794/2004

I denna förordning föreskrivs om lägre och högre högskoleexamina, vetenskapliga och konstnärliga påbyggnadsexamina och specialiseringsutbildningar vid universitet som avses i universitetslagen (558/2009) . Bestämmelser om de yrkesinriktade påbyggnadsexamina som avläggs vid universiteten utfärdas separat.

I bilagan till denna förordning finns en förteckning över utbildningsområden, examinas namn samt de universitet där examina kan avläggas.

En utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamen kan ordnas på basis av läroämnen eller i form av ett utbildningsprogram. En utbildning som bygger på lägre högskoleexamen eller utbildning på motsvarande nivå och som leder till högre högskoleexamen kan också ordnas i form av ett utbildningsprogram som har separat antagning.

Utbildning som leder till högskoleexamen kan ordnas genom internationellt samarbete. Utbildning som leder till examen kan också ordnas som utbildning som leder till en eller flera examina tillsammans med ett eller flera finländska eller utländska universitet.

4 § har upphävts genom F 19.12.2013/1039 .

Grunden för dimensioneringen av studierna är en studiepoäng. Studiekurserna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. En arbetsinsats på 1 600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng.

En studerande skall i de studier som ingår i lägre eller högre högskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat

Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte en studerande som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som har fått sin skolutbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande.

Universitetet kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav som föreskrivs i 1 mom.

Målet för utbildning som leder till lägre högskoleexamen är att den som har avlagt examen har

Utbildningen grundar sig på forskning eller konstnärlig verksamhet samt på yrkespraxis inom området.

De studier som krävs för lägre högskoleexamen omfattar 180 studiepoäng, om inte något annat bestäms nedan. Universitetet skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår.

De studier som krävs för kandidatexamen i bildkonst omfattar 210 studiepoäng. Universitetet skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre och ett halvt läsår.

I de studier som leder till lägre högskoleexamen kan ingå

Obligatorisk praktik ingår i studierna för farmaceutexamen.

Grundstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar minst 25 studiepoäng. Ämnesstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar tillsammans med grundstudierna minst 60 studiepoäng. Ämnesstudierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet omfattar ett lärdomsprov på minst 6 och högst 10 studiepoäng.

För examen skall den studerande fullgöra minst grund- och ämnesstudierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet samt studier i språk och kommunikation.

Den studerande skall visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 6 §. Den studerande skall avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i finska eller svenska.

Universitetet bestämmer särskilt om det språk som används i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom.

11 § har upphävts genom F 30.12.2014/1439 .

Målet för utbildning som leder till högre högskoleexamen är att den som har avlagt examen har

Utbildningen grundar sig på forskning eller konstnärlig verksamhet samt på yrkespraxis inom området.

De studier som krävs för högre högskoleexamen omfattar 120 studiepoäng, om inte något annat föreskrivs nedan i denna paragraf eller i 14 §. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två läsår.

Universitetet kan besluta att omfattningen av de studier som krävs för högre högskoleexamen som ordnas genom internationellt samarbete kan vara 60 eller 90 studiepoäng i stället för 120 studiepoäng, med undantag för examina som enligt lag eller förordning är särskilda behörighetsvillkor för ett visst yrke eller en viss uppgift. Universitetet ska ordna utbildning som omfattar 60 studiepoäng och leder till examen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på ett läsår och utbildning som omfattar 90 studiepoäng och leder till examen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på ett och ett halvt läsår.

De studier som krävs för psykologie magisterexamen, musikmagisterexamen och odontologie licentiatexamen omfattar 150 studiepoäng. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två och ett halvt läsår.

De studier som krävs för veterinärmedicine licentiatexamen och medicine licentiatexamen omfattar 180 studiepoäng. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår.

Inom det medicinska och odontologiska området kan universitetet ordna den utbildning som leder till högre högskoleexamen så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen.

De studier som krävs för medicine licentiatexamen omfattar 360 studiepoäng, om universitetet ordnar den utbildning som leder till högre högskoleexamen så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på sex läsår.

De studier som krävs för odontologie licentiatexamen omfattar 330 studiepoäng, om universitetet ordnar den utbildning som leder till högre högskoleexamen så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på fem och ett halvt läsår.

I de studier som leder till högre högskoleexamen kan ingå

Obligatorisk praktik ingår i studierna för medicine licentiatexamen, odontologie licentiatexamen och veterinärmedicine licentiatexamen, inom utbildningen i socialt arbete som hör till en examen inom det samhällsvetenskapliga området samt i studierna för provisorsexamen och psykologie magisterexamen.

För grundstudier och ämnesstudier gäller den minimiomfattning som anges i 9 § 3 mom. De fördjupade studierna omfattar minst 60 studiepoäng. De fördjupade studierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet innehåller ett lärdomsprov på minst 20 och högst 40 studiepoäng. De fördjupade studierna för en i 13 § 2 mom. avsedd högre högskoleexamen som omfattar 60 studiepoäng omfattar minst 30 studiepoäng och innehåller ett lärdomsprov som omfattar minst 10 och högst 20 studiepoäng. De fördjupade studierna för en högre högskoleexamen som omfattar 90 studiepoäng och som avses i det momentet omfattar minst 45 studiepoäng och innehåller ett lärdomsprov som omfattar minst 15 och högst 30 studiepoäng.

