. 2 §, 2 a § 6 mom., 13, 16 och 17 §, 7 och 7 a kap. samt 8 kap. 6 § tillämpas inte på upprättandet av en försäkringskassas bokslut eller verksamhetsberättelse. På behandlingen av ett arbetspensionsansvar som bestäms enligt finsk lagstiftning tillämpas inte 3 kap. 3 § 1 mom. 3 punkten i bokföringslagen.

Bestående aktiva enligt 4 kap. 3 § i bokföringslagen är posterna materiella och immateriella tillgångar i balansräkningen för en försäkringskassa med undantag för varulager. Varulager betraktas som omsättningstillgångar enligt 4 kap. 4 § i bokföringslagen. På materiella och immateriella tillgångar tillämpas i övrigt bokföringslagens bestämmelser om bestående aktiva, om inte något annat följer av 2 mom. Trots bestämmelserna i 2 mom. tillämpas 5 kap. 13 och 16 § i bokföringslagen på de poster som avses i detta moment. På varulager tillämpas dock bokföringslagens bestämmelser om omsättningstillgångar med undantag av de bestämmelser som nämns i 2 mom. samt 5 kap. 16 § i bokföringslagen.

En försäkringskassas räkenskapsperiod är kalenderåret. När kassans verksamhet inleds eller avslutas får räkenskapsperioden vara kortare eller längre än ett kalenderår, dock högst 18 månader.

2 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1671 . (30.12.2015/1671)

Till bokslutet ska fogas en verksamhetsberättelse enligt 3 kap. 1 a § i bokföringslagen.

1 mom. har upphävts genom L 30.12.2004/1324 . (30.12.2004/1324)

2 mom. har upphävts genom L 30.12.2004/1324 . (30.12.2004/1324)

Styrelsen skall i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till åtgärder beträffande kassans överskott eller underskott.

72 b har upphävts genom L 30.12.2004/1324 .

Anläggningstillgångar är föremål, rättigheter som kan överlåtas separat och andra tillgångar som är avsedda att stadigvarande ge intäkter under flera räkenskapsperioder och som inte är placeringstillgångar enligt 2 mom.

Placeringstillgångar är värdepapper, fastigheter och andra motsvarande tillgångar som förvärvats för placering av medel eller tryggande av placeringar.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2004/1324 . (30.12.2004/1324)

Tillgångar som i fråga om användningsändamål är uppdelade hör till olika tillgångsgrupper enligt de relationstal som fås av användningsändamålen.

74 § har upphävts genom L 30.12.2015/1671 .

I balansräkningen upptas

(30.12.2015/1671)

Om en kostnadsföring över fordringar som har gjorts enligt 1 mom. 1 punkten visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, skall den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen.

Anskaffningsutgiften för de placeringar som står under balansräkningens huvudgrupp "Placeringar" och som återstår vid utgången av räkenskapsperioden ska aktiveras. Anskaffningsutgiften för byggnader och övriga utgifter med lång verkningstid samt för inventarier ska under sin verkningstid kostnadsföras som avskrivningar. I det fall att placeringstillgångarnas verkliga värde vid räkenskapsperiodens utgång underskrider anskaffningsutgiften eller den med stöd av detta moment med tidigare gjorda nedskrivningar minskade anskaffningsutgiften, ska skillnaden kostnadsföras som nedskrivning. Om inte social- och hälsovårdsministeriet av särskilda skäl bestämmer något annat, behöver placeringar som ska betraktas som bestående aktiva och fordringar inte kostnadsföras, om nedskrivningen ska anses vara tillfällig. Om kostnadsföringen visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen.

Som anskaffningsutgift för masskuldebrevslån och andra motsvarande penning- och kapitalmarknadsinstrument används den periodiserade anskaffningsutgiften, som fås genom att skillnaden mellan masskuldebrevslånets och andra motsvarande penning- och kapitalmarknadsinstruments nominella belopp och anskaffningsutgift periodiseras som ränteintäkter eller minskning av sådana under masskuldebrevslånets eller penning- eller kapitalmarknadsinstrumentets löptid. Motposten tas upp som ökning eller minskning av anskaffningsutgiften för masskuldebrevslånet eller penning- eller kapitalmarknadsinstrumentet. Den periodiserade anskaffningsutgiften nedskrivs enligt 1 mom. på basis av principen om lägsta värde eller den periodiserade anskaffningsutgiften skrivs ned endast med andra nedskrivningar än de som beror på växlingar i den allmänna räntenivån. Om en nedskrivning visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen. Valet av värderingsmetod görs för varje balansräkningspost och den valda värderingsmetoden följs konsekvent.

Om det verkliga värdet av ett jord- eller vattenområde, en byggnad, ett värdepapper eller någon annan jämförbar tillgång på bokslutsdagen varaktigt är väsentligt högre än anskaffningsutgiften, får i balansräkningen utöver den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften tas upp en uppskrivning som är högst så stor som skillnaden mellan det verkliga värdet och den oavskrivna anskaffningsutgiften. Ett belopp som motsvarar uppskrivningen ska i fråga om en till placeringstillgångarna hänförd tillgång tas upp i resultaträkningen och i fråga om en till anläggningstillgångarna hänförd tillgång i uppskrivningsfonden bland eget kapital. Om en uppskrivning visar sig vara obefogad ska den uppskrivning som tagits upp i resultaträkningen korrigeras på ett resultatpåverkande sätt och den uppskrivning som har tagits upp i uppskrivningsfonden ska återföras.

Försäkringskassan ska välja värderingsmetoden så att enhetliga värderingsprinciper tillämpas på tillgångar som hänförs till ett visst användningsändamål. Om en kassa väljer värdering enligt 5 kap. 2 a eller 2 b § i bokföringslagen som värderingsprincip, kan kassan inte samtidigt tillämpa de värderingsprinciper som anges i 1–3 mom. på andra motsvarande tillgångar som hänförs till motsvarande användningsändamål. Den valda värderingsmetoden ska följas konsekvent.

En tillgång som överförs från en till placeringstillgångarna eller bestående aktiva hänförd grupp av placeringar till en annan ska åsättas det balansvärde som avses i 1–3 mom., då de värderingsprinciper som anges i 1–3 mom. iakttas.

I en bilaga till balansräkningen ska för varje balansräkningspost uppges placeringarnas anskaffningsutgift och verkliga värde såsom Finansinspektionen närmare bestämmer.

På derivatavtal tillämpas på det sätt som föreskrivs i 4 mom. antingen 1 mom. eller bokföringslagens 5 kap. 2 a §.

74 c § har upphävts genom L 30.12.2004/1324 .

Försäkringskassan skall ha en reservfond, till vilken årligen skall avsättas minst 20 procent av det överskott som bokslutet utvisar. När reservfonden är minst lika stor som medeltalet av avgiftsintäkterna under räkenskapsperioden och de två föregående räkenskapsperioderna, är avsättningen till reservfonden inte längre obligatorisk.

Reservfonden får enligt kassamötets beslut minskas endast för att täcka underskott som utvisas av en fastställd balansräkning.

Utan hinder av 2 mom. kan social- och hälsovårdsministeriet på ansökan ge kassan tillstånd att av särskilda skäl minska reservfonden, i allmänhet dock inte så att den underskrider reservfondens fulla belopp enligt 1 mom.

Kassan kan också ha andra fonder som skall avsättas och användas enligt vad stadgarna bestämmer.

Om försäkringskassans bokslut uppvisar ett underskott, skall detta i första hand täckas med överskott från tidigare räkenskapsperioder, därefter med de fonder som avses i 75 § 4 mom. Därefter skall till täckande av underskottet användas reservfonden, grundfonden och garantikapitalet. Kan underskottet inte täckas, skall de som under räkenskapsperioden varit skyldiga att göra inbetalningar utan dröjsmål påföras en tillskottsavgift till kassan, om det i kassans stadgar finns en bestämmelse om tillskottsplikt. Tillskottsavgiften skall stå i proportion till och vara högst lika stor som den avgift som skall betalas för räkenskapsperioden. Tillskottsavgiften får med högst 20 procent överstiga det bristande beloppet.

Om den betalningsskyldige inte inom utsatt tid betalar en tillskottsavgift som påförts honom, skall avgiften utan dröjsmål drivas in genom utsökning. Kan tillskottsavgiften inte drivas in skall det bristande beloppet, i den mån det är motiverat att driva in det, fördelas mellan de övriga betalningsskyldiga. Därvid skall dock begränsningen i 1 mom. beaktas.

Tillskottsavgifter jämte dröjsmålsräntor får indrivas genom utsökning utan dom och utslag enligt lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61) .

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får närmare bestämmelser som beror på försäkringsverksamhetens speciella karaktär utfärdas om balansräknings- och resultaträkningsscheman i bokslutet, verksamhetsberättelsen, noterna till bokslutet samt specifikationer till balansräkningen och till noterna.

Social- och hälsovårdsministeriet får genom förordning föreskriva om när och hur avvikelser får göras från bestämmelserna om upprättande av bokslutet och verksamhetsberättelsen för att en rättvisande bild ska kunna ges.

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter som beror på försäkringsverksamhetens speciella karaktär om

Finansinspektionen kan på ansökan av en försäkringskassa av särskilda skäl för viss tid bevilja tillstånd att avvika från de i 1 mom. angivna bestämmelserna och de i 3 mom. angivna föreskrifterna, om avvikelsen behövs för att ge en rättvisande bild av resultatet av försäkringskassans verksamhet och av dess ekonomiska ställning.

Om en bestämmelse eller föreskrift eller ett tillstånd som avses i denna paragraf är av vikt med tanke på den allmänna tillämpningen av bestämmelser om bokslut och verksamhetsberättelse i bokföringslagen eller i bestämmelser som har utfärdats med stöd av den, ska social- och hälsovårdsministeriet innan bestämmelsen utfärdas, eller Finansinspektionen, innan föreskriften meddelas eller tillståndet ges, begära ett utlåtande om detta av bokföringsnämnden.

Finansinspektionen kan av särskilda skäl i enskilda fall bevilja undantag från tiden för upprättande av bokslut enligt 3 kap. 6 § i bokföringslagen.

Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på pensionskassors tilläggspensionsverksamhet.

Pensionskassor ska ha ett effektivt företagsstyrningssystem som möjliggör en sund och ansvarsfull ledning av deras verksamhet och som står i proportion till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos verksamheten. Företagsstyrningssystemet ska beakta miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer i samband med pensionskassans investeringar. Styrningssystemet ska regelbundet ses över.

Pensionskassornas organisationsstruktur ska vara ändamålsenlig och tydlig. Ansvarsområdena ska på ett ändamålsenligt sätt delas upp och avskiljas från varandra. Pensionskassor ska ha ett effektivt informationssystem.

Pensionskassor ska upprätta och tillämpa skriftliga riktlinjer för riskhantering, internrevision och, vid behov, för aktuariefunktionen och för utkontrakterad verksamhet. Dessa riktlinjer ska först godkännas av pensionskassans styrelse och därefter ses över minst vart tredje år. Riktlinjerna ska anpassas med hänsyn till nödvändiga förändringar inom det berörda systemet eller området.

Pensionskassorna ska för internkontroll upprätta ett effektivt system som ska omfatta administrativa förfaranden och redovisningsförfaranden, ramar för internkontrollen och lämpliga rapporteringsrutiner på pensionskassans samtliga organisationsnivåer.

Pensionskassorna ska vidta ändamålsenliga och proportionella åtgärder för att säkerställa att deras verksamhet bedrivs med kontinuitet och på ett korrekt sätt samt utarbeta en beredskapsplan.

De personer som utför en pensionskassas nyckelfunktioner samt de personer eller enheter som anlitas för att utföra funktionerna ska ha god vandel och vara lämpliga för uppgiften. En person som är omyndig eller som har försatts i konkurs eller meddelats näringsförbud får inte vara person som utför nyckelfunktioner. Med lämplighetskravet avses att

Finansinspektionen kan be om en utredning varav det framgår att de personer som avses i 1 mom. uppfyller de krav som föreskrivs i denna paragraf. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om den utredning som avses ovan.

De personer som i praktiken ansvarar för en pensionskassas verksamhet ska ha god vandel och vara lämpliga för uppgiften. Medlemmar i pensionskassans styrelse ska tillsammans och pensionskassans verkställande direktör ensam ha kvalifikationer, kunskaper och erfarenheter som är tillräckliga för att de ska kunna säkerställa en sund och ansvarsfull förvaltning av pensionskassan.

Finansinspektionen kan be om en utredning varav det framgår att de personer som avses i 1 mom. uppfyller de krav som föreskrivs i denna paragraf. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om den ovan avsedda utredningen.

Om Finansinspektionen kräver att en person som avses i 77 d eller 77 e § ska inkomma med en utredning om att han eller hon uppfyller de krav som föreskrivs i den nämnda paragrafen eller att han eller hon inte är försatt i konkurs, ska Finansinspektionen som utredning från en medborgare i en annan EES-stat än Finland godkänna motsvarande handlingar som från en finsk medborgare.

Som utredning som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen också godkänna ett registerutdrag som utfärdats av en domstol eller, om ett sådant inte kan fås, motsvarande handling som en behörig rätts- eller förvaltningsmyndighet har utfärdat i den EES-stat vars medborgare den som avses i 77 d eller 77 e § är. Om de ovan avsedda handlingarna inte kan fås ska Finansinspektionen som utredning godkänna en försäkran som en person enligt 77 d eller 77 e § har gett Finansinspektionen eller en behörig rätts- eller förvaltningsmyndighet eller notarie i den EES-stat vars medborgare han eller hon är. Den ovan avsedda rätts- eller förvaltningsmyndigheten eller notarien ska intyga försäkrans riktighet.

Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. ska Finansinspektionen som utredning godkänna en skriftlig försäkran till en behörig myndighet eller till en fack- eller branschorganisation i en annan EES-stat än Finland om att en medborgare i en annan EES-stat än Finland inte är försatt i konkurs.

Handlingar som avses i 2 och 3 mom. ska visas upp inom tre månader efter att de utfärdats.

Pensionskassor ska ha en löne- och arvodespolicy som tillämpas på de personer som i praktiken ansvarar för verksamheten, på dem som utför nyckelfunktioner samt på andra personalkategorier vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på pensionskassans riskprofil. Löne- och arvodespolicyn ska tillämpas också på tjänsteföretag som sköter pensionsstiftelsens utkontrakterade verksamheter, om de inte hör till tillämpningsområdet för följande stadganden:

Löne- och arvodespolicyn ska stå i proportion till pensionskassans storlek och organisation samt till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos pensionskassans verksamhet. Löne- och arvodespolicyn ska upprättas, genomföras och upprätthållas i enlighet med pensionskassans verksamheter, riskprofil, mål, långsiktiga intressen, finansiella stabilitet och resultat som helhet. Löne- och arvodespolicyn får inte skapa incitament till risktagande som är oförenligt med pensionskassans riskprofiler och regler.

Pensionskassan ska fastställa allmänna principer för löne- och arvodespolicyn samt se över och uppdatera policyn åtminstone vart tredje år. Pensionskassan ska ansvara för löne- och arvodespolicyns genomförande samt övervaka ersättningarna på ett tydligt, transparent och effektivt sätt. Om inte annat föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) ska pensionskassorna regelbundet offentliggöra relevant information om sin löne- och arvodespolicy. Pensionskassornas löne- och arvodespolicy ska

Pensionskassor ska ha nyckelfunktioner. De personer som utför nyckelfunktioner ska kunna sköta sina uppgifter på ett effektivt, objektivt, rättvist och oberoende sätt.

En person eller organisatorisk enhet får utföra flera nyckelfunktioner. Vad som föreskrivs ovan ska inte tillämpas på sådana internrevisionsfunktioner enligt 77 k §, som ska vara oberoende från andra nyckelfunktioner.

Den person eller organisatoriska enhet som utför en nyckelfunktion ska vara en annan än den som utför en liknande nyckelfunktion hos den arbetsgivare som försäkrar arbetstagarna eller andra personer hos pensionskassan. Trots vad som föreskrivs ovan kan Finansinspektionen på ansökan av en pensionskassa bevilja tillstånd att utföra nyckelfunktioner genom samma person eller organisatoriska enhet som hos den ovan nämnda arbetsgivaren, under förutsättning att pensionskassan förklarar hur den förhindrar eller hanterar i pensionskassan förekommande intressekonflikter med den försäkrande arbetsgivaren och under förutsättning att storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos pensionskassans verksamhet inte förutsätter något annat.

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om ansökningar som avses i 3 mom.

Personer med nyckelfunktioner ska rapportera alla väsentliga resultat och rekommendationer inom sina ansvarsområden till pensionskassans styrelse som ska besluta vilka åtgärder som ska vidtas.

Personer med nyckelfunktioner ska, utan att det påverkar rätten att inte tvingas vittna mot sig själv, underrätta Finansinspektionen i sådana fall då pensionskassans styrelse inte i vederbörlig tid vidtar lämpliga korrigerande åtgärder, när den person som utför nyckelfunktionen eller den organisatoriska enheten har rapporterat till pensionskassans styrelse att den

Pensionskassor ska ha en effektiv riskhanteringsfunktion som står i proportion till deras storlek och organisation samt till verksamhetens storlek, art, omfattning och komplexitet. Riskhanteringsfunktionen ska underlätta hanteringen av ett riskhanteringssystem. Riskhanteringssystemet ska bygga på strategier, processer och förfaranden som är nödvändiga för att spåra, mäta och hantera samt till pensionskassan och dess tilläggspensionsarrangemang rapportera de risker, på enskild och sammantagen nivå, som pensionskassan och dess tilläggspensionsarrangemang är exponerade för. Riskhanteringssystemet ska ha förfaranden för rapportering till pensionskassans styrelse om risker och det inbördes beroendet mellan dessa.

Pensionskassans riskhanteringssystem ska vara anpassat till dess organisation och beslutsprocess. Riskhanteringssystemet ska täcka de risker som kan uppstå i pensionskassan eller i tjänsteföretag till vilka pensionskassans uppgifter har utkontrakterats och det ska stå i proportion till pensionskassans storlek och organisation samt verksamhetens storlek, art, omfattning och komplexitet. Riskhanteringssystemet ska täcka åtminstone följande delområden:

Om försäkrade och förmånstagare i enlighet med pensionskassans stadgar står för risker ska riskhanteringssystemet även ta hänsyn till de riskerna ur de försäkrades och förmånstagarnas synvinkel.

Pensionskassor ska ha en effektiv internrevisionsfunktion. Internrevisionsfunktionen ska utvärdera lämpligheten och effektiviteten hos systemet för internkontroll, företagsstyrningssystemets övriga delfaktorer och verksamheter som utkontrakterats. Internrevisionsfunktionen ska stå i proportion till pensionskassans storlek och organisation samt till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos pensionskassans verksamhet.

