Go to front page
Legislation

72/1956

Updated legislation

Updated legislative texts incorporating amendments to an act or decree

Statutes followed up to and including statute 59/2025.

Lag om sjömanspensioner

Not valid
Denna lag har upphävts genom L om införande av lagen om sjömanspensioner 22.12.2006/1291 .
Keywords
Pension, Sjömanspension
Type of statute
Lag
Administrative sector
Social- och hälsovårdsministeriet
Date of Issue
Entry into force
ELI identifier
http://data.finlex.fi/eli/sd/1956/72/ajantasa/2006-12-08/swe

I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:

1 kap.Allmänna bestämmelser

1 §

En arbetstagare, som utför i sjömanslagen (423/78) nämnt arbete på finskt handelsfartyg i utrikesfart, på sjögående bärgnings- eller fiskefartyg som används i förvärvssyfte eller på annat isbrytarfartyg än hamnisbrytare eller som, på förordnande av arbetsgivaren, tillfälligt någon annanstans utför arbete som hör samman med sjöfart, har rätt till ålderdoms-, invaliditets- och arbetslöshetspension samt hans anhöriga till familjepension och efterlevande make eller dödsbo till begravningsunderstöd enligt denna lag. Detsamma gäller sådana finska medborgare eller i Finland bosatta arbetstagare som arbetar på fartyg som tillhör ett finskt bolags utländska dotterbolag, under förutsättning att det inhemska moderbolaget har givit sjömanspensionskassan en förbindelse om betalningen av försäkringspremien eller ställt en av kassan godkänd säkerhet för denna betalning. Sjömanspensionskassans styrelse kan på ansökan under samma förutsättningar godkänna att denna lag även tillämpas på annan ovan nämnd arbetstagare som är anställd hos något annat utländskt bolag, förutsatt att finska bolag har absolut bestämmanderätt i bolaget. Arbetstagaren kallas nedan försäkrad. (1.11.1996/776)

Vid tillämpningen av denna lag likställes med finskt handelsfartyg sådant utländskt handelsfartyg som finsk redare hyrt i huvudsak obemannat, under förutsättning att den försäkrade är anställd hos denne redare eller av honom anlitad annan arbetsgivare. På finskt handelsfartyg, som uthyrts till utländsk redare i huvudsak obemannat, tillämpas denna lag endast såvida vederbörande står i arbetsförhållande till fartygets ägare eller av denna anlitad arbetsgivare. (18.4.1980/280)

Denna lag tillämpas också på en sådan arbetstagare anställd hos en finsk arbetsgivare som arbetsgivaren sänder ut för att arbeta på ett utländskt handelsfartyg i utrikesfart. Detsamma gäller en sådan arbetstagare som arbetar på ett utländskt handelsfartyg i utrikesfart och vars pensionsskydd på basis av internationella överenskommelser som är bindande för Finland skall ordnas enligt finsk lagstiftning. (1.11.1996/776)

Denna lag gäller inte (1.10.2004/884)

1)

en arbetstagare som arbetar på ett fiskefartyg, om fartygets resor inte utsträcks längre än till Östersjön,

(1.10.2004/884)

2)

en arbetstagares anställningsförhållande till den del det har pågått före den kalendermånad som följer efter den under vilken arbetstagaren fyller 18 år och inte heller efter den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 68 år,

(1.10.2004/884)

3)

en arbetstagare som arbetar på ett finskt fartyg som är inskrivet i handelsfartygsförteckningen enligt lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart (1701/1991) , om han inte är finsk medborgare eller fast bosatt i Finland och något annat inte följer av internationella avtal som är bindande för Finland, och inte heller

(1.10.2004/884)

4)

en arbetstagare som är anställd i ett anställningsförhållande som med stöd av 1 § 1 och 2 mom. i lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare (662/1985) faller inom tillämpningsområdet för den nämnda lagen.

(1.10.2004/884)

Uppstår ovisshet om huruvida denna lag skall tillämpas på viss person eller på personer i tjänst på visst fartyg, har den i 2 § nämnda sjömans pensionskassans styrelse rätt att efter sakägarnas hörande avgöra saken medelst beslut.(18.4.1980/280) (1.11.1996/776)

2 § (4.5.2001/379)

Försäkringsverksamhet enligt denna lag ankommer på sjömanspensionskassan, vars hemort är Helsingfors.

Den pensionsanstalt där det för arbetstagaren vid tidpunkten för pensionsfallet eller därförinnan senast hade ordnats pensionsskydd i enlighet med minimivillkoren i en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10–13 punkten i lagen om pension för arbetstagare (395/1961) ( pensionslagar för den privata sektorn ) handlägger och avgör en pensionsansökan som gäller pensionsskydd i enlighet med minimivillkoren i en lag som avses ovan. Denna pensionsanstalt ( pensionsanstalt inom den privata sektorn ) sköter också utbetalningen av pension enligt lagarna i fråga och pensionsanstaltens övriga uppgifter i anslutning till pensionen, om inte något annat följer av uppgifterna för en sista pensionsanstalt enligt 4 mom. Denna pensionsanstalt handlägger och fattar beslut också om pensioner som tjänats in med stöd av en förmån som nämns i 11 b §, om inte något annat följer av uppgifterna för en sista pensionsanstalt enligt 4 mom. (1.10.2004/884)

Om en arbetstagare har omfattats av pensionsskydd såväl enligt en pensionslag för den privata sektorn som enligt en lag som avses i 8 § 4 mom. 3, 4, 7 eller 8 punkten lagen om pension för arbetstagare ( pensionslagar för den offentliga sektorn ) och om pensionsskydd i enlighet med minimivillkoren vid tidpunkten för pensionsfallet eller därförinnan senast hade ordnats för honom eller henne i en pensionsanstalt inom den privata sektorn, skall denna pensionsanstalt ( sista pensionsanstalt ) (19.12.2003/1174)

1)

ge en beslutssammanställning som upptar pensionsanstaltens beslut enligt 2 mom. samt beslut av de pensionsanstalter ( pensionsanstalter inom den offentliga sektorn ) som sköter pensionsskydd enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn och motsvarande familjepensionsskydd, och

(19.12.2003/1174)

2)

sköta utbetalningen av de pensioner som avses i beslutssammanställningen och pensionsanstaltens övriga uppgifter i anslutning till pensionerna.

Om för arbetstagaren vid tidpunkten för pensionsfallet eller därförinnan senast hade ordnats pensionsskydd i en pensionsanstalt inom den offentliga sektorn, skall den i egenskap av sista pensionsanstalt sköta de uppgifter som avses i 3 mom. även i fråga om pensionsskyddet enligt pensionslagarna för den privata sektorn.

Dock gäller att om den återstående tiden eller motsvarande förtjänst beaktas på någon annan grund än arbetstagarens sista arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet när pensionens belopp räknas ut, är sista pensionsanstalt utan hinder av 2–4 mom. den pensionsanstalt inom den privata eller den offentliga sektorn där pensionsskyddet för den återstående tiden eller motsvarande pensionsskydd har ordnats. (19.12.2003/1174)

Om en pensionsanstalt inom den offentliga sektorn i egenskap av sista pensionsanstalt avgör en arbetstagares rätt till invalidpension eller individuell förtidspension med stöd av 9 § 1 mom. a- eller b-punkten eller 9 c § i lagen om statens pensioner (280/1966) , 24 § 1 mom. 1 punkten eller 33 § i lagen om kommunala pensioner (549/2003) , 1 § i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (298/1966) eller 13 § i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001) och om den månatliga pensionen från en pensionsanstalt inom den privata sektorn är större än tre gånger det belopp som avses i 1 § 1 mom. 2 punkten i lagen om pension för arbetstagare, skall pensionsanstalten inom den offentliga sektorn före beslutet begära att pensionsanstalten inom den privata sektorn ger en bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga. Om pensionsanstalten inom den privata sektorn och den sista pensionsanstalten då är av olika åsikt om arbetstagarens arbetsförmåga, tillämpas inte på pensionen vad som i 15 § 5 mom. föreskrivs om rätten till invalidpension och individuell förtidspension eller vad som i 4 mom. ovan föreskrivs om sista pensionsanstalt. (1.10.2004/884)

En pensionsanstalt inom den privata eller den offentliga sektorn som betalar pension eller avträdelsestöd betraktas som sista pensionsanstalt även när pensionstagaren beviljas annan ny pension än invaliditetspension. En pensionsanstalt som betalar arbetslöshets- eller deltidspension betraktas dock som sista pensionsanstalt när pensionstagaren beviljas invaliditetspension, om inte något annat följer av 8 mom. (19.12.2003/1174)

Om den återstående tiden eller motsvarande förtjänst skall eller borde beaktas i pensioner både enligt pensionslagarna för den privata sektorn och enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn när pensionsbeloppet räknas ut eller om ny pension beviljas efter en sådan pension, tillämpas inte på behandlingen av pensionen vad som i 3–6 mom. föreskrivs om sista pensionsanstalt. Detta förfarande tillämpas också när deltidspension beviljas samtidigt i enlighet med både en pensionslag för den privata sektorn och en pensionslag för den offentliga sektorn. På behandling av familjepension tillämpas dock vad som i 3–6 bestäms om sista pensionsanstalt, trots att den återstående tiden eller motsvarande förtjänst skall beaktas i pensioner både enligt pensionslagarna för den privata sektorn och enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn när pensionsbeloppet för familjepension räknas ut. (19.12.2003/1174)

Pensionsanstalter inom arrangemanget med sista pensionsanstalt kan komma överens om att arrangemanget med sista pensionsanstalt skall iakttas även i de situationer som avses i 7 och 8 mom. Pensionssökanden skall underrättas om vilken pensionsanstalt som sköter hans eller hennes pensionsärende. (19.12.2003/1174)

Närmare bestämmelser om den behöriga pensionsanstalten enligt denna paragraf och om dess uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om det är oklart vilken pensionsanstalt som enligt denna paragraf och enligt den förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av den är behörig att handlägga pensionsansökan, avgörs ärendet på pensionsanstaltens begäran av pensionsskyddscentralen. Ändring får inte sökas särskilt i pensionsskyddscentralens beslut i ett sådant ärende.

2 a § (30.12.2003/1336)

2 a § har upphävts genom L 30.12.2003/1336 .

2 kap.Avgifter till pensionskassan

3 § (12.11.1999/1046)

Den försäkrade och den försäkrades arbetsgivare är bägge skyldiga att betala en lika stor försäkringspremie till pensionskassan. Premien, som fastställs av social- och hälsovårdsministeriet, skall bestämmas i tusendelar av den försäkrades förvärvsinkomst enligt 11 a §. (1.10.2004/884)

2 mom. har upphävts genom L 1.10.2004/884 . (1.10.2004/884)

Pensionskassan skall enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet fastställer såsom ansvarsskuld bokföra de medel som behövs för att täcka de framtida utgifterna för ordnandet av pensionsskyddet enligt denna lag i den mån pensionskassans sådana inkomster som inte skall användas för andra ändamål förslår för att täcka nämnda utgifter.

Pensionskassans verksamhetskapital och övriga omständigheter som inverkar på pensionskassans solvens skall ordnas på ett sätt som tryggar de försäkrades förmåner, med beaktande av sannolika växlingar i intäkterna och kostnaderna samt kalkylerbara övriga osäkerhetsfaktorer.

Pensionskassans verksamhetskapital och solvensgräns beräknas i tillämpliga delar i enlighet med 16 och 17 § lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) , med beaktande av vad som i 3 a § 1–3 mom. och 4 § 1 mom. i denna lag bestäms om pensionskassans ansvar.

Pensionskassan skall göra en försäkringsteknisk analys av kassans tillstånd minst vartannat år eller oftare, om Försäkringsinspektionen anser det vara motiverat. Om det då konstateras att premierna inte tryggar kassans solvens eller att de är alltför höga, skall kassan utan dröjsmål underrätta Försäkringsinspektionen om detta och göra en framställning hos social- och hälsovårdministeriet om ändring av premierna.

Om pensionskassans verksamhetskapital underskrider det dubbla beloppet av solvensgränsen, skall pensionskassans styrelse göra upp en plan för att stärka pensionskassans solvens. Om pensionskassans verksamhetskapital underskrider solvensgränsen, skall pensionskassan utan dröjsmål för godkännande tillställa Försäkringsinspektionen en plan för återställande av en sund finansiell ställning.

Social- och hälsovårdsministeriet meddelar närmare föreskrifter om tillämpningen av 4 och 5 mom., och Försäkringsinspektionen meddelar vid behov närmare anvisningar om den framställning om ändring av premierna samt den försäkringstekniska analys som avses i 6 mom. och om de planer som avses i 7 mom.

3 a § (28.12.1990/1346)

För pension enligt denna lag ansvarar pensionskassan ensam till de delar som pensionen överstiger ett belopp som motsvarar minimipensionsskyddet enligt lagen om pension för arbetstagare.

För den del av pensionen enligt denna lag som motsvarar minimipensionsskyddet enligt lagen om pension för arbetstagare och för rehabiliteringspenningen ansvarar pensionskassan på följande sätt:

1)

för ålderspension till den del pensionen grundar sig på tjänstgöringstid före det kalenderår under vilket arbetstagaren fyller 55 år, svarar pensionskassan för det belopp som motsvarar en pensionstillväxt på en halv procent per år med 65 år som pensionsålder och beräknad enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt eller givit; dessutom svarar pensionskassan för det belopp av pensionen som enligt de grunder som ministeriet har fastställt eller givit särskilt har överförts på den del av pensionen för vilken pensionskassan svarar för att stödja dess värdebeständighet eller för att utvidga pensionskassans ansvar även till den del av pensionen som grundar sig på tjänstgöringstid efter det kalenderår under vilket arbetstagaren fyller 54 år eller på tiden för invalid- eller arbetslöshetspension eller enligt 12 a § 5 mom. i lagen om pension för arbetstagare,

(1.10.2004/884)

2)

för invalidpension som har beviljats med tillämpning av 12 och 12 a §, i dessa pensioner även inbegripet en pensionsdel som eventuellt betalas enligt lagen om pension för arbetstagare och lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (134/1962) , dock inte ett tillägg enligt 25 b § eller förhöjningar som med stöd av 18 § gjorts efter pensionens begynnande eller en förhöjning enligt 12 c § eller en pensionsdel som nämns nedan i 4 punkten, samt inte heller för den del av rehabiliteringspenningen som till sitt belopp svarar mot den del av invalidpensionen som motsvarar det minimipensionsskydd enligt lagen om pension för arbetstagare som på ovan nämnt sätt bestäms utgående från en invalidpension som beviljats med tillämpning av 12 och 12 a §, svarar pensionskassan i samma förhållande som de i pensionskassan försäkrade, av denna lag omfattade, i 12 § avsedda förvärvsinkomsternas andel utgör av det sammanlagda beloppet av motsvarande förvärvsinkomster enligt de pensionslagar som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare samt i 11 b § och 12 § 4 mom. avsedda förvärvsinkomster under de två senaste kalenderåren under den granskningstid som avses i 12 §, om förvärvsinkomsters sammanlagda belopp enligt de pensionslagar som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2, 12 och 13 punkten i lagen om pension för arbetstagare är minst 12 566,70 euro; dessutom svarar pensionskassan för det belopp av invalidpensionen eller rehabiliteringspenningen som enligt de grunder som ministeriet har fastställt eller givit särskilt har överförts på den del av pensionen som pensionskassan svarar för enligt 12 a § 5 mom. i lagen om pension för arbetstagare; om arbetstagaren på basis av ett anställningsförhållande enligt 12 a § i lagen om sjömanspensioner, sådan den gällde den 31 december 2004, hörde till pensionskassans verksamhetskrets, svarar dessutom enbart pensionskassan, med tillämpning av den lag som gällde vid tidpunkten i fråga, för sådan arbetslöshetspension som har beviljats med tillämpning av 12 och 12 a § även inbegripet en pensionsdel som eventuellt betalas enligt lagen om pension för arbetstagare och lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden, dock inte förhöjningar som med stöd av 18 § gjorts efter pensionens begynnande,

(1.10.2004/884)

3)

för övriga ålders-, invalid- och arbetslöshetspensioner, med undantag för belopp som skall betalas enligt 12 § 1 mom. 2 punkten i lagen om pension för arbetstagare och 9 § 1 mom. 2 punkten i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden, samt för det belopp av pensionerna och rehabiliteringspenningen som överstiger de i 1 och 2 punkten angivna beloppen, för familjepension, deltidspension samt för kostnaderna för en allmän förändring i beräkningsgrunderna för pensionsansvaret och för överföringar som avses i 1 och 2 punkten svarar pensionskassan gemensamt med de pensionsanstalter som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare och lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden, så som bestäms i 12 § 1 mom. 4 punkten i lagen om pension för arbetstagare; i pensionens och rehabiliteringspenningens belopp beaktas dock inte den pensionsdel som avses nedan i 4 punkten, samt

(1.10.2004/884)

4)

för den kostnad som orsakas av en pensionsdel som intjänats på grundval av de förmåner som nämns nedan i 11 b § svarar de pensionsanstalter gemensamt som sköter pensionsskyddet enligt de lagar eller den pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare, i förhållande till de i respektive pensionsanstalt försäkrade förvärvsinkomsterna, enligt grunder som på framställning av Pensionsskyddscentralen fastställs av social- och hälsovårdsministeriet.

(1.10.2004/884)

Utöver vad som stadgas ovan svarar pensionskassan tillsammans med de pensionsanstalter som avses i 2 mom. 3 punkten för de pensioner och pensionsdelar enligt minimipensionsskyddet som enligt 12 § 1 mom. 4 och 5 punkten lagen om pension för arbetstagare skall betalas på grundval av lagen om pension för arbetstagare och motsvarar 2 mom. 3 punkten och för motsvarande pensioner och pensionsdelar som på grundval av lagen om pensions för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden samt för pensionsskyddscentralens kostnader. Vidare gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 12 a § 4 och 5 mom. lagen om pension för arbetstagare. (30.12.1996/1295)

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet anges grunderna för beräkningen av den i 1 och 2 mom. angivna del av pensionen enligt denna lag som motsvarar minimipensionsskyddet enligt lagen om pension för arbetstagare samt grunderna för kostnadsfördelningen enligt 2 och 3 mom. mellan pensionskassan och övriga pensionsanstalter som bedriver verksamhet enligt de pensionslagar som avses i lagrummet. (14.6.2002/485)

5 mom. har upphävts genom L 14.6.2002/485 . (14.6.2002/485)

3 b § (9.8.2002/655)

För täckandet av det ansvar och de kostnader som beaktandet av arbetslöshets- och utbildningstid förorsakar, skall den i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) nämnda arbetslöshetsförsäkringsfonden till pensionsskyddscentralen betala en försäkringspremie för att vidare gottgöras pensionskassan, på det sätt som bestäms i 12 c § lagen om pension för arbetstagare. Den gottgjorda försäkringspremien beaktas vid fastställandet av den försäkringspremie som avses i 3 §.

3 c § (4.5.2001/379)

Har en pensionskassa i egenskap av sådan sista pensionsanstalt som avses i 2 § 3 mom. betalt ut pensioner eller familjepensioner enligt en lag som nämns i 8 § 4 mom. 3, 4, 7 eller 8 punkten lagen om pension för arbetstagare, skall pensionsskyddscentralen driva in och gottgöra pensionskassan dessa pensionskostnader samt ränta senast under det kalenderår som följer på utbetalningsåret. Förskott kan också tas ut för ändamålet. Pensionskostnaderna drivs in och gottgörs enligt vad pensionsskyddscentralen och pensionsanstalterna inom den offentliga sektorn närmare avtalar särskilt om saken. (19.12.2003/1174)

Om en i 2 § 4 mom. avsedd pensionsanstalt inom den offentliga sektorn i egenskap av sista pensionsanstalt har betalt ut pension enligt en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10–13 punkten lagen om pension för arbetstagare, skall den få ersättning för dessa pensionskostnader jämte ränta enligt vad som bestäms i 1 mom.

4 § (28.12.1990/1346)

Staten är skyldig att till pensionskassan betala en tredjedel av alla de pensioner enligt denna lag som pensionskassan eller någon annan pensionsanstalt betalar.

Staten skall, enligt vad som närmare stadgas genom förordning, varje år till pensionskassan i förskott betala ett belopp som motsvarar den beräknade andel som staten enligt 1 mom. skall betala.

5 § (31.12.1986/1038)

En arbetsgivare eller hans företrädare är skyldig att på lönen till den som är anställd hos honom i sjömansbefattning innehålla den premie som den anställde skall betala till pensionskassan.

Arbetsgivaren skall betala de försäkringspremier som han innehållit på den försäkrades lön och sina egna försäkringspremier till pensionskassan och avge redovisning för dem i enlighet med vad som stadgas i förordning.

Har arbetsgivaren inte inom föreskriven tid till pensionskassan betalt den försäkringspremie som han innehållit, har kassan rätt att inkräva premien på den försäkrades vägnar.

6 §

Redare är gentemot pensionskassan ansvarig för de medel, som han eller hans företrädare varit pliktig att innehålla.

7 § (28.12.1990/1346)

Om den redovisning som nämns i 5 § 2 mom. är oriktig eller om någon redovisning inte alls har avgivits och felet inte rättas, eller om redovisningen inte avges inom en av pensionskassan fastställd skälig tid, kan kassan på grundvalen av uppgifter som den inhämtat eller, i brist på sådana, enligt uppskattning påföra arbetsgivaren eller den som har givit pensionskassan en förbindelse enligt 1 § 1 mom. om betalning av försäkringspremien, en försäkringspremie som höjts till högst det dubbla beloppet.

8 § (28.12.1990/1346)

På en premie som inte har betalts inom föreskriven tid skall arbetsgivaren för dröjsmålstiden betala en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. räntelagen (633/1982) . (19.12.2003/1174)

Pensionskassan skall fastställa en försäkringspremie som baserar sig på denna lag inom tio år från den förfallodag som bestäms i 1 § förordningen om sjömanspensioner (654/1991) . En försäkringspremie som fastställts med stöd av denna lag samt den dröjsmålsränta som avses i 1 mom. får utsökas utan dom eller beslut på det sätt som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961) . (30.12.2003/1336)

Försäkringspremier, om vilkas betalning en sådan förbindelse som avses i 1 § 1 mom. har givits, får utsökas hos den som givit förbindelsen på det sätt som stadgas i 2 mom.

Om arbetsgivaren eller den som har givit en förbindelse som avses i 1 § 1 mom. är ett samfund, för vars förpliktelser en delägare eller bolagsman svarar såsom för egen skuld, kan en premie som fastställts med stöd av denna lag utsökas hos delägaren eller bolagsmannen på det sätt som stadgas i 1 mom.

Återbetalningen av en försäkringspremie som betalats utan grund preskriberas tio år efter den dag då premien betalades, om preskriptionen inte avbrutits innan dess. Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 och 11 § lagen om preskription av skulder (728/2003) . (30.12.2003/1336)

9 § (31.12.1986/1038)

Har innehållning av den försäkringspremie som nämns i 5 § 1 mom. till någon del inte blivit verkställd eller har någon innehållning över huvud taget inte ägt rum, har arbetsgivaren rätt att innehålla det felande beloppet på lön som senare utbetalas till den försäkrade. Innehållningen skall likväl ske före utgången av det andra kalenderåret efter utbetalningen av lönen.

10 § (28.12.1990/1346)

10 § har upphävts genom L 28.12.1990/1346 .

3 kap. Till pension berättigande inkomster (1.10.2004/884)

11 § (1.10.2004/884)

Till pension berättigar sådana förvärvsinkomster som skall försäkras i enlighet med 1 § och som arbetstagaren har förtjänat från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 18 års ålder uppnåtts till utgången av den månad under vilken 68 års ålder uppnåtts. Till pension berättigar dock inte förvärvsinkomsterna för det år under vilket arbetsoförmågan började, om den återstående tiden enligt 12 § har räknats såsom till pension berättigande vid fastställandet av invalidpension.

11 a § (1.10.2004/884)

Vid fastställandet av den förvärvsinkomst som utgör grund för pensionen beaktas lön eller något annat vederlag som har betalats eller avtalats att betalas som ersättning för arbete. Ett sådant vederlag anses höra till den förvärvsinkomst som utgör grund för pensionen även då det erläggs till arbetstagaren av ett konkursbo, en sådan myndighet som enligt lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000) ansvarar för lönegarantin eller av någon annan betalare ( ställföreträdande betalare ) i stället för av arbetsgivaren.

Om det vederlag som skall erläggas för arbetet har avtalats att delvis eller helt gottgöras i form av

1)

betjäningsavgifter eller frivilliga gåvor av allmänheten, eller av

2)

dagpenning som betalas av en sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor (1164/1992) och som arbetstagaren erhåller i stället för lön som betalas med stöd av lag, kollektivavtal eller något annat avtal,

anses också denna inkomst höra till den förvärvsinkomst som utgör grund för pensionen.

Som sådant vederlag för arbete som avses i 1 mom. anses bland annat inte

1)

en personalförmån som tillhandahållits av arbetsgivaren,

2)

en ränteförmån för ett lån som erhållits på grundval av ett anställningsförhållande,

3)

en förmån som innefattar rätten att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i ett samfund till ett lägre pris än det gängse, om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda,

4)

en i 66 § i inkomstskattelagen avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption, eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på företagets aktier,

5)

dagpenning eller någon annan ersättning för kostnader för arbetsresor,

6)

lön för väntetid enligt 18 § 5 mom. i sjömanslagen,

7)

en ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal upphävs,

8)

i personalfondslagen (814/1989) avsedda vinstpremieandelar som har överförts till en personalfond eller lyfts kontant, eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden,

9)

andelar som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en arbetstagare i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie, under förutsättning att den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen och att man inte med hjälp av den försöker ersätta det avlöningssystem som fastställts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal, och att grunderna för fastställandet av den kontanta vinstpremien överensstämmer med 2 § 2 mom. i personalfondslagen och att företagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie som fastställs vid bolagsstämman och den utdelning som skall betalas till aktieägarna, och inte heller

10)

en vinstandel eller utdelning som en delägare i ett företag har lyft.

I de situationer som avses ovan i 3 mom. 9 punkten förutsätts dessutom att man inte beträffande betalningen av vinstpremie har ingått ett avtal som är bindande för arbetsgivaren och att ägarna fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens slut och att vinstpremierna betalas därefter. En tilläggsförutsättning är att saken behandlas på det sätt som avses i lagen om samarbete inom företag (725/1978) eller på något annat motsvarande sätt.