För examen skall den studerande fullgöra minst de fördjupade studierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller de fördjupade studierna i utbildningsprogrammet samt praktik som eventuellt ingår i examen och som övervakas av universitetet. Den studerande skall också fullgöra tillräckliga biämnesstudier, om dessa inte har fullgjorts inom den utbildning som leder till lägre högskoleexamen.

Den studerande skall visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 6 §. Den studerande skall avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i finska eller svenska.

En studerande behöver inte visa kunskaper i finska eller svenska i ett mognadsprov för högre högskoleexamen, om denna avläggs på samma språk, och om han eller hon har visat språkkunskaperna i ett mognadsprov för lägre högskoleexamen.

Universitetet bestämmer särskilt om det språk som används i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom.

Utbildning som leder till veterinärmedicine licentiatexamen, odontologie licentiatexamen och medicine licentiatexamen, provisorsexamen samt arkitektexamen samt utbildning som leder till en lägre högskoleexamen som ligger till grund för nämnda examina ska ordnas med iakttagande av Europeiska gemenskapens lagstiftning om utbildningens miniminivå.

Målet för den lärarutbildning som ordnas vid universiteten är att den som slutfört utbildningen ska ha färdigheter för självständig verksamhet som lärare, handledare och fostrare.

De studier som ingår i lärarutbildningen är

De studier som avses i 1 mom. 1–5 punkten omfattar minst 60 studiepoäng och ordnas av de universitet som har utbildningsansvaret inom det pedagogiska området. Den praktik som avses i 5 punkten i nämnda moment genomförs vid en övningsskola, vid någon annan av universitetet godkänd läroanstalt eller på något annat av universitetet godkänt sätt.

De studier i undervisningsämnet som avses i 1 mom. 6 punkten och som hör till utbildningen av ämneslärare utgör grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet för högre högskoleexamen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet samt grundstudier och ämnesstudier i något annat läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne.

Den utbildning för klasslärare, för speciallärare och för studiehandledare som avses i 19 § 1 mom. kan ingå i utbildningen för pedagogie magisterexamen. En del av de studier som hör till dessa utbildningar kan fullgöras i den utbildning som leder till kandidatexamen och som ligger till grund för magisterexamen. Utbildning för lärare inom småbarnspedagogik kan ingå i den utbildning som leder till pedagogie kandidatexamen.

I utbildningen för lärare inom småbarnspedagogik ingår de studier som avses i 19 § 1 mom. och som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleundervisning, i utbildningen för klasslärare ingår studier i olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen, i utbildningen för speciallärare studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning och i utbildningen för studiehandledare studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom elevhandledning och studiehandledning. De pedagogiska studier för lärare som avses i samma moment ingår i alla ovan uppräknade utbildningar, med undantag för utbildningen för lärare inom småbarnspedagogik.

De studier i lärarutbildningen som avses i 2 mom. kan förutom i pedagogie kandidatexamen och pedagogie magisterexamen ingå i någon annan lämplig lägre eller högre högskoleexamen eller också fullgöras fristående efter avlagd examen.

Utbildning för ämneslärare kan ingå i den utbildning som leder till högre högskoleexamen. Till utbildningen hör de studier i ett eller två undervisningsämnen som avses i 19 § 1 mom. samt pedagogiska studier för lärare. Studierna kan fullgöras såväl i examen som fristående. En del av de studier som ingår i utbildningen för ämneslärare kan fullgöras i den utbildning som leder till lägre högskoleexamen och som ligger till grund för högre högskoleexamen.

Målet för specialiseringsutbildningen vid universiteten är att den studerande utgående från sin utbildningsbakgrund och arbetserfarenhet

Expertisen visas på det sätt som fastställs i avtalsförfarandet enligt 7 c § 3 mom. i universitetslagen.

Specialiseringsutbildningarna omfattar minst 30 studiepoäng.

För att ett avtal enligt 7 c § 3 mom. i universitetslagen ska uppkomma ska avtalsparterna utgöra en majoritet av de universitet som har i bilagan till denna förordning föreskrivet utbildningsansvar inom det utbildningsområde inom vilket specialiseringsutbildningen ordnas. I fråga om musikpedagogik ska dock avtalsparterna utgöra en majoritet av de universitet som har i denna förordning eller i en förordning av undervisnings- och kulturministeriet som utfärdats med stöd av 7 § 3 mom. i universitetslagen föreskrivet utbildningsansvar inom musikpedagogik. De parter som företräder arbetslivet och det sätt på vilket de har deltagit i avtalsförfarandet ska antecknas i avtalet.

I ett avtal om specialiseringsutbildning ska det avtalas åtminstone om specialiseringsutbildningens benämning, omfattning, mål och målgrupp samt det sätt på vilket en studerande ska visa sin sakkunskap.