Om en pensionskassa själv erbjuder täckning för biometriska risker eller för nivån på investeringsverksamhetens avkastning eller förmånerna, ska den inrätta en effektiv aktuariefunktion som

Pensionskassor ska på ett sätt som står i proportion till deras storlek och interna organisation samt till verksamhetens storlek, art, omfattning och komplexitet, göra en egen riskbedömning och dokumentera denna bedömning. Riskbedömningen ska göras åtminstone vart tredje år, eller utan dröjsmål vid en betydande förändring av pensionskassans eller dess tilläggspensionsarrangemangs riskprofil. Om det sker en betydande förändring av ett visst tilläggspensionsarrangemangs riskprofil kan riskbedömningen begränsas till just det arrangemanget. Riskbedömningen ska beaktas i pensionskassans strategiska beslut.

Riskbedömningen ska inkludera

Med avseende på tillämpningen av riskbedömningen ska pensionskassorna ha metoder för att kartlägga och bedöma de risker som de är utsatta för eller kan utsättas för på kort och på lång sikt och som kan inverka på deras förmåga att fullgöra sina skyldigheter. Dessa metoder ska stå i proportion till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos de inneboende riskerna i pensionskassornas verksamhet. Metoderna ska beskrivas i den egna riskbedömningen.

Pensionskassorna ska till Finansinspektionen överlämna en sammanfattning av riskbedömningen. Av den sammanfattningen ska framgå åtminstone riskbedömningens resultat och beskrivning av de metoder som använts för riskbedömningen.

Pensionskassor ska upprätta och offentliggöra årsbokslut och förvaltningsberättelser i vilka hänsyn tas till varje tilläggspensionsarrangemang som de förvaltar och, vid behov, årsbokslut och förvaltningsberättelser för varje tilläggspensionsarrangemang. Årsboksluten och förvaltningsberättelserna ska ge en rättvisande och korrekt bild av pensionskassans tillgångar, skulder och finansiella ställning, och redovisa betydande investeringsinnehav. Årsboksluten och uppgifterna i förvaltningsberättelserna ska vara konsekventa, uttömmande, sakligt presenterade samt i vederbörlig ordning godkända av pensionskassans styrelse och revisor.

Utöver vad som föreskrivs i 83 f § ska en utredning om principerna för pensionskassornas investeringspolicy täcka följande delområden:

Pensionskassorna ska offentliggöra en utredning om principerna för investeringspolicyn.

En pensionskassa får utkontraktera verksamhet till tjänsteföretag som arbetar för pensionskassans räkning.

Nyckelfunktioner eller andra verksamheter får inte utkontrakteras på ett sätt som leder till att

En pensionskassa ansvarar, trots att den utkontrakterat verksamheter, för samtliga förpliktelser som följer av bestämmelserna och föreskrifterna om utkontraktering. Pensionskassan ska, genom valet av tjänsteföretag och genom den löpande övervakningen av tjänsteföretagets verksamheter, säkerställa att de utkontrakterade verksamheterna fungerar oklanderligt.

I fråga om utkontrakteringen av en pensionskassans verksamhet ska ingås ett skriftligt avtal som tydligt anger pensionskassans och tjänsteföretagets rättigheter och skyldigheter.

En pensionskassa ska i god tid på förhand underrätta Finansinspektionen om sin avsikt att utkontraktera funktioner. Om utkontraktering avser nyckelfunktioner eller förvaltning av tjänstepensionsinstitut ska detta anmälas till Finansinspektionen innan avtalet om utkontraktering träder i kraft. Pensionskassan ska underrätta Finansinspektionen också om betydande förändringar i anslutning till utkontrakterade funktioner.

Finansinspektionen har rätt att av pensionskassor och tjänsteföretag utan obefogat dröjsmål få information om utkontrakterade funktioner.

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om den i 1 mom. avsedda anmälan som ska ges om utkontraktering.

Pensionskassor har rätt att utse tilläggspensionsanstalter eller enheter enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut samt kapitalförvaltare som är etablerade i en EES-stat och som enligt någon av i 77 g § 1 mom. 1–5 punkten nämnda författningar är auktoriserade att bedriva denna verksamhet.

Om de försäkrade och förmånstagarna helt står för ett tilläggspensionsarrangemangs investeringsrisk ska pensionskassan för förvaringen av tilläggspensionsarrangemangets tillgångar enligt 77 u § och för övervakningen av tillgångarna enligt 77 v § utse ett eller flera förvaringsinstitut som är etablerade i en EES-stat och har auktoriserats i enlighet med någon av i 77 g § 1 eller     3–5 punkten nämnda författningar.

Förvaringsinstitutet ska utses genom ett skriftligt avtal. I avtalet ska föreskrivas om den information som ska ges förvaringsinstitutet för att detta ska kunna utföra de uppgifter som ålagts det.

Om de försäkrade och förmånstagarna inte i sin helhet står för tilläggspensionsarrangemangets investeringsrisk och om pensionskassan inte har utsett ett förvaringsinstitut som avses i 1 mom., ska pensionskassan ha ett system för förhindrande och lösning av intressekonflikter mellan pensionskassan och de försäkrade eller förmånstagare. Det system som avses ovan ska

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om system som avses i 3 mom.

När förvaringsinstitut förvarar tillgångar och utför tillsynsuppgifter ska de agera hederligt, korrekt, professionellt och oberoende samt i de försäkrades och förmånstagarnas intresse.

Ett förvaringsinstitut får inte bedriva verksamhet som kan skapa intressekonflikter mellan förvaringsinstitutet och pensionskassan, de försäkrade och förmånstagarna och sig självt, såvida inte förvaringsinstitutet håller utförandet av sina förvaringsinstitutsuppgifter funktionellt och hierarkiskt åtskilda från andra eventuellt oförenliga uppgifter samtidigt som eventuella intressekonflikter identifieras, hanteras, övervakas och redovisas för de försäkrade, förmånstagarna och pensionskassans styrelse.

Då en pensionskassas tillgångar som har anknytning till ett tilläggspensionsarrangemang och består av finansiella instrument som kan depåförvaras anförtros ett förvaringsinstitut för förvaring, ska förvaringsinstitutet förvara alla finansiella instrument som kan registreras på ett konto för finansiella instrument eller som kan levereras fysiskt till förvaringsinstitutet. Förvaringsinstitutet ska för detta ändamål säkerställa att de finansiella instrument som kan registreras på ett konto för finansiella instrument registreras på separata konton på förvaringsinstitutet i enlighet med reglerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, öppnade i pensionskassans namn, så att de alltid tydligt kan identifieras som tillhörande pensionskassan eller de försäkrade och förmånstagarna.

Om en pensionskassas tillgångar som har anknytning till ett tilläggspensionsarrangemang består av andra tillgångar än sådana som avses i 1 mom., ska förvaringsinstitutet kontrollera att pensionskassan är tillgångarnas ägare och föra ett register över dessa tillgångar. Kontrollen ska göras på grundval av uppgifter eller handlingar från pensionskassan och, om sådan finns tillgänglig, på grundval av extern information. Förvaringsinstitutet ska hålla sitt register uppdaterat.

Ett förvaringsinstitut är ansvarigt inför pensionskassan, de försäkrade och förmånstagarna för förluster som drabbat dem som en följd av att förvaringsinstitutet uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att fullgöra sina förpliktelser eller fullgjort dem på ett oriktigt sätt. Detta ansvar påverkas inte av att förvaringsinstitutet har anförtrott en tredje part förvaringen av samtliga eller vissa tillgångar som det förvarar.

Utöver de uppgifter som avses i 77 u § 1 och 2 mom. ska ett förvaringsinstitut som utsetts för tillsynsuppgifter

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. får Finansinspektionen fastställa andra tillsynsuppgifter som förvaringsinstitutet ska utföra.

För de försäkringspremier som skall betalas till en försäkringskassa skall finnas en grund eller så skall premierna fastställas i stadgarna. Grunderna för premierna skall i fråga om annan än lagstadgad verksamhet ges in till Försäkringsinspektionen för kännedom.

Ansvaret för en pensionskassas stadgeenliga förbindelser skall bokföras som ansvarsskuld. Denna utgörs av premie- och ersättningsansvaret.

Premieansvaret motsvarar kapitalvärdet av de utbetalningar som beror på framtida försäkringsfall enligt gällande förbindelser samt av övriga utgifter för dessa förbindelser, minskat med kapitalvärdet av framtida försäkringspremier. I fråga om en pensionskassa som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring betraktas som premieansvar också ett tilläggsförsäkringsansvar som syftar till att upprätthålla solvensen. Tilläggsförsäkringsansvar som utökar eller minskar premieansvaret kan användas till att täcka en förlust som uppkommit till följd av att grunderna för beräkning av ansvarsskulden ändrats samt till att täcka även andra förluster och till att nedsätta försäkringspremierna så som vederbörande ministerium bestämmer. Som premieansvar för pensionskassor som bedriver också annan än enbart lagstadgad pensionsförsäkring betraktas också sådant ansvar som är avsett för framtida förhöjningar av de försäkrades förmåner och som uppfyller de villkor som Finansinspektionen bestämmer ( indexförhöjningsansvar ). Enligt grunderna för detta ansvar får ansvaret inte användas till att täcka annan förlust än en sådan som har uppkommit till följd av att grunderna för beräkning av ansvarsskulden ändrats. (20.7.2012/444)

Ersättningsansvaret motsvarar obetalda ersättningsbelopp och andra belopp som ska betalas med anledning av inträffade försäkringsfall till den del som pensionskassan blivit ansvarig enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för företagare och ett för skaderika år riskteoretiskt beräknat utjämningsbelopp för en pensionskassa som bedriver annan än lagstadgad pensionsförsäkring. (29.1.2016/97)

Vid beräkning av det premieansvar som avses i 2 mom. skall som en post som utökar eller minskar premieansvaret beaktas beloppet av det i 168 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) avsedda tilläggsförsäkringsansvar som är bundet till aktieavkastningen. (8.12.2006/1123)

Ansvarsskulden för andra försäkringskassor än pensionskassor består av ett ersättningsansvar motsvarande de vid utgången av räkenskapsperioden obetalda ersättningsbelopp som skall betalas med anledning av inträffade försäkringsfall.

Utöver vad 1 mom. stadgar kan social- och hälsovårdsministeriet bestämma att ansvarsskulden skall innefatta också det premieansvar som avses i 79 § 2 mom., om omfattningen av kassans verksamhet, förmånernas art eller något annat särskilt skäl kräver det.

I försäkringsverksamhet skall, om inte annat bestäms någon annanstans i lag, iakttas i Försäkringsinspektionens föreskrifter fastställda beräkningsgrunder vid

(6.6.2003/420)

De grunder som nämns i 1 mom. 1 punkten och i 78 § skall utarbetas och de premier som nämns i det sistnämnda lagrummet skall bestämmas med beaktande främst av de försäkrade förmånerna, medan de grunder som nämns i 1 mom. 2 punkten skall utarbetas med beaktande främst av skälighetssynpunkter.

När det gäller pensionskassor som bedriver tilläggspensionsverksamhet ska ansvarsskulden ständigt motsvara pensionskassans sammanräknade finansiella förbindelser. Pensionskassans försäkringsmatematiker ska varje år beräkna ansvarsskulden. När det gäller tilläggspensionsverksamhet ska grunderna för beräkningen av en pensionskassas ansvarsskuld i första hand bestämmas så att man tryggar förmånerna för de försäkrade och pensionstagarna. De variabler som används vid beräkning av pensionsansvaret, såsom antaganden i fråga om dödsfall, lång levnad och invaliditet samt ekonomiska antaganden, ska väljas på ett aktsamt sätt med beaktande av de väntade förändringarna av riskerna i samband med tilläggspensionsarrangemang. De försäkringsmatematiska metoderna ska förbli desamma från en räkenskapsperiod till en annan, om det inte finns grundad anledning till ändringar. Det kan vara motiverat att ändra dem om det sker förändringar i den lagstiftning, den befolkningsstruktur eller den finansiella situation som ligger till grund för antagandena. Om grunderna för pensionskassans ansvarsskuld förändras i fråga om tilläggspensionsverksamheten, ska grunderna tillämpas också på dem som blivit försäkrade före förändringen, om inte andra grunder bestäms för dem.

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om innehållet i de grunder som används vid beräkning av ansvarsskulden i fråga om pensionskassor med tilläggspensionsverksamhet. Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om hur tryggande och aktsamhet ska beaktas i beräkningsgrunderna och om valet av variabler och antaganden som används vid beräkningen av ansvarsskulden.

Om grunderna för en pensionskassas ansvarsskuld när det gäller tilläggspensionsverksamheten ändras med anledning av förändrad lagstiftning, befolkningsstruktur eller finansiell situation på så sätt att ansvarsskulden enligt de nya grunderna är större än enligt de gamla grunderna och de tillgångar som hänför sig till pensionskassans tilläggspensionsverksamhet inte förslår till att täcka en större ansvarsskuld, kan skillnaden mellan ansvarsskulderna med Finansinspektionens tillstånd bokföras som ansvarsunderskott bland aktiva i balansräkningen ( försäkringstekniskttäckningsunderskott ).

En förutsättning för att Finansinspektionen ska bevilja tillstånd är att pensionskassan gör upp en genomförbar återhämtningsplan för amortering av det försäkringstekniska täckningsunderskottet inom en viss tid, dock högst tio år. Beviljandet av tillståndet och den utsatta tidens längd ska grunda sig på pensionskassans bedömning av den genomsnittliga höjning av premienivån som amorteringen av det försäkringstekniska täckningsunderskottet kommer att medföra. Planen ska finnas tillgänglig för de försäkrade och förmånstagarna.

I planen ska beaktas pensionskassans tilläggspensionsverksamhet när det gäller matchningen av tillgångar och ansvar, riskprofilen, likviditetsplanen, åldersprofilen hos de försäkrade som är berättigade till pensionsförmåner samt de tilläggspensionsarrangemang som befinner sig i uppbyggnadsskedet eller ska övergå till full fondering från att inte eller endast delvis ha varit fonderade.

Om ett tilläggspensionsarrangemang avvecklas under den period som avses i 1 mom. ska pensionskassan underrätta Finansinspektionen om saken. Pensionskassan ska upprätta en plan för hur det avvecklade tilläggspensionsarrangemangets ansvar och tillgångar ska överföras till en annan pensionskassa som bedriver tilläggspensionsverksamhet, till en A- eller en AB-pensionsstiftelse eller till ett försäkringsbolag. Planen ska överlämnas till Finansinspektionen. Planens huvudsakliga innehåll ska hållas tillgängligt för de försäkrade.

Ändras grunderna för ansvarsskulden, skall de nya grunderna tillämpas också på dem som blivit medlemmar före ändringen, om inte särskilda grunder fastställs för dem. Om ansvarsskulden enligt de nya grunderna är större än enligt de gamla grunderna, kan Försäkringsinspektionen bevilja försäkringskassan tillstånd att till denna del hålla ansvarsskulden lägre under en viss tid, dock högst tio år. Skillnaden skall årligen minskas enligt en plan som Försäkringsinspektionen har godkänt. (6.6.2003/420)

I det fall som avses i 80 § 2 mom. kan premieansvaret hållas lägre under högst tio år räknat från ministeriets föreskrift. Ministeriet kan av särskilda skäl förlänga denna tid med högst fem år. Skillnaden skall årligen minskas enligt en plan som ministeriet har godkänt.

Vad som bestäms i 1 och 2 mom. tillämpas inte på pensionskassornas tilläggspensionsverksamhet. (19.5.2006/392)

Pensionskassor ska på ett aktsamt sätt välja den räntesats som används vid beräkning av ansvarsskulden i fråga om tilläggspensionsverksamheten.

Finansinspektionen meddelar föreskrifter om den maximiräntesats som ska användas vid beräkning av ansvarsskulden i fråga om tilläggspensionsverksamhet. När Finansinspektionen fastställer maximiräntesatsen ska den beakta

Finansinspektionen kan på ansökan ge en pensionskassa tillstånd att vid beräkning av ansvarsskulden i fråga om tilläggspensionsverksamhet använda en större räntesats än den maximiräntesats som avses i 2 mom. enligt nivån på avkastningen av de tillgångar som täcker den ovan avsedda ansvarsskulden genom att den minskas tillräckligt med avseende på säkerheten. I så fall ska också nivån på avkastningen från investering av framtida premier beaktas. Avkastningsnivån korrigeras så att den motsvarar avkastningen av framtida investeringar till den del som de investeringar som täcker den ovan avsedda ansvarskulden är kortvarigare än den ovan avsedda ansvarsskulden. Finansinspektionen meddelar vid behov närmare föreskrifter om sådana ansökningar som avses i detta moment.