11 b § (1.10.2004/884)

Till pension berättigar också de förmåner som nämns nedan i 1–9 punkten och som arbetstagaren har erhållit från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 18 års ålder uppnåtts till utgången av det år som föregår pensionsfallet. En förutsättning är att arbetstagaren före ingången av det år under vilket pensionsfallet inträffar har haft minst 12 566,70 euro i försäkrad förvärvsinkomst enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Förmånerna berättigar dock inte till pension för den tid för vilken arbetstagaren har erhållit någon annan pension än familjepension enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Den pensionsrätt som avses i denna paragraf fastställs enligt de arbets- och förvärvsinkomster som ligger till grund för förmånerna enligt följande:

1)

sådan arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen (364/1963) som ligger till grund för moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning,

2)

inkomst som ligger till grund för alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002) ,

3)

inkomst som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) under förutsättning att dagpenningen innan 63 års ålder uppnåtts har erhållits i egenskap av sådan löntagare som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller sådan företagare som avses i 1 kap. 6 § 2 mom. i nämnda lag,

4)

inkomst som ligger till grund för förtjänststöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) ,

5)

inkomst som ligger till grund för den utbildningsdagpenning som avses i 10 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

6)

inkomst som ligger till grund för vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000) ,

7)

arbetsinkomst som ligger till grund för rehabiliteringspenning enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare eller enligt lagen om rehabiliteringspenning (611/1991) , eller för ersättning för förlorad inkomst som beviljats enligt bestämmelserna om rehabilitering inom ramen för olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring, för den tid för vilken förmånen har betalats till arbetstagaren, dock inte om rehabiliteringspenningen har utbetalats som ett tillägg till pension,

8)

sådan arbetsinkomst som ligger till grund för sjukdagpenning och specialvårdspenning och som avses i sjukförsäkringslagen, för den tid för vilken förmånen har betalats till arbetstagaren,

9)

arbetsinkomst som ligger till grund för ersättning för förlorad inkomst som beviljats enligt bestämmelserna om olycksfallsfallsförsäkring, trafikförsäkring eller försäkring för olycksfall i militärtjänst, för den tid för vilken dagpenning har betalats till arbetstagaren, om arbetstagaren inte får sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen på grund av denna ersättning för förlorad inkomst.

För den tid för vilken en sådan förmån som avses i 1 mom. 1 punkten har betalats till arbetstagaren, utgörs grunden för pensionen av den arbetsinkomst som ligger till grund för den nämnda förmånen, förhöjd med koefficienten 1,17. För den tid för vilken förmånen har betalats till arbetsgivaren utgörs grunden för pensionen av den arbetsinkomst som ligger till grund för den nämnda förmånen, omvandlad med koefficienten 0,17. Om emellertid en förmån har betalats till ett belopp motsvarande minimidagpenning därför att förvärvsinkomster saknas eller de har varit låga, utgörs grunden för pensionen av 523,61 euro per månad. Om en förmån på grund av återgång till arbetet har betalats till ett belopp motsvarande minimidagpenning, utgörs grunden för förmånen av beloppet av den minimidagpenning som har betalats till arbetstagaren.

Grund för pensionen utgör 75 procent av den inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för en förmån som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten och 65 procent av den inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för en förmån som avses i 4–9 punkten.

Om arbetstagaren har rätt till pension enligt två eller flera sådana lagar eller pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare, beaktas de arbets- och förvärvsinkomster som ligger till grund för de förmåner som avses i 1 mom. endast en gång. Den pensionsdel som intjänats på grundval av dem betalas av en pensionsanstalt som avses i 2 §.

12 § (1.10.2004/884)

Då invalidpensionen räknas ut skall även tiden från ingången av det kalenderår då arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen till utgången av den kalendermånad då arbetstagaren fyller 63 år ( återstående tid ) räknas såsom till pension berättigande tid. När en pensionskassa enligt 2 § är behörig att handlägga pensionsansökan, räknas den återstående tiden dock till utgången av den kalendermånad då arbetstagaren skulle ha uppnått den sänkta pensionsåldern enligt 14 § 2 mom. medan arbetstagaren utan avbrott innehaft en anställning som omfattas av denna lag från ingången av månaden efter den under vilken arbetsoförmågan började tills den nämnda pensionsåldern uppnåddes, om den sålunda beräknade pensionsåldern är lägre än 63 år. En förutsättning är dock att arbetstagaren under de tio kalenderår som föregick det år under vilket arbetsoförmågan började har haft minst 12 566,70 euro i sådana förvärvsinkomster som omfattas av en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare.

Den förvärvsinkomst som pensionen för den återstående tiden grundar sig på ( förvärvsinkomst för den återstående tiden ) bestäms på grundval av de förvärvsinkomster enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare, vilka arbetstagaren har erhållit under de fem kalenderår som föregick det år under vilket arbetsoförmågan började ( granskningstid ). När inkomsten för den återstående tiden bestäms skall årsinkomsterna justeras enligt 7 b § i lagen om pension för arbetstagare. Inkomsten för den återstående tiden är summan av de på så sätt justerade förvärvsinkomster som erhållits under granskningstiden delad med sextio.

När inkomsten för den återstående tiden bestäms medräknas också en under granskningstiden erhållen, med lönekoefficienten justerad inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för en sådan förmån som nämns i 11 b §.

Om arbetstagaren under granskningstiden har fått grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller arbetskraftspolitiskt utbildningsstöd eller utbildningsdagpenning till ett belopp som motsvarar den grunddagpenning som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller grundstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice, beaktas såsom förvärvsinkomst 1 047,22 euro för varje hel månad under vilken den nämnda förmånen har erlagts när inkomsten för den återstående tiden bestäms. På motsvarande sätt beaktas också den dagpenning som avses i sjukförsäkringslagen, om den har beviljats till samma belopp som den grunddagpenning som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Om arbetstagaren när inkomsten för den återstående tiden bestäms inte utöver sådana inkomster som avses i 3 och 4 mom. har haft sådana förvärvsinkomster som avses i 2 mom. under granskningstiden, har arbetstagaren inte rätt till pension för den återstående tiden.

Om arbetstagarens förvärvsinkomster under granskningstiden är mindre än den stabiliserade inkomstnivån på grund av vård av ett barn under tre år och pensionsskyddet till följd av detta skulle ha sjunkit med minst 20 procent, används, utan hinder av vad som bestäms ovan i denna paragraf, på ansökan av arbetstagaren såsom inkomst enligt 12 § 1 mom. den arbetsinkomst som barnavårdstiden inte har minskat. Härvid beaktas dock förvärvsinkomster som erhållits under de högst tio senaste åren.

12 a § (1.10.2004/884)

Utan hinder av vad som bestäms i 12 § 2 mom. skall, när inkomsten för den återstående tiden bestäms, även inkomster som erhållits under det år då arbetsoförmågan började beaktas fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetsoförmågan började, om

1)

arbetstagaren inte under ett enda år under granskningstiden har sådana förvärvsinkomster som enligt 12 § 2, 3 och 6 mom. beaktas när inkomsten för den återstående tiden bestäms, eller om

2)

arbetstagaren har sådana förvärvsinkomster som avses i 1 punkten endast under det år då arbetsoförmågan började eller det föregående året.

Om arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen före utgången av det kalenderår under vilket han eller hon fyller 23 år, är granskningstiden, utan hinder av vad som bestäms i 12 § 2 mom., tiden mellan ingången av månaden efter uppnådd 18 års ålder och utgången av den månad under vilken arbetsoförmågan började. Härvid är inkomsten för den återstående tiden summan av de enligt 7 b § i lagen om pension för arbetstagare justerade förvärvsinkomster som erhållits under granskningstiden delad med det antal månader som ingår i samma period.

Sådan inkomst för den återstående tiden som omfattas av denna lag utgör samma relativa andel av summan av de inkomster för den återstående tiden som bestäms i 12 § 2–4 och 6 mom. samt ovan i 1 och 2 mom. som de förvärvsinkomster som omfattas av denna lag utgör av summan av inkomsterna enligt de lagar och den pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare under den granskningstid som avses i 12 § 2 mom. samt ovan i 2 mom.

Pensionsskyddscentralen utfärdar närmare anvisningar om tillämpningen av 12 och 12 a § till pensionskassan.

12 b § (1.10.2004/884)

Om det till en arbetstagare som fått invalidpension senare skall betalas pension på grund av ålder eller ny arbetsoförmåga, räknas såsom till pension berättigande tid även den tid för vilken arbetstagaren var berättigad till den tidigare pensionen. Såsom till pension berättigande tid räknas dock inte den tid som enligt 23 § 5 mom. inte berättigar till pension. När pension enligt denna lag fastställs för tiden med invalidpension, används som grund den relativa andel av förvärvsinkomsten för den återstående tiden som motsvarar det belopp som de enligt denna lag försäkrade förvärvsinkomsterna utgör av summan av förvärvsinkomsterna enligt de lagar eller den pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare.

Om det till en arbetstagare som fått invalidpension senare skall betalas pension på grund av sådan ny arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att den tidigare pensionen upphörde, eller om pension beviljas med anledning av samma sjukdom, lyte eller skada som den tidigare pensionen, fastställs den nya pensionen enligt samma grunder som den tidigare pensionen. Om ålderspensionen börjar innan två år har förflutit från det att invalidpensionen upphörde, fastställs ålderspensionen enligt samma grunder som den tidigare invalidpensionen.

Om en arbetstagare som fått rehabiliteringspenning enligt denna lag beviljas invalidpension på grund av arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att rehabiliteringspenningsperioden löpte ut, fastställs pensionen på de grunder enligt vilka den skulle ha fastställts om arbetsoförmågan hade börjat vid ingången av rehabiliteringspenningsperioden.

12 c § (1.10.2004/884)

Invalidpension eller rehabiliteringsstöd höjs med den nedan nämnda koefficienten från och med ingången av det kalenderår före vilket pension eller rehabiliteringsstöd har betalats för sammanlagt fem hela kalenderår. Denna engångsförhöjning räknas ut på basis av det sammanlagda beloppet av de pensioner som beviljats arbetstagaren enligt de lagar som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10–13 punkten i lagen om pension för arbetstagare. Förhöjningen bestäms enligt arbetstagarens ålder vid ingången av året för förhöjningen så att förhöjningsprocenten är 21 när arbetstagaren är i åldern 24–26 år. Förhöjningsprocenten sjunker för varje levnadsår med 0,7 procentenheter. När arbetstagarens ålder är över 55 år, görs ingen förhöjning.

Om förmånslåtarens pension inte innefattade den engångsförhöjning som avses i 1 mom. eller om förmånslåtaren inte vid sin död fick pension, utökas förmånslåtarens invalidpension som skall räknas ut som grund för familjepensionen med den engångsförhöjning som förmånslåtaren skulle ha fått om invalidpensionen hade fortsatt den tid som avses i 1 mom. Engångsförhöjningen läggs till familjepensionen från och med ingången av det kalenderår före vilket förmånslåtaren skulle ha fått invalidpension eller rehabiliteringsstöd under sammanlagt fem hela kalenderår.

13 § (1.10.2004/884)

Pensionsskyddet anpassas till förändringen i den förväntade medellivslängden efter år 2009 genom att pensionen, när ålderspensionen börjar, omvandlas med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket arbetstagaren fyllde 62 år. Om ålderspensionen däremot börjar före det år då 62 års ålder uppnås, omvandlas ålderspensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket pensionen började. En efterlevandepension omvandlas vid pensionsjämkningen med den livslängdskoefficient som fastställts för det ifrågavarande året. När en invalidpension ändras till ålderspension vid 62 års ålder eller senare, justeras pensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då 62 års ålder uppnåddes.

Närmare bestämmelser om den livslängdskoefficient som avses i 1 mom. ingår i 7 h § i lagen om pension för arbetstagare.

4 kap.Försäkrad tillkommande förmåner

14 § (1.10.2004/884)

En arbetstagare har rätt att gå i ålderspension under tiden mellan uppnådd 63 och 68 års ålder. En förutsättning är att arbetstagaren inte längre står i det anställningsförhållande från vilket han eller hon pensioneras.

Arbetstagaren har dock rätt att få ålderspension vid en lägre pensionsålder, nämligen den som hör till befälet tidigast vid fyllda 60 år och den som hör till manskapet tidigast vid fyllda 55 år, så att pensionsåldern 63 år sänks med en månad för varje månad med vilken den tid som uträknats på det sätt som anges i 6 mom. överstiger 324 månader. Dessutom förutsätts det att arbetstagarens anställningsförhållande upphör när arbetstagaren uppnår den på nämnda sätt beräknade sänkta pensionsåldern och att arbetstagaren under tre år innan det till pension berättigande anställningsförhållandet upphör har stått i ett anställningsförhållande som omfattas av denna lag under minst 18 månader.

Ålderspension beviljas på ansökan högst ett år i förtid räknat från 63 års ålder eller från den enligt 2 mom. beräknade sänkta pensionsålder som arbetstagaren har uppnått då pensionen börjar, dock tidigast från ingången av månaden efter den då arbetstagaren har fyllt 55 år. I detta fall beviljas pensionen sänkt så som bestäms i 22 § 2 mom. Ålderspensionen beviljas uppskjuten efter uppnådd 68 års ålder, förhöjd på det sätt som bestäms i 22 § 1 mom. På förtida och uppskjuten ålderspension tillämpas i övrigt vad som bestäms om ålderspension.

Ålderspension beviljas från ingången av månaden efter den då rätten till pension har uppkommit, dock tidigast från ingången av den månad som närmast följer efter ansökan om pension. I det fall att ålderspension har sökts inom tre månader efter det att anställningsförhållandet upphörde, beviljas pensionen dock från ingången av månaden närmast efter den då anställningsförhållandet upphörde.

Rätt till pension som intjänats på grundval av de förvärvsinkomster som erhållits under tiden för ålderspension föreligger tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 68 års ålder uppnåddes.

För beräknande av den sänkta pensionsålder som avses i 2 mom. räknas såsom tjänstgöringstid särskilt för varje anställningsförhållande tiden från anställningsförhållandets början till dess slut. Till tjänstgöringstid omvandlas, på det sätt som bestäms i sjöarbetstidslagen (296/1976) och avtalats i kollektivavtal, dessutom den tid på grundval av vilken övertidsersättning som erläggs i form av vederlag eller på något annat motsvarande sätt betalas vid anställningsförhållandets slut. När tjänstgöringstiden räknas ut enligt detta moment anses ett anställningsförhållande ha upphört vid utgången av den dag för vilken det på grundval av anställningsförhållandet senast betalades lön innan anställningsförhållandet bröts eller innan den i 15 § angivna arbetsoförmågan började. Om arbetet och lönebetalningen är avbrutna i en följd högst ett år, anses anställningsförhållandet ha fortgått utan avbrott. Om arbetet och lönebetalningen dock är avbrutna i en följd längre än ett år, anses anställningsförhållandet vid beräknandet av tjänstgöringstiden ha upphört vid utgången av den dag för vilken det till arbetstagaren senast betalades poster som omfattas av den förvärvsinkomst som avses i 11 a § inom nämnda ett år från det att arbetet och lönebetalningen avbröts.

14 a § (1.10.2004/884)

Om arbetstagarens anställningsförhållande upphört innan arbetstagaren har nått den sänkta pensionsålder som avses i 14 § 2 mom. och om detta har berott på att fartyget sålts eller tagits ur trafik eller på att arbetskraften inskränkts eller på att arbetstagaren sagt upp sitt arbetsavtal eller hävt det på grunder som anges i 46 eller 49 § i sjömanslagen, kvarstår arbetstagarens rätt att gå i ålderspension vid den i 14 § 2 mom. angivna sänkta pensionsålder som arbetstagaren har intjänat före anställningsförhållandets slut. Den ålderspension som skall beviljas fastställs i enlighet med 16 §, under förutsättning att arbetstagaren når den i 14 § 2 mom. angivna sänkta pensionsåldern inom fem år efter det att anställningsförhållandet upphörde och att arbetstagaren för denna tid har rätt till dagpenning eller arbetsmarknadsstöd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller till arbetslöshetspension i enlighet med 15 e §. Ett avbrott i utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller pension lämnas dock obeaktat, om avbrottet inte har fortgått i en följd längre än 60 dagar.

Om arbetstagaren har tagit emot ett av arbetskraftsmyndigheten erbjudet arbete som avses i 2 kap. 12 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa, vilket arbetstagaren inte kan vägra ta emot utan att förlora sin rätt till arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd, eller om arbetstagaren har övergått till att arbeta på ett sådant utländskt fartyg som avses i 1 §, iakttas då rätten till ålderspension bestäms vad som föreskrivs i 1 mom., under förutsättning att den försäkrade genom arbetskraftsmyndighetens förmedling fortlöpande har sökt sådant arbete som avses i 1 §.

14 b § (30.12.1993/1595)

Berättigad till deltidspension är en arbetstagare i åldern 58–67 år som övergått till deltidsarbete, förutsatt att (1.10.2004/884)

1)

arbetstagaren inte har rätt till grundpension enligt 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare eller någon annan därmed jämförbar, på ett anställnings- eller tjänsteförhållande grundad pension och att arbetstagaren inte, efter att ett sådant anställningsförhållande som avses i denna lag har upphört, på grundval av en sådan heltidsanställning som avses i 14 § 1 mom. 2 punkten i lagen om kommunala pensioner eller 9 d § 1 mom. 2 punkten i lagen om statens pensioner, har rätt till deltidspension i enlighet med nämnda lagar,

(1.10.2004/884)

2)

han under en tid av 18 månader omedelbart före deltidspensionens början i minst 12 månader haft sådant arbete på heltid som berättigar till sådan grundpension som avses i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller till annan därmed jämförlig pension,

3 punkten har upphävts genom L 1.10.2004/884 . (1.10.2004/884)

4)

arbetstagaren under en tid av 15 kalenderår omedelbart före deltidspensionens början i sammanlagt minst fem år har intjänat grundpension enligt 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare eller någon annan därmed jämförbar pension som grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande; på grundval av förvärvsinkomsten beaktas den pensionsgrundande tiden därvid på det sätt som bestäms i 4 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden,

(1.10.2004/884)

5)

hans arbetstid i arbete på vilken denna lag tillämpas har minskat så att den återstående arbetstiden i medeltal, arbetstiden även i annat i 2 punkten nämnt förvärvsarbete medräknad, utgör sammanlagt minst 4/10 och högst 7/10 av heltidsarbete. Arbetstiden räknas ut som ett medelvärde under en period av högst 16 veckor. Om den förutsatta minskningen av arbetstiden inte hinner uppnås på grund av ett avlösningssystem som tillämpas under de nämnda 16 veckorna, kan Sjömanspensionskassans styrelse i varje enskilt fall besluta att minskningen av arbetstiden räknas på en längre period om den förutsatta minskningen av arbetstiden kan uppnås inom en skälig tid inom ramen för ett på förhand överenskommet avlösningssystem, eller

6)

hans arbetstid i arbete som avses i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare och som inte hänförs till denna lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga har minskat så att den återstående genomsnittliga arbetstiden uppgår till sammanlagt minst 16 timmar och högst 28 timmar i veckan; om arbetstiden per vecka varierar skall den återstående arbetstiden räknas ut som ett medelvärde för en högst 16 veckors period,

7)

han inte uteblir från arbetet en längre tid än sex veckor i följd; i denna period om sex veckor inräknas inte semester, vederlagsledighet, oavlönad ledighet som ingår i avlösningssystemet för ett deltidsarbetsförhållande och inte heller sådan tid för vilken arbetstagaren får lön under sjukdomstid eller dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, och att

8)

arbetstagarens förvärvsinkomst har nedgått så att den av sådant deltidsarbete som avses i 5 eller 6 punkten utgör minst 35 och högst 70 procent av den stabiliserade förvärvsinkomst som avses i 3 mom.; minskningen i arbetstiden får dock inte väsentligt skilja sig från nedgången i förvärvsinkomsterna.

(1.10.2004/884)

Arbetstagaren anses ha i 1 mom. 2 punkten nämnt förvärvsarbete på heltid, om hans arbetstid har varit lika lång som den i respektive bransch normalt tillämpade maximala arbetstiden för arbetstagare på heltid, eller om arbetstagaren samtidigt har två eller flera i 1 mom. 2 punkten nämnda förvärvsarbeten och hans sammanlagda arbetstid är minst 35 timmar i veckan. (27.3.1998/223)

När deltidspensionen fastställs, betraktas som stabiliserad förvärvsinkomst den ovan i 12 § avsedda förvärvsinkomst för återstående tid på grundval av vilken arbetstagarens invalidpension skulle ha beräknats, om arbetstagaren vid tidpunkten för deltidspensionens början hade blivit arbetsoförmögen. (1.10.2004/884)

Undantag från de villkor som stadgas i 1 mom 8 punkten kan av särskilda skäl göras enligt vad Sjömanspensionskassans styrelse föreskriver.

Utan hinder av det inledande stycket i 1 mom. har arbetstagare som är födda före 1947 och som övergått till deltidsarbete rätt att få deltidspension när de fyllt 56 år, men inte efter uppnådd 65 års ålder. (26.7.2002/632)

14 c § (30.12.1993/1595)

Deltidspension beviljas tidigast från ingången av månaden efter den då arbetstagaren har fyllt 58 år, dock inte retroaktivt för längre tid än sex månader före den månad som följer efter ansökan. Arbetstagare som är födda före 1947 beviljas dock deltidspension på ovan nämnda sätt tidigast från ingången av månaden efter den då arbetstagaren har fyllt 56 år. (26.7.2002/632)

Deltidspensionen skall indras, om arbetstagaren inte längre uppfyller de villkor för pension som anges i 14 b §. Om invalid- eller arbetslöshetspension beviljas för den tid för vilken deltidspension utbetalats, betraktas deltidspensionen som delbetalning på invalid- eller arbetslöshetspensionen. Om arbetstagaren efter att ha fyllt 68 år fortsätter i deltidsarbete, ändras deltidspensionen utan hinder av vad som bestäms på något annat ställe i denna lag till en lika stor ålderspension. När arbetstagaren slutar deltidsarbeta utbetalas den uppskjutna delen av ålderspensionen förhöjd enligt 22 § 1 mom. och ökad med det belopp som avses i 16 §. (1.10.2004/884)

Om deltidspensionen har indragits enligt 2 mom., har arbetstagaren rätt att på nytt få deltidspension när han uppfyller de i 14 b § stadgade förutsättningarna. Börjar deltidspensionen på nytt löpa inom sex månader från det att den tidigare deltidspensionen upphörde, beviljas pensionen på de tidigare grunderna, om inte något annat följer av 16 g § 4 mom. (29.12.1995/1745)

15 § (29.12.1995/1745)

Rätt till invalidpension tillkommer en arbetstagare vars arbetsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller skada, med beaktande också av den tid som redan förflutit, kan uppskattas vara nedsatt utan avbrott med minst två femtedelar åtminstone ett år. Vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt beaktas arbetstagarens återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som rimligen kan förutsättas av honom eller henne med hänsyn till utbildning, tidigare verksamhet, ålder och boendeförhållanden samt därmed jämförliga andra omständigheter. Vid varierande arbetsförmåga beaktas de årliga inkomsterna. (1.10.2004/884)

Innan pensionskassan fattar beslut om en invaliditetspension, skall den se till att arbetstagarens möjligheter till rehabilitering har klarlagts. Avslås en pensionsansökan, skall pensionskassan hänvisa arbetstagaren till rehabilitering eller andra tjänster som motsvarar hans rehabiliteringsbehov. Pensionskassan skall vidare iaktta lagen om rehabiliteringssamarbete (604/91) .

Invalidpension beviljas tills vidare eller i form av i 4 mom. avsett rehabiliteringsstöd för viss tid. Invalidpensionen ändras till ålderspension från ingången av månaden efter den under vilken 63 års ålder uppnåtts. Härvid ändras en delinvalidpension till sådan ålderspension som till beloppet motsvarar full invalidpension. Om arbetstagaren emellertid har fyllt 63 år före utgången av den primärtid som avses i 27 § i sjukförsäkringslagen, beräknas och beviljas pensionen i form av ålderspension från ingången av månaden efter den då 63 års ålder uppnåddes, i stället för att beviljas i form av invalidpension. Rätt till pension som intjänats under tiden för invalidpension föreligger på ansökan tidigast från ingången av månaden efter den då 63 års ålder uppnåddes, under förutsättning att arbetstagaren inte längre står i det anställningsförhållande från vilket han eller hon skall pensioneras, eller från den tidpunkt efter invalidpensionens upphörande vid vilken en sådan ny pension beviljas på vilken 12 b § 2 eller 3 mom. inte skall tillämpas. (1.10.2004/884)

Rehabiliteringsstöd beviljas för främjande av arbetstagarens rehabilitering för så lång tid som han beräknas vara förhindrad att handha förvärvsarbete på grund av arbetsoförmåga. När rehabiliteringsstöd beviljas skall pensionskassan se till att en vård- eller rehabiliteringsplan har uppgjorts för arbetstagaren. Rehabiliteringsstöd kan beviljas en arbetsoförmögen arbetstagare även för den tid beredningen av vård- eller rehabiliteringsplanen pågår. Vad som på något annat ställe i lag stadgas om invaliditetspension och mottagare av sådan pension skall tillämpas på rehabiliteringsstöd och mottagare av sådant stöd.

En arbetstagare har rätt att få invalidpension och en arbetstagare som är född före år 1944 individuell förtidspension också när han eller hon, efter att ett anställningsförhållande som omfattas av denna lag har upphört, för ett senare tjänste- eller anställningsförhållande beviljats pension enligt 9 eller 9 c § i lagen om statens pensioner, 24 eller 33 § i lagen om kommunala pensioner, 1 § i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan eller 13 § i lagen om Folkpensionsanstalten, om inte något annat följer av 2 § 6 mom. (1.10.2004/884)

6 mom. har upphävts genom L 1.10.2004/884 . (1.10.2004/884)

7 mom. har upphävts genom L 1.10.2004/884 . (1.10.2004/884)

8 mom. har upphävts genom L 1.10.2004/884 . (1.10.2004/884)

Utöver vad som i 1 mom. bestäms om faktorer som skall beaktas vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt, skall arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär betonas vid bedömningen av rätt till invaliditetspension för en arbetstagare som fyllt 60 år. Pensionsskyddscentralen meddelar närmare anvisningar om tillämpningen av detta moment. (26.7.2002/632)

15 a § (9.2.1990/102)

Sedan en arbetstagare har avlidit betalas till förmånstagarna familjepension, om arbetstagaren vid sin död hade rätt till eller fick ålderdomspension enligt 14 § eller invaliditetspension enligt 15 §. Förmånstagare efter en sådan förmånslåtare är

1)

en efterlevande make med vilken förmånslåtaren hade ingått äktenskap före fyllda 65 år,

2)

förmånslåtarens barn,

3)

barn till den efterlevande maken som vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande, och

4)

en tidigare make till förmånslåtaren, till vilken förmånslåtaren vid sin död på basis av ett lagakraftvunnet domstolsbeslut eller ett avtal som hade fastställts av socialnämnden var skyldig att betala periodiskt underhållsbidrag. Härvid gäller om den tidigare maken och dennes rätt till familjepension i tillämpliga delar vad som stadgas om efterlevande makar och deras rätt till familjepension.