En försäkringskassa ska täcka den ansvarsskuld som avses i 79 § och 80 § 2 mom. I fråga om en pensionskassa med tilläggspensionsverksamhet kan då från den ansvarsskuld som gäller tilläggspensionsverksamhet avdras den del av det i 81 b § 1 mom. avsedda försäkringstekniska täckningsunderskottet som inte har amorterats. (28.12.2018/1296)

Vid täckandet av ansvarsskulden ska det beaktas vilken försäkringsverksamhet försäkringskassan bedriver och ses till att de tillgångar och förbindelser som hör till täckningen är säkra, ger god avkastning och är likvida samt att de är lämpligt diversifierade och har lämplig spridning. Investeringar i tillgångar som emitterats av samma emittent eller av emittenter som tillhör samma grupp får inte innebära överdriven riskkoncentration för pensionskassan. Då pensionskassan har flera delägare ska investeringarna i dem göras på ett aktsamt sätt och med beaktande av en tillräcklig spridning av tillgångarna. (28.12.2018/1296)

En försäkringskassa skall täcka ansvarsskulden med sådana tillgångsslag som anges nedan i denna paragraf och som, värderade till gängse värde på sådana grunder som Försäkringsinspektionen har fastställt, räcker till för att täcka ansvarsskulden från vilken följande poster först har dragits av:

(19.5.2006/392)

Social- och hälsovårdsministeriet kan av särskilda skäl föreskriva att vissa tillgångar som hör till täckningen skall värderas med avvikelse från deras gängse värde. (19.5.2006/392)

Täckningen av ansvarsskulden skall, enligt vad som bestäms i 83 h–83 r §, bestå av

(19.5.2006/392)

Försäkringsinspektionen kan på ansökan av försäkringskassan som täckning för ansvarsskulden för en bestämd tid godkänna även andra tillgångar och förbindelser än de som nämns i 5 mom. och som med avseende på beskaffenheten och säkerheten kan jämställas med de tillgångar som avses i 5 mom. (19.5.2006/392)

Bestämmelserna om fastigheter och byggnader samt om de rättigheter som avses i 5 mom. 5 punkten tillämpas när det gäller 83 h–83 r § på sådana tillgångar också när de ägs av en fastighetssammanslutning som har hemort i en EES-stat och som försäkringskassan har bestämmanderätt i, på samma sätt som om tillgångarna ägdes direkt av försäkringskassan. (19.5.2006/392)

Pensionskassor får i sin tilläggspensionsverksamhet använda derivatinstrument, förutsatt att sådana instrument bidrar till att minska investeringsriskerna eller underlättar en effektiv kapitalförvaltning. Derivatinstrumentens sammanlagda underliggande tillgångar får uppgå till högst samma belopp som det sammanlagda beloppet av de penning- och kapitalmarknadsinstrument samt aktier och andelar som utgör täckning för tilläggspensionsverksamhetens ansvarsskuld. Pensionskassan ska i samband med derivatinstrument undvika överdriven riskexponering gentemot en och samma motpart och gentemot annan derivatverksamhet. Derivatinstrument som har samband med tilläggspensionsverksamhet ska hänföras till den verksamhetens tillgångar. Derivatinstrument ska värderas enligt aktsamhetsprincipen med beaktande av den underliggande tillgången. (28.12.2018/1296)

Försäkringsinspektionen meddelar vid behov närmare föreskrifter om lokalisering av de tillgångar som hör till täckningen för ansvarsskulden, begränsning av valutarisken och ordnande av valutarörelsen, användning av derivatavtal som täckning, värdering av säkerheterna samt betydelsen av säkerheter då de förbindelser som säkerheterna hänför sig till beaktas i täckningen. Försäkringsinspektionen meddelar vid behov också närmare föreskrifter om när ett omsättningssystem som tillämpas i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan jämställas med en fondbörs, när en sammanslutning kan jämställas med en fastighetssammanslutning, en depositionsbank eller ett försäkringsbolag och när fondandelar får beaktas i täckningen för bruttobeloppet av ansvarsskulden. (3.6.2005/383)

Försäkringsinspektionen kan i enskilda fall bestämma att vissa tillgångar inte får beaktas i täckningen för försäkringskassans ansvarsskuld, om det föreligger särskilda skäl till detta med hänsyn till tillämpningen av 2 mom. (3.6.2005/383)

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om användning av derivatinstrument i samband med pensionskassors frivilliga tilläggspensionsverksamhet. (28.12.2018/1296)

Om i fråga om en pensionskassa som endast beviljar tilläggsförmåner eller i fråga om en avdelning som beviljar tilläggsförmåner tillgångarna enligt 83 § och med stöd av den meddelade bestämmelser och föreskrifter i samband med bokslutet uppskattas varaktigt överstiga beloppet av pensionskassans eller, på motsvarande sätt, en av dess avdelningars ansvarsskuld och övriga skulder, får den övertäckning som motsvarar skillnaden med Finansinspektionens samtycke återbetalas till pensionskassans delägare i relation till de försäkringstekniska ansvarsskulderna. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får det vid behov föreskrivas att värdet av vissa tillgångar som hör till täckningen beräknas med avvikelse från tillgångarnas gängse värde vid uppskattningen av övertäckningen. För att tillgångar ska kunna återbetalas från en avdelning som beviljar tilläggsförmåner förutsätts det att solvenskapitalet för en avdelning som bedriver lagstadgad verksamhet överskrider maximibeloppet av solvenskapitalet enligt 83 d § 2 mom. (20.3.2015/323)

Till den del den i 1 mom. avsedda skillnaden uppkommit på grund av medlemsavgifter som medlemmarna har betalt kan ingen återbetalning till delägare ske.

Om pensionskassans solvenskapital i fråga om verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare överskrider sitt maximibelopp, kan den överskjutande delen under de förutsättningar som anges i 83 d § med Finansinspektionens samtycke återbetalas till delägarna. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får det vid behov föreskrivas om att vissa poster lämnas obeaktade i solvenskapitalet när den överskjutande delen uppskattas och att värdet av vissa tillgångar beräknas med avvikelse från deras gängse värde. (20.3.2015/323)

Till delägarna kan, i det fall som avses i 111 §, de medel som överstiger det belopp som avses i 132 § 2 och 3 mom. återbetalas, förutsatt att pensionskassan har betalt sina skulder och fullgjort alla sina övriga förbindelser.

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om ansökan enligt denna paragraf och om de uppgifter som ska lämnas i ansökan.

Med pensionskassans solvenskapital i fråga om verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare avses det belopp med vilket pensionskassans tillgångar för denna verksamhet och andra därmed jämförbara förbindelser och säkerheter överskrider pensionskassans skulder och andra därmed jämförbara förbindelser som uppkommer i denna försäkringsverksamhet, med hänsyn till det som föreskrivs i 2–7 mom. och bestäms närmare med stöd av 7 mom. Vid beräkningen av ansvarsskulden beaktas inte det tilläggsförsäkringsansvar som avses i 79 § 2 mom. (29.1.2016/97)

Till solvenskapitalet hänförs följande poster:

I en pensionskassa som förvaltar både lagstadgat pensionsskydd och frivilligt tilläggspensionsskydd som kompletterar detta, kan sådana poster som avses i 2 mom. 1–4, 6 och 8 punkten hänföras till solvenskapitalet till den del de hör till en avdelning som förvaltar lagstadgat pensionsskydd eller ingår i nämnda avdelnings tillgångar.

Från solvenskapitalet avdras

I en pensionskassa som förvaltar både lagstadgat pensionsskydd och frivilligt tilläggspensionsskydd som kompletterar detta, ska de poster som räknas upp i 4 mom. avdras från solvenskapitalet till den del de hör till en avdelning som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet eller ingår i nämnda avdelnings förpliktelser.

Social- och hälsovårdsministeriet kan genom förordning bestämma att masskuldebrevslån och andra motsvarande penning- och kapitalmarknadsinstrument som avses i 2 mom. 6 punkten och 4 mom. 2 punkten i en pensionskassas solvenskapital kan värderas med avvikelse från deras gängse värde.

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om de poster som ska hänföras till och de som ska dras av från solvenskapitalet.

Den solvensgräns som gäller pensionskassans verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare fastställs så att den riskteoretiskt motsvarar behovet av solvenskapital för ett år, med beaktande av de risker som hänför sig till försäkringsrörelsen och placeringarna. Närmare bestämmelser om beräkningen av solvensgränsen finns i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar (315/2015) . (20.3.2015/323)

Kravet på minimikapital är en tredjedel av solvensgränsen.

Pensionskassan ska överföra det årliga resultatet av placeringsverksamheten till det tilläggsförsäkringsansvar som avses i 79 § 2 mom. Pensionskassan kan dessutom från en avdelning som beviljar tilläggsförmåner överföra övertäckning enligt 8 a § till tilläggsförsäkringsansvaret. Efter överföringen av resultatet av placeringsverksamheten och övertäckningen kan tilläggsförsäkringsansvaret utökas eller ansvar upplösas genom försäkringspremier så som bestäms i 2–7 mom. i denna paragraf. Pensionskassan kan dessutom upplösa tilläggsförsäkringsansvar som en återbetalning av den överskjutande delen av solvenskapitalet så som anges i 83 a § 3 mom.

Maximibeloppet av pensionskassans solvenskapital är solvensgränsens tredubbla belopp, dock minst 50 procent av ansvarsskulden, minskat med tilläggsförsäkringsansvaret och de poster som enligt 139 § 2 mom. i lagen om pension för företagare inte ska beaktas i premieansvaret. Tilläggsförsäkringsansvaret kan utökas genom försäkringspremier upp till solvenskapitalets maximibelopp. (29.1.2016/97)

Tilläggsförsäkringsansvaret kan upplösas för nedsättning av försäkringspremierna så att solvenskapitalet efter upplösningen överskrider solvensgränsen minst 1,3 gånger. (20.3.2015/323)

Tilläggsförsäkringsansvaret för en pensionskassa vars solvenskapital överskrider solvensgränsen högst 1,3 gånger efter tillämpningen av 1 och 3 mom. och uppgår till minst samma belopp som solvensgränsen kan upplösas för nedsättning av försäkringspremierna i motsvarande grad som arbetspensionsförsäkringsbolagen med stöd av 169 § i lagen om pension för arbetstagare kan bevilja nedsatta försäkringspremier på grundval av sin placeringsverksamhet. Grunderna för upplösningen ingår i de grunder för beräkning av ansvarsskulden som fastställts med stöd av 166 § i den lagen. (20.3.2015/323)

Tilläggsförsäkringsansvaret för en pensionskassa vars solvenskapital underskrider solvensgränsen får inte upplösas för nedsättning av försäkringspremierna. Om solvensen inte kan stärkas på något annat sätt, ska tilläggsförsäkringsansvaret utökas genom försäkringspremier. Om solvenskapitalet dock underskrider solvensgränsen efter en överföring av förluster i placeringsverksamheten enligt 1 mom., ska tilläggsförsäkringsansvaret utökas genom försäkringspremier så att det når upp till solvensgränsen.

Tilläggsförsäkringsansvaret för en pensionskassa vars solvenskapital för andra året i följd överskrider solvenskapitalets maximibelopp ska från och med det året upplösas för nedsättning av försäkringspremierna med ett årligt belopp som motsvarar en tredjedel av det belopp med vilket pensionskassans solvenskapital överskrider maximibeloppet. Om överskridningen av solvenskapitalets maximibelopp kan betraktas som bestående, ska pensionskassan organisera sin verksamhet så att solvenskapitalet underskrider maximibeloppet.

Vid tillämpningen av denna paragraf avdras från solvenskapitalet den post enligt 83 b § 2 mom. 8 punkten som baserar sig på delägarens tillskottsplikt.

1 mom. har upphävts genom L 3.6.2016/413 . (3.6.2016/413)

En pensionskassa vars solvenskapital underskrider solvensgränsen ska utan dröjsmål för godkännande tillställa Finansinspektionen en plan för återställande av en sund finansiell ställning för pensionskassan. Planen för återställande av en sund finansiell ställning ska visa att pensionskassans solvenskapital genom en ökning av försäkringspremierna eller på något annat sätt inom ett år, eller av särskilda skäl med tillstånd av Finansinspektionen inom högst två år, överskrider solvensgränsen.

En pensionskassa vars solvenskapital underskrider kravet på minimikapital ska utan dröjsmål för godkännande tillställa Finansinspektionen en plan för kortfristig finansiering. Finansieringsplanen ska visa att pensionskassans solvenskapital genom en ökning av försäkringspremierna eller på något annat sätt inom tre månader överskrider kravet på minimikapital. Om de åtgärder som anges i finansieringsplanen inte har vidtagits inom denna tid, kan Finansinspektionen av synnerligen vägande skäl förlänga tiden med högst tre månader.

Finansinspektionen meddelar vid behov närmare föreskrifter om uppgörandet och inlämnandet av de planer som avses i 2 och 3 mom. (3.6.2016/413)

Styrelsen för en försäkringskassa som avses i 83 § 1 mom. i denna lag och för en pensionskassa som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring skall göra upp en plan för placeringen av kassans tillgångar ( placeringsplan ). Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om placeringsplanen. (8.12.2006/1115)

När det gäller tilläggspensionsverksamhet skall pensionskassans placeringsplan innehålla riktlinjer för placeringspolitiken. Riktlinjerna skall ofördröjligen ses över efter varje väsentlig förändring av placeringspolitiken och minst vart tredje år. Riktlinjerna för placeringspolitiken skall innehålla en redogörelse för metoderna för mätning av placeringsrisker och för riskkontroll och den strategi som kassan har följt vid fördelningen av sina placerade tillgångar med beaktande av ansvarsskuldens art och varaktighet. (19.5.2006/392)

Täckningen av försäkringskassans ansvarsskuld skall förtecknas så som Försäkringsinspektionen bestämmer närmare.

Med en EES-stat jämställs vid tillämpningen av 83 § 8 och 11 mom., 83 h–83 j och 83 l–83 r § också sådana medlemsstater i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Ansvarsskuldens hela bruttobelopp kan täckas med

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om upptagandet av fondandelar enligt 1 mom. 4 och 5 punkten till täckningen för ansvarsskuldens bruttobelopp.

Högst 70 procent av de tillgångar och förbindelser som utgör täckning för ansvarsskuldens bruttobelopp får bestå av

Vad som i 1 mom. 3 punkten föreskrivs om handel på en reglerad marknad ska tillämpas också på skuldförbindelser som är föremål för handel på en multilateral handelsplattform och på en organiserad handelsplattform.

Högst 70 procent av de tillgångar och förbindelser som utgör täckning för ansvarsskuldens bruttobelopp får bestå av

Vad som i 1 mom. 1 punkten föreskrivs om handel på en reglerad marknad ska tillämpas också på handel på en multilateral handelsplattform och på en organiserad handelsplattform.

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om upptagandet av fondandelar enligt 1 mom. 3 och 4 punkten till täckningen för ansvarsskuldens bruttobelopp.

83 k § har upphävts genom L 24.3.2017/168 .

Högst 25 procent av ansvarsskuldens bruttobelopp får täckas med tillgångar och förbindelser som är placerade i ett enskilt objekt, om det är fråga om placering i

Med skuldförbindelserna enligt 1 mom. 1 punkten jämställs skuldförbindelser för vilka säkerheten utgörs av nämnda skuldförbindelser.

Om en i 1 mom. avsedd sammanslutnings aktier eller andelar noteras på en reglerad marknad, skall man vid tillämpning av maximigränsen sammanräkna aktierna och andelarna i sammanslutningen och förbindelser som har sämre förmånsrätt än sammanslutningens övriga förbindelser.

Högst 10 procent av de tillgångar som utgör täckning för ansvarsskuldens bruttobelopp får investeras i följande objekt, förutsatt att de inte är föremål för handel på en reglerad marknad, på en multilateral handelsplattform eller på en organiserad handelsplattform:

Högst 5 procent av ansvarsskuldens bruttobelopp får täckas med tillgångar och förbindelser som är placerade i ett enskilt objekt i aktier och andelar i en och samma sammanslutning som avses i 83 j § 1 mom. 1 och 2 punkten och i sådana förbindelser som har sämre förmånsrätt än sammanslutningens övriga förbindelser.

Tillsammans med de tillgångsslag som avses i 1 mom. får sammanlagt högst en andel av täckningen som motsvarar 10 procent av ansvarsskuldens bruttobelopp utgöras av

Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. får av de tillgångar som utgör täckningen sammanlagt högst 10 procent vara placerade i sådana skuldförbindelser i en och samma sammanslutning som avses i 83 i § 3 punkten.

Av de tillgångar som utgör täckning för ansvarsskuldens bruttobelopp får en andel som motsvarar högst 25 procent av bruttobeloppet vara placerade i sådana tillgångar enligt 83 h–83 k § vilkas värde huvudsakligen grundar sig på den verksamhet som försäkringskassans delägare bedriver. Högst 15 procent av ansvarsskuldens bruttobelopp får dock därvid vara placerade i ett objekt som utgör en funktionell helhet.

Försäkringsinspektionen kan av särskilda skäl för viss tid bevilja undantag från bestämmelserna i 1 mom.

Vid tillämpningen av maximigränserna enligt 83 i, 83 j, 83 l, 83 n och 83 o § skall också de placeringar sammanräknas som riktar eller hänför sig till en annan sammanslutning som hör till samma koncern som sammanslutningen i fråga.

Högst 20 procent av de tillgångar som utgör täckning för ansvarsskuldens bruttobelopp får vara denominerade i en annan valuta än euro eller vara tillgångar som inte är fullständigt skyddade mot valutakursförändringar. När det gäller en pensionskassas tilläggspensionsverksamhet får högst 30 procent av de tillgångar som utgör täckning för ansvarsskuldens bruttobelopp vara denominerade i en annan valuta än euro eller vara tillgångar som inte är fullständigt skyddade mot valutakursförändringar.

Försäkringsinspektionen kan på ansökan av en försäkringskassa för viss tid bevilja tillstånd att överskrida den maximigräns som föreskrivs i 83 i–83 n §.

Om en pensionskassa som bedriver frivillig tilläggspensionsverksamhet själv står för åtagandet att täcka en biometrisk risk eller garanterar en viss avkastning för investeringsverksamheten eller en viss nivå på förmånerna, ska pensionskassan utöver ansvarsskulden ständigt ha en tillräcklig kapitalbas för att uppfylla det sammanräknade minimikapitalkravet som i enlighet med 83 v–83 y § beräknats för olika försäkringsklasser (kapitalbasens minimibelopp).

Kapitalbasen ska motsvara typen av risk och tillgångarnas sammansättning i samtliga tilläggspensionsarrangemang. De tillgångar som hör till kapitalbasen får inte vara bundna vid förutsebara ansvarsförbindelser.

Till pensionskassans kapitalbas enligt 1 mom. hänförs följande poster:

Från pensionskassans kapitalbas enligt 1 mom. ska följande poster dras av:

Av det obetalda belopp som avses i 3 mom. 6 punkten får till kapitalbasen hänföras högst ett belopp som motsvarar 50 procent av kapitalbasen eller kapitalbasens minimibelopp, beroende på vilket som är lägre.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om

Om en pensionskassa står för åtagandet att täcka en biometrisk risk eller garanterar en viss avkastning på placeringsverksamheten eller en viss nivå på förmånerna enligt 83 s §, ska inte 83 a § 1 mom. eller 76 § i denna lag tillämpas på tilläggspensionsarrangemanget.

För att en pensionskassa ska kunna hänföra den post enligt 83 b § 2 mom. 8 punkten som baserar sig på delägarens tillskottsplikt till solvenskapitalet ska pensionskassan i risk- och solvensbedömningen enligt 33 a § beskriva vad som eftersträvas genom posten, vilka konsekvenser posten har för pensionskassans placeringsplan, solvens, placeringsfördelning och avkastningsförväntningar samt i vilka situationer solvensen utökas genom försäkringspremier eller nedsättningar av försäkringspremierna begränsas. Pensionskassans delägare ska informeras om att posten används inom solvenskapitalet.

Den post som baserar sig på delägarens tillskottsplikt ska dimensioneras med beaktande av det genomförbara mål som uppställts för den. Pensionskassan ska följa hur de mål som uppställts för användningen av posten uppnås. Pensionskassan kan inte hänföra posten till sitt solvenskapital om pensionskassans verksamhet inte motsvarar de mål som uppställts för användningen av posten.

Efter att ha hänfört den post som baserar sig på delägarens tillskottsplikt till solvenskapitalet ska pensionskassan följa sin solvens i förhållande till den genomsnittliga solvensnivån för arbetspensionssystemet. Om pensionskassans solvens försvagas i förhållande till den genomsnittliga solvensnivån för arbetspensionssystemet så att avvikelsen i betydande grad ökar riskerna för pensionskassans verksamhet, ska pensionskassan begränsa användningen av tilläggsförsäkringsansvaret för att nedsätta försäkringspremierna eller stärka solvenskapitalet genom tilläggsavgifter.

Av en pensionskassas solvenskapital ska det belopp som motsvarar solvensgränsen bestå av andra poster än den som nämns i 1 mom. Finansinspektionen kan tillåta att denna post i två års tid hänförs till solvenskapitalet i de situationer som avses i 28 § i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar även om solvenskapitalet underskrider solvensgränsen.

Finansinspektionen får meddela föreskrifter om hur en post som baserar sig på delägarens tillskottsplikt ska följas och beaktas i risk- och solvensbedömningen.