15 b § (9.2.1990/102)

En efterlevande make har rätt till familjepension i form av efterlevandepension,

1)

om den efterlevande har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren, eller

2)

om den efterlevande vid förmånslåtarens död hade fyllt 50 år eller hade fått invaliditetspension enligt folkpensionslagen (347/56) minst tre år och om äktenskapet hade ingåtts innan den efterlevande fyllde 50 år och hade varat minst fem år.

Om en efterlevande make är född före den 1 juli 1955, förutsätter efterlevandepension en minimiålder av 35 år i stället för den ålder av 50 år som nämns i 1 mom. Vad som här bestäms gäller inte en tidigare make till förmånslåtaren. (27.3.1998/223)

Ett barn har rätt till familjepension i form av barnpension, om det inte har fyllt 18 år vid förmånslåtarens död. Barnpension skall alltid betalas till ett barn efter barnets egen förälder. Rätt till barnpension kan dock inte uppkomma efter flera än två förmånslåtare samtidigt.

En efterlevande make har inte rätt till efterlevandepension enligt 1 mom. 1 punkten, om ett barn som avses där har givits som adoptivbarn före förmånslåtarens död eller är förmånslåtarens barn som den efterlevande har adopterat efter förmånslåtarens död. Har den efterlevande på basis av ett tidigare äktenskap rätt att få familjepension som motsvarar pension enligt de lagar, pensionsstadgor eller pensionsreglementen som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare, uppkommer inte rätt till ny familjepension.

Den som genom ett brott uppsåtligen förorsakat förmånslåtarens död har inte rätt till familjepension. (30.12.1993/1595)

15 c § (11.12.1970/768)

Om förmånslåtaren vid sin död inte hade fyllt 67 år och om han eller hon vid sin död skulle ha varit berättigad till invalidpension enligt 16 § om han eller hon på sin dödsdag hade blivit arbetsoförmögen, eller om förmånslåtaren vid sin död erhöll nämnda pension eller ålderspension enligt 16 §, betalas till förmånslåtarens make eller, om förmånslåtaren vid sin död inte var gift, till hans eller hennes dödsbo, med nedan angivna undantag, begravningsunderstöd i enlighet med nedanstående tabell, som följer:

Förmånslåtarens ålder vid dödsfallet

Begravningsunderstödets belopp, euro

–50

10 190

51–55

7 643

56–60

5 096

61–66

2 548

(1.10.2004/884)

Till dödsbo utgives begravningsunderstöd likväl endast om delägare i dödsboet är förmånslåtarens släkting i rätt nedstigande led, förmånslåtarens adoptivbarn eller någondera av hans föräldrar.

15 d § (1.10.2004/884)

15 d § har upphävts genom L 1.10.2004/884 . (1.10.2004/884)

15 e § (18.1.1985/52)

Berättigad till arbetslöshetspension är en före år 1950 född långvarigt arbetslös arbetstagare när han eller hon har fyllt 60 år fram till det att han eller hon fyller 63 år, förutsatt att (1.10.2004/884)

1)

arbetstagaren under de 15 kalenderår som omedelbart föregått den dag för pensionsfallet som avses i 3 mom. under sammanlagt minst fem år har intjänat grundpension enligt 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare eller annan därmed jämförbar pension som grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande; på grundval av förvärvsinkomsten beaktas den pensionsgrundande tiden därvid på det sätt som bestäms i 4 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden,

(1.10.2004/884)

2)

arbetstagaren företer ett av en arbetslöshetskassa eller Folkpensionsanstalten utfärdat intyg över att han eller hon enligt 6 kap. 7 eller 9 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte längre har rätt till arbetslöshetsdagpenning, och att

(1.10.2004/884)

3)

han företer ett av arbetskraftsbyrån utfärdat intyg över att han där är arbetslös arbetssökande och att han inte kan anvisas sådant arbete som han inte kan vägra ta emot utan att förlora sin rätt till arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

(23.12.1999/1268)

Arbetslöshetspension betalas från ingången av den månad som följer efter den månad under vilken arbetstagaren uppfyller de villkor för pension som avses i 1 mom. Om arbetstagaren har fått det intyg av arbetskraftsbyrån som avses i 1 mom. 3 punkten senare än en månad efter det att intyg över arbetslöshetsdagpenning som avses i 1 mom. 2 punkten utfärdades, börjar pensionen från ingången av den månad som följer efter att intyget från arbetskraftsbyrån utfärdades. Pension betalas dock inte utan grundad anledning retroaktivt för längre tid än sex månader före den månad som följer efter ansökan. Om inte något annat bestäms i denna paragraf gäller angående arbetslöshetspension och mottagare av arbetslöshetspension i tillämpliga delar vad som bestäms om invaliditetspension och mottagare av invaliditetspension. (23.12.1999/1268)

Arbetslöshetspensionen är lika stor som den invalidpension enligt denna lag vilken skulle ha beviljats arbetstagaren, om han eller hon vid tidpunkten för pensionsfallet hade varit berättigad till invalidpension. Vid beräknandet av pensionen för återstående tid tillämpas dock 12 a, 12 b och 16 a–16 c §, sådana de lyder den 31 december 2004. Pensionen för återstående tid läggs dock inte till arbetslöshetspensionen. Pensionsfallet anses ha inträffat den dag då arbetstagaren uppfyller alla de villkor för arbetslöshetspension som avses i 1 mom. (1.10.2004/884)

Arbetslöshetspension beviljas tills vidare. Arbetslöshetspension utbetalas dock inte

1)

för kalendermånad under vilken pensionstagaren på grund av vistelse utomlands eller av annan motsvarande orsak inte kan ta emot arbete;

2)

för en kalendermånad under vilken pensionstagaren är i förvärvsarbete och därvid per månad förtjänar minst 523,61 euro; ej heller

(1.10.2004/884)

3)

för den kalendermånad som följer efter den under vilken pensionstagaren vägrat ta emot av arbetskraftsmyndighet honom anvisat, i 1 mom. nämnt arbete som fortgår minst en månad.

5 mom. har upphävts genom lag 30.12.1993/1595 . (30.12.1993/1595)

Sedan pensionskassan fått kännedom om omständighet på grund av vilken pension inte skulle få utbetalas enligt 4 mom., skall den avbryta utbetalningen av pensionen från följande betalningsperiod då detta är möjligt, om orsaken till betalningsavbrottet fortfarande föreligger. (28.12.1990/1346)

Avbruten arbetslöshetspension börjar på ansökan utbetalas på nytt räknat från den tidpunkt från vilken arbetstagaren har rätt att få pension, dock inte retroaktivt för längre tid än sex månader före ansökningen eller för den kalendermånad som omedelbart följer efter vägran som avses i 4 mom. 3 punkten. Till ansökan skall fogas i 1 mom. nämnt intyg av arbetskraftsmyndighet. Har ansökan om förnyad utbetalning av avbruten pension likväl inte gjorts inom ett år, anses pensionen utan särskilt beslut ha upphört vid tidpunkten för avbrottet.

Uppfyller arbetstagare som erhåller invaliditetspension som delpension villkoren för erhållande av arbetslöshetspension, ändras pensionen på ansökan till arbetslöshetspension, vars belopp är lika stort som den invaliditetspension som han skulle ha erhållit, om nämnda delpension hade ändrats till full invaliditetspension. Härvid läggs pensionsdelen för återstående tid enligt 3 mom. dock inte till arbetslöshetspensionen, men pensionen fastställs till ett minst lika stort belopp som nämnda delpension. Beviljas arbetslöshetspension för samma tid som den för vilken delpension har betalts, anses delpensionen utgöra delprestation av arbetslöshetspensionen. I övrigt gäller i fråga om nämnda arbetslöshetspension vad som bestäms i 2 mom. (23.12.1999/1268)

Blir arbetstagare, medan han uppbär arbetslöshetspension, på det sätt som förutsätts i 15 § eller 17 § 1 mom. långvarigt arbetsoförmögen, ändras pensionen på ansökan till invaliditetspension räknat från närmast följande förfallodag då detta är möjligt. Den fulla invaliditetspensionen fastställs härvid till samma belopp som den utbetalda arbetslöshetspensionen.

Arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension från och med ingången av månaden efter den då 63 års ålder uppnåddes. Då arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension tillämpas dock inte vad som bestäms i 13 §. Om arbetslöshetspensionen fastställdes med tillämpning av andra meningen i 3 mom., läggs pensionen för återstående tid till ålderspensionen. Pensionen för återstående tid läggs till ålderspensionen också när en arbetslöshetspension som avses i föregående mening har ändrats till invalidpension med stöd av 9 mom. (1.10.2004/884)

Om en arbetstagare uppfyller de villkor som anges ovan i denna paragraf efter att han eller hon fyllt 62 år, beviljas arbetstagaren ålderspension enligt 22 § 3 mom. (1.10.2004/884)

På arbetstagare som är födda före 1945 och som inte uppfyller det villkor som föreskrivs i 1 mom. 1 punkten om intjäning av grundpension eller annan därmed jämförbar pension under 15 kalenderår, skall i stället för nämnda 15 kalenderår 20 kalenderår tillämpas, om

1)

på arbetstagaren enligt 6 eller 7 mom. i ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om sjömanspensioner (1268/1999) tillämpas 15 e § 3 mom., sådant det lyder vid nämnda lags ikraftträdande, eller

2)

arbetstagaren den 1 januari 2000 fick arbetsmarknadsstöd enligt lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993) på grund av att arbetstagaren fått ut arbetslöshetsdagpenningens maximibelopp.

(26.7.2002/632)

Vad som bestäms i 12 mom. gäller dock inte arbetstagare, som inte under sammanlagt minst 15 år har intjänat i 8 § 4 mom. nämnd grundpension eller annan därmed jämförbar pension som grundar sig på anställnings- eller tjänsteförhållande. På grundval av arbetsförtjänsten i arbetsförhållanden som avses i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden beaktas intjänandetiden så som anges i 4 § 6 mom. i nämnda lag. (26.7.2002/632)

16 § (1.10.2004/884)

Pensionen tillväxer enligt 2–7 mom., under förutsättning att

1)

arbetstagaren går i ålderspension från ett anställningsförhållande som omfattas av denna lag, eller att

2)

arbetstagaren har rätt till sådan invalidpension i fråga om vilken pensionskassan enligt 2 § är behörig att handlägga pensionsansökan, och arbetstagarens förvärvsinkomster enligt denna lag under månaden för pensionsfallet och under de trettiosex kalendermånader som föregår pensionsfallet är sammanlagt minst 16 800 euro.

Pensionen tillväxer årligen på grundval av den pensionsgrundande förvärvsinkomst som omfattas av denna lag för ettvart år med

1)

1,6 procent fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 53 år, och på grundval av de pensionsgrundande förvärvsinkomster som pensionstagaren har haft under en tid för vilken han eller hon enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare har fått invalid-, arbetslöshets- eller ålderspension eller generationsväxlingspension för lantbruksföretagare, avträdelsestöd eller avträdelseersättning eller motsvarande pension från utlandet,

2)

2,0 procent från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 53 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år,

3)

4,5 procent från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 63 år, dock inte om arbetstagaren under denna tid får pension i någon annan form än deltidspension,

4)

1,5 procent på grundval av den grund för pension som avses i 11 b §.

Pensionen för den återstående tiden utgör av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 12 §

1)

1,6 procent per år till den del som pensionen omfattar återstående tid fram till utgången av den månad under vilken arbetstagaren fyller 50 år,

2)

1,4 procent per år till den del som den återstående tiden omfattar tiden från ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 50 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år.

För den tid för vilken arbetstagaren har fått invalidpension tillväxer pensionen från och med ingången av det år under vilket arbetsoförmågan började till utgången av den månad under vilken pensionen upphör, på grundval av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 12 §, på det sätt som föreskrivs i 12 b § 1 mom. med

1)

1,6 procent per år till den del som pensionen omfattar tiden fram till utgången av den månad under vilken arbetstagaren fyller 50 år,

2)

1,4 procent per år till den del som pensionen omfattar tiden från ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 50 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år.

När pensionstillväxten per månad beräknas används som tillväxtprocent 1/12 av den tillväxtprocent som nämns ovan i 2–4 mom.

Pensionen för deltidsarbete som utförs vid sidan av deltidspension tillväxer på det sätt som föreskrivs i 2 mom.

För en arbetstagare som har fått deltidspension utökas invalidpensionen med 16/120 procent och ålderspensionen med 1/16 procent av den nedsättning av förvärvsinkomsten som det föreskrivs om nedan för varje månad för vilken arbetstagaren har fått deltidspension. När pensionen bestäms är härvid nedsättningen av inkomsten den skillnad mellan förvärvsinkomsterna enligt 16 g § 1 mom. på grundval av vilken arbetstagarens deltidspension första gången har räknats ut. Om pension för återstående tid räknas med i pension som tjänas in genom deltidsarbete som utförs vid sidan av deltidspension, skall pensionen för återstående tid räknas ut enligt 3 mom. 2 punkten också i fråga om den nedsättning av förvärvsinkomsten som avses ovan.

16 a § (1.10.2004/884)

16 a § har upphävts genom L 1.10.2004/884 .

16 b § (1.10.2004/884)

16 b § har upphävts genom L 1.10.2004/884 .

16 c § (1.10.2004/884)

16 c § har upphävts genom L 1.10.2004/884 .

16 d § (1.10.2004/884)

16 d § har upphävts genom L 1.10.2004/884 .

16 e § (1.10.2004/884)

16 e § har upphävts genom L 1.10.2004/884 .

16 f § (29.12.1995/1745)

Familjepensionen bestäms på basis av den ålderspension eller fulla invalidpension enligt minimivillkoren i denna lag som förmånslåtaren fick vid sin död. Härvid beaktas i fråga om förmånslåtarens ålderspension inte den omvandling av pensionen som avses i 13 §. Om förmånslåtaren fick arbetslöshetspension eller sådan invalidpension som avses i 15 e § 9 mom. utan tillägg enligt 15 e § 3 mom. för pensionsdelen för återstående tid, läggs denna pensionsdel till den pension som familjepensionen grundar sig på. Den nya pension som förmånslåtaren har intjänat under den tid han eller hon fått pension läggs likaså till den pension som familjepensionen grundar sig på. Om förmånslåtaren inte fick sådan pension som nämns i första meningen, uträknas pensionen som om sådan arbetsoförmåga hade börjat på dödsdagen som hade medfört rätt till full invalidpension, om inte förmånstagaren visar något annat. (1.10.2004/884)

Efterlevandepensionens belopp är, såvida inte något annat följer av 5 mom. eller av 27 §,

6/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande maken ensam eller den efterlevande och ett barn,

5/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande och två barn,

3/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande och tre barn, samt

2/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande och fyra eller flera barn.

Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna är, såvida inte något annat följer av 27 §,

4/12 av förmånslåtarens pension, om det finns ett barn,

7/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är två,

9/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är tre, samt

10/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är fyra eller flera.

Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna fördelas jämnt mellan de barn som är förmånstagare. Är förmånstagarna barn som saknar båda föräldrarna, läggs till det sammanlagda beloppet av barnpensionerna 2/12 av vardera förmånslåtarens pension var för sig, om inte efterlevande- och barnpensionerna tillsammans överstiger beloppet av förmånslåtarens pension. Får ett barn barnpension efter någon annan förmånslåtare än sin förälder, bestäms tillägget enligt de av förmånslåtarnas pensioner på grundval av vilka ett föräldralöst barn får sin barnpension. Tillägget fördelas jämnt mellan de nämnda föräldralösa barnen.

Storleken av familjepensionen för en tidigare make till förmånslåtaren fastställs så att dess andel av den efterlevandepension som har räknats ut enligt 2 mom. blir lika stor som 60 procent av det underhållsbidrag som förmånslåtaren har betalt till sin tidigare make utgör av förmånslåtarens pension enligt 1 mom. Är också en efterlevande make förmånstagare, uppgår det sammanlagda beloppet av tidigare makars familjepensioner dock till högst hälften av efterlevandepensionen. Det sammanlagde beloppet dras av från efterlevandepensionen och fördelas mellan de tidigare makarna i samma förhållande som underhållsbidragen.

Om antalet förmånstagare förändras eller om det barn som är förmånstagare blir föräldralöst på det sätt som avses i 3 mom., justeras familjepensionens belopp och fördelningen av pensionen mellan förmånstagarna vid ingången av månaden efter förändringen.

16 g § (29.12.1995/1745)

Deltidspensionens belopp är, om inte något annat följer av 2 eller 3 mom., 50 procent av skillnaden mellan den enligt 14 b § 3 mom. fastställda stabiliserade förvärvsinkomsten och förvärvsinkomsten av sådant förvärvsarbete på deltid som omfattas av en lag eller pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare. (1.10.2004/884)

Om en arbetstagare har rätt att få deltidspension också enligt en annan lag eller pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare, utgör deltidspensionen enligt denna lag samma relativa andel av det i 1 mom. avsedda beloppet som andelen försäkrade förvärvsinkomster enligt denna lag utgör av de förvärvsinkomster som avses i de lagar på grundval av vilka deltidspensionen beviljas och som omfattas av den stabiliserade förvärvsinkomsten. (1.10.2004/884)

Deltidspensionens maximibelopp är 75 procent av den enligt 8 § i lagen om pension för arbetstagare samordnade pensionen som arbetstagaren har intjänat enligt en lag eller pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare samt enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003) innan deltidspensionen börjar. Om arbetstagaren har rätt till deltidspension också enligt någon annan lag eller pensionsstadga och den gränsdragning som avses här minskar deltidspensionen, görs minskningen med beaktande av dessa lagar och stadgor och i förhållande till de förvärvsinkomster som omfattas av den stabiliserade förvärvsinkomsten. (1.10.2004/884)

Deltidspensionens belopp omräknas, om det har inträffat en förändring i förvärvsinkomsterna under tiden för deltidsarbete för den som erhåller deltidspension och denna förändring på ett betydande sätt avviker från den allmänna löneutvecklingen eller om det i förvärvsinkomsterna har inträffat en förändring som ger pensionstagaren rätt till deltidspension med stöd av en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som inte tidigare har berättigat honom till deltidspension. Som stabiliserad förvärvsinkomst anses härvid den förvärvsinkomst som deltidspensionen första gången fastställdes på.

17 § (1.10.2004/884)

Om en arbetstagare som omfattas av denna lag inte har rätt till ålders- eller invalidpension enligt 16 §, tillväxer pensionen på det sätt som föreskrivs i 2–7 mom.

Pensionen tillväxer årligen på grundval av den pensionsgrundande förvärvsinkomst som omfattas av denna lag för ettvart år med

1)

1,5 procent fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 53 år, och på grundval av de pensionsgrundande förvärvsinkomster som pensionstagaren har haft under en tid för vilken han eller hon enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare har fått invalid-, arbetslöshets- eller ålderspension eller generationsväxlingspension för lantbruksföretagare, avträdelsestöd eller avträdelseersättning eller motsvarande pension från utlandet, samt på grundval av den grund för pension som avses i 11 b §,

2)

1,9 procent från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 53 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år,

3)

4,5 procent från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 63 år, dock inte om arbetstagaren under denna tid får pension i någon annan form än deltidspension.

Pensionen för den återstående tiden utgör av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 12 §

1)

1,5 procent per år till den del som pensionen omfattar återstående tid fram till utgången av den månad under vilken arbetstagaren fyller 50 år,

2)

1,3 procent per år till den del som den återstående tiden omfattar tiden från ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 50 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år.

För den tid för vilken arbetstagaren har fått invalidpension tillväxer pensionen från och med ingången av det år under vilket arbetsoförmågan började till utgången av den månad under vilken pensionen upphör, på grundval av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 12 §, på det sätt som föreskrivs i 12 b § 1 mom. med

1)

1,5 procent per år till den del som pensionen omfattar tiden fram till utgången av den månad under vilken arbetstagaren fyller 50 år,

2)

1,3 procent per år till den del som pensionen omfattar tiden från ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 50 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år.

När pensionstillväxten per månad beräknas används som tillväxtprocent 1/12 av den tillväxtprocent som nämns ovan i 2–4 mom.

Pensionen för deltidsarbete som utförs vid sidan av deltidspension tillväxer på det sätt som föreskrivs i 2 mom.

För en arbetstagare som har fått deltidspension utökas invalidpensionen med 1/8 procent och ålderspensionen med 1/16 procent av den nedsättning av förvärvsinkomsten som det föreskrivs om ovan för varje månad för vilken arbetstagaren har fått deltidspension. När pensionen bestäms är härvid nedsättningen av inkomsten den skillnad mellan förvärvsinkomsterna enligt 16 g § 1 mom. på grundval av vilken arbetstagarens deltidspension första gången har räknats ut. Om pension för återstående tid räknas med i pension som tjänas in genom deltidsarbete som utförs vid sidan av deltidspension, skall pensionen för återstående tid räknas ut enligt 3 mom. 2 punkten också i fråga om den nedsättning av förvärvsinkomsten som avses ovan.

17 a § (1.10.2004/884)

Pensionskassan skall på ansökan av vederbörande arbetsgivare meddela ett beslut om huruvida lön eller något annat vederlag som betalas till en arbetstagare utgör sådan förvärvsinkomst enligt 11 a § på grundval av vilken pension intjänas och som skall försäkras enligt denna lag. Pensionskassan skall också på ansökan av arbetsgivaren meddela ett beslut om för vilken tid en arbetstagares förvärvsinkomster skall försäkras enligt denna lag.

I ett beslut som avses i denna paragraf får ändring sökas så som föreskrivs i 59 §.

17 b § (1.10.2004/884)

Om en arbetstagare har rätt till pension på grund av två eller flera anställningsförhållanden, fastställs hans eller hennes rätt till pension för varje anställningsförhållande enligt villkoren för det sista anställningsförhållandet. Om pensionsskyddets kapitalvärde härvid förändras avsevärt och arbetstagarens sista anställningsförhållande är försäkrat enligt lagen om pension för arbetstagare, lagen om pension för lantbruksföretagare eller lagen om pension för företagare, ändras beloppet av pensionen enligt denna lag så att det ursprungliga kapitalvärdet bibehålls.

Vad som bestäms i 1 mom. gäller även ålderspension som intjänats av en sådan arbetstagare vars sista anställnings- eller tjänsteförhållande har försäkrats enligt lagen om kommunala pensioner eller lagen om statens pensioner, om pensionsåldern i det sista anställnings- eller tjänsteförhållandet är lägre än 62 år och behörighetsvillkoret för anställnings- eller tjänsteförhållandet har varit en sådan examen som förutsätts för sjötjänst enligt denna lag eller en viss mängd sjötjänst enligt denna lag.

Villkoren för pensionen och grunderna för dess beräkning fastställs av social- och hälsovårdsministeriet på framställning av pensionskassan.

18 § (1.10.2004/884)

De belopp och inkomstgränser som anges i denna lag samt förvärvsinkomsten för vart och ett av de år för vilket pensionen räknas ut justeras på det sätt som föreskrivs i 7 b § i lagen om pension för arbetstagare.

I pensionen görs indexjustering så som föreskrivs i 9 § i lagen om pension för arbetstagare.

19 § (30.12.1966/739)

Har av sådan person, på vilken denna lag icke ägt tillämpning, uppburits försäkringspremie, återbetalas till honom eller hans dödsbo på ansökan de till pensionskassan erlagda premierna med ränta, vilken skall beräknas enligt grunder, fastställda av socialministeriet.

20 § (1.10.2004/884)

20 § har upphävts genom L 1.10.2004/884 .

21 § (30.12.1999/1333)

21 § har upphävts genom L 30.12.1999/1333 .

22 § (1.10.2004/884)

Om ålderspensionen börjar senare än från och med ingången av månaden efter den under vilken arbetstagaren fyllde 68 år, höjs pensionen med 0,4 procent för varje månad varmed begynnelsetidpunkten för pensionen uppskjuts.

Om ålderspensionen beviljas i förtid enligt 14 § 3 mom., minskas pensionen med 0,6 procent för varje månad för vilken pensionen utbetalas före ingången av kalendermånaden efter den under vilken den i 14 § avsedda pensionsåldern uppnås. Minskningen beräknas på den pension som arbetstagaren har intjänat fram till begynnelsetidpunkten för pensionen.

Utan hinder av vad som bestäms i 14 § 3 mom. och ovan i 2 mom. har en arbetstagare som får arbetslöshetsdagpenning med stöd av 6 kap. 9 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa rätt att få oreducerad ålderspension vid 62 års ålder.

22 a § (1.10.2004/884)

22 a § har upphävts genom L 1.10.2004/884 .

23 § (1.10.2004/884)

Invalidpension beviljas antingen som full pension eller som delinvalidpension. Full invalidpension beviljas arbetstagare vars arbetsförmåga, uppskattad enligt 15 § 1 mom., är nedsatt åtminstone under ett år med minst tre femtedelar. I annat fall beviljas invalidpensionen som delinvalidpension.

Beloppet av full invalidpension fastställs enligt 16 § 2–4 mom. eller 17 § 2–4 mom. Delinvalidpensionen utgör hälften av full pension.

Om en invalidpensionstagares arbetsförmåga förändras för minst ett år så att förändringen enligt 1 mom. inverkar på pensionens storlek, justeras pensionens belopp från början av den månad som närmast följer efter förändringen, om inte annat följer av 28 §.

Om pensionstagaren har återfått sin arbetsförmåga i sådan grad att han eller hon inte längre uppfyller villkoren för erhållande av pensionen, dras invalidpensionen in från och med ingången av den kalendermånad som följer efter det att pensionstagaren återfått arbetsförmågan. Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas eller dras in om pensionstagaren förvärvsarbetar. Rehabiliteringspenningen dras in om dess mottagare utan giltig orsak har vägrat delta i yrkesinriktad rehabilitering eller utan giltig orsak har avbrutit sådan rehabilitering.

När förändringar i pensionstagarens arbetsförmåga eller återfående av arbetsförmågan bedöms eller avbrytande av invalidpensionen övervägs, beaktas förändringarna i hans eller hennes förvärvsinkomst. Rätt till delinvalidpension föreligger inte för den tid under vilken förvärvsinkomsterna överstiger 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden före arbetsoförmågan började, och rätt till full invalidpension föreligger inte för den tid under vilken förvärvsinkomsterna överstiger 40 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten, förutsatt att överskridandet av inkomstgränsen inte är tillfälligt.

Om förvärvsinkomsten är minst 40 men högst 60 procent av den genomsnittliga inkomst som avses i 5 mom., justeras pensionen så att den blir en delinvalidpension. Om förvärvsinkomsten överstiger 60 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten, dras invalidpensionen in eller avbryts utbetalningen av den.

Invalidpensionen justeras, avbryts eller dras in på ansökan av pensionstagaren eller på pensionskassans initiativ på de villkor som anges ovan i 1 och 3–6 mom. Pensionen justeras, avbryts eller indras dock inte för en längre tid än ett år före den närmast följande kalendermånaden efter pensionstagarens ansökan om justering eller pensionskassans vidtagande av justeringsåtgärder. Om en invalidpension vars utbetalning avbrutits dras in, dras pensionen in från och med tidpunkten för avbrytandet.

Om invalidpensionen dras in eller rehabiliteringsstödet upphör, kan pensionen för att stödja återgången till arbete fortgå i form av rehabiliteringsstöd till samma belopp som delinvalidpension även för en kortare tid än ett år. Delinvalidpensionen kan betalas som full pension under sådan rehabilitering som avses i 25 §.

23 a § (1.10.2004/884)

En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket framgår om han eller hon uppfyller

1)

de i 15 § 1 mom. och 23 a § 1 mom. nämnda villkoren för delinvalidpension eller

2)

de i 25 § 1 och 2 mom. nämnda villkoren för yrkesinriktad rehabilitering.

Ett i 1 mom. 1 punkten avsett förhandsbeslut är bindande för pensionskassan, om en därpå grundad pensionsansökan görs inom nio månader eller inom en av arbetsgivaren och arbetstagaren avtalad längre tid från det att beslutet vann laga kraft. Ett i 1 mom. 2 punkten avsett förhandsbeslut är bindande för pensionskassan, om en rehabiliteringsplan ges in till pensionskassan inom nio månader från det att beslutet vann laga kraft.

Ändring i ett förhandsbeslut får sökas på det sätt som föreskrivs i 59 §.

24 § (30.12.2003/1336)

Invaliditetspension skall förvägras eller minskas, om arbetstagaren uppsåtligen har vållat sin arbetsoförmåga. Utbetalningen av pensionen kan inställas, om pensionstagaren utan godtagbart skäl inte har samtyckt till undersökning eller vård som har föreskrivits och bekostas av pensionskassan.

25 § (28.2.2003/189)

En arbetstagare har rätt att få ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för förhindrande av arbetsoförmåga eller förbättrande av arbets- och förvärvsförmågan, om

1)

en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som konstaterats på behörigt sätt sannolikt medför risk för arbetsoförmåga enligt 15 § 1 mom., eller arbetstagaren måste betraktas som arbetsoförmögen på det sätt som avses i nämnda lagrum, och

2)

förvärvsinkomsten för den i arbetstagarens pension ingående återstående tid som avses i 12 § är minst 25 133,40 euro, om arbetstagaren hade blivit arbetsoförmögen vid den tidpunkt ( dagen för rehabiliteringsfallet ) då ansökan gjordes eller då sökandens rehabiliteringsbehov senast skall redas ut enligt 6 § i lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten (610/1991) ; om arbetstagaren redan får invalidpension förutsätts att förvärvsinkomsten för den återstående tiden uppgår till minst det gränsbelopp som nämns ovan eller att den återstående tiden enligt 12 a och 12 b §, sådana dessa lagrum lyder den 31 december 2004, har beaktats i pensionen; dagen för rehabiliteringsfallet är dock dagen före rehabiliteringsåtgärden, om ansökan om rehabilitering görs när rehabiliteringsåtgärden redan inletts, eller sjukledighetens första dag, om den sökandes sjukledighet har börjat medan anställningsförhållandet pågick och rehabiliteringsbehovet fanns redan när sjukledigheten började.

(1.10.2004/884)

Med risk för arbetsoförmåga avses i 1 mom. en situation där det är sannolikt att arbetstagaren under de närmaste åren, trots att möjligheterna till vård och medicinsk rehabilitering beaktas, utan yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder skulle bli beviljad invaliditetspension, antingen till fullt belopp eller i form av delpension. När rehabiliteringens ändamålsenlighet bedöms beaktas sökandens ålder, yrke, tidigare verksamhet, utbildning och kontakter med arbetslivet samt huruvida den yrkesinriktade rehabilitering som söks sannolikt leder till att sökanden fortsätter i ett arbete som är lämpligt med tanke på hans eller hennes hälsotillstånd eller återgår till arbete. När ändamålsenligheten bedöms beaktas dessutom huruvida den yrkesinriktade rehabiliteringen uppskjuter sökandens pensionering.

Såsom yrkesinriktad rehabilitering enligt 1 mom. kan en arbetstagare tillhandahållas rehabiliteringsundersökningar, utbildning som leder till arbete eller ett yrke, arbetsträning, näringsunderstöd och sådan medicinsk rehabilitering som stöder denna yrkesinriktade rehabilitering, och arbetstagaren kan få ersättning för de behövliga och nödvändiga kostnader som den nämnda rehabiliteringen medför.

Rätt till yrkesinriktad rehabilitering enligt denna lag föreligger dock inte, om arbetstagaren har rätt till rehabilitering med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i olycksfalls- eller trafikförsäkring.

25 a § (28.2.2003/189)

En arbetstagare som inte är invaliditetspensionstagare har rätt till rehabiliteringspenning för de kalendermånader under vilka han eller hon på grund av yrkesinriktad rehabilitering som avses i 25 § är helt eller delvis förhindrad att utföra förvärvsarbete.

Om en arbetstagare är helt och hållet förhindrad att utföra förvärvsarbete på grund av yrkesinriktad rehabilitering, är rehabiliteringspenningen lika stor som det sammanräknade belopp av grundpensioner enligt 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare, förhöjt med 33 procent, som arbetstagaren skulle ha rätt till om han eller hon vid den dag för rehabiliteringsfallet som avses i 25 § 1 mom. 2 punkten hade blivit arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till full invaliditetspension. Om den sökande fortsätter i ett arbete som omfattas av de i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare nämnda lagarna efter det att han eller hon har fått ett beslut om sin rätt till yrkesinriktad rehabilitering, anses dagen innan rehabiliteringsåtgärden inleddes som den tidpunkt som avses i detta moment. (30.12.2003/1336)

Om arbetstagaren under den tid yrkesinriktad rehabilitering pågår förtjänar mer än hälften av den lön som ligger till grund för pensionen och på vilken pensionsdelen för återstående tid räknas ut för pension som avses i 2 mom., utgör beloppet av rehabiliteringspenningen hälften av beloppet av full rehabiliteringspenning enligt 2 mom. (30.12.2003/1336)

25 b § (30.12.2003/1336)

Rehabiliteringstillägg till rehabiliteringsstöd och invaliditetspension betalas för den tid en i 25 § 3 mom. avsedd åtgärd pågår.

Rehabiliteringstillägget utgör 33 procent av det samordnade beloppet av rehabiliteringsstöd eller invaliditetspension.

Beträffande rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg och rehabiliteringsunderstöd och mottagare av dem gäller i tillämpliga delar vad som bestäms om rehabiliteringsstöd eller invaliditetspension eller mottagare av dem. Rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg och rehabiliteringsunderstöd kan emellertid betalas för en tid som är kortare än en månad.

25 c § (30.12.2003/1336)

Rehabiliteringspenning kan betalas i form av rehabiliteringsunderstöd enligt prövning för tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början samt för tiden mellan rehabiliteringsperioder. Rehabiliteringsunderstöd betalas emellertid högst för tre månader per kalenderår så att tiden räknas särkilt för vardera av de ovan nämnda grunderna, om det inte för tryggande av rehabiliteringen är motiverat att rehabiliteringsunderstödet betalas för en längre tid. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan beviljas också för utarbetande av en vård- eller rehabiliteringsplan. Rehabiliteringsunderstödet är lika stort som invaliditetspensionen och det betalas inte rehabiliteringstillägg till understödet.

Till en person som har fått rehabiliteringspenning kan för högst sex månader betalas rehabiliteringsunderstöd enligt prövning om detta är synnerligen behövligt för att han eller hon skall kunna få arbete. Härvid fastställs rehabiliteringsunderstödet som ett engångsbelopp och betalas i en eller flera poster. Rehabiliteringsunderstöd betalas emellertid inte för den tid för vilken arbetstagaren har rätt till arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) .

25 d § (28.2.2003/189)

Pensionsanstalten skall underrätta folkpensionsanstalten om rehabiliteringsåtgärder enligt 25 § samt sådana beslut som gäller rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg.

25 e § (29.12.1995/1745)

Ändring i pensionsanstaltens beslut som gäller rehabiliteringens innehåll enligt 25 § 3 mom. eller rehabiliteringsunderstöd enligt 25 c § får inte sökas genom besvär. (28.2.2003/189)

2 mom. har upphävts genom L 28.2.2003/189 . (28.2.2003/189)

3 mom. har upphävts genom L 28.2.2003/189 . (28.2.2003/189)

4 mom. har upphävts genom L 28.2.2003/189 . (28.2.2003/189)

25 f § (28.2.2003/189)

Rätt till invaliditetspension enligt 15 § 1 mom. föreligger inte utan vägande skäl förrän rätten till rehabiliteringspenning enligt en lag eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller enligt lagen om rehabiliteringspenning har upphört.

26 § (4.5.2001/379)

Pension skall sökas på en blankett som fastställts för detta ändamål. Till ansökan skall fogas den utredning som pensionskassan bestämmer.

Den som söker eller uppbär invaliditetspension är, om han eller hon åläggs därtill av pensionskassan, skyldig att för utredning av invaliditeten låta undersöka sig hos en av pensionskassan namngiven läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av pensionskassan. Pensionskassan skall då ersätta kostnaderna för undersökningen. Till kostnaderna räknas också skälig ersättning för resekostnader och ett skäligt resedagtraktamente, om den berörde beordrats till undersökning utom sin boningsort. Om sökanden utan godtagbart skäl vägrar låta sig undersökas, får ansökan avgöras med stöd av erhållen utredning.

Pensionsansökan anses gjord den dag den inkommit till en pensionsanstalt som anges i en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1–13 punkten lagen om pension för arbetstagare eller till pensionsskyddscentralen eller till ett ombud som en sådan pensionsanstalt eller pensionsskyddscentralen har bemyndigat därtill. Inlämnar inte sökanden på uppmaning inom en av pensionskassan utsatt skälig tid en tilläggsutredning som behövs för att ansökan skall kunna avgöras, anses ansökan dock ha blivit gjord först sedan den utredning som behövs för att ansökan skall kunna avgöras har inkommit till pensionskassan.

Närmare bestämmelser om ansökan om pension utfärdas genom förordning av statsrådet.

26 a § (11.12.1970/768)

Kan utredning om förmånslåtares död icke förebringas, men är det dock uppenbart sannolikt att förmånslåtaren avlidit, må familjepension beviljas att utgå antingen för viss tid eller varaktigt.

Rätt till familjepension inträder vid ingången av kalendermånaden efter den, under vilken förmånslåtaren avlidit, likväl i fråga om barn, som är fött efter förmånslåtarens död, vid ingången av kalendermånaden efter födelsemånaden.

Familjepension beviljas icke utan giltigt skäl retroaktivt för längre tid än ett år före ansökan om pension.

Familjepension utbetalas till utgången av den kalendermånad, under vilken rätten till familjepension upphört.

27 § (9.2.1990/102)

När en pension som avses i denna lag samordnas eller jämkas med annan pension eller pensionsprestation som pensionstagaren får, skall på motsvarande sätt iakttas 8, 8 a och 8 c - 8 f § lagen om pension för arbetstagare.

27 a §

Pensionskassan har rätt att utan hinder av stadgandena i 27 §, om där nämnd ersättning av orsak som inte beror på pensionstagaren blivit fördröjd, utbetala pensionen till fullt belopp och återfå det överbetalda beloppet av den ersättningsskyldige, dock inte av den som i god tro redan fullgjort sin ersättningsskyldighet. Den ersättning som härvid tillkommer kassan får inte fastställas till högre belopp än vad pensionstagaren i ersättning, som motsvarar pensionen, hade varit berättigad till eller redan uppburit. (4.3.1983/236)

Om pensionstagaren har lyft pension med stöd av 1 mom. och därefter får motsvarande ersättning av den ersättningsskyldiga , har pensionskassan rätt att så som stadgas i 33 § av pensionstagaren få tillbaka den överbetalda pensionen upp till beloppet av den ersättning han uppburit. (23.10.1992/951)

27 b § (4.5.2001/379)

Då pensionstagare avlider, upphör rätten till pension vid ingången av kalendermånaden efter dödsdagen. Om invaliditetspensionen indras på grund av att arbetsförmågan blivit återställd eller om pension indras eller minskas av någon annan orsak, upphör utbetalningen eller utbetalas minskad pension räknat från närmast följande möjliga förfallodag.

28 § (30.12.1966/739)

Invaliditetspension betalas, om inte något annat föreskrivs i denna paragraf, från början av den månad som närmast följer på den månad då rätten till pension har uppkommit. Invaliditetspension beviljas dock inte utan giltigt skäl retroaktivt för en längre tid än för ett år före den månad som följer efter ansökan. (19.12.2003/1174)

Ålderdoms- och invaliditetspension betalas inte för den tid för vilken arbetsgivaren är skyldig att betala lön. (4.5.2001/379)

Full invaliditetspension utgår, om inte nedan i denna paragraf är annorlunda stadgat, tidigast från början av den kalendermånad som först följer efter den i 27 § sjukförsäkringslagen avsedda primärtiden för dagpenning, nämligen de 150 första betalningsdagarna och de påföljande i sagda paragraf närmare angivna fem eller fyra fulla kalendermånaderna. (26.6.1981/476)

Utan hinder av 3 mom. skall full invalidpension betalas enligt 1 mom., om pensionsansökan har gjorts innan dagpenning enligt sjukförsäkringslagen har betalats för de i 3 mom. nämnda 150 första betalningsdagarna. Härvid förutsätts likväl för betalning av full invalidpension att det före utgången av den kalendermånad som följer på pensionsansökan eller, om det under denna tid har ansökts om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, före utgången av den kalendermånad som följer på ansökan inte har beviljats sådan dagpenning som skall betalas för minst en månad utan avbrott och som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans början eller, om dagpenningsansökan som hänför sig till denna tid har avslagits, till tiden efter avslaget. Om utbetalningen av dagpenning under primärtiden upphör enligt 15 a § i sjukförsäkringslagen på grund av att ålderspension som har beviljats arbetstagaren enligt någon annan lag eller ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare börjar, skall arbetstagaren betalas full invalidpension från den nämnda pensionens början, dock tidigast från den tidpunkt som anges i 1 mom. (1.10.2004/884)

I det fall att arbetsförmågan hos arbetstagare som uppbär såsom delpension beviljad invaliditetspension undergår sådan förändring att han får rätt till full invaliditetspension, skall på denna fulla pension tillämpas stadgandena i 3 mom. Om arbetsoförmågan fortgår, skall invaliditetspensionen utbetalas såsom delpension till dess att full invaliditetspension börjar utgå. (26.6.1981/476)

Om full invalidpension beviljas retroaktivt enligt 3 mom., skall pensionen betalas till sjukförsäkringsfonden till den del den motsvarar för samma tid utbetald dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. (1.10.2004/884)

Beviljas invaliditetspension retroaktivt enligt 4 mom. eller som delpension och har för samma tid utbetalts dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, skall pensionen utbetalas endast till den del dess belopp överstiger beloppet av dagpenning som utbetalts för samma tid. (29.12.1995/1745)

Beviljas invaliditetspension retroaktivt, betalas pension inte för den tid under vilken arbetstagaren har fått rehabiliteringspenning enligt en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller enligt lagen om rehabiliteringspenning (611/91) eller ersättning för inkomstbortfall enligt rehabiliteringsstadgandena inom olycksfalls- eller trafikförsäkringslagen. (29.12.1995/1745)

Har en arbetstagare rätt att från utlandet få en förmån som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, beaktas den vid fastställandet av begynnelsetidpunkten för invaliditetspensionen på samma sätt som dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, dock för högst den maximala betalningstiden enligt sjukförsäkringslagen. (3.11.1995/1253)

Om invalidpensionen enligt 28 b § 5 mom. utbetalas som ett engångsbelopp, skall vad som föreskrivs ovan i denna paragraf inte tillämpas på invalidpensionen. (1.10.2004/884)

28 a § (9.2.1990/102)

Rätten att få efterlevandepension upphör då den efterlevande maken ingår nytt äktenskap före fyllda 50 år. Om det nya äktenskapet upplöses inom fem år och den efterlevande inte har rätt till efterlevandepension på basis av detta äktenskap, börjar den indragna efterlevandepensionen på ansökan löpa på nytt. Vad som sägs i föregående mening gäller inte en tidigare make till förmånslåtaren.

Rätten till barnpension upphör då barnet fyller 18 år eller ges som adoptivbarn till någon annan än den efterlevande eller dennes make.

Till en efterlevande make vars rätt att få pension enligt 1 mom. har upphört, betalas i ett för allt ett belopp som är lika stort som efterlevandepensionen för tre års tid hade varit. Grund för beloppet är den månadspension som senast har utbetalts eller, om pensionskassan är en sådan sista pensionsanstalt som avses i 2 § 3 mom., det sammanlagda månatliga pensionsbelopp som pensionskassan betalar. Om en indragen efterlevandepension börjar löpa på nytt enligt 1 mom., dras engångsbeloppet av från pensionen så att en tredjedel av det pensionsbelopp som betalas vid varje tidpunkt dras av under högst nio år. Efter en och samma förmånslåtare betalas endast ett engångsbelopp. (4.5.2001/379)

28 b § (30.12.1999/1333)

Om den, vars förmån enligt denna lag det är fråga om, på grund av ålder, skada, sjukdom eller av någon annan orsak är oförmögen att själv ansöka om förmånen eller att i övrigt sköta sina ärenden som gäller förmånen samt saknar personen i fråga en intressebevakare, kan en av pensionskassans godkänd nära anhörig till personen eller någon annan som huvudsakligen har hand om personen, på dennes vägnar föra talan i ärenden som gäller förmåner enligt denna lag.

En förmån enligt denna lag betalas till den förmånstagare till vilken den har beviljats, om inte något annat bestäms i lag. Angående betalning av en förmån till någon som har en intressebevakare gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) . En förmån till den som inte har fyllt 15 år betalas dock till hans eller hennes intressebevakare.

En förmån enligt denna lag får inte utan pensionsanstaltens samtycke överföras på någon annan. Ett avtal som avser pantsättning av pension är ogiltigt. Begravningsbidrag eller annan kostnadsersättning som betalas enligt denna lag får inte mätas ut.

Om utbetalning av en förmån enligt denna lag till förmånstagaren själv inte kan anses ändamålsenligt på grund av förmånstagarens livsstil, sjukdom eller av någon annan särskild orsak och om intressebevakare inte förordnats för honom eller henne, kan pensionsanstalten med förmånstagarens samtycke besluta att förmånen skall betalas till ett i 6 § 1 mom. socialvårdslagen (710/1982) avsett organ i förmånstagarens boningskommun för att användas till vård av förmånstagaren och av en sådan person vars uppehälle förmånstagaren enligt 2 § lagen om utkomststöd (1412/1997) är skyldig att dra försorg om. En på detta sätt utbetald förmån får inte i strid med förmånstagarens uttryckliga samtycke användas för något annat ändamål än för omvårdnaden under den månad för vilken förmånen betalts. I det fall att förmånstagaren får vård eller omvårdnad enligt 28 c § 5 mom., skall förmånen användas i enlighet med 28 c § 5 mom. Framställning om utbetalning av förmånen kan göras av förmånstagaren, hans eller hennes make, någon annan anhörig, den som huvudsakligen sköter honom eller henne eller vederbörande kollegiala organ i kommunen.

I fråga om pensionens engångsbelopp iakttas i tillämpliga delar 19 b § 5–8 mom. lagen om pension för arbetstagare. (4.5.2001/379)

Rätten till en förmån enligt denna lag preskriberas tio år efter den dag då förmånen borde ha utbetalats, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder. (30.12.2003/1336)

28 c § (30.12.1999/1333)

Om en arbetstagare har fått arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice för den tid för vilken personen beviljas pension retroaktivt, skall pensionskassan på yrkande av arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten utbetala den retroaktiva pensionen till arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av den arbetslöshetsdagpenning, det arbetsmarknadsstöd, det utbildningsstöd eller den utbildningsdagpenning som har utbetalats för samma tid. (1.10.2004/884)

Om en arbetstagare tillfälligt har fått pension som utbetalats av Folkpensionsanstalten enligt 45 § 2 mom. i folkpensionslagen för den tid för vilken arbetstagaren med anledning av besvär som avses i 59 § beviljas pension retroaktivt, skall pensionskassan utbetala den retroaktiva pensionen till Folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av den pension som Folkpensionsanstalten utbetalat till ett för stort belopp för samma tid. Förfarandet kan vara detsamma, om pensionskassan fortsätter utbetala retroaktivt rehabiliteringsstöd som beviljats med anledning av besvär enligt 59 § eller om arbetstagaren har fått pension enligt folkpensionslagen för den tid i fråga om vilken pensionskassan i enlighet med 61 § 2 mom. rättar sitt tidigare beslut eller i övrigt justerar beloppet av en beviljad pension eller efter ett beslut om rättelse retroaktivt beviljar fortsatt rehabiliteringsstöd. (1.10.2004/884)

Har en arbetstagare fått utkomststöd enligt 23 § lagen om utkomststöd i förskott, betalas pension eller en del därav som beviljas retroaktivt för samma tid på anhållan av det organ som avses i 6 § 1 mom. socialvårdslagen till organet för att ersätta redan lämnat utkomststöd.

Om kommunen eller samkommunen har ordnat vård eller omvårdnad på institution eller familjevård för en pensionsberättigad, skall pensionskassan på yrkande av kommunen eller samkommunen till kommunen eller samkommunen betala den pension som den pensionsberättigade har rätt till för tiden i vård eller omvårdnad på institution eller i familjevård, för att användas på det sätt som 14 § lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) föreskriver. (19.12.2003/1174)

Har en arbetstagare fått studiepenning, vuxenstudiepenning eller bostadstillägg enligt lagen om studiestöd (65/1994) för den tid för vilken honom eller henne retroaktivt beviljas annan pension än delinvaliditetspension, skall pensionskassan på yrkande av folkpensionsanstalten utbetala den retroaktiva pensionen till folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av studiestöd som har utbetalts för samma tid.

Om en person beviljas ålderspension retroaktivt för den tid för vilken han eller hon har fått dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, betalas pensionen till sjukförsäkringsfonden till den del pensionen motsvarar beloppet av den dagpenning som har utbetalats för samma tid. (1.10.2004/884)

I de fall som avses i 1–6 mom. utbetalas pensionen till arbetslöshetskassan, Folkpensionsanstalten, det organ som avses i 3 mom., kommunen, samkommunen eller sjukförsäkringsfonden, likväl endast under förutsättning att meddelandet om utbetalning av pensionen har gjorts till pensionskassan minst två veckor före den dag då pensionen skall utbetalas. (1.10.2004/884)

29 §

Pensionen utbetalas månatligen i efterskott den sista dagen i varje kalendermånad på det konto pensionstagaren uppgett i ett penninginstitut som han eller hon valt. Om den sista dagen i kalendermånaden är en helgdag eller en helgfri lördag, utbetalas pensionen närmast föregående vardag. (12.11.1999/1046)

2 mom. har upphävts genom L 12.11.1999/1046 . (12.11.1999/1046)

30 § (12.11.1999/1046)

30 § har upphävts genom L 12.11.1999/1046 .

31 § (9.8.2002/655)

31 § har upphävts genom L 9.8.2002/655 .

32 § (28.12.1990/1346)

32 § har upphävts genom L 28.12.1990/1346 .

33 § (23.10.1992/951)

Om en person har uppburit en i denna lag avsedd förmån till ett större belopp än vad han haft rätt till, skall den förmån som betalts utan grund krävas tillbaka.

Återkrav av en förmån som betalts utan grund kan lämnas helt eller delvis därhän om detta kan anses skäligt och om utbetalningen av förmånen inte kan anses vara en följd av förmånstagarens eller hans företrädares svikliga förfarande eller om det belopp som skall krävas tillbaka är obetydligt.

En förmån som utbetalts utan grund får även återkrävas genom kvittning mot framtida pensionsrater. Från den pensionsrat som i varje enskilt fall skall utbetalas får dock inte utan pensionstagarens medgivande avdras mer än en sjättedel av den del av pensionsraten som återstår sedan på denna har verkställts förskottsinnehållning med stöd av lagen om förskottsuppbörd (418/59) eller uppburits källskatt med stöd av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet (627/78)

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas också när pensionskassan i egenskap av pensionsanstalt inom den privata sektorn eller sådan sista pensionsanstalt som avses i 2 § 3 mom. utan grund har betalt ut förmåner enligt pensionslagar för den privata sektorn. Till den del pensionskassan i egenskap av sista pensionsanstalt utan grund har betalt ut förmåner enligt pensionslagar för den offentliga sektorn, fattas återkravsbeslutet av den aktuella pensionsanstalten inom den offentliga sektorn enligt vad som föreskrivs i den lag som gäller den. Pensionskassan skall dock i egenskap av sista pensionsanstalt ge en beslutssammanställning över de förmåner som återkrävs samt återkräva beloppet. Om pensionskassan i egenskap av sista pensionsanstalt sköter återkravet genom kvittning enligt 3 mom., skall såsom den pensionsrat som avses där betraktas det sammanlagda beloppet av de pensionsrater som pensionskassan i egenskap av sista pensionsanstalt skall betala. (4.5.2001/379)

En förmån som betalats utan grund skall krävas tillbaka inom tio år räknat från utbetalningsdagen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder. Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid. (30.12.2003/1336)

34 § (30.12.2003/1336)

Pensionskassans beslut delges genom att beslutet sänds per post genom brev till mottagaren under den adress han eller hon har uppgett.

4 a kap. Rubriken har upphävts genom L (28.12.1990/1346)

34 a § (28.12.1990/1346)

34 a § har upphävts genom L 28.12.1990/1346 .

34 b § (28.12.1990/1346)

34 b § har upphävts genom L 28.12.1990/1346 .

5 kap. Pensionskassans ledning (12.11.1999/1046)

35 § (12.11.1999/1046)

Pensionskassan har en styrelse och fullmäktige. Samma personer får inte vara medlemmar av såväl styrelsen som fullmäktige.

Minst hälften av medlemmarna i styrelsen och fullmäktige skall vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte social- och hälsovårdministeriet ger pensionskassan rätt att göra undantag från detta.

Den som är omyndig, försatt i konkurs eller som har meddelats näringsförbud får inte vara medlem av styrelsen eller fullmäktige.

Vad som i denna lag bestäms om medlemmar av styrelsen eller fullmäktige tillämpas på motsvarande sätt på suppleanterna.

Fullmäktiges arvoden betalas av pensionskassans medel och fastställs av social- och hälsovårdministeriet.

35 a § (12.11.1999/1046)

Fullmäktiges ordförande eller vice ordförande skall ha tillräcklig kännedom om arbetspensionsförsäkringsverksamhet.