Den andel som ska hänföras till kapitalbasens minimibelopp enligt 83 s § ska i fråga om försäkringar som hör till livförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser (526/2008) , med undantag av försäkringar som avses i 13 § 2 mom. i den lagen, bestämmas genom sammanräkning av de belopp som avses i 2 och 3 mom. i denna paragraf.

På summan av premieansvaret och ersättningsansvaret för de pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden beräknas en andel om 4 procent, och det erhållna resultatet multipliceras med det relationstal som avses i 83 y § 1 mom.

På risksumman vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden för försäkringar med en risksumma som är större än noll beräknas en andel om 0,3 procent. I fråga om dödsfallsförsäkring som tecknats för högst tre år är andelen dock 0,1 procent och, i fråga om försäkring som tecknats för flera än tre men för högst fem år är andelen 0,15 procent. Det erhållna resultatet multipliceras med det relationstal som avses i 83 y § 2 mom.

I fråga om försäkringar som enligt lagen om försäkringsklasser hör till livförsäkringsklassen 6 fås den andel som ska hänföras till kapitalbasens minimibelopp enligt 83 s § genom att beräkna en andel om 4 procent på summan av premieansvaret vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden. Det erhållna resultatet multipliceras med det relationstal som avses i 83 y § 1 mom.

I fråga om försäkringar som enligt lagen om försäkringsklasser hör till livförsäkringsklassen 5 fås den andel som enligt 83 s § ska hänföras till kapitalbasens minimibelopp genom att beräkna en andel om 1 procent av de försäkringsrelaterade tillgångarna.

Den andel som hänförs till kapitalbasens minimibelopp enligt 83 s § ska i fråga om försäkringar som hör till livförsäkringsklass 3 enligt lagen om försäkringsklasser bestämmas genom sammanräkning av de belopp som avses i 2–5 mom. i denna paragraf.

Om en pensionskassa som bedriver verksamhet enligt 83 s § bär investeringsrisken, ska på summan av premieansvaret för försäkringar och ersättningsansvaret för sådana pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden beräknas en andel om 4 procent.

Om en pensionskassa som bedriver verksamhet enligt 83 s § inte bär investeringsrisken och pensionskassan inte har rätt att ändra belastningarna som är avsedda att täcka administrationskostnaderna inom fem år, ska på summan av premieansvaret för försäkringar och ersättningsansvaret för sådana pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden beräknas en andel om 1 procent.

På risksumman vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden för försäkringar med en risksumma som är större än noll ska beräknas en andel om 0,3 procent.

Om en pensionskassa som bedriver verksamhet enligt 83 s § inte bär investeringsrisken och pensionskassan har rätt att ändra belastningarna som är avsedda att täcka administrationskostnaderna inom fem år, ska en andel om 25 procent beräknas på försäkringarnas administrationskostnader under den närmast föregående räkenskapsperioden.

Den andel som hänförs till kapitalbasens minimibelopp enligt 83 s § är i fråga om försäkringar som hör till skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser det största av de belopp som räknats ut enligt 2–5 mom.

Av en pensionskassas premieinkomst i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser ska av den egna andelen av premieinkomsten under den senaste räkenskapsperioden sammanräknas 18 procent upp till 50 000 000 euro och 16 procent av den överstigande delen. Detta resultat ska multipliceras med det relationstal som föreskrivs i 83 y § 3 mom.

Om pensionskassans premieintäkt i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser under den senaste räkenskapsperioden är större än premieinkomsten, ska premieintäkten i stället för premieinkomsten användas i den beräkning som avses i 2 mom.

Av medelvärdet av pensionskassans egen andel av ersättningskostnader i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser under de tre senaste räkenskapsperioderna sammanräknas 26 procent av kostnaderna upp till 35 000 000 euro och 23 procent av den överstigande delen. Detta resultat ska multipliceras med det relationstal som föreskrivs i 83 y § 3 mom.

Om kapitalbasens minimibelopp enligt 1 mom. som bestämts i enlighet med 2–4 mom. är mindre än minimibeloppet för det föregående årets kapitalbas, ska kapitalbasens minimibelopp vara minst minimibeloppet för det föregående årets kapitalbas multiplicerad med ett relationstal som erhålls när det egna ersättningsansvaret i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser vid räkenskapsperiodens slut divideras med den egna andelen av ersättningsansvaret vid räkenskapsperiodens början. Detta relationstal får dock inte vara större än 1.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får beloppen i denna paragraf justeras enligt förändringarna i det europeiska konsumentprisindex som offentliggörs av Europeiska gemenskapernas statistikkontor. Det justerade beloppet avrundas uppåt till närmaste hela 100 000 euro.

Det relationstal som avses i 83 v § 2 och 4 mom. erhålls när summan av en försäkringsgrupps egen andel av premieansvaret för gruppen i fråga och ersättningsansvaret för de pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden jämförs med motsvarande summa före avdrag av återförsäkrarnas andel. Relationstalet får inte vara mindre än 0,85.

Det relationstal som avses i 83 v § 3 mom. erhålls när försäkringsgruppens egen andel av risksumman för försäkringarna för den närmast föregående räkenskapsperioden jämförs med motsvarande risksumma före avdrag av återförsäkrarnas andel. Relationstalet får inte vara mindre än 0,5.

Det relationstal som avses i 83 x § 2 och 4 mom. erhålls genom att den egna andelen av ersättningskostnaderna för de tre senaste räkenskapsperioderna jämförs med motsvarande ersättningskostnader innan återförsäkrarnas andel dragits av. Relationstalet får inte vara mindre än 0,5.

Om beloppet av en pensionskassas kapitalbas enligt 83 s § 2 och 3 mom. understiger kapitalbasens minimibelopp enligt 83 s § 1 mom., ska pensionskassan utan dröjsmål för godkännande till Finansinspektionen ge in en plan för återställande av en sund finansiell ställning. Av planen ska det framgå hur pensionskassan inom ett år ska uppfylla minimikapitalkravet.

En försäkringskassa kan av den som ansöker om medlemskap, innan denne antas till medlem, begära uppgifter som kan ha betydelse för bedömningen av kassans ansvarighet. Den som vill bli medlem skall ge korrekta och fullständiga svar på kassans frågor.

Har den som vill bli medlem handlat svikligt när han lämnade uppgifter enligt 1 mom., är kassan fri från ansvar för ett försäkringsfall, om så bestäms i kassans stadgar.

Vad som stadgas i 2 mom. gäller också då den som vill bli medlem uppsåtligen eller av vårdslöshet, som inte kan anses vara obetydlig, har försummat sin upplysningsplikt och försäkringskassan över huvud taget inte skulle ha antagit honom som medlem om han givit korrekta och fullständiga svar.

Vad som stadgas i 2 och 3 mom. tillämpas inte, om följderna skulle bli uppenbart oskäliga för en medlem eller någon annan försäkrad.

En pensionskassa ska med skäliga mellanrum för kännedom till de försäkrade som är berättigade till tilläggspensionsförmåner samt vid behov till deras företrädare överlämna pensionskassans gällande stadgar varav framgår omfattningen av deras tilläggsförmåner, förutsättningarna och valmöjligheterna i anslutning till tilläggsförmånerna samt inom skälig tid väsentlig information om ändringar av stadgarna.

Pensionskassan ska varje år ge de försäkrade en redogörelse för pensionskassans finansiella ställning när det gäller tilläggspensionsverksamheten.

Varje pensionstagare ska, vid pensionsavgång eller när andra förmåner ska betalas ut, få utförlig information om de pensionsförmåner och andra förmåner som pensionstagaren har rätt till. Vidare ska varje pensionstagare samt vid behov hans eller hennes företrädare inom skälig tid få information om väsentliga ändringar av pensionskassans stadgar.

Pensionskassans försäkrade och pensionstagare inom tilläggspensionsverksamheten samt vid behov deras företrädare ska på begäran få

Pensionskassans försäkrade inom tilläggspensionsverksamheten ska på begäran få utförlig information om

Försäkrade som omfattas av en rörelseöverlåtelse ska på begäran få utförlig information om beloppet av den intjänade tilläggspensionsförmånen, överföringen av förmånerna och sina rättigheter vid överlåtelsen.

Den information som pensionskassorna lämnar enligt detta kapitel ska uppfylla följande krav:

Pensionskassorna ska ge de försäkrade och förmånstagarna tillräcklig information om villkoren för tilläggspensionsarrangemang, i synnerhet om

För en pensionskassas tilläggspensionsarrangemang där de försäkrade står för en investeringsrisk och som föreskriver fler än ett alternativ med olika investeringsprofiler ska de försäkrade informeras om villkoren för tillgängliga investeringsalternativ och ickevalsalternativet för investeringar och tilläggspensionsarrangemangets regel om att en viss försäkrad anvisas ett visst investeringsalternativ.

Pensionskassan ska inom skälig tid ge försäkrade, förmånstagare och deras företrädare all relevant information om ändringar av reglerna för tilläggspensionsarrangemanget samt tillhandahålla dem en förklaring om hur väsentliga förändringar av de försäkringstekniska avsättningarna påverkar de försäkrade och förmånstagarna.

Pensionskassorna ska på begäran av de försäkrade och förmånstagarna eller deras företrädare lämna följande kompletterande information:

De personer tillhörande verksamhetskretsen som omfattas av en rörelseöverlåtelse ska på begäran få utförlig information om beloppet av den intjänade tilläggspensionsförmånen, överföringen av förmånerna och sina rättigheter vid överlåtelsen.

Pensionskassorna ska kostnadsfritt för alla försäkrade minst varje år i elektronisk form eller i pappersform upprätta ett kortfattat dokument vars titel ska innehålla ordet tilläggspensionsbesked. Den försäkrade ska på begäran ges en papperskopia utöver den elektroniska informationen. Informationen i tilläggspensionsbeskedet ska vara korrekt och uppdaterad.

Tilläggspensionsbeskedet ska innehålla åtminstone följande information till de försäkrade:

I beskedet om tilläggspensionen ska utöver informationen i 2 mom. anges var och hur den försäkrade kan erhålla

Finansinspektionen utfärdar föreskrifter om antaganden för de prognoser som ska användas för beräkning av tilläggspensionen enligt 2 mom. 4 punkten och som pensionskassan ska använda för att fastställa den årliga nominella avkastningsprocenten på investeringarna, den årliga inflationen och framtida löner.

Pensionskassorna ska säkerställa att presumtiva försäkrade som inte automatiskt ansluts till ett tilläggspensionsarrangemang samt försäkrade som automatiskt ansluts till ett tilläggspensionsarrangemang, omedelbart efter anslutningen till arrangemanget informeras om

När de försäkrade står för investeringsrisken eller kan fatta investeringsbeslut, ska pensionskassan ge presumtiva försäkrade information om den historiska avkastningen från investeringar relaterade till tilläggspensionsarrangemanget under minst fem år eller för alla år som tilläggspensionsarrangemanget förvaltats om denna period understiger fem år, samt information om strukturen på kostnader som bärs av försäkrade och förmånstagare.

En pensionskassa ska i god tid före den försäkrades pensionsålder eller på den försäkrades begäran tillhandahålla varje försäkrad information om de alternativ för utbetalning av tilläggspensionsförmåner som han eller hon har för att erhålla sina förmåner.

Pensionskassan ska regelbundet informera förmånstagarna om de förmåner som ska utbetalas och om motsvarande utbetalningsalternativ. Dessutom ska förmånstagarna utan dröjsmål informeras efter ett slutgiltigt beslut som leder till att förmånsnivåerna reduceras och tre månader innan beslutet genomförs. Om förmånstagarna står för en betydande del av investeringsrisken under utbetalningsfasen ska det säkerställas att de regelbundet får den information de behöver.

Bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas när det gäller pensionskassor som bedriver tilläggspensionsverksamhet finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088.

Om den som ansöker om ersättning efter ett ersättningsfall svikligen har gett försäkringskassan oriktiga eller bristfälliga uppgifter som är av betydelse för erhållandet av en förmån enligt kassans stadgar eller för förmånens storlek, kan förmånen förvägras eller nedsättas enligt vad som med beaktande av förhållandena är skäligt.

Försäkringskassan är fri från ansvar gentemot en försäkrad eller förmånstagare som uppsåtligen har framkallat försäkringsfallet.

Har en försäkrad eller någon annan förmånstagare framkallat försäkringsfallet av grov vårdslöshet, kan en förmån som tillkommer honom förvägras eller sänkas eller utbetalningen av en redan beviljad förmån avbrytas, enligt vad som är skäligt med beaktande av förhållandena.

Vad som stadgas i 2 mom. skall tillämpas också då en försäkrad eller någon annan förmånstagare uppsåtligen har förhindrat sitt tillfrisknande eller utan godtagbart skäl vägrat gå med på av läkare föreskriven undersökning eller vård, med undantag av åtgärder som medför allvarlig fara för hälsan, om en bestämmelse om detta har tagits in i kassans stadgar.

Försäkringskassan får inte för att slippa ifrån eller begränsa sitt ansvar åberopa 86 § 1 mom., om den försäkrade eller förmånstagaren var i den ålder eller i ett sådant sinnestillstånd att han inte kunnat dömas till straff för brott eller om den försäkrade eller förmånstagaren i syfte att förhindra person- eller egendomsskada handlat under sådana förhållanden att åtgärden kunde ha ansetts vara försvarlig.

En ansökan om förmån skall vara skriftlig. Sökanden skall till försäkringskassan lämna in sådana handlingar och uppgifter som kan läggas till grund för bedömningen av kassans ansvar och som skäligen kan krävas av honom, med beaktande också av kassans möjligheter att skaffa utredning.

Ansökan om någon annan förmån än pension skall för att rätten till den inte skall gå förlorad lämnas in inom sex månader efter att rätten uppkom, om inte en längre tid föreskrivs i stadgarna. En förmån kan dock helt eller delvis beviljas också på en försenad ansökan, om det måste anses oskäligt att förvägra den.

Pension betalas inte retroaktivt för längre tid än ett år före månaden efter den då pensionsansökan om pension lämnades in.

Försäkringskassan har rätt att i ett för allt betala ut ålders- eller familjepension eller på fribrev baserad invalidpension som är mindre än tio euro i månaden. Engångsbetalningen skall räknas ut enligt de föreskrifter som Försäkringsinspektionen meddelar, om inte annat bestäms någon annanstans i lag.

En tilläggsförmån för de medlemmar i kassan eller andra försäkrade som hör eller har hört till tilläggsförmånssystemet skall även betalas ut till andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under samma förutsättningar som i Finland.

Tilläggförmåner kan också betalas ut till stater utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om inte något annat bestäms om detta i kassans stadgar.

När det uppstår dröjsmål med utbetalningen av pension eller dagpenning skall försäkringskassan betala den försenade ersättningen förhöjd för dröjsmålstiden. Förhöjningen per år följer den räntefot som avses i 4 § 3 mom. räntelagen, och skall räknas för varje dag av dröjsmålstiden. Denna anses börja när tre kalendermånader har förflutit från utgången av den kalendermånad då den försäkrade till kassan har lämnat in ansökan samt de handlingar och upplysningar som nämns i 88 §. Förhöjningen av ett förmånsbelopp som på basis av samma beslut skall betalas senare skall dock räknas från förfallodagen. (3.3.1995/320)

Om en förmån som avses i 1 mom. inte av skäl som beror av förmånstagaren har kunnat betalas i rätt tid, är kassan inte skyldig att betala förmånen förhöjd för en längre tid än från den dag då hindret, enligt vad kassan känner till, har upphört. Om betalningen av en förmån försenas till följd av en lagbestämmelse, på grund av ett avbrott i de allmänna kommunikationerna eller i den allmänna betalningsrörelsen eller till följd av något liknande övermäktigt hinder, är kassan inte skyldig att betala förmånen förhöjd för den dröjsmålstid som orsakas av ett sådant hinder. Mindre förhöjningar än tre euro skall inte betalas. (30.12.1998/1209)

Vid dröjsmål med andra förmåner än sådana som avses i 1 mom. tillämpas räntelagen (633/82) .

Social- och hälsovårdsministeriet kan meddela föreskrifter om tillämpningen av denna paragraf.

Om den försäkrade eller någon annan förmånstagare har fått större förmåner än han har varit berättigad till, skall den utan grund utbetalda förmånen återkrävas.

Det är möjligt att delvis eller helt avstå från att återkräva en utan grund utbetald förmån, om detta anses skäligt och om utbetalningen av förmånen inte kan anses ha berott på den försäkrades eller förmånstagarens eller hans ombuds svikliga förfarande eller om det belopp som skall återkrävas är litet.

En utan grund utbetald förmån får återkrävas även genom att den kvittas mot förmåner som betalas framdeles. Från ett förmånsbelopp får dock inte utan den försäkrades eller förmånstagarens samtycke dras av mer än en sjättedel av den del av förmånsbeloppet som återstår efter att förskott med stöd av lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) eller källskatt med stöd av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet (627/1978) har innehållits på förmånen. (5.4.2002/250)

En medlem som avgått från försäkringskassan har, då kassan fortsätter sin verksamhet, ingen andel i dess tillgångar, om inte något annat bestäms i stadgarna.

Har en medlem avgått innan ett försäkringsfall inträffat, har han dock utan hinder av 1 mom. såsom fribrev rätt till minst en mot hans egna avgifter svarande andel av premieansvaret. Denna andel kan utan kungörelseförfarande överföras till ett försäkringsbolag eller en annan försäkringskassa. Om fribrevets återköpsvärde är mindre än 4 800 euro, skall det på ansökan betalas till den som avgått. Är fribrevets återköpsvärde mindre än en femtedel av det belopp som nämns ovan, får det utan ansökan betalas i pengar, om så bestäms i stadgarna. (30.12.1998/1209)

De belopp i euro som anges i 90 §, 91 § 2 mom. och 93 § 2 mom. skall kalenderårsvis justeras på basis av förändringarna i landets allmänna lönenivå, enligt det löneindex som årligen fastställs för tillämpningen av 9 § lagen om pension för arbetstagare. Det justerade beloppet avrundas till närmaste tio cent.

Detta kapitel skall inte tillämpas på förmåner som avses i sjukförsäkringslagen, lagen om pension för arbetstagare, lagen om pension för företagare eller lagen om rehabiliteringspenning.

Finansinspektionen svarar för tillsynen över försäkringskassorna. Denna lags hänvisningar till Försäkringsinspektionen ska avse Finansinspektionen.

En försäkringskassa ska varje år inom en månad från det kassamöte där bokslutet och verksamhetsberättelsen har fastställts eller vid en senare tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer till Finansinspektionen överlämna bokslutet, verksamhetsberättelsen, revisorernas utlåtande och en statistikberättelse enligt ett fastställt formulär. I lagen om Finansinspektionen (878/2008) föreskrivs om Finansinspektionens rätt att få andra upplysningar.

Försäkringskassan ska inom en skälig tid som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer lämna ministeriet de uppgifter om sin verksamhet som det behöver för att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag.