Den som är medlem i fullmäktige skall ha kännedom om sjöfarts- eller försäkringsbranschen eller om placeringsverksamhet.

35 b § (12.11.1999/1046)

Styrelsemedlemmarna skall ha gott anseende. Styrelsens ordförande och vice ordförande skall ha tillräcklig kännedom om arbetspensionsförsäkringsverksamhet. I styrelsen skall det finnas tillräcklig sakkunskap om sjöfartsbranschen och om placeringsverksamhet.

En styrelsemedlem skall innan han eller hon utnämns ge sitt daterade och undertecknade samtycke till uppdraget.

36 § (29.12.1989/1309)

Social- och hälsovårdsministeriet utnämner, med de undantag som anges nedan, för fyra kalenderår i sänder pensionskassans styrelse, som består av fem medlemmar och av de personliga suppleanter som har utsetts för dem. Av dessa är den medlem som ministeriet utser ordförande och samtidigt representant för staten, och denna medlems suppleant är vice ordförande. Av de övriga medlemmarna skall två företräda redarna och två sjöfolket. Av sjöfolkets representanter skall den ena företräda manskapet och den andra befälet. Den medlem som representerar befälet utses för ett kalenderår i sänder så att däcksbefälet och maskinbefälet turvis är företrädda i styrelsen. (9.8.2002/655)

Social- och hälsovårdsministeriet skall innan de medlemmar och de suppleanter för dem som företräder redarna och sjöfolket utses inhämta förslag från varje erkänd organisation inom respektive område. När styrelsen utses skall ministeriet följa förslagen. För att ett förslag skall bli beaktat skall det i fråga om varje särskild medlem och suppleant omfatta dubbelt så många kandidater som det antal som skall utses. Om en organisation inom den tid som ministeriet har utsatt inte framställer ett korrekt förslag, skall ministeriet likväl utse representanter för den. (9.8.2002/655)

En medlem av styrelsen kan av särskilda skäl befrias från sitt uppdrag under mandattiden. Avgår eller entledigas en medlem eller suppleant under mandattiden skall i hans ställe utses en ny medlem eller suppleant för den återstående tiden.

Styrelsen har rätt att arbeta i sektioner, till vilka också kan höra ledande tjänstemän vid pensionskassan. Om detta stadgas närmare genom förordning.

37 § (14.6.2002/485)

Styrelsen skall

1)

sköta pensionskassans förvaltning och sörja för att verksamheten ordnas på behörigt sätt,

2)

avgöra pensionsärenden,

3)

avge utlåtanden och framställa förslag i ärenden som gäller pensionsskyddet för sjöfolket och utvecklandet av det,

4)

sörja för att tillsynen över pensionskassans bokföring och medelsförvaltning ordnas på behörigt sätt samt att pensionskassan har tillräcklig intern kontroll och tillräckliga riskhanteringssystem med beaktande av verksamhetens art och omfattning,

5)

godkänna pensionskassans placeringsplan,

6)

besluta om placeringen av pensionskassans medel,

7)

utse pensionskassans verkställande direktör och övriga ledande tjänstemän samt besluta om deras avlöning och andra frågor som har samband med tjänsterna,

8)

årligen för pensionskassan upprätta ett bokslut och en verksamhetsberättelse,

9)

kära och svara för pensionskassan, samt

10)

sköta de ärenden vid pensionskassan som inte hör till fullmäktige.

(30.12.2004/1325)

Avgörandet av de ärenden som anges i 1 mom. 2, 6, 9 och 10 punkten eller en del av dem får styrelsen anförtro någon sektion eller medlem eller någon tjänsteman vid pensionskassan.

Försäkringsinspektionen utfärdar närmare föreskrifter om hur den interna kontrollen och riskhanteringen skall ordnas.

38 §

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller verkställande direktören. (29.12.1989/1309)

Ordföranden skall sammankalla styrelsen, då minst två av styrelsens medlemmar sådant för behandling av visst uppgivet ärende skriftligen yrka.

Styrelsen är beslutför, då ordföranden och två andra medlemmar, av vilka den ena skall företräda redarna och den andra sjöfolket, är närvarande och ense om beslutet. I andra fall krävs för beslutförhet att ordföranden och minst tre andra medlemmar är närvarande. Om en sektions beslutförhet stadgas närmare genom förordning. (29.12.1989/1309)

Styrelsen fattar sina beslut om godkännande av placeringsplanen med två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna. I övriga ärenden fattar styrelsen beslut med enkel majoritet. Faller rösterna lika, avgör ordförandens röst. (12.11.1999/1046)

Den som särskilt bemyndigats av den erkända befälsorganisation vars representant enligt 36 § 1 mom. inte är medlem av styrelsen har rätt att vara närvarande vid styrelsens sammanträde och att delta i överläggningarna. (9.12.2005/1018)

39 §

Om jäv för styrelsemedlem gäller vad i rättegångsbalken om domarjäv är stadgat.

39 a § (12.11.1999/1046)

Pensionskassans verkställande direktör skall ha gott anseende och ha tillräcklig kännedom om arbetspensionsförsäkringsverksamhet, placeringsverksamhet och företagsledning. Om pensionskassan har en ställföreträdare för verkställande direktören, tillämpas på ställföreträdaren vad som i denna lag bestäms om verkställande direktören.

Verkställande direktören skall innan han eller hon utnämns ge sitt daterade och undertecknade samtycke till uppdraget. Verkställande direktören skall sköta arbetspensionskassans löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar och föreskrifter. Verkställande direktören skall sörja för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett tillförlitligt sätt.

40 § (30.12.1999/1333)

40 § har upphävts genom L 30.12.1999/1333 .

41 § (29.12.1989/1309)

Pensionskassans namn tecknas av

1)

styrelsens ordförande tillsammans med en styrelsemedlem eller verkställande direktören,

2)

verkställande direktören tillsammans med en styrelsemedlem eller någon som styrelsen har gett fullmakt till detta, eller av

3)

två av styrelsen bemyndigade tjänstemän tillsammans.

Pensionskassan skall utan dröjsmål meddela vederbörande ministerium och Försäkringsinspektionen namn och hemort i fråga om dem som har rätt att teckna pensionskassans namn. Försäkringsinspektionen utfärdar på begäran intyg om vilka som har rätt att teckna pensionskassans namn. (29.1.1999/100)

42 § (28.5.1993/475)

Stämning eller annan delgivning anses ha kommit pensionskassan till handa när den i laga ordning har delgivits en styrelsemedlem eller den som har rätt att ensam eller tillsammans med någon annan teckna pensionskassans namn. Minst den ena av de här nämnda skall vara bosatt i Finland.

43 §

Fullmäktige för pensionskassan utnämns av social- och hälsovårdsministeriet för tre kalenderår i sänder. Fullmäktige har femton medlemmar och personliga suppleanter för dem. Av medlemmarna och deras suppleanter skall två företräda social- och hälsovårdsministeriet samt en trafikministeriet. Av de övriga medlemmarna och deras suppleanter skall sex företräda redarna och sex sjöfolket. Av de sistnämnda skall tre företräda manskapet samt en däcksbefälet, en maskinbefälet och en radiotelegrafisterna. (28.12.1990/1346)

Förrän representanterna för redarna och sjöfolket och deras suppleanter utnämnas, skall socialministeriet av envar erkänd organisation på vederbörande område införskaffa förslag, enligt vilket ministeriet äger verkställa utnämningen. Förslaget skall, för att bliva beaktat, för såväl medlemmarnas som suppleanternas vidkommande upptaga dubbelt så många kandidater som det antal utnämningen avser. Uppgöres behörigt förslag icke av organisationen inom den tid ministeriet bestämmer, skall ministeriet likväl verkställa utnämning.

Socialministeriet förordnar en av fullmäktige till ordförande och en till viceordförande.

På synnerliga skäl må fullmäktig entledigas från sitt uppdrag under mandattiden.

Avgår eller entledigas fullmäktig eller suppleant under mandattiden eller utnämnes suppleant till fullmäktig, skall i hans ställe utnämnas ny fullmäktig eller suppleant för den återstående mandattiden.

44 §

Fullmäktige beslutar om de allmänna principerna för pensionskassans verksamhet och övervakar styrelsens verksamhet. Fullmäktige sammanträder till ordinarie möte minst en gång om året, senast inom juni. (29.12.1989/1309)

Vid ordinarie mötet

1)

framläggs bokslutet, verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen,

2)

behandlas frågan om fastställande av bokslutet och verksamhetsberättelsen för föregående år,

3)

fattas beslut om de åtgärder som föranleds av det föregående årets förvaltning och bokslut,

4)

bestäms styrelsemedlemmarnas och revisorernas arvoden,

5)

förrättas val av revisorer och deras suppleanter, samt

6)

behandlas övriga i möteskallelsen nämnda ärenden.

(30.12.2004/1325)

Fastställelse av bokslutet och verksamhetsberättelsen samt beslut om åtgärd, som föranleds av föregående års förvaltning och redovisningen för det året, skall uppskjutas till ajournerat möte, som inom två veckor skall hållas utan särskild kallelse, om detta föreslås och ingen motsätter sig förslaget eller om förslaget vid omröstning omfattas av minst två tredjedelar av de vid mötet närvarandes röster. Samtidigt skall beslut även fattas om tid och plats för det ajournerade mötet. (30.12.2004/1325)

45 § (29.1.1999/100)

Fullmäktiges extra möte skall hållas då Försäkringsinspektionen så förordnar eller styrelsen finner det nödvändigt eller minst sex fullmäktige skriftligen yrkar sådant möte för behandling av ett visst uppgivet ärende. Då revisorerna på grund av verkställd granskning finner det nödvändigt, skall extra möte sammankallas på yrkande av dem.

46 §

Fullmäktige sammankallas av fullmäktiges ordförande eller av styrelsen.

Kallelse till möte skall tillställas varje fullmäktig och hans suppleant under av honom uppgiven adress medelst rekommenderat brev, som skall lämnas till befodran med posten, i fråga om ordinarie möte minst två veckor och i fråga om extra möte minst en vecka före mötet.

Extra möte skall hållas inom en månad efter det yrkande därom kommit fullmäktiges ordförande eller styrelsen till handa.

47 §

Beslut vid fullmäktiges möte fattas med enkel röstövervikt. Falla rösterna lika, avgör ordförandens röst. Omröstning skall äga rum med slutna sedlar, därest en tredjedel av de närvarande det yrkat.

Fullmäktig må icke rösta i sak, som berör honom personligen.

48 §

Vid fullmäktiges möte, må beslut icke fattas i andra ärenden än de, som enligt lag skola vid mötet behandlas eller i kallelsen särskilt omnämnts. Utan hinder härav må likväl beslut fattas om nytt möte för behandling av visst ärende.

Önskar fullmäktig få visst ärende behandlat vid möte, skall han därom meddela fullmäktiges ordförande eller styrelsen minst två veckor före den tidpunkt, då möteskallelsen senast skall utgå, och skall sålunda anmält ärende i kallelsen nämnas. Har kallelse då redan utgått, skall saken särskilt meddelas fullmäktige på sätt 46 § 2 mom. föreskriver.

49 §

Vid fullmäktiges möte skall föras protokoll, vars upprättande ankommer på en av ordföranden utsedd sekreterare, och skola däri antecknas de tillstädeskomna fullmäktige, framställda förslag och fattade beslut samt verkställda omröstningar. Protokollet skall kontrasigneras av sekretaren samt granskas och undertecknas av ordföranden och minst två bland de vid mötet närvarande för ändamålet utsedda fullmäktige.

50 § (12.11.1999/1046)

En medlem av styrelsen eller fullmäktige, pensionskassans verkställande direktör och en i 37 § 2 mom. nämnd person som inte hör till styrelsen är skyldiga att ersätta skada som de i sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet har vållat pensionskassan. Detsamma gäller skada som de genom överträdelse av denna lag, social- och hälsovårdsministeriets eller Försäkringsinspektionens föreskrifter eller försäkringsgrunderna har tillfogat personer som hör till eller har hört till pensionskassans verksamhetskrets, en pensionstagare eller annan förmånstagare eller någon annan person. Angående jämkning av skadestånd samt fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga gäller 2 och 6 kap. skadeståndslagen (412/1974) .

På skadeståndsansvaret för den som är i arbetstagares ställning skall dock tillämpas vad som i 4 kap. skadeståndslagen och i 12 kap. 1 § 3 mom. arbetsavtalslagen (55/2001) bestäms om arbetstagares skadeståndsansvar. (26.1.2001/83)

6 kap. Revision av pensionskassan (3.11.1995/1253)

51 § (14.6.2002/485)

I fråga om revision av pensionskassan gäller detta kapitel och revisionslagen (936/1994) . Med godkänd revisor avses i denna lag en person eller sammanslutning enligt 2 § 2 punkten revisionslagen.

För revision av pensionskassans bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse samt förvaltning skall för en räkenskapsperiod i sänder utses minst två godkända revisorer och revisorssuppleanter, som skall uppfylla motsvarande behörighetsvillkor. Minst en revisor och revisorssuppleant skall vara en av Centralhandelskammaren godkänd revisor. Revisorns uppdrag upphör vid det ordinarie möte som pensionskassans fullmäktige håller efter räkenskapsperiodens utgång eller när en ny revisor har valts i dennes ställe. (30.12.2004/1325)

En revisor skall utses att såsom övervakningsrevisor sörja för att pensionskassans bokföring och förvaltning övervakas effektivt under räkenskapsperioden. Dessutom skall en revisor eller revisorssuppleant utses till ställföreträdare för övervakningsrevisorn. Övervakningsrevisorn jämte ställföreträdare skall vara av Centralhandelskammaren godkända revisorer.

Revisorerna och revisorssuppleanterna samt övervakningsrevisorn jämte ställföreträdare skall innan de blir valda ge sitt daterade och undertecknade samtycke till uppdraget.

Försäkringsinspektionen meddelar vid behov anvisningar om revision av pensionskassan.

51 a § (14.6.2002/485)

Försäkringsinspektionen skall på anmälan förordna en behörig revisor för pensionskassan, om en godkänd revisor inte har valts enligt detta kapitel eller revisionslagen eller om en revisor inte har behörighet enligt 10 § revisionslagen eller inte är oberoende enligt 23 och 24 § revisionslagen.

Anmälan får i ovan nämnda fall göras av vem som helst. Pensionskassans styrelse är skyldig att göra anmälan, om fullmäktige inte utan dröjsmål utser en revisor som uppfyller behörighetsvillkoren.

Innan ett i denna paragraf nämnt förordnande meddelas skall pensionskassans styrelse höras. Förordnandet gäller till dess att för pensionskassan i föreskriven ordning utsetts en revisor i stället för den revisor som Försäkringsinspektionen förordnat.

51 b § (14.6.2002/485)

Pensionskassans revisor skall utan dröjsmål till Försäkringsinspektionen anmäla sådana omständigheter och beslut som gäller pensionskassan och som revisorn i sitt uppdrag fått kännedom om och som kan anses

1)

väsentligt bryta mot lagstiftningen om bedrivande av pensionskassaverksamhet,

2)

äventyra pensionskassans fortsatta verksamhet, eller

3)

leda till en anmärkning i revisionsberättelsen eller ett nekande utlåtande om fastställandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen.

(30.12.2004/1325)

Pensionskassans revisor är även skyldig att till Försäkringsinspektionen anmäla sådana i 1 mom. avsedda omständigheter och beslut som revisorn får kännedom om vid utförandet av sitt uppdrag i en sammanslutning där pensionskassan har i 1 kap. 5 § bokföringslagen (1336/1997) avsett bestämmande inflytande.

En revisor som handlat i god tro blir inte ansvarig för ekonomisk skada som åtgärder enligt denna paragraf eventuellt orsakar.

52 § (3.11.1995/1253)

52 § har upphävts genom L 3.11.1995/1253 .

53 § (3.11.1995/1253)

53 § har upphävts genom L 3.11.1995/1253 .

7 kap. Pensionskassans bokslut, verksamhetsberättelse och tillgångar (30.12.2004/1325)

54 § (30.12.2004/1325)

I pensionskassans bokföring och vid upprättandet av bokslut och verksamhetsberättelse samt koncernbokslut iakttas bokföringslagen, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, samt bokföringsförordningen (1339/1997) , om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel eller av den förordning av social- och hälsovårdsministeriet som avses i 54 a § eller av Försäkringsinspektionens föreskrifter.

Utöver vad som bestäms i detta kapitel iakttas i fråga om pensionskassans bokslut och verksamhetsberättelse i tillämpliga delar även 10 kap. 1 § 5 och 6 mom., 1 a–1 c §, 4 och 4 a §, 4 b § 1 mom. 1 och 3 punkten och 2 mom. samt 4 c § i lagen om försäkringsbolag (1062/1979) .

På upprättande av pensionskassans bokslut och verksamhetsberättelse tillämpas inte 1 kap. 4 § 1 mom., 2 kap. 4 § 2 mom., 3 kap. 1 §, 2 § 2 mom. samt 6, 9 och 11 §, 4 kap. 1, 3 och 4 §, 5 § 5 mom. och 7 §, 5 kap. 2, 2 a, 13, 16 och 17 §, 7 a kap. 2–5 § samt 8 kap. 6 § i bokföringslagen.

Pensionskassan skall upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut och därvid i tillämpliga delar iaktta 10 kap. 1 § 4 mom., 1 c §, 1, 2, 4 och 5 mom., 4 och 4 a §, 4 b § 1 mom. 1 och 3 punkten och 2 mom., 4 c §, 11 § 1 mom. 2–4 meningen, 3–5 och 8 mom. samt 11 a och 11 b § i lagen om försäkringsbolag.

På upprättande av pensionskassans koncernbokslut och verksamhetsberättelse för en pensionskassa som är moderföretag tillämpas inte 6 kap. 1 och 2 §, 7 § 6 mom., 7 a kap. 2–5 § och 8 kap. 6 § i bokföringslagen.

Bokslutet och verksamhetsberättelsen skall lämnas till revisorerna minst en månad innan pensionskassans fullmäktige håller möte.

54 a § (14.6.2002/485)

Närmare bestämmelser som beror på försäkringsverksamhetens speciella karaktär utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet om balansräknings- och resultaträkningsscheman, finansieringsanalysen, noter till balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen och uppgifter som skall ges i verksamhetsberättelsen, om koncernbalansräkningen, koncernresultaträkningen och koncernens finansieringsanalys, upplysningar som skall ges i noterna till koncernbalansräkningen, koncernresultaträkningen och koncernens finansieringsanalys samt om balansspecifikationer och specifikationer av noterna. (30.12.2004/1325)

Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter som beror på försäkringsverksamhetens speciella karaktär om hur bokslut och verksamhetsberättelse för pensionskassan och dess koncern skall upprättas. (30.12.2004/1325)

Försäkringsinspektionen kan ge anvisningar och utlåtanden om hur bestämmelserna om bokföring och bokslut samt verksamhetsberättelse i denna lag, den förordning av social- och hälsovårdsministeriet som avses i 1 mom. samt bokföringslagen och bokföringsförordningen skall tillämpas på pensionskassor. (30.12.2004/1325)

Resultaträkningen och balansräkningen för pensionskassan skall upprättas mer detaljerat än vad de scheman som avses i 1 mom. utvisar, om detta är nödvändigt för att de faktorer som inverkat på räkenskapsperiodens resultatbildning eller balansräkningsposterna skall kunna klargöras eller om det är nödvändigt för att ge en rättvisande och tillräcklig bild av resultatet av pensionskassans verksamhet och av dess ekonomiska ställning.

Om en förordning, en föreskrift, en anvisning, ett tillstånd eller ett utlåtande som avses i denna paragraf är av vikt med tanke på den allmänna tillämpningen av bokföringslagen eller bokföringsförordningen, skall ministeriet eller Försäkringsinspektionen, innan förordningen, föreskriften, anvisningen, tillståndet eller utlåtandet utfärdas, begära bokföringsnämndens utlåtande härom.

Försäkringsinspektionen kan av särskilda skäl för viss tid i enskilda fall bevilja undantag från 54 § 4 mom., från 10 kap. 1 c § 5 mom. och 11 a § 2 mom. i lagen om försäkringsbolag och i fråga om de scheman som skall användas för resultaträkningen och balansräkningen, noterna, det närmare innehållet i verksamhetsberättelsen, balansspecifikationerna och specifikationerna till noterna samt de scheman och noter som skall användas för koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. (30.12.2004/1325)

55 § (14.6.2002/485)

55 § har upphävts genom L 14.6.2002/485 .

56 § (14.6.2002/485)

Pensionskassans placeringsverksamhet skall vara oavhängig och personalen för placeringsverksamheten tillräcklig med beaktande av verksamhetens art och omfattning. (8.12.2006/1118)

Pensionskassan skall täcka ansvarsskulden enligt 3 § 3 mom. samt andra med ansvarsskuld jämställbara poster och därvid i tillämpliga delar iaktta 10 kap. 3 § 2 mom., 3 mom. 3 och 7 punkten, 4–7 mom. samt 9–11 mom. och 3 d § i lagen om försäkringsbolag. Närmare bestämmelser om med ansvarsskuld jämställbara poster utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. (3.6.2005/385)

Pensionskassans tillgångar får inte användas för ändamål som är främmande för dess verksamhet. Pensionskassan får inte utan tillstånd av Försäkringsinspektionen förvärva bestämmanderätt enligt 1 kap. 3 § lagen om aktiebolag (734/1978) i en sammanslutning som bedriver annan rörelse än försäkringsrörelse, om inte sammanslutningens verksamhet kan anses ha samband med arbetspensionsförsäkringsrörelsen och vara ändamålsenlig för denna eller om det inte är fråga om en bostads- eller fastighetssammanslutning.

Pensionskassan får inte ensam eller tillsammans med sina dottersamfund utan tillstånd av Försäkringsinspektionen äga mer än tio procent av aktierna, medlemsandelarna eller bolagsandelarna och inte mer än tio procent av det röstetal som samtliga aktier, medlemsandelar eller bolagsandelar medför i ett kreditinstitut eller finansiellt institut som står under offentlig övervakning, med undantag av fondbolag.

Till innehav enligt 3 och 4 mom. hänförs även sådana aktier och det röstetal de medför som pensionskassan kan teckna på grundval av en optionsrätt eller ett konvertibelt skuldebrev.

Försäkringsinspektionen meddelar vid behov föreskrifter om den oavhängighet i fråga om placeringsverksamheten som avses i 1 mom., om anlitandet av sådana tjänster i anslutning till medelsförvaltningen, sakkunnigtjänster i anslutning till placeringsverksamheten, hjälptjänster och med dem jämförbara tjänster som kompletterar placeringsverksamheten och som avses i 1 mom.

56 a § (12.11.1999/1046)

Styrelsen skall för pensionskassan göra upp en plan för placeringen av dess tillgångar ( placeringsplan ). I placeringsplanen skall särskilt beaktas arten av den försäkringsverksamhet som pensionskassan bedriver och de krav som i 3 § 4 mom. ställs på pensionskassans verksamhet. Till placeringsplanen skall fogas utlåtande av pensionskassans försäkringsmatematiker om placeringsplanen uppfyller de krav som arten av pensionskassans ansvarsskuld ställer på pensionskassans placeringsverksamhet.

Av placeringsplanen skall framgå i vilken omfattning pensionskassan köper tjänster i anslutning till medelsförvaltningen, sakkunnigtjänster för placeringsverksamheten, hjälptjänster eller andra med dem jämförbara tjänster.

Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om den placeringsplan som avses i denna paragraf.

8 kap.Tillsynen över pensionskassan

57 § (29.1.1999/100)

Sjömanspensionskassan står under Försäkringsinspektionens tillsyn. Pensionskassan skall årligen inom två veckor från det bokslutet och verksamhetsberättelsen fastställts till Försäkringsinspektionen lämna en kopia av bokslutet, verksamhetsberättelsen och revisorernas utlåtande samt en berättelse över sin verksamhet och sin ställning. Berättelsen skall tillställas Försäkringsinspektionen på en blankett enligt formulär som inspektionen fastställt. (30.12.2004/1325)

Pensionskassan skall inom skälig tid som Försäkringsinspektionen och vederbörande ministerium bestämmer till dessa lämna även andra än i 1 mom. avsedda uppgifter som gäller pensionskassans verksamhet och är nödvändiga för fullgörandet av åliggandena enligt denna lag. Försäkringsinspektionen har rätt att även på annat sätt granska kassans verksamhet.

58 § (29.1.1999/100)

Om Försäkringsinspektionen finner att pensionskassan har förfarit i strid med lag, kan Försäkringsinspektionen förbjuda verkställigheten av ett felaktigt beslut. Om beslutet redan har verkställts, kan Försäkringsinspektionen ålägga pensionskassan att vidta åtgärder för att uppnå en rättelse. Försäkringsinspektionen kan förena ett förbud eller en uppmaning med vite. Vitet döms ut av länsstyrelsen i Södra Finlands län.

Har en person som avses i 50 § på det sätt som anges i sagda paragraf vållat kassan skada, kan Försäkringsinspektionen vidta en sådan åtgärd att allmänna åklagaren förordnas att vid domstol framställa av saken påkallat skadestånds- och straffyrkande.

9 kap.Ändringssökande

59 § (14.10.1994/880)

En part som är missnöjd med ett beslut som pensionskassan fattat om pension eller restitution av försäkringspremie eller i ett i 1 § 4 mom. nämnt ärende, eller med ett beslut som gäller fastställande och debitering av försäkringspremie, får söka ändring i beslutet hos den i 20 § lagen om pension för arbetstagare nämnda pensionsnämnden genom skriftliga besvär senast den 30 dagen efter den dag då parten fick del av beslutet.

Den som inte nöjer sig med pensionsnämndens beslut i ett ärende som nämns i 1 mom. får söka ändring i beslutet genom skriftliga besvär hos försäkringsdomstolen inom den tid som stadgas i 1 mom.

Vad som i de två första meningarna i 2 a § 1 mom. föreskrivs om talan för den som ärendet gäller och intressebevakaren och skyldigheten att höra dem gäller på motsvarande sätt vid sökande av ändring. (30.12.1999/1333)

Pensionsnämndens och försäkringsdomstolens beslut delges genom att beslutet sänds per post genom brev till mottagaren under den adress han eller hon har uppgett. Om det i samband med besvären inte visas något annat, anses ändringssökanden ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades under den adress som ändringssökanden har uppgett. (30.12.2003/1336)

Ändring i en beslutssammanställning som pensionskassan har givit i egenskap av sista pensionsanstalt söks och besvärsärendet behandlas enligt 1–4 mom. och 59 a § 5–8 mom. Ändring i en beslutssammanställning som en pensionsanstalt inom den offentliga sektorn har givit i egenskap av sista pensionsanstalt söks och besvärsärendet behandlas enligt vad som föreskrivs i de pensionslagar för den offentliga sektorn som avses i 2 § 3 mom. (19.12.2003/1174)

59 a § (14.10.1994/880)

Den som söker ändring skall till pensionskassan lämna in sin i 59 § 1 och 2 mom. avsedda besvärsskrift inom den tid som 59 § 1 mom. stadgar.