98 § har upphävts genom L 19.12.2008/899 .

99 § har upphävts genom L 19.12.2008/899 .

100 § har upphävts genom L 19.12.2008/899 .

Om Finansinspektionen anser att en försäkringskassa är eller håller på att råka i ett sådant tillstånd att den bör upplösas, kan Finansinspektionen förbjuda försäkringskassan att överlåta eller pantsätta kassans egendom.

Detta kapitel ska tillämpas utöver vad som i 9 kap. föreskrivs på tillsynen över pensionskassorna och på tillsynen över utländska EES-tilläggspensionsanstalter.

Vad som i detta kapitel föreskrivs om pensionskassor ska tillämpas endast på pensionskassors tilläggspensionsverksamhet.

Finansinspektionen ska övervaka att pensionskassorna uppfyller de krav på sin verksamhet som föreskrivs i denna lag. Finansinspektionen ska i synnerhet utöva tillsyn över att pensionskassorna uppfyller följande krav:

Syftet med tillsynen är att skydda de försäkrades och förmånstagarnas rättigheter samt att säkerställa pensionskassornas stabilitet och sundhet.

Tillsynen ska vara rättidig och stå i proposition till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos pensionskassans verksamhet. Tillsynen ska baseras på en framåtblickande och riskbaserad metod.

Finansinspektionen ska utföra tillsynsåtgärder i ändamålsenlig omfattning i pensionskassans lokaler och på distans. Finansinspektionen ska särskilt i krissituationer ta hänsyn till den potentiella effekt som åtgärderna har på de finansiella systemens stabilitet i Europeiska unionen.

Finansinspektionen ska när den utövar tillsyn över pensionskassorna ta hänsyn till de omständigheter under vilka pensionskassorna bedriver sin verksamhet samt till de tjänsteföretag som utför utkontrakterade nyckelfunktioner eller annan verksamhet för pensionskassornas räkning. Finansinspektionen ska i sin tillsyn över pensionskassorna i synnerhet bedöma

Finansinspektionen ska ha tillgång till stresstester och andra motsvarande uppföljningsinstrument som ger Finansinspektionen möjlighet att identifiera försämringar i en pensionskassas finansiella ställning och att övervaka hur en försämring åtgärdas.

Finansinspektionen ska fastställa hur ofta granskningar minst ska göras och vilken omfattning de ska ha, med beaktande av storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos pensionskassans verksamhet.

Finansinspektionen ska offentliggöra information om de olika skedena i och de allmänna principerna för det tillsynsförfarande som föreskrivs i 1–3 mom.

En pensionskassa och de personer som i praktiken leder dess verksamhet eller utför nyckelfunktioner ska utan obefogat dröjsmål på begäran till Finansinspektionen överlämna för tillsynen behövliga uppgifter och handlingar. I synnerhet ska man överlämna

Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att 77 p § följs när en pensionskassa utkontrakterar nyckelfunktioner och annan verksamhet samt all sådan utkontraktering i senare led, som påverkar pensionskassans finansiella ställning eller som är av avgörande betydelse för vad som krävs för effektiv tillsyn.

Vad som i 24 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om granskning av tillsynsobjekts och andra finansmarknadsaktörers verksamhetsställen ska tillämpas också på inspektioner av sådana tjänsteföretags lokaler till vilka en pensionskassa har utkontrakterat verksamheter. Vad som ovan föreskrivs om inspektioner av tjänsteföretags verksamhetsställen ska tillämpas också på sådana tjänsteleverantörer till vilka pensionskassans tjänsteföretag i ett senare led har utkontrakterat pensionskassans verksamheter.

Finansinspektionen ska ålägga den att betala ordningsavgift enligt 38 § i lagen om Finansinspektionen, som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar eller bryter mot

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska på påförande av ordningsavgift tillämpas vad som i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om ordningsavgift.

Finansinspektionen kan i situationer som avses i 101 § förbjuda användningen av pensionskassas tillgångar som förvaltas av en kapitalförvaltare som avses i 77 r § eller av ett förvaringsinstitut som avses i 77 s §.

Finansinspektionen kan på begäran av en behörig myndighet i en utländsk EES-tilläggspensionsanstalts hemstat förbjuda eller begränsa användningen av en utländsk EES-tilläggspensionsanstalts tillgångar som förvaltas av kapitalförvaltare eller förvaringsinstitut som är etablerade i Finland.

Finansinspektionen ska till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten anmäla beslut om att förbjuda eller begränsa en pensionskassas verksamhet.

Finansinspektionen ska i enlighet med 125 j § i lagen om pensionsstiftelser (1774/1995) utöva tillsyn över att utländska EES-tilläggspensionsanstalter när de bedriver gränsöverskridande verksamhet där Finland är värdstat följer finsk social- och arbetsrätt samt iakttar de informationskrav som ska tillämpas på frivilliga tilläggspensioner.

Om en pensionskassa bedriver gränsöverskridande verksamhet ska värdstatens behöriga myndighet utöva tillsyn över efterlevnaden av värdstatens social- och arbetsrätt och av värdstatens informationskrav. Finansinspektionen ska på ett ändamålsenligt sätt samarbeta med värdstatens behöriga myndighet.

Finansinspektionen ska regelbundet, dock minst vartannat år, underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om de bestämmelser i denna lag som inte omfattas av finsk social- och arbetslagstiftning samt om ändringar i bestämmelserna.

I försäkringskasseregistret som förs av social- och hälsovårdsministeriet, skall antecknas anmälningar som gäller försäkringskassor samt myndigheternas beslut och tillkännagivanden om dem, enligt vad som stadgas i denna lag.

Anmälningar till registret skall göras till ministeriet så som detta bestämmer.

Var och en har rätt att få uppgifter ur registret och de handlingar som hör till det.

Om bildande av en försäkringskassa skall till försäkringskasseregistret göras en anmälan ( grundanmälan ), i vilken skall nämnas

Den anmälan som avses i denna paragraf skall undertecknas av varje styrelsemedlem.

Social- och hälsovårdsministeriet skall utan dröjsmål underrätta försäkringskassan om att den blivit införd i försäkringskasseregistret.

Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om registrering av en pensionskassa som bedriver tilläggspensionsverksamhet. I anmälan ska också nämnas de EES-stater där pensionskassan bedriver tilläggspensionsverksamhet. (9.12.2011/1250)

Om det sker en förändring i något förhållande som antecknats i försäkringskasseregistret, skall därom utan dröjsmål göras anmälan till registret ( ändringsanmälan ). Anmälan skall undertecknas av minst en styrelsemedlem eller av verkställande direktören.

Av Finansinspektionen fastställda ändringar i försäkringskassans stadgar, av Finansinspektionen med stöd av 28 § 3 mom. i denna lag eller med stöd av 26 § 8 mom. och 29 § i lagen om Finansinspektionen meddelat förordnande samt förbud enligt 101 § i denna lag ska antecknas i registret utan särskild anmälan. (19.12.2008/899)

Har en i försäkringskasseregistret antecknad försäkringskassas borgenärer meddelats offentlig stämning, har kassan avträtt sin egendom till konkurs, har beslut fattats om att egendomen skall avträdas till konkurs, har domstol beslutat att konkursen skall avskrivas på grund av kassans ringa tillgångar eller har konkursbeslutet upphävts, skall domstolen utan dröjsmål tillställa social- och hälsovårdsministeriet ett meddelande om detta för anteckning i registret.

Är en anmälan till försäkringskasseregistret bristfällig eller konstaterar social- och hälsovårdsministeriet något annat hinder för registrering, skall anmälaren beredas tillfälle att yttra sig eller att komplettera eller rätta sin anmälan. Om anmälaren inte inom en skälig tid utnyttjar denna möjlighet, skall ministeriet skriftligen uppmana honom att vidta behövliga åtgärder inom två månader efter att uppmaningen avsändes, vid äventyr att saken förfaller.

Finns det något hinder för registreringen även efter det yttrande som avsågs i uppmaningen, skall registrering vägras. Ministeriet kan dock ge en ny uppmaning, om det finns skäl.

Om det genom ett domstolsavgörande som vunnit laga kraft har konstaterats att ett registrerat beslut är ogiltigt eller att en viss, i försäkringskasseregistret antecknad uppgift annars är oriktig, skall social- och hälsovårdsministeriet avföra anteckningen ur registret. Domstolen skall tillställa ministeriet avskrifter av lagakraftvunna avgöranden i ärenden som avses här.

Social- och hälsovårdsministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om försäkringskasseregistret och hur det skall föras.

Kassamötet kan besluta att försäkringskassan skall träda i likvidation, om inte något annat stadgas i denna lag.

En försäkringskassa skall träda i likvidation och upplösas,

Ministeriet kan förlänga den i 1 mom. 1 punkten nämnda tiden till högst ett år, om inte de försäkrades förmåner äventyras därigenom.

Kassamötet kan utöver vad som bestäms i 1 mom. besluta att kassan ska träda i likvidation och upplösas. I fråga om en pensionskassa kan ett sådant beslut dock verkställas endast om kassan har överlåtit hela sitt ansvar på någon annan pensionskassa eller pensionsstiftelse eller något annat försäkringsbolag. (29.1.2016/97)

Vad som föreskrivs i detta kapitel tillämpas också då Finansinspektionen med stöd av 26 § i lagen om Finansinspektionen har förordnat om upplösning av en försäkringskassa. (19.12.2008/899)

Kassamötets beslut om att försäkringskassan skall träda i likvidation och upplösas skall fattas enligt 51 §, om kassan skall upplösas med stöd av 111 § 1 mom. I annat fall är beslutet giltigt endast om det har understötts av medlemmar som har minst två tredjedelar eller en i stadgarna bestämd större andel av det vid mötet företrädda röstetalet.

Likvidationen börjar då beslut därom har fattats. Kassamötet kan dock i det fall som avses i 111 § 3 mom. bestämma att likvidationen skall börja en senare dag.

Om kassamötet inte beslutar att kassan skall träda i likvidation i ett fall som avses i 111 § 1 mom., skall styrelsen hos social- och hälsovårdsministeriet ansöka om ett sådant beslut. Ansökan kan även göras av en styrelsemedlem, verkställande direktören eller en revisor.

Försummar styrelsemedlemmarna eller verkställande direktören sin skyldighet enligt 3 mom., skall de ersätta kassan för den skada som de har åsamkat denna.

Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om sitt beslut varmed Finansinspektionen har förordnat att en pensionskassa som bedriver tilläggspensionsverksamhet ska försättas i likvidation och upplösas.

När kassamötet fattar beslut om likvidation skall det samtidigt utse åtminstone en likvidator i stället för styrelsen, det eventuella förvaltningsrådet och verkställande direktören. Social- och hälsovårdsministeriet har rätt att förordna ytterligare en likvidator. Om en försäkringskassa som trätt i likvidation saknar i registret införda behöriga likvidatorer, skall ministeriet förordna en interimistisk likvidator antingen på eget initiativ eller på ansökan av en medlem, delägare, medlem av representantskapet, borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att kassan har någon som kan företräda den. Den interimistiske likvidatorn skall utan dröjsmål sammankalla kassamötet för att förrätta val av likvidator. Den interimistiske likvidatorns uppdrag upphör när mötet har valt likvidatorer.

Då ministeriet beslutar att kassan skall träda i likvidation och upplösas, skall det samtidigt förordna åtminstone en likvidator.

Vad denna lag stadgar om styrelsen, styrelsemedlemmarna och verkställande direktören gäller i tillämpliga delar likvidatorerna och en interimistisk likvidator, om inte något annat följer av detta kapitel.

Revisorernas uppdrag upphör inte när kassan träder i likvidation. Vad som i 5 kap. stadgas om revision och särskild granskning skall i tillämpliga delar iakttas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall dessutom innehålla ett yttrande om likvidationen enligt revisorernas mening i onödan har förhalats eller inte.

På kassamötet för en försäkringskassa som har trätt i likvidation skall tillämpas vad denna lag stadgar om kassamöte, om inte något annat följer av detta kapitel.

När försäkringskassan har trätt i likvidation skall likvidatorerna utan dröjsmål uppgöra bokslut och verksamhetsberättelse för den tid före likvidationen för vilken bokslut och verksamhetsberättelse ännu inte har förelagts kassamötet. Bokslutet och verksamhetsberättelsen skall så snart som möjligt föreläggas kassamötet. Därvid skall i tillämpliga delar iakttas vad som föreskrivs om bokslut, verksamhetsberättelse och revisionsberättelse.

Om den i 1 mom. angivna tiden även omfattar föregående räkenskapsperiod, skall för denna uppgöras ett särskilt bokslut och en särskild verksamhetsberättelse.

Likvidatorerna skall utan dröjsmål anmäla likvidationsbeslutet och ett eventuellt beslut om val av likvidatorer och tecknande av försäkringskassans namn till social- och hälsovårdsministeriet för att antecknas i försäkringskasseregistret. I anmälan skall nämnas varje likvidators fullständiga namn och postadress samt den kommun i Finland som är hans hemort. Anmälan skall undertecknas av varje likvidator.

Om social- och hälsovårdsministeriet har bestämt att kassan skall träda i likvidation eller förordnat likvidatorer, skall ministeriet göra en anteckning om detta i registret.

Under likvidationen skall försäkringskassans namn tecknas av en likvidator eller, om det finns flera likvidatorer, av dem tillsammans, om inte kassamötet beslutar något annat.

Likvidatorerna skall för varje räkenskapsperiod uppgöra ett bokslut och en verksamhetsberättelse som skall föreläggas kassamötet inom fyra månader efter räkenskapsperiodens slut. Har likvidationen inte avslutats inom två år, skall de samtidigt meddela orsaken till dröjsmålet.

Likvidatorerna skall utan dröjsmål söka offentlig stämning på försäkringskassans borgenärer samt så snart det utan att orsaka uppenbar skada kan ske omsätta kassans egendom i pengar och betala kassans skulder.

Efter den inställelsedag som är utsatt i den offentliga stämningen på försäkringskassans borgenärer skall likvidatorerna betala alla kända skulder. Om en skuld är tvistig eller om den inte förfallit till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall behövliga medel reserveras. Har kassan ett garantikapital, skall detta därefter återbetalas jämte ränta. De återstående tillgångarna skall skiftas mellan delägarna så som föreskrivs i stadgarna. Om den egendom som skall skiftas är obetydlig, kan i kassans stadgar föreskrivas att om användningen av tillgångarna kan beslutas också på något annat sätt.

Har tillgångarna inte inom två år kunnat skiftas på det sätt som stadgarna förutsätter och är den oskiftade andelen obetydlig i förhållande till de skiftade tillgångarna, kan social- och hälsovårdsministeriet på anmälan av likvidatorerna bestämma att den skall tillfalla staten eller användas för något ändamål som står kassans verksamhet nära. I annat fall skall 127 § iakttas.

När en försäkringskassa har trätt i likvidation har de försäkrade och förmånstagaren för sin andel av ansvarsskulden samma förmånsrätt till kassans tillgångar som innehavaren av en handpant. Den förmånsrätt som stadgas här försämrar inte den rätt som tillkommer innehavaren av en handpant eller en i egendomen beviljad inteckning.

Har en pensionskassa eller någon annan sådan försäkringskassa vars ansvarsskuld innefattar också ett premieansvar inte inom två år efter likvidationens början ingått avtal om framskjutande av ansvaret, skall social- och hälsovårdsministeriet bestämma den tidpunkt då kassans egendom skall förvandlas i pengar. Med dessa tillgångar skall till dem som har en andel i kassans ansvarsskuld köpas en mot denna andel svarande förmån i någon annan kassa eller något annat försäkringsbolag.

Om andelen i ansvarsskulden underskrider det maximibelopp som ministeriet har fastställt, kan den överlåtas i pengar. Kan ett sådant avtal om köp av en förmån som avses i 1 mom. inte fås till stånd på skäliga villkor, skall tillgångarna skiftas mellan dem som enligt kassans stadgar har rätt till dem, i förhållande till deras andelar i ansvarsskulden. För skiftet skall begäras ministeriets godkännande. Detta moment skall inte tillämpas på ansvar som avses i lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för företagare.

Likvidatorerna skall utan dröjsmål göra upp en förteckning över de proportionstal enligt vilka skiftet skall verkställas. Förteckningen skall tillställas ministeriet, där den skall hållas tillgänglig för dem som saken gäller i 30 dagar. Ministeriet skall enligt 135 § 2 mom. kungöra att förteckningen hålls tillgänglig. I proportionstalen får rättelse sökas hos ministeriet inom 30 dagar från utgången av den tid då förteckningen hållits tillgänglig.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag skall de så snart som möjligt avge slutredovisning över sin förvaltning genom att uppgöra en berättelse över likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redogörelse för skiftet av försäkringskassans tillgångar. Till berättelsen skall fogas bokslutshandlingarna och verksamhetsberättelsehandlingarna för hela likvidationstiden. Berättelsen jämte bilagor skall överlämnas till revisorerna, som inom en månad skall avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen. (30.12.2004/1324)

Sedan likvidatorerna erhållit revisionsberättelsen skall de utan dröjsmål sammankalla kassamötet för godkännande av slutredovisningen.

Vill någon klandra ett skifte som avses i 120 § 1 mom. eller likvidatorernas redovisning, skall talan mot försäkringskassan väckas vid den allmänna underrätten på kassans hemort inom tre månader efter att slutredovisningen lades fram vid kassamötet.

Försäkringskassan anses upplöst när slutredovisningen har lagts fram vid kassamötet. Likvidatorerna skall utan dröjsmål göra anmälan om upplösningen till social- och hälsovårdsministeriet för att få kassan avförd ur försäkringskasseregistret.

Slutredovisningen, räkenskapsböckerna och protokollet från det kassamöte som har behandlat slutredovisningen skall förvaras i tio år på ett sätt som ministeriet godkänner.

Om en försäkringskassa som trätt i likvidation inte har tillgångar som efter det alla kända skulder blivit betalda förslår till betalning av likvidationskostnaderna, skall social- och hälsovårdsministeriet på anmälan av likvidatorerna besluta att likvidationen skall avslutas och förklara kassan upplöst. Härvid tillämpas inte 114, 115, 118-120, 123 och 124 §§ samt 125 § 1 mom. Till anmälan skall fogas ett av en revisor utfärdat intyg över att alla kända skulder är betalda. Den bristande delen av likvidationskostnaderna skall betalas av de medel som uppbärs hos kassorna som ersättning för försäkringsinspektionens kostnader. Ministeriet skall därefter avföra kassan ur försäkringskasseregistret.

Om det efter försäkringskassans upplösning yppar sig nya tillgångar, om talan väcks mot kassan eller om likvidationsåtgärder annars är påkallade, skall likvidationen fortsättas. Likvidatorerna skall utan dröjsmål göra anmälan om saken till social- och hälsovårdsministeriet för anteckning i försäkringskasseregistret. Kallelse till första kassamöte efter det likvidationen återupptagits skall ske enligt stadgarna. Om kassan vid den fortsatta likvidationen saknar behöriga likvidatorer, skall ministeriet på ansökan förordna en interimistisk likvidator enligt 113 §.

Om de nya tillgångar som inflyter till kassan är obetydliga, kan ministeriet bestämma att de skall tillfalla staten eller att de utan likvidationsförfarande skall användas för något ändamål som nära ansluter sig till kassans verksamhet.

Har en försäkringskassa trätt i likvidation i ett fall som avses i 111 § 3 mom. kan kassamötet, sedan revisorerna avgivit utlåtande i saken, med den majoritet som anges i 112 § 1 mom. andra meningen besluta att likvidationen skall avslutas och kassans verksamhet fortsätta. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om det föreligger en i 111 § 1 mom. nämnd likvidationsgrund, om kassans tillgångar har skiftats eller om ansvarsöverföringen redan har skett.

Sedan det beslutats att likvidationen skall avslutas och kassans verksamhet fortsätta, skall för kassan enligt dess stadgar väljas en styrelse eller eventuellt ett förvaltningsråd.

Sedan styrelsen valts skall likvidatorerna utan dröjsmål till social- och hälsovårdsministeriet göra anmälan om beslutet att avsluta likvidationen och om valet av styrelse för anteckning i försäkringskasseregistret. Beslutet får inte verkställas förrän det har registrerats. En offentlig stämning på kassans borgenärer är utan verkan då likvidationen har avslutats enligt denna paragraf.

En föräkringskassas egendom kan avträdas till konkurs endast genom beslut av styrelsen eller, om kassan har trätt i likvidation, av likvidatorerna. Under konkursen företräds kassan såsom konkursgäldenär av styrelsen och verkställande direktören eller av de likvidatorer som har utsetts innan konkursen började. Under konkursen kan dock nya styrelsemedlemmar eller nya likvidatorer väljas.

Domstolen skall, på social- och hälsovårdsministeriets framställning, till god man förordna också en person som ministeriet har föreslagit.

Vad 121 och 122 §§ stadgar om fordringars förmånsrätt för det fall att en försäkringskassa har trätt i likvidation skall iakttas utan hinder av att kassans egendom har avträtts till konkurs.

Återstår ingen egendom då konkursen avslutas, skall kassan anses upplöst när slutredovisningen i konkursen har godkänts. Boförvaltaren skall utan dröjsmål göra anmälan om upplösningen till Rättsregistercentralen, som förmedlar uppgiften till Försäkringsinspektionen för registrering i försäkringskasseregistret. Anmälan skall undertecknas av minst en boförvaltare. (20.2.2004/145)

Om egendom återstår och kassan inte var i likvidation då dess egendom avträddes till konkurs, skall styrelsen så snart som möjligt sammankalla kassamötet för att besluta att kassan skall träda i likvidation. Är kassan i likvidation när den försätts i konkurs, skall 127 § iakttas.

En försäkringskassa som har trätt i likvidation eller försatts i konkurs får inte anta nya medlemmar eller uppbära avgifter till kassan, ej heller betala ut förmåner som har förfallit till betalning den dag då likvidationen eller konkursen började eller därefter. Ett pensionsbelopp som har förfallit till betalning den dag då konkursen började eller därefter kan dock betalas om pensionen har beviljats därförinnan och om betalningen inte kan anses kränka medlemmarnas, förmånstagarnas eller borgenärernas intressen.

Om en försäkringskassa har trätt i likvidation eller försatts i konkurs, skall till dess namn fogas orden "i likvidation" eller "i konkurs".

En försäkringskassa ( överlåtande kassa ) kan med Finansinspektionens samtycke träffa avtal om fusion med en annan försäkringskassa ( övertagande kassa ), genom vilket den överlåtande kassans ansvar och övriga skulder samt tillgångar utan likvidationsförfarande övergår till den övertagande kassan. En försäkringskassa ( överlåtande kassa ) kan likaså med Finansinspektionens samtycke överlåta sitt ansvar på en annan kassa, på en pensionsstiftelse som avses i lagen om pensionsstiftelser (1774/1995) eller på ett försäkringsbolag ( övertagande försäkringsanstalt ). En pensionskassa kan också med Finansinspektionens samtycke överlåta ansvar enligt lagen om pension för arbetstagare som gäller en delägares försäkring i kassan ( delägarspecifikt ansvar ) till en annan pensionskassa, till en pensionsstiftelse eller till ett arbetspensionsförsäkringsbolag som avses i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) .

När ansvar som motsvarar pensioner och andra förmåner som baserar sig på lagen om pension för arbetstagare överförs till en övertagande försäkringsanstalt i en situation som avses i 111 § 1 mom., ska sådant solvenskapital som avses i 83 b § överföras till minst ett belopp som motsvarar solvensgränsen. Om pensionskassans solvenskapital är större än det belopp som motsvarar solvensgränsen, överförs solvenskapitalet i sin helhet, dock högst till solvensgränsens dubbla belopp eller ett belopp som fastställs i 3 mom., beroende på vilket av dessa belopp som är störst. Solvenskapitalet kan till övriga delar återbetalas till delägarna så som bestäms i 83 a § 4 mom.

När ansvar som motsvarar pensioner och andra förmåner som baserar sig på lagen om pension för arbetstagare överförs till en övertagande försäkringsanstalt i en situation som avses i 111 § 3 mom., ska solvenskapital överföras till ett belopp som i den övertagande försäkringsanstalten möjliggör en sådan placeringsfördelning som motsvarar den genomsnittliga riskbenägenheten för placeringsfördelningarna för pensionsanstalter som bedriver verksamhet i enlighet med lagen om pension för arbetstagare. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer i enlighet med 29 e § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag på framställning av Finansinspektionen den procentandel för det solvenskapital som överförs vilken ska iakttas vid överföringar av ansvar. Beloppet av det solvenskapital som överförs fastställs i enlighet med den procentandel som fastställts genom förordningen enligt 2 mom. i det sistnämnda lagrummet och som gäller vid den tidpunkt då avtalet om överlåtelse av ansvaret ingås. Om det dubbla beloppet av solvensgränsen som räknats ut på basis av de tillgångar som överförs är större än det enligt detta moment fastställda belopp av det solvenskapital som överförs, ska det solvenskapital som överlåts ur pensionskassan fastställas enligt detta moment, och det solvenskapital som överförs ska kompletteras så att det motsvarar det dubbla beloppet av solvensgränsen som räknats ut på basis av de tillgångar som överförs. Om beloppet av det solvenskapital som fastställts enligt detta moment blir större än den andel av pensionskassans solvenskapital som motsvarar det ansvar som överlåts, ska ur pensionskassan överlåtas den andel av solvenskapitalet som motsvarar det ansvar som överlåts, och det överlåtna solvenskapitalet ska kompletteras så att det motsvarar det belopp som fastställts i detta moment. Vid beräkningen av den andel som det ansvar som överlåts utgör av pensionskassans solvenskapital ska bestämmelserna om fastställande av den ansvarsskuld som ska användas vid beräkningen av solvensen beaktas vid fastställandet av nivån på pensionskassans solvenskapital. Solvenskapitalet kan till övriga delar återbetalas till delägarna så som bestäms i 83 a § 4 mom.

Vid överföring av solvenskapital enligt 2 och 3 mom. ska det solvenskapital som överförs bildas av poster som den övertagande försäkringsanstalten kan räkna till sitt solvenskapital.

Vid överlåtelse av det delägarspecifika ansvar som avses i 1 mom. till den övertagande pensionsanstalten ska tillgångar överföras till ett belopp som motsvarar den ansvarsskuld som överförs och det däri ingående solvenskapitalet enligt 3 mom. som överförs. De tillgångar som överförs värderas till gängse värde. Till de medel som överlåts ska i första hand räknas sådana placeringar som hänför sig till den avgående delägarens verksamhet, om inte något annat överenskoms. När inte något annat överenskoms i avtalet om överlåtelse av försäkringsverksamheten, överförs övriga medel i form av kontanter. Det ansvar som överlåts anses då omfatta

Ett fusionsavtal ska godkännas av vardera kassans kassamöte. Ett avtal om ansvarsöverföring ska godkännas av den överlåtande kassans kassamöte samt, om ansvaret överförs på en annan försäkringskassa, av den övertagande kassans kassamöte. I fråga om den överlåtande kassan är beslutet giltigt endast om det har fattats med den majoritet som fordras då kassan i det fall som avses i 111 § 3 mom. träder i likvidation. Beslut om överlåtelse av ett sådant delägarspecifikt ansvar i pensionskassan som avses i 1 mom. i denna paragraf fattas av kassans styrelse, om inte något annat bestäms någon annanstans i denna lag eller i kassans stadgar. Om den ansvarsskuld som överförs dock utgör mera än tio procent av kassans hela ansvarsskuld enligt lagen om pension för arbetstagare, ska kassamötet besluta om överföringen. Beslut om fusion och överföring av ansvar kan fattas även om den överlåtande kassan har trätt i likvidation.

Följande handlingar ska under minst två veckor före kassamötet hållas tillgängliga för medlemmarna, för delägarna och representantskapet på kassans kontor samt läggas fram på kassamötet:

I kallelsen till det kassamöte som ska behandla fusionen eller ansvarsöverföringen ska meddelas när och hur de handlingar hålls tillgängliga som nämns i 7 mom.

Vid en partiell ansvarsöverföring ska på motsvarande sätt iakttas vad som bestäms om ansvarsöverföring. Vid överföring av ett sådant delägarspecifikt ansvar som avses i 1 mom. är den delägare vars försäkringar det ansvar som överförs gäller skyldig att komplettera solvenskapitalet i enlighet med 3 mom. så som närmare bestäms om detta i kassans stadgar. En överföring av ett sådant delägarspecifikt ansvar i pensionskassan som avses i 1 mom. är dock inte möjlig, om det vid tidpunkten för överföringen har förflutit mindre än fem år sedan övertagandet av samma ansvar eller en del av det. En förutsättning för överföring av en del av ansvaret till en pensionsstiftelse är härvid dessutom att försäkringarna i det försäkringsbestånd som överförs omfattar sammanlagt minst 300 försäkrade och att de arbetsgivare vilkas försäkring det överlåtna försäkringsbeståndet gäller är sådana arbetsgivare som avses i 115 § 1 mom. i lagen om pensionsstiftelser.

En pensionskassa ( ursprunglig pensionskassa ) kan med Försäkringsinspektionens samtycke delas utan likvidationsförfarande så att den enligt 132 § överlåter sin försäkringsverksamhet eller en del av den till en pensionskassa som grundas ( övertagande pensionskassa ) eller flera pensionskassor som grundas, om ett aktiebolag som är delägare i pensionskassan delas i enlighet med 14 a kap. 1 § lagen om aktiebolag.

Delningen kan ske så att

Om en pensionskassa delas så som föreskrivs i 1 och 2 mom., kan värden som inte har avskrivits i bokföringen tillämpas i fråga om de tillgångar som överförs.

Denna lags 132 § 2 och 3 mom. tillämpas inte på delning av en pensionskassa.

Vad som i 132 § 4–6 mom. och 133–139 § föreskrivs om fusion av pensionskassor skall i tillämpliga delar iakttas också i fråga om delning av en pensionskassa.

Bestämmelserna i 1–5 mom. i denna paragraf tillämpas också när den delägare som skall genomgå en delning är något annat inhemskt samfund som avses i 3 § inkomstskattelagen (1535/1992) än ett aktiebolag.

Vad 132 § stadgar om fusion skall i tillämpliga delar iakttas även vid en fusion genom vilken två eller flera försäkringskassor går samman genom att bilda en ny försäkringskassa.

När den övertagande kassan bildas ersätter fusionsavtalet stiftelseurkunden. Avtalet skall innehålla förslag till stadgar för den övertagande kassan. I avtalet skall anges hur den övertagande kassans ledning och revisorer skall väljas. Dessa val skall förrättas när fusionsavtalet har godkänts och social- och hälsovårdsministeriet har gett sitt samtycke till fusionen samt fastställt stadgarna för den nya kassan.

Vad som i 132 § bestäms om överföring av ansvar skall i tillämpliga delar iakttas även då en försäkringskassa övertar en annan försäkringsanstalts ansvar eller försäkringsverksamhet eller en del av denna eller ett sådant arbetsgivarspecifikt försäkringsbestånd som avses i 29 a § lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag.

Vid övertagande av ett arbetsgivarspecifikt försäkringsbestånd som avses i 1 mom., ett delägarspecifikt ansvar som avses i 132 § 1 mom. eller försäkringsverksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare, ska det solvenskapital som övertas uppgå till minst det belopp som fastställs i 132 § 3 mom. i denna lag eller det belopp som motsvarar det dubbla beloppet av solvensgränsen i 83 c § 1 mom. som räknas ut på basis av de tillgångar som övertas, om detta är störst. Om det tilläggsförsäkringsansvar som härvid överförs från den överlåtande pensionsanstalten är mindre än det ovan nämnda beloppet, ska den anslutande delägaren komplettera solvenskapitalet upp till det belopp som avses ovan. (20.7.2012/444)

Inom fyra månader efter att den överlåtande försäkringskassan och den övertagande försäkringsanstalten har godkänt fusionsavtalet eller avtalet om ansvarsöverföring, skall de ansöka om Finansinspektionens samtycke till avtalet och om fastställelse av den ändring av stadgarna som fusionen eller överföringen förutsätter samt, om det är fråga om en fusion enligt 133 §, av stadgarna för den nya försäkringskassan.

I fråga om ansökan om fusion eller ansvarsöverföring skall Försäkringsinspektionen, om den inte anser att ansökningen utan vidare utredning skall avslås, på den övertagande försäkringsanstaltens bekostnad införa en kungörelse i Officiella tidningen. I kungörelsen skall de som önskar framställa anmärkningar mot ansökningen uppmanas framställa dem till Försäkringsinspektionen inom en av den utsatt tid som inte får överstiga två månader. Försäkringsinspektionen skall ålägga den överlåtande kassan att utan dröjsmål underrätta medlemmarna och delägarna i den överlåtande kassan om kungörelsen, på det sätt som föreskrivs i kassans stadgar. Om det är fråga om övertagande av ett sådant delägarspecifikt ansvar som avses i 132 § 1 mom., skall Försäkringsinspektionen förplikta den övertagande pensionskassan att sörja för att det i enlighet med Försäkringsinspektionens anvisningar informeras om kungörelsen även på den övergående delägarens anslagstavla. Den pensionskassa som övertar ansvar enligt lagen om pension för arbetstagare skall dessutom underrätta de pensionstagare eller andra förmånstagare som överförs om överföringen av ansvaret senast i samband med den första utbetalningen av förmånerna efter överlåtelsen.

Finansinspektionen ska be Konkurrens- och konsumentverket om ett utlåtande över en sådan ansökan som avses i 1 mom., när det arrangemang som avses i ansökan omfattas av den tillsyn över företagsförvärv som avses i konkurrenslagen (948/2011) . (30.11.2012/670)

Försäkringsinspektionen skall ge sitt samtycke till en åtgärd som avses i 1 mom., om åtgärden inte inkräktar på de förmåner som försäkringarna omfattar och om den inte anses äventyra en sund utveckling av försäkringsverksamheten.

Ansvaret överförs på den övertagande försäkringsanstalten vid den tidpunkt som bestäms i avtalet om ansvarsöverföring efter det att Finansinspektionen har gett sitt samtycke till åtgärden. Den överföringstidpunkt som anges i avtalet ska infalla senast sex månader efter det att överlåtelseavtalet ingicks. (11.3.2011/223)

Om samtycke inte söks inom föreskriven tid eller om det förvägras, förfaller fusionen eller ansvarsöverföringen.

Försäkringsinspektionen meddelar vid behov närmare föreskrifter och anvisningar om den ansökan som avses i denna paragraf och om de utredningar som behövs för ansökan.

Social- och hälsovårdsministeriet skall införa sitt samtycke till fusion mellan försäkringskassor i försäkringskasseregistret.

Inom två månader efter att samtycke enligt 135 § har givits skall försäkringskassorna hos den allmänna underrätten på den överlåtande kassans hemort eller, i det fall som avses i 133 §, hos domstolen på den övertagande kassans i stadgarna angivna hemort ansöka om tillstånd att verkställa fusionsavtalet, vid äventyr att fusionen förfaller. Till ansökningen skall fogas en utredning om att registrering har skett enligt 136 § samt en förteckning över den överlåtande kassans kända borgenärer och deras postadresser.

Domstolen skall utfärda kallelse på kassans kända och okända borgenärer och uppmana den som vill motsätta sig ansökningen att skriftligen anmäla detta till domstolen senast två veckor före inställelsedagen, vid äventyr att han anses ha bifallit ansökningen. Kallelsen skall sättas upp på domstolens anslagstavla tre månader före inställelsedagen samt genom domstolens försorg två gånger publiceras i den officiella tidningen, första gången senast två månader och andra gången senast en månad före inställelsedagen. Om ansökningen skall domstolen särskilt underrätta social- och hälsovårdsministeriet och alla kända borgenärer samt i det fall som avses i 141 § också patent- och registerstyrelsen.

En ansökan skall bifallas om ingen av borgenärerna motsätter sig den eller om det på inställelsedagen visas att de borgenärer som motsatt sig ansökningen har fått full betalning för sina fordringar eller att för dessa har ställts av domstolen godkänd säkerhet. Domstolen skall utan dröjsmål delge social- och hälsovårdsministeriet samt, i det fall som avses i 141 §, även patent- och registerstyrelsen sitt beslut om beviljande eller vägrande av tillstånd.

Försäkringskassorna skall om ett domstolstillstånd som avses i 137 § göra anmälan till social- och hälsovårdsministeriet för anteckning i försäkringskasseregistret inom två månader efter det tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft. Samtidigt med underrättelse om domstolens tillstånd i ett fall som avses i 133 § skall göras en grundanmälan som avses i 103 §.

Har fusionen enligt 137 § 1 mom. förfallit, skall den överlåtande kassan utan dröjsmål anmäla detta till social- och hälsovårdsministeriet för anteckning i registret. Har en registeranmälan som avses i 1 mom. inte gjorts inom föreskriven tid eller har domstolen avslagit ansökningen, skall ministeriet i registret anteckna att fusionen har förfallit.

Fusion anses ha ägt rum när domstolens fusionstillstånd har antecknats i försäkringskasseregistret. Vid fusion som avses i 133 § krävs dessutom att bildandet av den övertagande kassan har antecknats i registret.

Den överlåtande kassans tillgångar och skulder frånsett ersättningsyrkanden som avses i 151-153 §§ övergår genom fusionen till den övertagande kassan. Samtidigt blir den överlåtande kassans medlemmar och delägare medlemmar och delägare i den övertagande kassan.

Utöver det som föreskrivs i 132 a § 5 mom. skall delningsavtalet innehålla

Om det vid delning uppdagas tillgångar som inte är skiftade enligt delningsavtalet, tillhör dessa den ursprungliga pensionskassan och den övertagande pensionskassan eller de övertagande pensionskassorna i samma förhållande som deras ansvarsandelar.