Om pensionskassan till alla delar godkänner de yrkanden som framställs i besvärsskriften, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. I ett rättelsebeslut kan ändring sökas enligt 59 §.

Kan pensionskassan inte så som nämns i 2 mom. rätta det beslut som besvären avser, skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften jämte sitt utlåtande till pensionsnämnden eller, om besvären gäller pensionsnämndens beslut, till försäkringsdomstolen för behandling. Pensionskassan kan härvid genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, skall pensionskassan omedelbart underrätta besvärsinstansen om det interimistiska beslutet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas.

Från den i 3 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om införskaffandet av en tilläggsutredning som krävs med anledning av besvären förutsätter detta. Ändringssökanden skall härvid utan dröjsmål underrättas om införskaffandet av tilläggsutredning. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid sändas till besvärsinstansen senast inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

En besvärsskrift som gäller en beslutssammanställning som pensionskassan har gett i egenskap av sista pensionsanstalt skall tillställas pensionskassan inom den tid som föreskrivs i 59 § 1 mom. Pensionskassan skall begära utlåtande om besvären av pensionsanstalterna inom den offentliga sektorn till den del besvären gäller pensionsskydd som sköts av dessa. Gäller överklagandet av en beslutssammanställning enbart bedömning av arbetsförmågan begärs dock inget utlåtande. (4.5.2001/379)

Om samtliga pensionsanstalter vilkas beslut besvären gäller godkänner ändringssökandens yrkanden till den del de gäller ifrågavarande pensionsanstalts beslut, skall pensionskassan i egenskap av sista pensionsanstalt ge en ny, rättad beslutssammanställning. I en på detta sätt rättad beslutssammanställning får ändring sökas enligt denna lag. Rättar någon av ovan avsedda pensionsanstalter inte sitt beslut i enlighet med ändringssökandens krav, skall pensionskassan inom 60 dagar från besvärstidens utgång tillställa den besvärsinstans som avses i 3 mom. besvärsskriften samt de utlåtanden som givits med anledning av den. (19.12.2003/1174)

Gäller överklagandet av beslutssammanställningen enbart bedömning av arbetsförmågan och godkänner pensionskassan i egenskap av sista pensionsanstalt de yrkanden som framförts i den besvärsskrift som tillställts den, skall den ge en ny, rättad beslutssammanställning. Om den inte rättar beslutssammanställningen, tillämpas det förfarande som föreskrivs i 3 och 4 mom. (4.5.2001/379)

När ett ärende som gäller besvär över en beslutssammanställning behandlas i pensionsnämnden eller försäkringsdomstolen eller när det är fråga om att till förmån för den försäkrade undanröja eller rätta en lagakraftvunnen beslutssammanställning enligt pensionslagar för den privata sektorn eller om det i beslutssammanställningen förekommer ett sådant fel som avses i 61 a §, skall denna lag tillämpas, om inte något annat föreskrivs i lagen om försäkringsdomstolen (14/1958) . (4.5.2001/379)

59 b § (14.10.1994/880)

Den som anser att pensionskassan med stöd av denna lag har uppburit försäkringspremie i strid med lag eller avtal eller att debiteringen av premie som den har fastställt strider mot lag eller avtal, får anföra skriftliga grundbesvär hos pensionsnämnden inom två år räknat från ingången av året efter det då fordran fastställdes eller debiterades eller då den förföll till betalning. Om besvär anförs på grund av utmätning, gäller dessutom vad som stadgas om grundbesvär i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg.

Den som inte nöjer sig med pensionsnämndens beslut i ett ärende som nämns i 1 mom. får söka ändring i beslutet genom skriftliga besvär hos försäkringsdomstolen inom den tid som 59 § 1 mom. stadgar.

60 § (14.10.1994/880)

Har besvär som anförs hos pensionsnämnden eller försäkringsdomstolen inkommit till pensionskassan eller till besvärsinstansen efter utgången av den besvärstid som stadgas i 59 eller 59 b §, kan besvärsinstansen trots förseningen ta upp besvären till behandling, om det finns vägande orsaker till förseningen.

60 a § (14.10.1994/880)

Pensionskassans beslut skall, även om det överklagas, iakttas tills ärendet har avgjorts genom ett laga kraft vunnet beslut.

Ett laga kraft vunnet beslut av pensionskassan och pensionsnämnden får verkställas så som en laga kraft vunnen dom i tvistemål.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. gäller även en beslutssammanställning som pensionskassan ger i egenskap av sista pensionsanstalt. (4.5.2001/379)

61 § (14.10.1994/880)

Om ett laga kraft vunnet beslut i ett ärende som avses i 59 § grundar sig på en oriktig eller bristfällig utredning eller om beslutet uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på framställning av pensionskassan eller på ansökan av den som ärendet angår, efter att ha berett de övriga parterna tillfälle att bli hörda, undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Efter att ha gjort en sådan framställning kan pensionskassan, tills ärendet har avgjorts på nytt, interimistiskt inställa utbetalningen av pension eller betala denna enligt sin framställning.

Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av förvägrad förmån eller utökande av redan beviljad förmån, skall pensionskassan pröva ärendet på nytt. Pensionskassan kan utan hinder av ett tidigare laga kraft vunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Pensionsnämnden och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. I beslutet kan ändring sökas så som 59 § stadgar.

61 a § (30.12.2003/1336)

Grundar sig pensionskassans beslut på klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller har det skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan pensionskassan undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter dock att parten samtycker till att beslutet rättas.

Pensionskassan skall rätta uppenbara skriv- eller räknefel eller andra jämförbara klara fel i sitt beslut. Ett fel får dock inte rättas, om rättelsen leder till ett resultat som är oskäligt för en part.

61 b § (5.3.1999/285)

61 b § har upphävts genom L 5.3.1999/285 .

10 kap.Särskilda stadganden

62 § (9.8.2002/655)

En arbetsgivare eller dennes företrädare som uppsåtligen underlåter att sköta försäkringsskyldigheten enligt denna lag eller till någon som handhar uppdrag enligt denna lag lämnar felaktiga uppgifter som är nödvändiga enligt denna lag och som påverkar försäkringspremien eller vägrar att lämna ut dessa uppgifter eller uppsåtligen felaktigt innehåller en försäkringspremie som avses i 5 § 1 mom. skall, om inte gärningen med hänsyn till sin menlighet och skadlighet samt andra omständigheter som har samband med den, bedömd som en helhet är ringa eller om inte strängare straff för gärningen bestäms någon annanstans i lag, för brott mot arbetsgivarens skyldigheter enligt lagen om sjömanspensioner dömas till böter.

En arbetsgivare eller dennes företrädare som i andra fall än de som avses i 1 mom. uppsåtligen underlåter att lämna uppgifter enligt denna lag eller uppsåtligen lämnar felaktiga uppgifter skall, om inte gärningen med hänsyn till sin menlighet och skadlighet samt andra omständigheter som har samband med den, bedömd som en helhet är ringa eller om inte strängare straff för gärningen bestäms någon annanstans i lag, för brott mot skyldigheten att lämna uppgifter enligt lagen om sjömanspensioner dömas till böter.

I denna paragraf avses med arbetsgivare den som låter utföra arbete i ett arbetsförhållande eller därmed jämförbart anställningsförhållande samt den som faktiskt utövar den beslutanderätt som hör till arbetsgivaren. Med arbetsgivarens företrädare avses en medlem i ett lagstadgat eller annat beslutande organ hos en juridisk person som är arbetsgivare samt den som i arbetsgivarens ställe leder eller övervakar arbetet.

Till straff för ett förfarande som är straffbart enligt denna paragraf döms den mot vars förpliktelser gärningen eller försummelsen strider. Vid bedömningen av detta skall beaktas dennes ställning, arten och omfattningen av hans uppgifter och befogenheter samt även i övrigt hans andel i att den lagstridiga situationen uppkommit eller fortgått.

63 § (30.12.1999/1333)

63 § har upphävts genom L 30.12.1999/1333 .

63 a § (21.12.1984/939)

Försenas utbetalningen av pension eller en annan förmån som avses i denna lag, skall pensionskassan betala den försenade pensionen eller förmånen av annat slag förhöjd för dröjsmålstiden. Förhöjningen per år följer den räntefot som avses i 4 § 1 mom. räntelagen. Skyldighet att betala förmånen förhöjd gäller likväl inte den del av förmånen som betalas ut till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet eller till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa. (19.12.2003/1174)

Förhöjningen av förmånen skall räknas ut för varje dag av dröjsmålstiden, dock inte för tiden innan tre månader förflutit från utgången av den kalendermånad då förmånstagaren hos pensionskassan framställt sina anspråk samt en sådan utredning om förmånens grund och belopp som skäligen kan krävas av honom med beaktande även av pensionskassans möjligheter att skaffa utredning. För sådan förmånsrat som med stöd av ett och samma beslut skall betalas senare räknas dock förhöjningen från förfallodagen. Har ändring sökts i beslut som fattats av pensionskassans styrelse, kan rättsmedelsinstansen, om pensionskassan påvisar att i förmånstagarens förhållanden inträffat väsentlig förändring under den tid ändringsansökan varit anhängig, besluta att förhöjningen skall beräknas från en senare tidpunkt.

Beror det av förmånstagaren att förmån inte kunnat utbetalas i rätt tid, är pensionskassan inte skyldig att betala förmånen förhöjd för längre tid än från den dag då hindret pensionskassan veterligen upphörde. Om betalningen av förmånen fördröjs till följd av stadgande i lag eller på grund av avbrott i den allmänna samfärdseln eller i den allmänna betalningsrörelsen eller av annat liknande oöverstigligt hinder, är pensionskassan inte skyldig att betala förmånen förhöjd för det dröjsmål som orsakats av dylikt hinder.

En förmånsförhöjning som understiger 5,39 euro betalas inte. Beloppet justeras årligen enligt den lönekoefficient som avses i 7 b § i lagen om pension för arbetstagare. (1.10.2004/884)

Bestämmelserna i 1–4 mom. tillämpas även på de förmåner som pensionskassan betalar med stöd av 2 § 3 mom. i egenskap av sista pensionsanstalt. (4.5.2001/379)

Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar vid behov anvisningar till pensionskassorna om tillämpningen av denna paragraf.

63 b § (9.8.2002/655)

Pensionskassan har rätt att på eget initiativ eller på anhållan av den som saken gäller för utredning av ett ärende som är under behandling låta höra vittnen vid en allmän underrätt.

64 § (1.10.2004/884)

Om inte något annat följer av denna lag, gäller i tillämpliga delar dessutom 12 d och 17 §, 17 a § 1 mom., 17 b–17 e §, 17 f § 1, 2 och 4 mom., 17 h §, 17 i § 1 och 3–5 mom. samt 17 j § i lagen om pension för arbetstagare.

64 a § (30.12.2003/1336)

Anställda och styrelsemedlemmar i pensionskassan är inte enbart på grund av denna ställning jäviga att behandla sådana ärenden som gäller verkställigheten av denna lag och som avser arbetsgivare som anordnat pensionsskydd i pensionskassan eller arbetstagare i anställning hos en sådan arbetsgivare.

En eller flera legitimerade läkare skall i pensionskassan delta i beredningen av ärenden som gäller arbetsoförmåga eller rehabilitering samt av andra ärenden som inbegriper medicinska frågor. Pensionskassans läkare kan anteckna sin ståndpunkt i handlingarna utan att följa vad som i 23 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) bestäms om formkraven för rättsmedicinska intyg och utlåtanden. (1.10.2004/884)

64 b § (30.12.1993/1595)

Genom förordning kan stadgas om sådana undantag från denna lag, vilka föranleds av ömsesidigt avtal med en främmande stat.

De undantag som med stöd av denna lag stadgas genom förordning kan förordnas bli retroaktivt tillämpade, dock tidigast från den 1 januari 1969.

64 c § (17.3.1995/395)

För uppgörande av försäkringstekniska beräkningar och utredningar skall sjömanspensionskassan ha en försäkringsmatematiker.

Om försäkringsmatematikerns uppgifter och behörighetsvillkor gäller på motsvarande sätt 18 kap. 8 § lagen om försäkringsbolag.

Kassan skall göra en anmälan till Försäkringsinspektionen när en försäkringsmatematiker har anställts och när denne avgår. (29.1.1999/100)

64 d § (12.11.1999/1046)

Vad som i 31 § lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag bestäms om omhändertagande av ett arbetspensionsförsäkringsbolags medel iakttas i tillämpliga delar med avseende på Sjömanspensionskassan.

64 e § (13.6.2003/491)

Pensionskassan skall genom deltagande i beredskapsplanering inom försäkringsbranschen och förberedelser av verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att dess uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också under undantagsförhållanden.

Om de uppgifter som följer av 1 mom. förutsätter åtgärder som klart avviker från sådan verksamhet som skall anses vara sedvanlig för pensionskassan och som medför väsentliga merkostnader, kan dessa kostnader ersättas ur den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992) .

Försäkringsinspektionen kan meddela anvisningar om tillämpningen av 1 mom.

11 kap.Övergångsstadganden

65 §

Denna lag tillämpas, såframt icke nedan annat stadgas, på person, som före denna lags ikraftträdande varit i sådan sjömanstjänst lagen avser.

För bestämmande av pensionsrätten och pensionens storlek omräknas den i 1 mom. avsedda tjänstgöringstiden i seglationsmånader. Vid beräkningen av dem gäller, såframt icke nedan annat stadgas, vad i 11 och 13 § är stadgat om beräkningen av premiemånader. (30.12.1966/739)

65 a § (30.12.1966/739)

I det fall att person, vars arbetsförhållande upphört före den 1 juni 1956, icke återgått i sådan sjömanstjänst, som avses i denna lag, före det tre år förflutit från den dag, då han senast på grund av sådan sjömanstjänst intjänat lön, beaktas icke hans tjänstgöringstid före avbrottets inträde vid beräknandet av seglationsmånadernas antal, likväl så, att den tid han icke varit i sjömanstjänst under tiden från den 1 september 1939 till den 31 december 1945 icke medräknas vid beräkningen av den ovannämnda tiden av tre år.

Utan hinder av vad i 1 mom. är stadgat, äger pensionskassans styrelse, även om i vederbörande sjömans tjänstgöring föreligger ett fortlöpande avbrott på minst tre år, rätt att, om avbrottet huvudsakligen berott på att denne åtnjutit nödig yrkesutbildning eller fortbildning eller vårdats för sjukdom, lyte eller kroppsskada, som han ådragit sig under den tid han varit i sjömanstjänst, på ansökan bevilja honom rätt att tillgodoräkna sig de seglationsmånader, som han tjänstgjort vid avbrottets inträde.

Vad i 1 och 2 mom. är stadgat om beräknande av seglationsmånader, iakttages i tillämpliga delar beträffande de premiemånader, som den försäkrade tjänstgjort under tiden från den 1 juni 1956 till tidpunkten för denna lags ikraftträdande, likväl så att stadgandena i 2 mom. icke skola tillämpas på de premiemånader, vilka motsvara det fribrevs kapitalvärde han hade lyft i pengar. Beviljas den försäkrade i stöd av 2 mom. rätt att tillgodoräkna sig premiemånader, skall motsvarande fribrev samtidigt återkallas.

66 § (30.12.1966/739)

Vid avgörandet av huruvida en person äger rätt till ålderdomspension i enlighet med 14 § 2 mom., anses en seglationsmånad motsvara en premiemånad.

Följer icke annat av stadgandet om lagens ikraftträdande, beaktas seglationsmånader vid fastställandet av pensionsrätten och pensionens belopp endast om de ansluta sig till sådana premiemånader, i stöd av vilka pension skall utgå så, att i vederbörandes arbetsförhållande, med beaktande av vad i 65 a § 2 mom. är stadgat, icke varit avbruten under tre år.

67 § (30.12.1966/739)

Vid beräkningen av det månatliga beloppet av pension, som utgår på grund av seglationsmånader, anses en seglationsmånad motsvara en halv premiemånad.

68 §

Har persons arbetsförhållande upphört, förrän denna lag trätt i kraft, har han, såframt han uppfyller villkoren för erhållande av pension, rätt att uppbära ålderdoms- eller invaliditetspension endast i det fall, att hans arbetsförhållande upphört tidigast inom de tre år, som föregått lagens ikraftträdande. Då invaliditetspensionens belopp härvid beräknas, antages, att pensionstagaren intill utgången av det kalenderår, under vilket denna lag träder i kraft, skulle hava erhållit åtta seglationsmånader per kalenderår samt att han därefter får samma antal premiemånader för varje kalenderår, ända till dess han uppnår till ålderdomspension berättigande ålder.

Ovan i 1 mom. avsedd person skall inlämna sin pensionsansökan till pensionskassan inom ett år från denna lags ikraftträdande, varvid pension utgår från nämnda tidpunkt, vid äventyr att ålderdomspension eljest erlägges från ingången av månaden efter den, då ansökan inkom, och att rätten till invaliditetspension i annat fall är förverkad. Har invaliditetspension sökts först efter utgången av ovan stadgade tid, må den likväl utan hinder härav beviljas, såvida synnerliga skäl därtill äro. Pension skall härvid utbetalas från ingången av månaden efter den, då ansökan inkom.

12 kap.Slutstadganden

69 §

Närmare föreskrifter angående verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.

69 a § (12.2.1999/171)

En arbetstagare har rätt att överföra sin pensionsrätt enligt denna lag till Europeiska gemenskaperna så som bestäms i lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem (165/1999) . Till den del lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i denna lag, tillämpas bestämmelserna i den förstnämnda lagen på pensionsrätt som överförs till Europeiska gemenskaperna och som återförs därifrån.

70 §

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1956, och den skall äga tillämpning även på arbetsförhållanden, som uppkommit före dess ikraftträdande, räknat från och med den tidpunkt, då i arbetsförhållande, som enligt avtal skall fortgå viss tid, den överenskomma tiden utgått eller i arbetsförhållande, som upphör efter uppsägning, detta på grund av uppsägning vid tidpunkten för lagens ikraftträdande skulle hava kunnat upphöra. Önskar person i sjömanstjänst, vars arbetsförhållande begynt före lagens ikraftträdande, före den överenskomna tidens eller uppsägningstidens utgång bliva underställd lagen, äger han, sedan han erhållit redarens samtycke, rätt därtill.

Efter denna lags givande skall socialministeriet i god tid före dess ikraftträdande utnämna medlemmar i pensionskassans fullmäktige och styrelse, vilka skola vidtaga nödiga åtgärder för lagens verkställighet. Vid utnämningen av medlemmar skall lända till efterrättelse vad i 35, 36 och 43 § är stadgat.

Ikraftträdelsestadganden

17.1.1958/18:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1958, och genom densamma upphäves lagen den 15 juni 1956 om handläggning av sjömanspensions ärenden i försäkringsdomstolen (382/56) .

30.12.1966/739:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967.

Har pensionsfallet inträffat under denna lags giltighetstid, beaktas de premie- och seglationsmånader den försäkrade vid lagens ikraftträdande tjänstgjort vid fastställandet av pensionsrätten och pensionens belopp endast, om den försäkrade medan denna lag är i kraft återgått i sjömanstjänst, med beaktande av vad i 65 a § 2 mom. är stadgat, inom tre år från den dag, då han senast intjänat lön på grund av sjömanstjänst, eller om han, innan ett år förflutit från arbetsförhållandets upphörande, blir arbetsoförmögen eller avlider och han eller hans anhöriga hava rätt att uppbära invaliditets- eller familjepension på grund av stadgandet i 12 § 1 mom.

Har försäkrad, vars arbetsförhållande upphört innan denna lag trätt i kraft utan att han eller hans anhöriga erhållit pension på grund av hans sjömanstjänst, icke återgått i sjömanstjänst inom tre år från den dag, då han senast intjänat lön på grund av sjömanstjänst, utgives åt honom ett fribrev motsvarande de premier han erlagt, på vilket tillämpas vad i 17 § lagen om sjömanspensioner om fribrev är stadgat, sådan denna paragraf lyder i lagen den 9 juni 1961 (303/61) . Vad ovan är stadgat, äger motsvarande tillämpning, om den försäkrade uppnår ålder, som stadgas i 14 § eller i följd av sjukdom, lyte eller kroppsskada, som uppkommit efter arbetsförhållandets upphörande, blir arbetsoförmögen eller avlider före utgången av nämnda tid av tre år, därest åt honom icke skall utgivas invaliditetspension eller åt hans anhöriga familjepension på grund av 2 mom. i detta stadgande om lagens ikraftträdande.

Vad i 66 § 1 mom. och 67 § är stadgat om pensionsrätten och pensionens storlek, tillämpas från och med dagen för lagens ikraftträdande på pensioner, vilka då utbetalas, under förutsättning att tillämpningen av nämnda stadganden leder till en förhöjning av pensionen.

Leder tillämpningen av stadgandena i 66 § 1 mom. till att ålderdomspensionsfallet kommer att inträffa vid en tidigare tidpunkt än den, vid vilken denna lag träder i kraft, tillämpas likväl vid beviljandet av pension denna lag, men pensionen utbetalas tidigast från det lagen träder i kraft.

Utan hinder av vad i 1 § 1 mom. 3 punkten är stadgat, tillämpas denna lag icke på i 19 §, sådan den lyder i lagen den 26 januari 1956 (72/56) , avsedd person, som vid denna lags ikraftträdande hade uppnått, om han tillhör manskapet, 60 års, och om han tillhör befälet, 65 års ålder.

Har i 19 §, sådan den lyder i lagen den 26 januari 1956 (72/56) , avsedd persons arbetsförhållande upphört medan denna lag är i kraft, beaktas den tjänstgöringstid, som motsvarar hans vid lagens ikraftträdande bestående arbetsförhållande, såsom premiemånader vid bestämmandet av pensionsrätten och pensionens storlek, därest vederbörande vid lagens ikraftträdande icke hade uppnått, om han tillhör manskapet, 60 års, och om han tillhör befälet, 65 års ålder.

21.3.1969/194:

Angående undantag som stadgas genom förordning, given med stöd av denna lag, må bestämmas, stämmas, att de skola iakttagas retroaktivt, dock tidigast från och med den 1 januari 1969.

11.12.1970/768:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Har försäkrad börjat uppbära åldersdomspension eller blivit arbetsoförmögen under tiden mellan den 1 januari 1971 och den 31 december 1973, beaktas då lönens storlek enligt 16 § beräknas dessutom medellönen för tiden före den 1 januari 1971, beräknad på sätt i 3 § 2 mom., sådant det lyder i lagen den 26 januari 1956 (72/56) , och 16 § 1 mom., sådant det lyder i lagen den 30 december 1966 (739/66) , är stadgat, likväl sålunda, att för deras vidkommande, som börjat uppbära ålderdomspension eller blivit arbetsoförmögna under år 1973, dylik lön beaktas endast till den del den hänför sig till premiemånader, som förvärvats under år 1970.

18.6.1971/504:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.

På ansökan tillämpas stadgandena i 15 d § även i fråga om pensioner, vilka grundar sig på pensionsfall som inträffat före denna lags ikraftträdande. Härav förorsakat tillägg till pension utgives räknat från lagens ikraftträdande, likväl ej retroaktivt för längre tid än ett år, räknat från ingången av månaden efter den, under vilken tillägget sökts.

23.6.1975/493:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

Denna lag tillämpas på pension, som grundar sig på under lagens giltighetstid inträffat pensionsfall. Stadgandena i 27 § 7 mom. tillämpas dock på samordning av pensioner, som berör tid efter lagens ikraftträdande.

Vid tillämpningen av 2 mom. anses pensionsfall ha inträffat, då arbetstagaren uppnått till pension berättigande ålder, då arbetstagaren blivit i till pension berättigande grad arbetsoförmögen eller då familjepensions förmånslåtare avlidit. Härvid anses likväl icke nytt pensionsfall ha inträffat, då invaliditetspension förändras till ålderdomspension eller då rätt till familjepension uppkommer efter pensionstagare.

Om det sammanlagda beloppet av ålderdoms- eller invaliditetspension, som grundar sig på under denna lags giltighetstid inträffat pensionsfall, och full understödsdel till ensamstående barnlös person i den i 27 § folkpensionslagen avsedda första kommungruppen, beräknat enligt stadgandena i lagen om sjömanspensioner och folkpensionslagen, sådana de gällde i juni 1975, och i enlighet med pensionernas nivå vid sagda tidpunkt, är större än det sammanlagda beloppet av nämnda pensioner, beräknat enligt nivån vid den tidpunkt, från vilken folkpensionen efter den 30 juni 1975 började utgivas, samt enligt de då gällande stadgandena i lagen om sjömanspensioner och folkpensionslagen, varvid likväl ålderdoms- eller invaliditetspensionen enligt lagen om sjömanspensioner beaktas såsom minskning av den fulla understödsdelen på sätt varom stadgas i 30 § 2 mom. 4 punkten folkpensionslagen, sådant detta lagrum lyder i lag av den 20 september 1974 (753/74) , utbetalas skillnaden till pensionstagaren utöver pensionen enligt denna lag så länge till honom utgår pension på grund av samma pensionsfall. På sagda skillnad tillämpas icke stadgandena i 18 § lagen om sjömanspensioner.

I 27 § 2 mom. av denna lag stadgat mark belopp motsvarar det för år 1966 fastställda löneindextalet.

29.12.1976/1108:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

23.3.1979/363:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1979, men gäller icke ersättning för skada som orsakats därförinnan.

28.3.1980/233:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.

18.4.1980/280:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1980.

Vid tillämpningen av stadgandena i 16 b § 1 mom. beaktas, såvida icke av dessa stadganden annat följer, de för tiden efter år 1966 utgivna dagunderstöden, för permitteringstid utgivna dagunderstöd likväl endast för tiden efter år 1977.

9.1.1981/1:

Denna lag tillämpas från och med den 1 januari 1981.

26.6.1981/476:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Denna lag tillämpas inte på tidigare beviljad invaliditetspension som utan avbrott löper efter lagens ikraftträdande.

13.11.1981/746:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1981.

14.5.1982/353:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1982, dock så att den tillämpas från och med den 1 januari 1982.

14.12.1982/925:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

4.3.1983/236:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1983.

Denna lags 27 § tillämpas på samordning av pensioner som verkställs sedan lagen har trätt i kraft. Såvida stadgandena i 27 § lagen om sjömanspensioner, sådana de lytt innan denna lag trätt i kraft, leder till en större pension, tillämpas nämnda stadganden i stället för stadgandena i 27 § i denna lag, dock ej vid samordning av pensioner som verkställs efter det att tre år har förflutit från denna lags ikraftträdande.