Den ursprungliga pensionskassan och den övertagande pensionskassan eller de övertagande pensionskassorna är solidariskt ansvariga för den ursprungliga pensionskassans skulder som inte har skiftats enligt delningsavtalet och som har uppkommit innan verkställandet av delningen registrerades. Pensionskassans sammanlagda ansvar uppgår dock högst till värdet av den nettoegendom som återstår för den eller övergår till den.

Om en försäkringskassa äger samtliga aktier i ett aktiebolag, kan kassans och bolagets styrelser avtala att bolaget skall fusioneras med kassan. På fusionen tillämpas i tillämpliga delar vad 14 kap. lagen om aktiebolag stadgar om dotterbolagsfusion, med undantag för 8-11 §, stadgandena i 12 § om inlösen av aktier i det överlåtande bolaget, andra meningen i 14 § 1 mom. samt 18 §, om inte något annat stadgas i denna paragraf. Kassan skall dessutom anmäla fusionsplanen till vederbörande ministerium för anteckning i försäkringskasseregistret.

Inom två månader efter att försäkringskassan och aktiebolaget har godkänt fusionsplanen skall de ansöka om ministeriets samtycke till fusionsplanen och om fastställelse av eventuella ändringar av kassans stadgar. Till ansökan skall fogas en utredning över att de registreringar som avses i 1 mom. har gjorts. När ministeriet behandlar tillståndsansökan skall i tillämpliga delar iakttas 135 § 2 och 3 mom.

Försäkringskassan och aktiebolaget skall i enlighet med 14 kap. 13 § lagen om aktiebolag ansöka om patent- och registerstyrelsens tillstånd att verkställa fusionen. Tillståndet skall sökas inom fyra månader från det ministeriet har gett det samtycke som avses i 2 mom. Till ansökan skall fogas en utredning över att det samtycke som avses i 2 mom. har antecknats i försäkringskasseregistret. Patent- och registerstyrelsen skall utan dröjsmål anmäla om beslut om beviljande eller förvägrande av tillstånd till ministeriet. Ministeriet skall göra en anteckning om beviljandet eller förvägrandet av tillstånd i försäkringskasseregistret.

Försäkringskassan och aktiebolaget skall anmäla fusionen för anteckning i patent- och registerstyrelsens handelsregister i enlighet med 14 kap. 16 § lagen om aktiebolag, i annat fall förfaller fusionen. Till anmälan skall fogas en utredning över att fusionen antecknats i försäkringskasseregistret. Patent- och registerstyrelsen skall utan dröjsmål till ministeriet anmäla att fusionen registrerats eller att registrering förvägrats.

Har de registeranmälningar som avses i 3 mom. inte gjorts inom föreskriven tid eller har patent- och registerstyrelsen avslagit en ansökan, skall ministeriet i registret anteckna att fusionen har förfallit.

Andra försäkringskassor än pensionskassor kan delas så som bestäms i detta kapitel. Om delning av en pensionskassa bestäms i 132 a §.

Om minst en tiondel av medlemmarna i en försäkringskassa ( primärkassan ) inom en i stadgarna angiven tid, dock högst ett år, lämnar kassan och blir medlemmar i någon annan kassa ( den övertagande kassan ) eller i en ny kassa som huvudsakligen bedriver samma slags verksamhet ( den nya kassan ), har den övertagande eller nya kassan rätt att få en mot de i 149 § 2 mom. angivna medlemmarnas andel svarande del av skillnaden mellan primärkassans tillgångar och skulder ( nettotillgångarna ), ifall detta föreskrivs i primärkassans stadgar.

De medlemmars andel av primärkassans nettotillgångar, som flyttar över till den övertagande eller nya kassan, beräknas enligt förhållandet mellan de medlemsavgifter som de har betalt och de sammanlagda medlemsavgifterna under de fem föregående kalenderåren, om någon annan beräkningsgrund inte anges i kassans stadgar.

Avgående medlemmar skall inom tre månader efter utgången av den tid som avses i 143 § 1 mom. skriftligen meddela primärkassans styrelse om de ämnar bli medlemmar i en annan kassa eller om de bildar en ny kassa. Om ett sådant meddelande inte ges inom den utsatta tiden, förfaller primärkassans skyldighet att överlämna tillgångar.

Angående delning av en försäkringskassa beslutar kassamötet. Styrelsen skall utan dröjsmål på grund av ett meddelande som avses i 144 § sammankalla ett möte för att besluta om delningen. Beslutet skall fattas enligt 51 §. Om kassamötet inte fattar något beslut i saken, skall styrelsen ansöka om delning hos social- och hälsovårdsministeriet. Ansökningen kan också göras av en styrelsemedlem, verkställande direktören, en revisor eller en avgående medlem.

Efter delningsbeslutet skall primärkassans styrelse inom tre månader utreda storleken av kassans nettotillgångar, göra ett förslag till delning av tillgångarna samt begära revisorernas utlåtande i saken. Utlåtandet skall ges till styrelsen inom en månad från begäran därom. Social- och hälsovårdsministeriet kan förlänga tiden för utredning av nettotillgångarna till högst sex månader.

Nettotillgångarna skall räknas ut per det datum då delningsbeslutet fattades.

Inom en månad efter att revisorerna givit sitt utlåtande om delningsförslaget, skall primärkassan ansöka om social- och hälsovårdsministeriets samtycke till verkställighet av delningen, vid äventyr att delningen förfaller.

Om ministeriet inte anser att delningsansökningen skall avslås utan ytterligare utredningar, skall det på primärkassans bekostnad införa en kungörelse om ansökningen i den officiella tidningen. I kungörelsen skall de som har anmärkningar att göra mot ansökningen uppmanas att anföra dem hos ministeriet inom en tid, dock högst två månader, som detta bestämmer. Ministeriet skall ålägga primärkassan att utan dröjsmål, så som anges i kassans stadgar, underrätta sina medlemmar och delägare om kungörelsen.

Ministeriet skall ge sitt samtycke till verkställigheten av delningen, om åtgärden inte kränker de försäkrades intressen och det inte heller finns några andra skäl mot den.

Social- och hälsovårdsministeriet skall anteckna sitt samtycke till delning av en försäkringskassa i försäkringskasseregistret.

Den övertagande eller nya kassans styrelse skall underrätta primärkassan om vilka av de personer som gjort en anmälan enligt 144 § har blivit medlemmar i den övertagande eller nya kassan samt vilka som vid anmälningstidpunkten fortfarande är medlemmar i primärkassan.

När en underrättelse enligt 1 mom. har givits skall den skiftesandel som primärkassans medlemmar vid anmälningstidpunkten har av primärkassans nettotillgångar överlåtas till den övertagande eller nya kassan.

Om den nya kassan inte anmäls för anteckning i försäkringskasseregistret inom ett år efter social- och hälsovårdsministeriets samtycke enligt 147 §, har primärkassans skyldighet att överlåta tillgångar till den nya kassan förfallit.

En stiftare, styrelsemedlem och medlem av förvaltningsrådet samt verkställande direktören är skyldiga att ersätta skada som de i sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet har åsamkat försäkringskassan. Detsamma gäller skada som de genom överträdelse av denna lag, kassans stadgar eller de för försäkring fastställda grunderna har tillfogat en medlem, en delägare eller någon annan.

152 § har upphävts genom L 28.10.1994/945 .

Medlemmarna, delägarna och representantskapet är skyldiga att ersätta skada som de genom att medverka till överträdelse av denna lag, försäkringskassans stadgar eller de för försäkring fastställda grunderna uppsåtligen eller genom grov oaktsamhet har åsamkat kassan, en medlem, en delägare eller någon annan.

Om jämkning av skadestånd samt fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga gäller 2 och 6 kap. skadeståndslagen (412/74)

Vad 1 mom. stadgar om jämkning av skadestånd skall i fråga om stiftare, styrelsemedlemmar eller medlemmar av förvaltningsrådet samt verkställande direktören iakttas endast om de gjort sig skyldiga till lindrig vårdslöshet. (28.10.1994/945)

Beslut om väckande av skadeståndstalan för försäkringskassans räkning med stöd av 151-153 §§ fattas av kassamötet. Styrelsen har dock rätt att besluta om väckande av skadeståndstalan på grund av en straffbar gärning. Om styrelsen inte fattar beslut om att väcka talan, kan social- och hälsovårdsministeriet förordna ett ombud som skall driva åtalet för kassans räkning. Till ombudet skall betalas ett av ministeriet godkänt arvode och kostnadsersättning av kassans medel. Om dessa inte förslår för betalning av arvodet och ersättningen, skall den bristande delen betalas av de medel som uppbärs hos kassorna som ersättning för försäkringsinspektionens kostnader.

Kassamötets beslut om beviljande av ansvarsfrihet eller avstående från att väcka talan hindrar inte kassan att väcka talan, om inte kassamötet i bokslutet, verksamhetsberättelsen eller revisionsberättelsen eller annars fått väsentligen riktiga och fullständiga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan. (30.12.2004/1324)

Om kassan försätts i konkurs på ansökan som gjorts inom två år från kassamötets beslut om att bevilja ansvarsfrihet eller att inte väcka talan, får konkursboet föra talan utan hinder av detta beslut.

Har kassamötet beviljat ansvarsfrihet eller annars beslutat att inte väcka skadeståndstalan, men har försäkringskassans medlemmar och delägare eller medlemmar av representantskapet med minst en tredjedel av det vid mötet företrädda röstetalet röstat mot beslutet, kan talan föras på kassans vägnar utan hinder av 155 § 1 och 2 mom.

Talan kan väckas av medlemmar och delägare eller av medlemmar av representantskapet med minst ett röstetal motsvarande det som innehas av sådana i 1 mom. angivna medlemmar och delägare eller medlemmar av representantskapet som har motsatt sig beslutet. Om en medlem, en delägare eller en medlem av representantskapet återkallar sin talan, kan likväl de övriga som väckt talan fullfölja denna.

Talan skall väckas inom tre månader från kassamötets beslut eller, om granskning enligt 69 § har yrkats, från det utlåtande över granskningen har lagts fram på kassamötet eller ansökan om förordnande av granskare har avslagits.

De medlemmar, delägare eller medlemmar av representantskapet som väckt talan skall svara för rättegångskostnaderna. De har dock rätt att av kassan få ersättning för kostnaderna, i den mån de medel som kassan har vunnit genom rättegången räcker för ändamålet.

Talan på försäkringskassans vägnar kan med stöd av 151 eller 153 § eller med stöd av bestämmelsen om revisors skadeståndsskyldighet enligt 10 kap. 9 § i revisionslagen, om talan inte grundas på en straffbar gärning, inte väckas mot

Har tiden för väckande av talan på kassans vägnar löpt ut, kan i 155 § 3 mom. nämnd talan inte väckas sedan en månad har förflutit från konkursbevakningen.

Detta kapitel ska tillämpas på EES-tilläggspensionskassors gränsöverskridande verksamhet och på utländska EES-tilläggspensionsanstalters verksamhet.

Pensionskassor som beviljar frivilliga tilläggspensioner och pensionskassor som beviljar både frivilliga tilläggspensioner och lagstadgade pensioner kan hos Finansinspektionen ansöka om tillstånd att verka som EES-tilläggspensionskassa. På ansökan om tillstånd ska tillämpas vad som i detta kapitel föreskrivs om tillståndsförfarandet i fråga om gränsöverskridande verksamhet.

En till EES-tilläggspensionskassa ombildad pensionskassas avdelning för lagstadgad pensionsverksamhet får inte bedriva gränsöverskridande verksamhet.

En EES-tilläggspensionskassa ska ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen innan den gränsöverskridande verksamheten inleds och finansiering i anslutning därtill tas emot från ett finansierande företag.

En EES-tilläggspensionskassa ska i anslutning till tillståndsansökan informera Finansinspektionen om

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas i anslutning till tillståndsansökan.

Om Finansinspektionen gör bedömningen att en EES-tilläggspensionskassa med beaktande av dess administrativa uppbyggnad, dess finansiella ställning och dess lednings anseende, yrkeskvalifikationer samt erfarenhet på området har förutsättningar att bedriva den föreslagna gränsöverskridande verksamheten, ska Finansinspektionen inom tre månader från mottagandet av de uppgifter som avses i 157 b § 2 mom. vidarebefordra uppgifterna till den behöriga myndigheten i den stat som avses i 157 b § 2 mom. 1 punkten och underrätta EES-tilläggspensionskassan om detta. Till anmälan ska fogas beslutet om tillstånd att inleda den gränsöverskridande verksamheten.

Om Finansinspektionen gör bedömningen att en EES-tilläggspensionskassa inte uppfyller de i 1 mom. stadgade förutsättningarna för att bedriva gränsöverskridande verksamhet, ska Finansinspektionen avslå tillståndsansökan som avses i 157 b § 1 mom. inom tre månader från det att den fick de uppgifter som avses i 157 b § 2 mom.

Finansinspektionen ska informera en EES-tilläggspensionskassa som ansöker om tillstånd om de social- och arbetsrättsliga krav som i samband med gränsöverskridande verksamhet ska tillämpas på tilläggspensionsarrangemang och som har uppställts av den behöriga myndigheten i värdstaten samt om betydande förändringar av de nämnda kraven. På en EES-tilläggspensionskassas gränsöverskridande verksamhet ska inte tillämpas vad som i 8 kap. i denna lag föreskrivs om information, begränsning av en försäkringskassas ansvar och utbetalning av förmåner.

Finansinspektionen ska informera den sökande EES-tilläggspensionskassan om de krav gällande gränsöverskridande verksamhet som värdstatens behöriga myndighet har uppställt i fråga om information som ska ges presumtiva försäkrade, försäkrade och förmånstagare samt betydande förändringar av den ovan avsedda kraven.

En EES-tilläggspensionskassa som har fått det ovan i 157 c § 1 mom. avsedda tillståndet kan börja bedriva gränsöverskridande verksamhet efter att ha informerats om de ovan i 1 och 2 mom. avsedda krav eller sex veckor från det att värdstatens behöriga myndighet har fått de uppgifter som avses i 157 b § 2 mom.

Om värdstatens behöriga myndighet meddelar Finansinspektionen att en EES-tilläggspensionskassa i sin verksamhet inte iakttar de krav som avses i 157 d § 1 och 2 mom., ska Finansinspektionen i samarbete med värdstatens behöriga myndighet vidta de åtgärder som behövs för att tilläggspensionskassan ska upphöra med överträdelsen.

En EES-tilläggspensionskassa som bedriver gränsöverskridande verksamhet ska fullt ut och ständigt täcka pensionsansvaret i fråga om samtliga tilläggspensionsarrangemang som den förvaltar.

Finansinspektionen ska i försäkringskasseregistret som EES-pensionskassor med tilläggspensionsverksamhet anteckna också pensionskassor bedriver gränsöverskridande verksamhet. Om en EES-pensionskassas gränsöverskridande verksamhet upphör ska Finansinspektionen avregistrera kassan som EES-tilläggspensionskassa.

Finansinspektionen ska i försäkringskasseregistret anteckna de EES-stater där en EES-pensionskassa är verksam.

Finansinspektionen ska meddela Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten de registeruppgifter som avses i 1 och 2 mom.

Utländska EES-tilläggspensionsanstalter har i enlighet med 125 h och 125 i § i lagen om pensionsstiftelser rätt att bedriva gränsöverskridande verksamhet i Finland.

Detta kapitel ska tillämpas på pensionskassor med minst 100 försäkrade inom tilläggspensionsverksamheten samt på pensionskassor som från och med följande räkenskapsperiod har gjort en sådan anmälan till Finansinspektionen som avses i 2 b § 1 mom. Detta kapitel ska tillämpas också på pensionskassor med färre än 100 försäkrade inom tilläggspensionsverksamheten, om den pensionskassa som är övertagande tilläggspensionsanstalt eller den utländska EES- tilläggspensionsanstalt som är övertagande tilläggspensionsanstalt inte bedriver gränsöverskridande verksamhet efter överlåtelsen.

En pensionskassa kan överlåta alla eller en del av ett tilläggspensionsarrangemangs ansvar inklusive försäkringstekniska avsättningar, andra skyldigheter och rättigheter samt pensionsansvar som kan överföras och andra motsvarande tillgångar eller motsvarande betalningar till den övertagande tilläggspensionsanstalten under de förutsättningar som föreskrivs i detta kapitel.

Den pensionskassa vars tilläggspensionsarrangemang överlåts ska svara för överlåtelsekostnaderna.

På överlåtelse av en del av ett tilläggspensionsarrangemang ska tillämpas vad som i detta kapitel föreskrivs om överlåtelse av tilläggspensionsarrangemang. På gränsöverskridande överlåtelse av tilläggspensionsarrangemang som avses i detta kapitel ska inte tillämpas 12 kap.

Utöver vad som i 31 § föreskrivs om en pensionskassas styrelses beslut är en förutsättning för en överlåtelse som avses i 157 i § 2 mom. ett beslut som innebär att överlåtelsen godkänns av en majoritet av den överlåtande pensionskassans styrelsemedlemmar som företräder de personer som hör till verksamhetskretsen. Om förmånstagarna inte hör till den överlåtande pensionskassans verksamhetskrets är en förutsättning för överlåtelsen att majoriteten av förmånstagarna godkänner överlåtelsen. Förmånstagare som inte hör till verksamhetskretsen ska utöva sin beslutanderätt per post eller genom datakommunikation. Förmånstagarnas beslut blir det förslag som har biträtts med över hälften av de avgivna rösterna.

En pensionskassa ska minst en månad före ett sådant beslut som avses i 1 mom. till de försäkrade som omfattas av det försäkringsbestånd som överlåts och till de styrelsemedlemmar som företräder dem samt till förmånstagarna sända ett meddelande om planen för överlåtelse av tilläggspensionsarrangemanget samt hålla information om överlåtelsevillkoren tillgänglig för dem på sitt kontor eller på sina webbsidor. Till förmånstagare som inte hör till verksamhetskretsen ska minst en månad före ett beslut enligt i 1 mom. sändas anvisningar om det omröstningsförfarande som avses ovan.

En förutsättning för överlåtelse av ett tilläggspensionsarrangemang är dessutom att den arbetsgivare vars tilläggspensionsarrangemang överlåts på förhand har gett sitt samtycke till överlåtelsen.

En förutsättning för en pensionskassas gränsöverskridande överlåtelse av ett tilläggspensionsarrangemang enligt 157 i § 2 mom. är att den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat ger sitt godkännande efter det att Finansinspektionen har gett sitt förhandsgodkännande av den ansökan om gränsöverskridande överlåtelse från den övertagande tilläggspensionsanstalten som inkommit från den behöriga myndigheten.

Finansinspektionen ska efter att från den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat ha fått den ovan nämnda anstaltens ansökan om gränsöverskridande överlåtelse bedöma om

Finansinspektionen ska inom åtta veckor från det att ansökan enligt 1 mom. har mottagits översända sin bedömning till den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat.

När Finansinspektionen av den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat har informerats om att överlåtelsen godkänts och överlåtelsen leder till gränsöverskridande verksamhet, ska Finansinspektionen informera den ovan avsedda behöriga myndigheten om de social- och arbetsrättsliga krav som ska tillämpas på tilläggspensionsarrangemanget och enligt vilka tilläggspensionsarrangemanget ska förvaltas samt om betydande förändringar av de krav som nämns ovan.

Finansinspektionen ska dessutom informera den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat om de krav som ska tillämpas på översändande av informationen till presumtiva försäkrade, försäkrade och förmånstagare samt om betydande förändringar när det gäller översändandet av information som nämns ovan.

Finansinspektionen ska sända ett meddelande enligt 1 och 2 mom. inom fyra veckor efter att ha fått vetskap om att ansökan om överlåtelsen har godkänts.

Om Finansinspektionen i en situation som avses i 157 l § är värdstatens behöriga myndighet, ska Finansinspektionen se till att den övertagande tilläggspensionsanstalten uppfyller de krav som avses i 157 l § 1 och 2 mom. Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat om överträdelser som den har upptäckt i samband med tillsynen. Om en överträdelse fortsätter trots eller i avsaknad av den ovan avsedda behöriga myndighetens åtgärder, kan Finansinspektionen begränsa eller förbjuda den övertagande tilläggspensionsanstaltens verksamhet i Finland med iakttagande av vad som i 61 § 3 mom. i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om begränsning av och förbud mot utländska EES-filialers verksamhet.

En pensionskassa som bedriver tilläggspensionsverksamhet kan i samband med en gränsöverskridande överlåtelse verka som övertagande tilläggspensionsanstalt, om de förutsättningar för överlåtelsen som föreskrivs i detta kapitel är uppfyllda.

En förutsättning för överlåtelse är att de försäkrade och förmånstagarna eller de företrädare för de försäkrade och förmånstagarna som omfattas av tilläggspensionsarrangemanget på förhand har gett sitt samtycke till överlåtelsen och att de försäkrade och förmånstagarna hör till pensionskassans verksamhetskrets enligt 4 §. En förutsättning för överlåtelsen är dessutom att det företag som finansierar tilläggspensionsarrangemanget har gett sitt samtycke på förhand och ansluter sig till pensionskassan som delägare.

Den överlåtande tilläggspensionsanstalten ska svara för överlåtelsekostnaderna.

En pensionskassa som har för avsikt att verka som övertagande tilläggspensionsanstalt ska hos Finansinspektionen ansöka om tillstånd för gränsöverskridande överlåtelse av tilläggspensionsarrangemanget. Av ansökan ska framgå

Finansinspektionen ska utan dröjsmål för bedömning översända en ansökan enligt 1 mom. till den överlåtande tilläggspensionsanstaltens behöriga myndighet.

Finansinspektionen ska utifrån en ansökan enligt 157 o § bedöma om

Finansinspektionen ska till den pensionskassa som ansöker om tillstånd sända sitt beslut om godkännande av eller avslag på ansökan om tillstånd inom tre månader efter att ha mottagit ansökan och till den behöriga myndigheten i den överlåtande tilläggspensionsanstaltens hemstat inom två veckor efter att den fattat beslutet. Om Finansinspektionen inte meddelar ett beslut inom den föreskrivna tiden på tre månader, kan den pensionskassa som ansöker om tillstånd söka ändring genom besvär. Besvären anses då avse ett beslut av Finansinspektionen om avslag av ansökan. Besvär får anföras till dess att Finansinspektionen har meddelat sitt beslut om godkännande eller avslag. Finansinspektionen ska underrätta besvärsmyndigheten om beslutet i ärendet.

Om en gränsöverskridande överlåtelse utmynnar i gränsöverskridande verksamhet ska Finansinspektionen informera den övertagande pensionskassan om de social- och arbetsrättsliga krav som ska tillämpas på den gränsöverskridande verksamheten samt om den information som ska ges till presumtiva försäkrade, försäkrade och förmånstagare gällande de krav som ställts av den behöriga myndigheten i den överlåtande tilläggspensionsanstaltens hemstat. Finansinspektionen ska översända den ovan avsedda informationen inom en vecka från det att den informerats av den behöriga myndigheten i tilläggspensionsanstaltens hemstat.

Om en pensionskassa som i egenskap av övertagande tilläggspensionsanstalt bedriver gränsöverskridande verksamhet inte uppfyller de arbets- och socialrättsliga krav som avses i 1 mom. eller de krav som gäller översändande av information, ska Finansinspektionen i samråd med den behöriga myndigheten i värdstaten vidta åtgärder för att överträdelsen ska upphöra.

En pensionskassa som ansöker om tillstånd enligt 157 o § får börja förvalta det tilläggspensionsarrangemang som ska överlåtas efter att ha fått Finansinspektionens godkännande beslut enligt 157 p § 2 mom. eller om pensionskassan inte har fått Finansinspektionens godkännande eller avslag inom fyra månader och tre veckor från inlämnandet ansökan.

Om en gränsöverskridande överlåtelse när en pensionskassa verkar som övertagande tilläggspensionsanstalt utmynnar i gränsöverskridande verksamhet, ska 157 g § tillämpas på antecknande av pensionskassan i försäkringskasseregistret.

Om Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i hemstaten för det överlåtande eller mottagande tjänstepensionsinstitutet har meningsskiljaktigheter som gäller förfarandet för överföring av tilläggspensionsarrangemang, innehållet i åtgärder eller den behöriga myndighetens passivitet kan Finansinspektionen med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten inleda ett sådant icke-bindande medlingsförfarande som avses i artikel 31 andra stycket c) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG.

Utan hinder av vad som stadgas om laga domstol i tvistemål får skadeståndstalan enligt 155 och 156 §§ föras vid den allmänna underrätten på försäkringskassans hemort. Samma domstol kan även behandla ett skadeståndsyrkande som grundar sig på brott.

En stämning anses ha tillställts försäkringskassan då den delgivits en styrelsemedlem eller någon annan som enligt 34 § har rätt att ensam eller tillsammans med en annan person teckna kassans namn.

Om styrelsen vill väcka talan mot kassan, skall den sammankalla kassamötet för val av ett ombud som skall företräda kassan. Stämningen anses härvid ha tillställts kassan då den lagts fram på kassamötet.

Vill styrelsen klandra kassamötets beslut, är talerätten inte förverkad enligt 55 § 2 mom., om det kassamöte vid vilket ett ombud skall utses sammankallas inom tre månader från det kassamöte vars beslut talan avser.

När en klandertalan mot kassamötets beslut har väckts, kan domstolen på kärandens yrkande innan målet avgörs föreskriva att beslutet inte får verkställas. Domstolens ordförande kan interimistiskt utfärda en sådan föreskrift till dess ärendet upptas vid domstolen. Domstolen kan återkalla sin föreskrift, om skäl därtill uppkommer.

Över ett avgörande som avses i 1 mom. får särskilda besvär inte anföras. Social- och hälsovårdsministeriet skall utan dröjsmål på tjänstens vägnar underrättas om avgörandet.

Det kan bestämmas i en försäkringskassas stadgar att tvister om skadeståndsskyldighet som avses i 14 kap. mellan å ena sidan kassan och å andra sidan styrelsen, en styrelsemedlem, verkställande direktören, en revisor, en medlem eller en delägare skall avgöras av skiljemän. En sådan bestämmelse har samma verkan som ett skiljeavtal.

Då en tvist mellan kassan och styrelsen hänskjuts till skiljemän skall iakttas vad 159 § 2 och 3 mom. stadgar om tillsättande av ombud och tiden för det.

Den som

Den som

Den som

skall, om inte gärningen är ringa eller strängare straff stadgas i någon annan lag, för försäkringskasseförseelse dömas till böter.

Den som i egenskap av anställd hos en försäkringskassa eller dess tjänsteföretag eller som i egenskap av medlem eller suppleant i dessas organ eller som vid utförande av en uppgift på uppdrag av försäkringskassan eller som i egenskap av anställd hos eller medlem av en nämnd inom försäkringsbranschen eller ett motsvarande organ eller som i egenskap av sakkunnig på grundval av ett uppdrag eller som med stöd av 165 b eller 165 c § har fått veta något om försäkringskassans, försäkringskassans delägares eller medlems eller någon annans ekonomiska ställning eller företagshemlighet eller hälsotillstånd eller något som berör andra personliga förhållanden får inte röja detta för utomstående, om inte den till vars förmån tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke till att saken röjs eller om inte annat föreskrivs i lag. (10.8.2018/627)

Om tystnadsplikt för den som utför en uppgift på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet eller Försäkringsinspektionen föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) .

Till straff för brott mot den tystnadsplikt som avses i 165 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen (39/1889) , om inte gärningen skall bestraffas enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller om inte strängare straff för den bestäms någon annanstans i lag.

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har social- och hälsovårdsministeriet rätt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till

Trots bestämmelserna i 165 § har en försäkringskassa rätt att lämna ut uppgifter som omfattas av tystnadsplikten

En försäkringskassa kan i de fall som avses i 1 mom. lämna ut endast sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av ärenden som avses i det momentet.

166 § har upphävts genom L 19.12.2008/899 .

1 mom. har upphävts genom L 19.12.2008/899 . (19.12.2008/899)

Var och en har rätt att ta del av försäkringskassors bokslut och verksamhetsberättelser som social- och hälsovårdsministeriet och Försäkringsinspektionen har i sin besittning. (30.12.2004/1324)

168 § har upphävts genom L 9.12.2005/1016 .

169 § har upphävts genom L 9.12.2005/1016 .

En pensionskassa skall ha en försäkringsmatematiker för uppgörande av försäkringstekniska kalkyler och utredningar. Behörighetsvillkoren för försäkringsmatematikern bestäms enligt 18 kap. 8 § lagen om försäkringsbolag. I fråga om försäkringsmatematikerns uppgifter gäller i tillämpliga delar 1 och 2 §§ förordningen om försäkringsmatematiker vid försäkringsbolag (464/95) .

Försäkringsmatematikern vid en pensionskassa skall göra en försäkringsteknisk analys av pensionskassans tillstånd minst vartannat år eller oftare, om Försäkringsinspektionen anser det vara motiverat. Försäkringsinspektionen meddelar vid behov anvisningar om uppgörande av analysen. (29.1.1999/84)

Pensionskassan skall göra anmälan till ministeriet när den har anställt en försäkringsmatematiker och när denne har avgått.

Social- och hälsovårdsministeriet får meddela föreskrifter om tillämpningen av denna paragraf.

Vad 170 § stadgar gäller också andra försäkringskassor, om i deras ansvarsskuld ingår sådant premieansvar som avses i 79 § 2 mom.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Vad som i denna lag föreskrivs om socialoch hälsovårdsministeriet eller vederbörande ministerium, gäller efter att lagen om Försäkringsinspektionen (78/1999) trätt i kraft Försäkringsinspektionen, om något annat inte följer av 2 mom.

På Finansinspektionen tillämpas inte vad som i 65 §, 70 § 1 mom., 74 a § 1 mom. 2 punkten, 74 b § 1, 2, 4 och 5 mom., 77 §, 79 § 2 mom., 82 a § 4 mom., 83 § 3 mom. 3 punkten och 4 mom., 83 a § 1 och 3 mom., 83 b § 9 mom., 91 § 4 mom., 97 § 2 mom., 132 § 3 mom., 165 § 2 mom., 165 b §, 165 c § 1 mom. 5 punkten och 3 mom., 167 § och 170 § 4 mom. i denna lag föreskrivs om social- och hälsovårdsministeriet eller vederbörande ministerium. (19.12.2008/899)

Denna lag, nedan den nya lagen, träder i kraft den 1 januari 1993.

Genom den nya lagen upphävs, med de undantag som nämns nedan, lagen den 19 juni 1942 om understödskassor (471/42) , nedan den gamla lagen, jämte ändringar.

När den nya lagen träder i kraft ombildas de under den gamla lagens giltighetstid registrerade understödskassorna till försäkringskassor, understödskasseregistret till försäkringskasseregistret och understödskasseföreningen till försäkringskasseföreningen. Den nya lagen tillämpas på kassorna efter den nämnda tidpunkten, om inte något annat följer av detta kapitel.

Reservfonder som bildats enligt den gamla lagens 27 § och säkerhetsfonder som bildats enligt dess 28 § ombildas när den nya lagen träder i kraft till reservfonder enligt denna lag.

Ingår i en innan den nya lagen trätt i kraft registrerad försäkringskassas stadgar bestämmelser som strider mot den nya lagen, skall i stället för dem iakttas den nya lagen.

Är stadgarna för en kassa som har registrerats före ikraftträdandet bristfälliga enligt den nya lagen eller innehåller de bestämmelser som strider mot den nya lagen, skall kassans styrelse utan dröjsmål föreslå kassamötet att stadgarna skall ändras så att de stämmer överens med den nya lagen. För stadgeändringarna skall inom två år efter att den nya lagen trätt i kraft sökas social- och hälsovårdsministeriets fastställelse.

Har verksamhetssektorn för en försäkringskassa som har registrerats innan den nya lagen trätt i kraft definierats så att till kassan har kunnat höra sådana medlemmar och andra försäkrade samt delägare som enligt 4 § inte kan höra till kassans verksamhetssektor, kan dessa medlemmar, försäkrade och delägare utan hinder av 175 § fortsätta att höra till kassans verksamhetssektor också efter ikraftträdandet, om en bestämmelse om detta tas in i kassans stadgar. Med stöd av denna bestämmelse kan också de vara försäkrade i kassan som har blivit anställda hos en delägare efter ikraftträdandet. Kassan skall för en stadgebestämmelse som avses i denna paragraf ansöka om social- och hälsovårdsministeriets fastställelse inom den tid som stadgas i 175 § 2 mom.

En försäkringskassa som har anmälts till registrering innan den nya lagen trätt i kraft samt en stadgeändring för vilken ansökts om fastställelse före ikraftträdandet får registreras enligt den gamla lagen.

En försäkringskassa kan efter att den nya lagen stadfästs, utan hinder av 175 § besluta ändra sina stadgar så att de stämmer överens med den nya lagen. Beslutet skall fattas i den ordning som den gamla lagen stadgar. En ansökan om fastställelse av stadgeändringen kan göras och social- och hälsovårdsministeriets beslut på ansökningen kan registreras före den nya lagens ikraftträdande med en anteckning om att de fastställda stadgarna träder tidigast i kraft samtidigt som den nya lagen.

Utan hinder av vad i 6 § stadgas om en försäkringskassas medlemsantal kan en försäkringskassa, som har registrerats innan den nya lagen trätt i kraft, fortsätta sin verksamhet, om den fortfarande bedriver likadan försäkringsverksamhet som under den gamla lagens giltighetstid och uppfyller de krav beträffande minimiantalet medlemmar som fastställts i stadgarna under den gamla lagens giltighetstid. Om medlemsantalet sjunker under det i stadgarna fastställda minimiantalet eller om kassans försäkringsverksamhet förändras till sin karaktär eller om kassans verksamhetssektor eller förmånerna förändras, skall kassan uppfylla de i 6 § stadgade kraven inom två år efter det att medlemsantalet blivit mindre än det i stadgarna förutsatta antalet eller en ändring av stadgarna som förändrar försäkringsverksamhetens art eller verksamhetssektorn eller förmånerna har godkänts vid kassamötet. Social- och hälsovårdsministeriet kan av särskilda skäl på ansökan av kassan förlänga tiden till högst fem år, om inte de försäkrades intressen därigenom äventyras.

De försäkringskassor vilkas ansvarsskuld när den nya lagen träder i kraft inte uppfyller de krav som stadgas i den nya lagen skall täcka underskottet inom högst 25 år efter ikraftträdandet enligt en plan som social- och hälsovårdsministeriet har godkänt.

De undantag som social- och hälsovårdsministeriet har meddelat enligt den gamla lagens 107 § gäller i fyra år efter att den nya lagen trätt i kraft. Ministeriet kan på ansökan av kassan förlänga undantagens giltighetstid också efter dessa fyra år, dock till högst fem år, om inte de försäkrade intressena därigenom äventyras. En förlängningsansökan skall göras till ministeriet inom fyra år efter att den nya lagen trätt i kraft.

Utan hinder av 7 § 3 mom. får en försäkringskassa fortfarande äga de aktier och andelar som den fick äga innan den nya lagen träder i kraft. Om det antal aktier och andelar som kassan äger eller den bestämmanderätt som avses i lagen överskrider den övre gräns som den nya lagen stadgar vid den tidpunkt då denna träder i kraft, får kassans relativa andel av det företags aktier, andelar eller bestämmanderätt som ägandet avser inte stiga högre än den var vid ikraftträdandet. Har kassans andel minskat efter att den nya lagen trätt i kraft, men alltjämt överskrider den lagstadgade övre gränsen, får kassans relativa ägarandel inte längre stiga från denna lägre nivå.

Ett ärende som gäller upplösning av en försäkringskassa skall handläggas och avgöras samt anmälas för registrering enligt den gamla lagen, om offentlig stämning har sökts innan den nya lagen trätt i kraft.

Ett ärende som gäller ansvarsöverföring skall handläggas och avgöras enligt den gamla lagen, om social- och hälsovårdsministeriets samtycke har sökts innan den nya lagen trätt i kraft.

Sammansättningen av en styrelse, ett förvaltningsråd eller ett representantskap som valts innan den nya lagen trätt i kraft skall ändras i överensstämmelse med den nya lagen inom två år från ikraftträdandet. Verkställande direktören skall anmälas till försäkringskasseregistret inom tre månader efter att social- och hälsovårdsministeriet har fastställt försäkringskassans stadgar enligt den nya lagen.

En styrelsemedlem, en medlem av förvaltningsrådet, en revisor eller en likvidator som har valts innan den nya lagen trätt i kraft får, även om han enligt den nya lagen inte är behörig, kvarstå i uppdraget tills ett nytt val förrättas, dock högst två år efter ikraftträdandet. Vad som sägs här gäller i tillämpliga delar också den som har rätt att teckna kassans namn och har utsetts före ikraftträdandet.

En under den gamla lagens giltighetstid utfärdad kallelse till kassamöte skall anses laglig, om den har utfärdats enligt den lagen.

Talan om att ett innan den nya lagen trätt i kraft fattat kassamötes beslut är ogiltigt samt andra yrkanden som har gjorts inom föreskriven tid skall slutbehandlas och avgöras enligt den gamla lagen.

På ett bokslut som har uppgjorts för en räkenskapsperiod som börjat innan den nya lagen trätt i kraft skall tillämpas den lagstiftning som gäller vid ikraftträdandet.

Vad som i någon annan lag stadgas om understödskassor skall på motsvarande sätt tillämpas på försäkringskassor. Hänvisningar i andra lagar till lagen om understödskassor skall anses syfta på den nya lagen.

De belopp som anges i den nya lagens 8 kap. motsvarar det för 1991 fastställda löneindextalet enligt 94 §.