16.12.1983/956:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

29.12.1983/1121:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

Räknat från den 1 juli 1984 görs dock en förskottshöjning av pensionen och begravningsunderstödet på det sätt som är stadgat i 2 mom. av ikraftträdelse

stadgandet i lagen om upphävande av 9 § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare (1120/83) .

21.12.1984/939:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1985.

Lagen tillämpas inte på ärende som innan den trätt i kraft har gjorts anhängigt vid pensionskassa. Stadgandena om förhöjning av förmån skall dock tillämpas på sådan i 63 a § 2 mom. nämnd förmånsrat vars förfallodag infaller den dag lagen träder i kraft eller senare.

Det belopp som är stadgat i 63 a § 4 mom. motsvarar det löneindextal som fastställts för år 1984.

18.1.1985/52:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1985, likväl så att den tillämpas från den 1 januari 1985.

Vid uträkningen av de 200 dagar som avses i 15 e § 1 mom. beaktas även de dagar för vilka arbetslöshetsunderstöd eller arbetslöshetsersättning utbetalts före denna lags ikraftträdande, och vid uträkningen av maximitiden för dagpenning avvägd enligt förtjänsten beaktas de dagar för vilka arbetslöshetsunderstöd utbetalts under tiden före denna lags ikraftträdande.

31.12.1985/1122:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Det i 12 § 1 mom. stadgade kravet på boende i Finland gäller inte arbetstagare som innan denna lag träder ikraft har erhållit rätt till en sådan invaliditetspension som har fastställts med beaktande av den tid som återstår till uppnåendet av pensionsåldern eller motsvarande arbetsförtjänst.

Vid beräknandet av de i 12 § 1 mom. och 15 § stadgade 360 dagarna lämnas även sådana arbetslöshetsdagar obeaktade, för vilka grunddagpenning i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa har betalts före denna lags ikraftträdande.

Vid fastställandet av ny pension i enlighet med 12 § 2 mom. på grundval av invaliditet som har börjat inom ett år efter det att en tidigare pension har upphört beaktas också invaliditetspension som har fastställts i enlighet med 12 § 1 mom. och som har upphört innan denna lag träder i kraft.

31.12.1985/1128:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

8.8.1986/599:

Denna lag träder i kraft den 1 november 1986.

31.12.1986/1038:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Stadgandena i 1 § tillämpas på en arbetstagare även då han har stått i arbetsförhållande till ett finskt bolags utländska dotterbolag innan denna lag träder i kraft.

Har en försäkrad som tillhör manskapet premiemånader som berättigar till pension när denna lag träder i kraft, tillämpas vid fastställandet av hans ålderdomspension till och med den 31 december 1991 de stadganden om pensionsålder som var gällande omedelbart innan denna lag träder i kraft. Därefter, från den 1 januari 1992 till den 31 december 2001, har den försäkrade rätt till ålderdomspension så, att pensionsåldern från 60 år ökas med en kalendermånad för varje efter år 1991 påbörjad period om två kalendermånader ända till högst 65 år. Den försäkrade har dock under denna tid, från och med år 1992 till och med år 2001, rätt att få ålderdomspension från den ålder som fås om från 65 år avdras de premiemånader som han har tjänat ihop före år 1992 och som överstiger 180 premiemånader, under förutsättning att en sålunda beräknad pensionsålder är lägre än den på förstnämnda sätt uträknade pensionsåldern. Rätt till ålderdomspension börjar dock tidigast vid 55 års ålder.

Har en försäkrad som tillhör manskapet premiemånader som berättigar till pension när denna lag träder i kraft, tillämpas vid fastställandet av hans invaliditetspension enligt 15 § till och med den 31 december 1991 de stadganden som var gällande omedelbart innan denna lag träder i kraft. Därefter räknas vid fastställandet av hans invaliditetspension, från den 1 januari 1992 och därefter till den 31 december 2001, som premiemånader tiden från det invaliditeten började till pensionsåldern så, att pensionsåldern från 60 år ökas med en månad för varje efter år 1991 påbörjad period om två kalendermånader ända till 65 år.

Då rätten till individuell förtidspension fastställs, beaktas också sådant avstående från arbete som har inträffat innan denna lag träder i kraft.

Vid fastställande av ålderdoms-, invaliditets- eller familjepension, som utges på grundval av fribrev för ett arbetsförhållande som har upphört innan denna lag träder i kraft, tillämpas stadgandena i 17 § i den lydelse som gällde omedelbart innan denna lag träder i kraft.

Besvär över ett i 7 § nämnt beslut som gäller fastställande av försäkringspremie anförs hos försäkringsdomstolen, om beslutet ges efter det att denna lag har trätt i kraft.

Grundbesvär som avses i 59 a § anförs hos försäkringsdomstolen, om försäkringspremien har fastställts eller debiterats eller om den har förfallit till betalning efter det att denna lag har trätt i kraft.

17.6.1988/567:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988, dock så att den tillämpas räknat från den 1 januari 1988.

29.12.1988/1327:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

De stadganden i 12 § som gäller beaktande av dagar för vilka dagpenning betalas enligt sjukförsäkringslagen samt av motsvarande ersättningsdagar i enlighet med någon annan lag vid beräknandet av 360-dagarstiden tillämpas då pension som grundar sig på ett pensionsfall som inträffat efter det ikraftträdandet fastställs.

11.11.1988/941:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

29.12.1989/1305:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

29.12.1989/1309:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

Mandattiden för den styrelse som har utnämnts enligt den lydelse av 36 § som gäller då denna lag träder i kraft, fortsätter efter 1991 tills fullmäktige har utsett en ny styrelse.

9.2.1990/102:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

Lagen tillämpas om förmånslåtaren har avlidit sedan den har trätt i kraft. Utöver vad som stadgas i 15 b § 1 och 2 mom. har en kvinna rätt till efterlevandepension, om hon har fyllt 35 år och lever i äktenskap med förmånslåtaren då lagen träder i kraft, och om äktenskapet har ingåtts innan förmånslåtaren fyllt 65 år och vid förmånslåtarens död hade fortgått minst tre år. Familjepension som betalas efter en förmånslåtare som har avlidit innan lagen trätt i kraft dras inte in trots att den efterlevande maken ingår nytt äktenskap efter att ha fyllt 50 år.

Vad denna lag stadgar om barn tillämpas på adoptivbarn också i sådana fall då domstolen har gett sitt samtycke till adoptionen före den 1 januari 1980. Dessa adoptivbarn har rätt till barnpension efter sina biologiska föräldrar. Som barn anses också ett barn som har ställning som erkänt barn och likaså ett barn till vilket förmånslåtaren vid sin död hade förbundit sig eller var förpliktad att betala underhållsbidrag enligt lagen om barn utom äktenskap (173/22)

Barntillägget enligt 15 d § lagen om sjömanspensioner fastställs enligt de stadganden som gällde innan denna lag träder i kraft.

28.12.1990/1346:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Lagen tillämpas på pensioner i fråga om vilka pensionsfallet har inträffat medan lagen är i kraft.

Pensionsfallet anses ha inträffat då arbetstagaren har uppnått den ålder som berättigar till pension, då arbetstagaren har blivit så arbetsoförmögen att han blir berättigad till pension, då arbetskraftsmyndighetens första intyg om arbetstagaren som berättigar honom till arbetslöshetpension har utfärdats eller då förmånslåtaren i fråga om familjepension har avlidit. Som nytt pensionsfall betraktas härvid dock inte att arbetslöshetspension ändras till invaliditetspension, att pension ändras till ålderdomspension eller att rätt till familjepension uppkommer efter en pensionstagare.

Lagens 3 a § tillämpas även på pension som utbetalas på grundvalen av pensionsfall som inträffat innan denna lag har trätt i kraft.

Vid beräkning av pensionsbeloppet tillämpas lagen på ett arbetsförhållande som har upphört den 1 januari 1991 eller senare. Premie- och seglationsmånader som intjänats i arbetsförhållanden som upphört före den 1 januari 1991 betraktas som tjänstgöringstid som berättigar till pension i fråga om det arbetsförhållande som pågår då lagen träder i kraft. Om inget sådant arbetsförhållande finns, betraktas de premie- och seglationsmånader som intjänats före den 1 januari 1991 som tjänstgöringstid som berättigar till pension i fråga om det sista arbetsförhållande som upphörde före den 1 januari 1991.

Om ett arbetsförhållande som fortgår då lagen träder i kraft upphör före den 1 januari 1994, beaktas vid beräkning av den genomsnittliga månadsförtjänsten under de fyra sista kalenderåren förtjänsten i detta arbetsförhållande under tiden efter ikraftträdandet, och före denna tidpunkt för varje kalenderår som skall beaktas, det sammanlagda beloppet av förtjänsten på fartyg i alla arbetsförhållanden som omfattas av lagen om sjömanspensioner.

Utan hinder av vad som innan denna lag träder i kraft gällde enligt 17 § 3 mom. om fastställande av pension på grundvalen av fribrev, är pensionsbeloppet för varje före denna lags ikraftträdande intjänad premiemånad som berättigar till pension 1/6 procent av den pensionsgrundande lönen.

Utan hinder av 4 mom. i ikraftträdelsestadgandet i lagen den 31 december 1986 om ändring av lagen om sjömanspensioner (1038/86) räknas vid fastställande av invaliditetspension för en försäkrad som hör till besättningen, från den 1 januari 1992 och därefter till den 31 december 2001, såsom till pension berättigande tid tiden från det arbetsoförmågan inträdde till 60 års ålder för personer födda före den 1 januari 1932 och till 65 års ålder för personer födda den 1 december 1936 eller senare. Om den försäkrade är född den 1 januari 1932 eller senare men före den 1 december 1936, räknas den här nämnda tiden så att varje kalendermånad som börjat efter den 31 december 1931 och föregått den försäkrades födelsetid höjer åldern 60 år med en månad.

Vid tillämpning av 14 § 1 och 2 mom. skall iakttas vad som stadgas om pensionsåldern i ikraftträdelsestadgandets 3 mom. i lagen den 31 december 1986 om ändring av lagen om sjömanspensioner.

Utan hinder av 12 § 2 mom. beaktas som till pension berättigande tjänstgöringstid även tid i tjänst efter det pensionsåldern enligt 14 § 1 mom. har uppnåtts, till dess den till pension berättigande tiden är sammanlagt 25 år, dock högst till dess 65 års ålder uppnås. Den uppskovsförhöjning som avses i 22 § beräknas härvid efter det 25 års tjänstgöringstid har uppnåtts.

Om tid i tjänst vid en ålder under 23 år före lagens ikraftträdande inte beaktas då pensionsbeloppet enligt 22 a § beräknas väsentligt sänker beloppet av den försäkrades pension, kan pensionskassans styrelse besluta att denna tjänstgöringstid helt eller delvis skall beaktas vid beräkning av pensionens belopp.

Stadgandet i 16 § 5 mom. tillämpas på ett arbetsförhållande som har upphört då lagen träder i kraft. Då lagen tillämpas, beaktas oavlönad moderskaps- eller föräldraledighet samt vårdledighet under 1990. På arbetstagarens yrkande beaktas även oavlönad moderskaps- eller föräldraledighet samt vårdledighet mellan den 1 januari 1981 och den 31 december 1989. Arbetstagaren skall till stöd för sitt yrkande lämna en sådan utredning som skäligen kan krävas av honom, med beaktande också av sjömanspensionskassans möjligheter att skaffa fram utredningen.

Den begränsade tiden enligt 17 a § 1 mom. tillämpas inte på ett sådant yrkande på utredning om uppgifter om arbetsförhållanden som har anhängiggjorts innan sex månader har förflutit från det arbetstagaren efter det lagen trätt i kraft första gången har fått ett utdrag ur pensionsskyddscentralens eller sjömanspensionskassans register över arbetsförhållanden. Denna tid kan dock alltid tillämpas om yrkandet på utredning om uppgifterna om arbetsförhållanden anhängiggörs mer än tio år efter det lagen trätt i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

27.3.1991/617:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991.

30.12.1991/1710:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

23.10.1992/951:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

28.5.1993/475:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

(träder i kraft samtidigt som EES-avtalet, 1.1.1994. Förordning 30.12.1993/1645) .

30.12.1993/1595:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Lagen tillämpas på pensioner i fråga om vilka pensionsfallet inträffar sedan lagen har trätt i kraft. Stadgandena i 23 § 2, 5, 6 och 7 mom. tillämpas dock även på pensioner där pensionsfallet har inträffat innan lagen har trätt i kraft.

Om arbetsförhållandet för en arbetstagare som före den 1 januari 1994 har fyllt 54 år nämnda datum har fortgått i minst tio år, avslutas arbetsförhållandet enligt 11 § 6 mom. vid utgången av 1994.

På en arbetstagare som har fyllt 55 år innan denna lag trädde i kraft och som vid ikraftträdandet har rätt till dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller utbildningsstöd enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning tillämpas fortfarande 15 e §, sådan den lyder då denna lag träder i kraft. När detta stadgande tillämpas, anses arbetstagaren ha rätt till dagpenning även under den självrisktid som avses i 12 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa och den 1 januari 1994.

På förhandsbeslut som ges då denna lag är i kraft tillämpas 15 § 4 mom. denna lag.

Utan hinder av vad 15 § 2 mom. stadgar om den nedre åldersgränsen för individuell förtidspension bibehåller en arbetstagare som är född 1939 eller tidigare rätten att få individuell förtidspension när han fyllt 55 år. Stadgandet i 15 § 4 mom. tillämpas på förhandsbeslut som ges medan lagen är i kraft.

Lagens 17 § 3 mom. och 22 a § tillämpas från och med den 1 januari 1994, dock så att de skall tillämpas sådana de lyder då denna lag träder i kraft till den del tjänstgöringstid skall räknas före den 1 januari 1994.

Vid tillämpningen av 16 b § beaktas inte förmåner som avses i paragrafens 1 mom. 2, 3 och 4 punkten och som har betalts för tiden före ikraftträdandet.

Denna lag tillämpas även på sådana familjepensioner, i fråga om vilka pensionsfallet inträffat innan denna lag har trätt i kraft.

Vid tillämpning av 3 a § 2 mom. 2 punkten beaktas de arbetslöshetspensioner, i fråga om vilka tiden mellan pensionsfallet och uppnåendet av pensionsåldern beaktats på grundval av ett arbetsförhållande som upphört den 1 juli 1989 eller därefter.

14.10.1994/880:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

Lagens stadganden om ändringssökande tillämpas på beslut som meddelas sedan lagen har trätt i kraft. Lagens stadganden om extraordinärt ändringssäkande tillämpas dock på ärenden som gäller extraordinärt ändringssökande och som blir anhängiga sedan lagen har trätt i kraft.

3.3.1995/316:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1995.

På premier som är försenade när denna lag träder i kraft tillämpas de stadganden som gällde vid ikraftträdandet. Denna lag kan dock tillämpas, om den leder till en lindrigare dröjsmålspåföljd än den tidigare lagen.

Lagens 63 § 1 mom. tillämpas inte på ett ärende som har anhängiggjorts vid pensionskassan innan denna lag trätt i kraft. Stadgandena om förhöjning av pensionen eller en annan förmån tillämpas dock på en förmånsrat som förfaller till betalning den dag då denna lag träder i kraft eller senare.

17.3.1995/395:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.

Sjömanspensionskassan skall utse en i denna lag avsedd försäkringsmatematiker inom ett år från lagens ikraftträdande.

21.4.1995/623:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1995.

3.11.1995/1253:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Lagens 28 § 9 mom. tillämpas på invalidpension där pensionsfallet inträffar sedan lagen har trätt i kraft.

Stadgandena om revision i denna lag tillämpas på revision av bokslut som uppgörs för 1996 och senare kalenderår.

29.12.1995/1745:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Lagens 15 § 2-4 mom. och 25 a § tillämpas på invaliditetspensioner som börjar eller skall fortsätta efter lagens ikraftträdande. Lagens 25 a § 2 mom. tillämpas dessutom på invaliditetspensioner som fortsätter när lagen träder i kraft, om beslut enligt 25 § meddelas medan lagen är i kraft.

Lagens 12 a § 1 mom., 16 § 2 mom., 17 § 5 mom. och 22 a § 3 mom. tillämpas på sådana pensioner där pensionsfallet inträffar efter lagens ikraftträdande. På en arbetstagare som är född före 1943 och som när denna lag träder i kraft har rätt till dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller till utbildningsstöd enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning tillämpas dock alltjämt 16 § 1 mom., 17 § 3 mom. och 22 a § 1 mom. lagen om sjömanspensioner, sådana de lyder när denna lag träder i kraft. Då stadgandet tillämpas anses arbetstagaren ha rätt till dagpenning även under självrisktiden enligt 12 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa och den 1 januari 1996. Stadgandet tillämpas dock inte, om arbetstagaren har rätt till dagpenning på grundval av permittering som börjar efter den 31 oktober 1995 och om han före den 29 februari 1996 på nytt börjar arbeta för den arbetsgivare som han var anställd hos då han permitterades.

Utan hinder av 3 mom. tillämpas 16 § 1 mom., 17 § 3 mom. och 22 a § 1 mom. lagen om sjömanspensioner, sådana de lyder när denna lag träder i kraft, då pensionsbeloppet uträknas för den tid en tidigare invaliditetspension fortsätter enligt 12 c § 1 mom. lagen om sjömanspensioner, om nämnda pension har beviljats på grundval av arbetsoförmåga som börjat före denna lags ikraftträdande.

Lagens 11 § 1 mom., 16 a, 16 b och 16 c §§ tillämpas på arbetsförhållanden som upphör den 1 januari 1996 eller därefter.

Lagens 20 § 1 mom. tillämpas på pensioner där pensionsfallet har inträffat efter lagens ikraftträdande.

Till den del kalenderår från tiden före denna lags ikraftträdande hänförs till de urvalsår som fastställs enligt 16 a § 1 mom. och 20 § 1 mom. i denna lag, bestäms dessa kalenderår och motsvarande arbetsförtjänster med tillämpning av 16 § 2 mom. och 20 § 1 mom. lagen om sjömanspensioner, sådana de lyder när denna lag träder i kraft. Stadgandena i 16 a § 2 mom. i denna lag tillämpas inte på urvalsår som hänför sig till tiden före lagens ikraftträdande. Sådana kalenderår från tiden före denna lags ikraftträdande som bestämts i enlighet med den första meningen beaktas, liksom också motsvarande arbetsförtjänster, dock vid avgörandet av om de i 16 a § 2 mom. i denna lag avsedda förutsättningarna för att vid uträknandet av pensionslönen lämna urvalsår som följer efter lagens ikraftträdande och motsvarande arbetsförttjänster obeaktade är för handen. (20.12.1996/1170)

Lagens 16 d § tillämpas på arbetsförhållanden som upphör den 1 januari 1996 eller därefter, dock så ändrad att i stället för procenttal 20 används följande procenttal beroende på pensionsfallsåret:

Lagens 36 § 1 mom. och 38 § 5 mom. tillämpas första gången så att pensionskassans fullmäktige på sitt ordinarie möte 1997 skall utnämna pensionskassans styrelse för fyraårsperioden 1998-2001.

1.11.1996/776:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

1.11.1996/806:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1996.

Övergångsstadgandena utfärdas särskilt genom lag.

8.11.1996/836:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

8.11.1996/840:

Denna lag träder i kraft den 15 november 1996.

Lagen tillämpas första gången vid fastställande av försäkringspremien för 1997 enligt 3 § lagen om sjömanspensioner. Vid tillämpningen av lagen om sjömanspensioner beaktas dock inte sådana kostnader som föranleds av pensionsanstalters konkurser som inletts innan lagen trädde i kraft.

20.12.1996/1169:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Lagens 1 § 4 mom. 4 punkt gäller arbetsförhållanden som börjar den 1 januari 1997 eller därefter.

Lagens 16 e § 3 mom. tillämpas på dagar för vilka förmån betalts den 1 januari 1997 och därefter.

Tidsfristen i 17 a § 1 mom. tillämpas inte på ett sådant yrkande på utredning av ett arbetsförhållande som blivit anhängigt innan sex månader har förflutit från det arbetstagaren första gången sedan lagen trätt i kraft har fått ett utdrag ur pensionsskyddscentralens eller sjömanspensionskassans register över arbetsförhållanden. Nämnda tidsfrist kan dock alltid tillämpas, om yrkandet på utredning av ett arbetsförhållande blir anhängigt sedan mer än fem år förflutit från ikraftträdandet.

20.12.1996/1170:

Denna lag träder i kraft den 30 december 1996.

30.12.1996/1295:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Stadgandena i 3 a § 2 mom. 1 punkten i denna lag tillämpas vid fastställandet av pensionskassans ansvar för ålderspension till den del pensionen grundar sig på tjänstgöringstid efter lagens ikraftträdande.

Utan hinder av vad som stadgas i 3 § 2 och 3 mom. i denna lag minskas vid lagens ikraftträdande de delar av pensionerna och rehabiliteringspenningen enligt 3 a § 2 mom. som pensionskassan svarar för till följd av ändringen av grunderna för beräkning av pensionsansvaret så, att deras kapitalvärde bibehålls.

25.4.1997/360:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1997.

27.3.1998/223:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.

Lagens 16 § 4 mom. och 22 a § 6 mom. tillämpas på deltidspension som börjat den 1 januari 1994 eller därefter.

29.1.1999/100:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

De tillstånd, föreskrifter, anvisningar och beslut som vederbörande ministerium har utfärdat och vilkas utfärdande när denna lag träder i kraft överförs på Försäkringsinspektionen fortsätter att gälla tills Försäkringsinspektionen beslutar något annat.

Utan hinder av 9 kap. 2 § bokföringslagen (1336/1997) tillämpas bokföringslagen första gången på en pensionskassas bokföring för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 2000 eller därefter.

En pensionskassa får dock tillämpa de bestämmelser som avses i 3 mom. under den räkenskapsperiod som löper eller börjar löpa när denna lag har trätt i kraft.

RP 163/1998 , EkUB 29/1998, RSv 202/1998

12.2.1999/171:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1999.

RP 258/1998 , ShUB 36/1998, RSv 247/1998

5.3.1999/285:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

RP 83/1998 , LaUB 22/1998, RSv 250/1998

21.5.1999/623:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

RP 30/1998 , FvUB 31/1998, RSv 303/1998

12.11.1999/1046:

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999.

Sjömanspensionskassan skall ordna sin verksamhet i enlighet med denna lag inom ett år från lagens ikraftträdande.

RP 44/1999 , ShUB 10/1999, RSv 33/1999

23.12.1999/1268:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Denna lag tillämpas på pensioner i fråga om vilka pensionsfallet inträffar efter att lagen har trätt i kraft.

Vid tillämpningen av 3 a § 1 mom. 2 punkten i denna lag beaktas de arbetslöshetspensioner som har beviljats på grundval av andra meningen i 15 e § 3 mom. i denna lag.

Utan hinder av vad som i 15 § 5 mom. bestäms om den lägsta åldersgränsen för individuell förtidspension bibehåller arbetstagare som är födda 1943 eller tidigare sin rätt till individuell förtidspension när de fyllt 58 år.

Utan hinder av 2 mom. tillämpas lagens 15 e § 1 mom. också på arbetslöshetspensioner, när pensionsfallet har inträffat innan denna lag träder i kraft. Om arbetstagaren inte har haft rätt till arbetslöshetspension på grund av att han inte har uppfyllt villkoret i 15 e § 1 mom. 1 punkten lagen om sjömanspensioner, sådan den lyder när denna lag träder i kraft, beviljas pensionen på ansökan i enlighet med denna lag samt till övriga delar i enlighet med de bestämmelser i lagen om sjömanspensioner, som gäller vid ikraftträdandet, räknat från ingången av den månad som följer efter ansökan, dock tidigast från denna lags ikraftträdande. Görs ansökan inom en månad efter att denna lag har trätt i kraft, beviljas arbetslöshetspension från lagens ikraftträdande.

På arbetstagare som är födda 1944 eller tidigare tillämpas dock alltjämt 15 e § 3 mom. lagen om sjömanspensioner, sådant det lyder när denna lag träder i kraft, om de när denna lag träder i kraft har rätt till dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller utbildningsstöd enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning eller om de 1999 har fått arbetslöshetsdagpenning eller utbildningsstöd för sammanlagt minst hundra dagar. Detsamma gäller arbetstagare som avses i 1 § lagen om förbättrande av sysselsättningsförutsättningarna för 55 år fyllda arbetslösa, om de är anställda i ett arbets- eller tjänsteförhållande enligt nämnda lag när denna lag träder i kraft. När detta moment tillämpas anses en arbetstagare ha rätt till dagpenning också

1) under självrisktiden enligt 12 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa och den 1 januari 2000,

2) under den tid arbetstagaren inte har rätt till arbetslöshetsdagpenning med hänvisning till godtagbara skäl enligt 16 § 4 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

3) under den tid arbetstagaren inte har rätt till arbetslöshetsdagpenning på grund av att han av arbetsgivaren har fått någon annan ekonomisk fördel som avses i 5 § 1 mom. 13 punkten lagen om utkomstskydd för arbetslösa än lön eller motsvarande ersättning för uppsägningstiden, och förutsatt att avtalet om fördelen har ingåtts före den 1 augusti 1999, eller

4) under den tid arbetstagaren inte har rätt till arbetslöshetsdagpenning på grund av att han av arbetsgivaren har fått semesterlön eller semsterersättning som avses i 5 § 1 mom. 15 punkten lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Vad som föreskrivs i 6 mom. tillämpas dock inte på en arbetstagare som när denna lag träder i kraft har rätt att få arbetslöshetsdagpenning eller utbildningsstöd enligt nämnda moment på grund av att han har sagt upp sig den 1 augusti 1999 eller därefter, har blivit uppsagd från ett arbetsförhållande som varat längre än sex månader eller har permitterats från och med nämnda dag eller därefter. När en arbetstagare som har sagt upp sig, blivit uppsagd eller blivit permitterad från den 1 augusti 1999 eller därefter under 1999 har fått arbetslöshetsdagpenning eller utbildningsstöd innan arbetsförhållandet upphörde eller permitteringen började för sammanlagt minst hundra dagar, tillämpas 6 mom.

Denna lags 22 § 1 och 2 mom. tillämpas på pensioner som börjar när denna lag träder i kraft eller därefter. Om en arbetstagare har uppnått den pensionsålder som föreskrivs i 14 § lagen om sjömanspensioner innan denna lag träder i kraft, tillämpas 22 § 1 mom. lagen om sjömanspensioner, sådant det lyder när denna lag träder i kraft, på tiden före lagens ikraftträdande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 93/1999 , ShUB 23/1999, RSv 126/1999

30.12.1999/1333:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Om förmånen när denna lag träder i kraft betalas till en förmyndare, vårdnadshavare eller god man eller någon annan person som pensionskassan godkänt eller någon annan instans, fortsätter utbetalningen av förmånen till denna person eller instans tills pensionskassan har fått ett meddelande om någon annan intressebevakare som har rätt att lyfta förmånstagarens förmån.

Lagens 28 c § 2 mom. tillämpas också på pension som har börjat innan lagen träder i kraft.

RP 165/1999 , ShUB 28/1999, RSv 139/1999

26.1.2001/83:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2001.

RP 157/2000 , ApUB 13/2000, RSv 215/2000

4.5.2001/379:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Lagen tillämpas på pensionsansökningar som blir anhängiga efter det att lagen har trätt i kraft. Lagen tillämpas dock inte, om pensionssökanden på grundval av eget arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller egen verksamhet som företagare får pension eller på basis av ansökan som blivit anhängig innan lagen trätt i kraft har rätt att få pension enligt en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1–4, 7, 8 eller 10–13 punkten lagen om pension för arbetstagare och om han eller hon genom ansökan som blivit anhängig efter ikraftträdandet ansöker om ny pension eller fortsatt utbetalning av tidigare beviljad pension. Lagen tillämpas inte heller när pension som beviljats på ansökan vilken blivit anhängig innan lagen träder i kraft och som senare avbrutits börjar betalas på nytt efter det att lagen har trätt i kraft. Om förmånslåtaren vid sin död fick sådan pension på vilken denna lag inte tillämpats, skall lagen inte heller tillämpas på familjepension som beviljas efter honom eller henne. (19.12.2003/1175)

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 19/2001 , ShUB 5/2001, RSv 30/2001

13.12.2001/1285:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Det belopp i euro som nämns i 63 a § 4 mom. motsvarar det löneindextal som fastställts för 1984.

RP 157/2001 , ShUB 32/2001, RSv 150/2001

22.2.2002/151:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2002.

Lagens 11 § 1 mom. tillämpas på anställningsförhållanden där arbetet och lönebetalningen har avbrutits efter att lagen har trätt i kraft.

RP 251/2001 , ShUB 1/2002, RSv 2/2002

14.6.2002/485:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.

RP 41/2002 , EkUB 6/2002, RSv 54/2002

26.7.2002/632:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2002.

Lagens 3 a § 2 mom. 2 punkten tillämpas på sådan invaliditetspension som beviljas efter deltidspension och som baserar sig på ett pensionsfall som inträffar den 1 januari 2003 eller därefter.

Lagens 15 § 5 och 9 mom. tillämpas från och med den 1 januari 2004.

Lagens 15 e § 12 och 13 mom. tillämpas också på sådana arbetslöshetspensioner där pensionsfallet har inträffat innan lagen träder i kraft. Om arbetstagaren inte har haft rätt till arbetslöshetspension på grund av att han eller hon inte har uppfyllt villkoret i 15 e § 1 mom. 1 punkten, sådan den lyder när denna lag träder i kraft, beviljas pensionen på ansökan i enlighet med denna lag samt till övriga delar i enlighet med de bestämmelser i lagen om sjömanspensioner som gäller när denna lag träder i kraft, räknat från ingången av den månad som följer efter pensionsansökan, dock tidigast från denna lags ikraftträdande. Görs ansökan inom en månad efter att denna lag har trätt i kraft, beviljas arbetslöshetspension från ikraftträdandet.

Lagens 14 b § 5 mom., 14 c § 1 mom., 16 § 4 mom. och 22 a § 6 mom. tillämpas från och med den 1 januari 2003 på deltidspensioner där pensionsfallet inträffar nämnda dag eller därefter. På arbetstagare som är födda före 1947 tillämpas dock 16 § 4 mom. och 22 a § 6 mom. sådana de lyder när denna lag träder i kraft.

RP 45/2002 , ShUB 18/2002, RSv 104/2002

9.8.2002/655:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002.

Genom denna lag upphävs 7 § förordningen den 12 april 1991 om sjömanspensioner (654/1991) .

RP 8/2002 , ShUB 10/2002, RSv 86/2002

28.2.2003/189:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Lagen tillämpas på rehabilitering som inleds efter det att lagen har trätt i kraft.

RP 116/2002 , ShUB 48/2002, RSv 240/2002

13.6.2003/491:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2003.

Den skyldighet som föreskrivs i 64 e § skall fullgöras inom tre år efter det att denna lag har trätt i kraft.

RP 200/2002 , FsUB 2/2002, RSv 267/2002

19.12.2003/1174:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Om en i 2 § avsedd pensionsanstalt inom den offentliga sektorn beviljar en pensionssökande som har fyllt 60 år och är född 1944–1947 invalidpension som individuell förtidspension, avgör pensionsanstalten inom den privata sektorn sökandens rätt att få invalidpension enligt pensionslagarna för den privata sektorn. När en pensionsanstalt inom den privata sektorn avgör ett invalidpensionsärende med stöd av 15 § 9 mom. skall den beakta det avgörande som pensionsanstalten inom den offentliga sektorn träffat samt det som sägs i de anvisningar som pensionsskyddscentralen meddelar med stöd av 15 § 9 mom.

Lagens 2 § 3 och 5–9 mom., 3 c § 1 mom. och 17 § 2 mom. tillämpas på pensionsansökningar som blir anhängiga efter det att lagen har trätt i kraft. De bestämmelser som nämns i första meningen i detta moment tillämpas dock inte, om pensionssökanden på grundval av eget arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller egen verksamhet som företagare får pension eller på basis av ansökan som blivit anhängig innan lagen trätt i kraft har rätt att få pension enligt en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1–4, 7, 8 eller 10–13 punkten lagen om pension för arbetstagare och om han eller hon genom ansökan som blivit anhängig efter ikraftträdandet ansöker om ny pension eller fortsatt utbetalning av tidigare beviljad pension. Dessa bestämmelser tillämpas inte heller när pension som beviljats på ansökan vilken blivit anhängig innan lagen träder i kraft och som senare avbrutits börjar betalas på nytt efter det att lagen har trätt i kraft. Om förmånslåtaren vid sin död fick sådan pension på vilken inte tillämpats de bestämmelser som nämns i första meningen i detta moment, skall bestämmelserna inte heller tillämpas på familjepension som beviljas efter honom eller henne.

RP 85/2003 , ShUB 26/2003, RSv 105/2003

19.12.2003/1175:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 85/2003 , ShUB 26/2003, RSv 105/2003

30.12.2003/1336:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Lagens 8 § 2 och 5 mom., 28 b § 6 mom. och 33 § 5 mom. tillämpas också på fordringar som uppkommit före lagens ikraftträdande. När preskriptionstiden för en sådan fordran räknas ut beaktas också tiden före lagens ikraftträdande. Fordringarna i fråga preskriberas dock enligt denna lag tidigast tre år efter lagens ikraftträdande, om de inte preskriberas innan dess också enligt de lagar som gäller när denna lag träder i kraft.

RP 154/2003 , ShUB 30/2003, RSv 132/2003

1.10.2004/884:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Denna lag tillämpas på pensioner i fråga om vilka pensionsfallet inträffar efter att denna lag har trätt i kraft. På sådan invalid-, arbetslöshets- och familjepension i fråga om vilken pensionsfallet inträffar år 2005, eller på sådan ålderspension i fråga om vilken arbetstagaren har nått den pensionsålder för ålderspension som anges i 14 § 1 eller 2 mom. i lagen om sjömanspensioner innan denna lag trädde i kraft, tillämpas dock de bestämmelser som gällde före denna lags ikraftträdande. Om arbetstagaren emellertid har fyllt 63 år innan arbetsoförmågan började, beviljas arbetstagaren oreducerad ålderspension i stället för invalidpension. Om arbetstagaren fyller 63 år före utgången av den primärtid som avses i 27 § i sjukförsäkringslagen, beräknas och beviljas pensionen även år 2005 i form av ålderspension från ingången av månaden efter den då 63 års ålder uppnåddes, i stället för att beviljas i form av invalidpension. Om arbetstagaren är 62 år när han eller hon år 2005 uppfyller de villkor för arbetslöshetspension som avses i 15 e § i denna lag, beviljas han eller hon i stället för arbetslöshetspension oreducerad ålderspension enligt 22 § 3 mom. i denna lag, om inte något annat följer av 11 mom.

Denna lags 1 § 4 mom. 2 punkt tillämpas så, att arbetsgivarens skyldighet att ordna pensionsskydd enligt denna lag för en arbetstagare under 18 år upphör den 1 januari 2005. På grundval av en förmån som nämns i 11 b § i denna lag intjänas pension från och med denna lags ikraftträdande.

Ett anställningsförhållande som börjat innan denna lag trädde i kraft och som pågår när denna lag träder i kraft avslutas den 31 december 2004, och den pensionsrätt som tjänats in under anställningsförhållandet räknas ut enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft. Likaså beräknas den pensionsrätt som innan denna lag trädde i kraft intjänats på basis av förmåner som enligt 16 e § i lagen om sjömanspensioner berättigar till arbetspensionstillägg i tillämpliga delar enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft. Pensionsskyddscentralen utfärdar närmare anvisningar om beräkningen av arbetspensionstillägget. När pensionen beviljas höjs den intjänade pensionsrätten med den lönekoefficient som avses i 7 b § i lagen om pension för arbetstagare så att den motsvarar beräkningstidpunkten.

När en pension som intjänats enligt denna lag fastställs enligt 16 §, fastställs den pensionsrätt som intjänats för tiden innan denna lag trädde i kraft på det sätt som föreskrivs i 1–3 punkten i detta moment med tillämpning av bestämmelserna i 16 §, 20 § 1 mom. och 22 a § i lagen om sjömanspensioner, sådana de lydde innan denna lag trädde i kraft, samt 7 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring av lagen om sjömanspensioner (1745/1995) , som följer:

1) de pensioner som fastställts särskilt för varje anställningsförhållande sammanräknas; maximibeloppet av en pension som intjänats för tiden innan denna lag trädde i kraft är dock 50 procent av arbetstagarens genomsnittliga månadslön beräknad på grundval av de sammanlagda lönerna för arbetstagarens olika anställningsförhållanden under de tio sista sjötjänståren; vid beräknandet av de tio sista sjötjänståren beaktas år 2004 och de kalenderår som föregår detta år, dock så att högst fyra kalenderår beaktas i fråga om den tid som föregår år 1996; vid beräknandet av de tio sista sjötjänståren beaktas dock inte sådana sjötjänstår för vilka arbetstagaren har betalats deltidspension enligt 14 b §; den genomsnittliga månadslönen fastställs dock på basis av de kalenderår och de inkomster på grundval av vilka den hade fastställts om arbetstagaren hade blivit arbetsoförmögen den 31 december 2004; om den ovan nämnda genomsnittliga månadslönen är väsentligt lägre eller högre än den lön som den försäkrade har fått för sjömansarbete under en så lång tid att den högre eller lägre lönen kan anses stabiliserad, beaktas såsom genomsnittlig månadslön den genomsnittliga förvärvsinkomst som den försäkrade skulle ha haft om någon förändring inte hade inträffat,

2) den intjänade pensionsrätten beräknas på det sätt som föreskrivs i 1 punkten; den pension som beräknats på detta sätt omvandlas med en koefficient som fås genom att man delar talet 1,6, som utvisar den tillväxtprocent för pensionen som anges i 16 § 2 mom. 1 punkten i denna lag, med talet 2,

3) den intjänade pensionsrätten fastställs med tillämpning av bestämmelserna i 22 a § i lagen om sjömanspensioner, sådana de lydde innan denna lag trädde i kraft.

När en pension som intjänats enligt denna lag fastställs enligt 16 §, fastställs det sammanlagda beloppet av en pension som intjänats enligt denna lag och en pension som anges ovan i 5 mom. vilken intjänats för tiden före denna lags ikraftträdande på det sätt som föreskrivs i 1, 2 eller 3 punkten, så att den regel i 1, 2 eller 3 punkten tillämpas som ger det största pensionsbeloppet, som följer:

1) beloppet av en pension som intjänats enligt denna lag läggs till beloppet av en pension som anges ovan i 5 mom. 1 punkten vilken intjänats för tiden innan denna lag trädde i kraft; beloppet av den ålders- eller invalidpension som har räknats ut på detta sätt kan dock överskrida det maximibelopp som anges ovan i 5 mom. 1 punkten endast till den del pensionen enligt denna lag har intjänats efter utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren har uppnått den 63 års ålder som anges i 14 § 1 mom. i denna lag eller den sänkta pensionsålder som anges i 14 § 2 mom.,

2) beloppet av en pension som intjänats enligt denna lag läggs till beloppet av en pension som anges ovan i 5 mom. 2 punkten vilken intjänats för tiden innan denna lag trädde i kraft,

3) beloppet av en pension som intjänats enligt denna lag läggs till beloppet av en pension som anges ovan i 5 mom. 3 punkten vilken intjänats för tiden innan denna lag trädde i kraft.

När en pension som intjänats enligt denna lag fastställs enligt 17 §, fastställs den pensionsrätt som intjänats för tiden innan denna lag trädde i kraft på det sätt som föreskrivs i 1 eller 2 punkten i detta moment med tillämpning av 17 § och 20 § 1 mom. i lagen om sjömanspensioner, sådana de lydde innan denna lag trädde i kraft, samt 7 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om sjömanspensioner (1745/1995) , som följer:

1) den intjänade pensionsrätten fastställs på det sätt som föreskrivs i 5 mom. 1 punkten.,

2) den intjänade pensionsrätten fastställs med tillämpning av bestämmelserna i 17 § i lagen om sjömanspensioner, sådana de lydde innan denna lag trädde i kraft, till den del den till pension berättigande tiden hänför sig till tiden efter den 31 december 1990; beloppet av en pension som intjänats före den 1 januari 1991 utgör för varje till pension berättigande betalningsmånad 1/8 procent av den lön som utgör grund för pensionen.

När en pension som intjänats enligt denna lag fastställs enligt 17 §, fastställs det sammanlagda beloppet av en pension som intjänats enligt denna lag och en pension som anges ovan i 7 mom. vilken intjänats för tiden före denna lags ikraftträdande på det sätt som föreskrivs i 1 eller 2 punkten, så att den regel i 1 eller 2 punkten tillämpas som ger det största pensionsbeloppet, som följer:

1) beloppet av en pension som intjänats enligt denna lag läggs till beloppet av en pension som anges ovan i 7 mom. 1 punkten vilken intjänats för tiden innan denna lag trädde i kraft; beloppet av den ålders- eller invalidpension som har räknats ut på detta sätt kan dock uppgå högst till det maximibelopp som anges ovan i 5 mom. 1 punkten,

2) beloppet av en pension som intjänats enligt denna lag läggs till beloppet av en pension som anges ovan i 7 mom. 2 punkten vilken intjänats för tiden innan denna lag trädde i kraft.

Om det sammanlagda beloppet av en ålders- eller invalidpension som uträknats enligt 6 mom. 1 punkten eller 8 mom. 1 punkten samt en pension som intjänats enligt 11 b § i denna lag och enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003) överstiger det maximibelopp som anges i 5 mom. 1 punkten, avdras från den ålders- eller invalidpension som fastställs enligt lagen om sjömanspensioner det belopp som överstiger det nämnda maximibeloppet. När pensionernas sammanlagda belopp räknas ut beaktas dock inte en i 6 mom. 1 punkten angiven pension som intjänats enligt denna lag, till den del den intjänats efter utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren har nått den 63 års ålder som anges i 14 § 1 mom. i denna lag eller den sänkta pensionsålder som anges i 14 § 2 mom.

En arbetstagare som är född före år 1950 har rätt till förtida ålderspension enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft ända tills han eller hon fyller 62 år.

Utan hinder av vad som bestäms i denna lag, har en arbetstagare som är född före år 1944 rätt att få individuell förtidspension enligt 15 och 23 a § i lagen om sjömanspensioner, sådana de lydde innan denna lag trädde i kraft, dock så att arbetstagaren efter att ha fyllt 63 år beviljas ålderspension. En förutsättning för individuell förtidspension är att rätten till återstående tid fastställs enligt 12 a och 12 b § i lagen om sjömanspensioner, sådana de lydde innan denna lag trädde i kraft. Vid beräknandet av pensionen iakttas dock bestämmelserna om invalidpension i 12 och 12 a §. Individuell förtidspension ändras till ålderspension vid 63 års ålder. Härvid tillämpas dock inte 13 § på ålderspensionen.

Utan hinder av vad som bestäms i denna lag tillämpas på en sådan person som avses i 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om sjömanspensioner (1745/1995) 16 § 1 mom., 17 § 3 mom. och 22 a § 1 mom. i lagen om sjömanspensioner, sådana de lyder vid den nämnda lagens ikraftträdande. På en sådan person och på en person som avses i 6 och 7 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om sjömanspensioner (1268/1999) tillämpas 15 e § 3 mom. i lagen om sjömanspensioner, sådan den lyder vid den sistnämnda lagens ikraftträdande, samt 3 a § 2 mom. 2 punkten, 11, 12, 12 a–12 c, 16, 16 a–16 d, 17, 20 och 22 a § i lagen om sjömanspensioner samt 8 § i lagen om pension för arbetstagare, sådana de lyder före denna lags ikraftträdande.

Utan hinder av vad som bestäms i 14 b § 3 mom. i denna lag, fastställs den stabiliserade förvärvsinkomsten enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft, om pensionsfallet för deltidspensionen inträffar år 2005. På deltidspension för en arbetstagare som är född före år 1947 och på ålderspension som beviljas efter deltidspensionen tillämpas dessutom vad som bestäms i 14 §, det inledande stycket i 14 b § 1 mom. samt 14 c § 2 mom. i lagen om sjömanspensioner, sådana de lydde innan denna lag trädde i kraft, samt i 16 § 4 mom. och 17 § 7 mom., sådana de lydde den 31 december 2002. En sådan arbetstagare har rätt till förtida ålderspension enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft, dock så att arbetstagaren efter att ha fyllt 63 år har rätt att få oreducerad ålderspension. Om arbetstagaren emellertid efter att ha fyllt 65 år fortsätter i deltidsarbete, ändras deltidspensionen till lika stor ålderspension från ingången av kalendermånaden efter den då 65 års ålder uppnås. Då arbetstagaren fortsätter i deltidsarbete efter att ha fyllt 63 år intjänas, utan hinder av vad som bestäms i 16 § 2 mom. 3 punkten och 17 § 2 mom. 3 punkten i denna lag, på grundval av förvärvsinkomsten 2 procent per år i pension från ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 63 år till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 65 år, och 1,6 procent per år för tiden mellan ingången av månaden efter den under vilken 65 års ålder uppnås och utgången av den månad under vilken 68 års ålder uppnås. Om den ålderspension som intjänats för deltidsarbete börjar senare än från ingången av månaden efter den under vilken 68 års ålder uppnås, höjs den uppskjutna pensionsdelen på det sätt som föreskrivs i 22 § 1 mom. Vad som bestäms ovan i detta moment tillämpas också på den pension som skall beviljas efter sådan deltidspension i fråga om vilken pensionsfallet inträffat före denna lags ikraftträdande.

Om en invalid- eller arbetslöshetspension har fastställts enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft, intjänas ny pension på basis av inkomster som erhålls under en tid med pension, utan hinder av vad som bestäms i 2 mom., i enlighet med 16 § 2 mom. 1 punkten eller 17 § 2 mom. 1 punkten i denna lag, och den pension som intjänats på detta sätt beviljas när invalid- eller arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension vid 65 års ålder.

Utan hinder av vad som bestäms i 2 mom. intjänas ny pension på basis av inkomster som erhålls under en tid med ålderspension i enlighet med 16 § 2 mom. 1 punkten eller 17 § 2 mom. 1 punkten i denna lag från och med att denna lag träder i kraft, och den pension som intjänats på detta sätt beviljas enligt 14 § 5 mom. i denna lag, även om arbetstagaren före denna lags ikraftträdande har uppnått den pensionsålder för ålderspension som föreskrivs i 14 § 1 eller 2 mom. i lagen om sjömanspensioner.

Den nedre åldersgräns på 18 år som anges i 11 § 1 mom. i denna lag tillämpas på efter 1986 födda arbetstagares förvärvsinkomster som har tjänats in när denna lag trädde i kraft eller därefter. Den åldersgräns på 68 år som anges i samma lagrum tillämpas på arbetstagares förvärvsinkomster som har tjänats in när denna lag trädde i kraft eller därefter.

Utan hinder av vad som bestäms i denna lag har en före år 1933 född arbetstagare fortfarande rätt till barntillägg enligt de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft.

Denna lags 12, 12 a och 12 b § tillämpas på ett pensionsfall som inträffar den 1 januari 2006 eller därefter. Om pensionsfallet inträffar under åren 2006–2009, beaktas som förvärvsinkomst för år 2004 när inkomsten för den återstående tiden bestäms den till årsinkomst ändrade pensionslön på grundval av vilken pensionsdelen för den återstående tiden skulle ha beräknats om arbetstagaren hade blivit arbetsoförmögen den 31 december 2004, och förvärvsinkomsten för år 2005 beaktas så som bestäms i 12 och 12 a § i denna lag. Härvid används även som granskningstid på motsvarande sätt det antal år som skall beaktas som grund för inkomsten för den återstående tiden. Om pensionsfallet inträffar år 2010, beaktas förvärvsinkomsten för år 2005 så som bestäms i 12, 12 a och 12 b § i denna lag, och granskningstiden bestäms på motsvarande sätt på basis av åren 2005–2010. Vid fastställandet av den inkomstförutsättning som avses i 25 § 1 mom. 2 punkten i denna lag beaktas dock förvärvsinkomsterna för de fem kalenderår som föregår dagen för rehabiliteringsfallet.

Den förhöjning som avses i 12 c § i denna lag beviljas också beträffande en invalidpension i fråga om vilken pensionsfallet har inträffat innan denna lag trädde i kraft. Om en familjepension fastställs på grundval av en ovan avsedd invalidpension, läggs förhöjningen också till den invalidpension som utgör grund för familjepensionen. Härvid beviljas förhöjningen enligt den i 12 c § avsedda förhöjningsprocent som motsvarar arbetstagarens ålder vid ingången av år 2010. Förhöjningen läggs till en pension som samordnats enligt 8 eller 8 a § i lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare (634/2003) . Om familjepensionen fastställs enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft, läggs förhöjningen till den familjepension som samordnats enligt 8 eller 8 a § i lagen om pension för arbetstagare, sådana nämnda lagrum lydde innan denna lag trädde i kraft.

Utan hinder av vad som bestäms i 16 § 1 mom. 2 punkten i denna lag har en arbetstagare som är född före år 1950 rätt till invalidpension eller arbetslöshetspension som fastställs enligt 16 § 2–7 mom. i denna lag, under förutsättning att pensionskassan enligt 2 § i lagen om sjömanspensioner är behörig att handlägga ansökan om pensionen och arbetstagaren vid tidpunkten för pensionsfallet skulle ha rätt till återstående tid enligt 12 a–12 c § i lagen om sjömanspensioner, sådana de lydde innan denna lag trädde i kraft.

Bestämmelsen i 9 § i lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare (634/2003) tillämpas också på sådan pension i fråga om vilken pensionsfallet har inträffat innan denna lag trädde i kraft.

När de pensioner som avses ovan i 12 mom. räknas ut tillämpas fram till år 2011 ett index där avvägningskoefficienten för förändringen i lönenivån är 0,5 och avvägningskoefficienten för förändringen i prisnivån 0,5, så som bestäms i 9 § i förordningen om pension för arbetstagare, sådan den gällde innan denna lag trädde i kraft.

Vad som i 11 a § i denna lag bestäms om de förvärvsinkomster som utgör grund för pensionen tillämpas också på en pension som med stöd av 2, 12 eller 13 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i denna lag fastställs enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft.

Utan hinder av vad som bestäms i denna lag, kan pensionslönen för ett anställningsförhållande som upphört innan denna lag trädde i kraft, i samband med ett pensionsfall som inträffat när denna lag trädde i kraft eller därefter, justeras enligt prövning i enlighet med 16 d §, sådan den lydde innan denna lag trädde i kraft, och pensionslönen för ett anställningsförhållande som upphört före år 1996 i enlighet med 8 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om sjömanspensioner (1745/1995) .

De belopp som anges i 3 a § 2 mom. 2 punkten, 11 b § 1 och 2 mom., 12 § 1 och 4 mom., 15 c § 1 mom., 15 e § 4 mom. 2 punkten, 16 § 1 mom. 2 punkten, 25 § 1 mom. 2 punkten och 63 a § 4 mom. i denna lag motsvarar år 2004 värdet 1 (1,000) för den lönekoefficient som avses i 7 b § i lagen om pension för arbetstagare.

Om pensionsfallet för invalidpension inträffar år 2006 utgörs, utan hinder av vad som bestäms i 3 a § 2 mom. 2 punkten, den granskningstid som avses i 12 § av år 2005 i stället för av de två senaste kalenderåren.

När sådan invalidpension i fråga om vilken pensionsfallet inträffat innan denna lag trädde i kraft eller under år 2005 justeras så att delinvalidpension blir full invalidpension eller så att full invalidpension blir delinvalidpension eller när pensionen dras in eller avbryts tillämpas bestämmelserna i 15 § 1 och 3 mom., 17 § 1 mom. samt 23 § 1 och 3 mom. i lagen om sjömanspensioner, sådana de lydde innan denna lag trädde i kraft.

Utan hinder av vad som bestäms i 2 § 2–6 mom. i denna lag, iakttas arrangemanget med sista pensionsanstalt inte om en av de pensionsanstalter som omfattas av arrangemanget tillämpar de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft och en annan pensionsanstalt som omfattas av arrangemanget tillämpar de bestämmelser som träder i kraft vid ingången av år 2005, om inte pensionsanstalterna avtalar om iakttagandet av arrangemanget med sista pensionsanstalt. Detsamma gäller en situation där en pensionsanstalt inom den privata sektorn skulle vara sista pensionsanstalt och en arbetstagare ansöker om invalidpension som enligt 15 § 3 mom. i denna lag beviljas som oreducerad ålderspension i stället för invalidpension.

RP 39/2004 , ShUB 11/2004, RSv 86/2004

30.12.2004/1325:

Denna lag träder i kraft den 31 december 2004.

Denna lag tillämpas första gången på bokföringen för pensionskassan för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 2005 eller därefter. Pensionskassan får tillämpa denna lag för den räkenskapsperiod som pågår när denna lag träder i kraft.

RP 224/2004 , EkUB 31/2004, RSv 230/2004, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002; EGT nr L 243, 11.9.2002, s. 1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/65/EG; EGT nr L 283, 27.10.2001, s. 28, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/51/EG; EGT nr L 178, 17.7.2003, s. 16

3.6.2005/385:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

RP 19/2005 , EkUB 7/2005, RSv 46/2005

9.12.2005/1018:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 182/2005 , ShUB 28/2005, RSv 162/2005

8.12.2006/1118:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

RP 79/2006 , ShUB 30/2006, RSv 155/2006

Top of page