Ett universitet kan ansluta sig till ett avtal om specialiseringsutbildning också efter att avtalet ingåtts. De ursprungliga avtalsparterna är skyldiga att som avtalsparter godkänna alla de universitet som har sådant utbildningsansvar inom det område inom vilket specialiseringsutbildningen ordnas som föreskrivs i denna förordning och i en med stöd av 7 § 3 mom. i universitetslagen utfärdad förordning av undervisnings- och kulturministeriet. Parterna ansluter sig till avtalet genom att underteckna det ursprungliga avtalsdokumentet.

Universiteten kan ordna specialiseringsutbildning enligt sitt utbildningsansvar. Ordnandet av specialiseringsutbildning förutsätter att universitetet i fråga är part i ett avtal enligt 20 c §.

I den offentliga förteckningen över specialiseringsutbildningar ska införas uppgifter om parterna i ett avtal enligt 7 c § 3 mom. i universitetslagen, avtalets giltighet och benämningen på och grunderna för specialiseringsutbildningen enligt vad som har överenskommits i avtalet. De grunder som ska införas i förteckningen är utbildningens omfattning, mål och målgrupp. I förteckningen kan också införas andra nödvändiga uppgifter om avtalet. Förteckningen förs av Utbildningsstyrelsen.

Avtalsparterna är skyldiga att anmäla uppgifterna om ett avtal till den offentliga förteckningen. På motsvarande sätt är även ett universitet som på grund av avsaknad av andra utbildningsansvariga universitet inom det aktuella specialiseringsområdet ordnar specialiseringsutbildning genom eget beslut skyldigt att anmäla uppgifterna om specialiseringsutbildningen till förteckningen.

Utbildningsstyrelsen ska hålla ett elektroniskt dokument med gällande avtal om specialiseringsutbildningar tillgängligt för allmänheten.

Målet för påbyggnadsutbildningen är att den som har slutfört utbildningen

Målet för den påbyggnadsutbildning som leder till konstdoktorsexamen kan utöver vad som avses i 1 mom. vara att den studerande uppnår förmåga att självständigt skapa metoder för konstnärlig gestaltning eller produkter eller prestationer som fyller höga konstnärliga krav.

Inom utbildningsområdet för konst kan målet för påbyggnadsutbildning som leder till någon annan än i 2 mom. avsedd examen utöver eller i stället för vad som avses i 1 mom. vara att den studerande uppnår förmåga att självständigt skapa metoder för konstnärlig gestaltning eller produkter eller prestationer som fyller höga konstnärliga krav.

En studerande som har antagits till påbyggnadsutbildning för att avlägga doktorsexamen ska

En studerande som har antagits till påbyggnadsutbildning kan avlägga licentiatexamen sedan han eller hon har genomfört den av universitetet fastställda delen av de studier som hör till påbyggnadsutbildningen och den specialiseringsutbildning som eventuellt ingår i examen.

Licentiatexamen omfattar en licentiatavhandling, i vilken den studerande skall uppvisa god kännedom om sitt forskningsområde samt förmåga att självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder.

Inom området musik samt teater och dans kan licentiatexamen i stället för en licentiatavhandling även omfatta offentliga lärdoms- och färdighetsprov.

Såsom licentiatavhandling kan även godkännas vetenskapliga publikationer eller manuskript som har godkänts för publicering och som behandlar samma problemkomplex och vars antal av universitetet anses tillräckligt och ett sammandrag av dessa, eller något annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas.

24 § har upphävts genom F 30.12.2014/1439 .

25 § har upphävts genom F 17.12.2009/1136 .

Universitetet ger den studerande ett examensbetyg över avlagd högre eller lägre högskoleexamen. Examensbetyget ska innehålla uppgifter om

(19.12.2019/1295)

I fråga om betyg över en examen som har avlagts som påbyggnadsutbildning vid universitetet tillämpas vad som föreskrivs i 1 mom. 1 och 3–5 punkten. (23.7.2020/594)

För en examen enligt 11 § 2 mom. i universitetslagen som har avlagts på något annat språk än finska eller svenska utfärdas också ett examensbetyg på finska eller svenska och ges utöver den examensbenämning på finska eller svenska som finns i bilagan till förordningen även en examensbenämning på engelska enligt vad som nämns i bilagan.

Om den utbildning som leder till examen i enlighet med 3 § 2 mom. har ordnats som utbildning som leder till en eller flera examina tillsammans med ett eller flera finska eller utländska universitet, ska det av betyget framgå vilka andra examina och examensbetyg som beviljas på basis av samma utbildning samt vilka andra universitet som har beviljat examen.

Universitetet ger en studerande ett intyg över specialiseringsutbildning som den studerande har genomfört. Av intyget ska framgå specialiseringsutbildningens benämning och utbildningens centrala innehåll.

Till den som har avlagt examen eller genomfört studier vid universitetet ger universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk. I bilagan ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

Universitetet ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till den studerande över genomförda studier.

Om det i examen ingår sådana studier i lärarutbildningen som avses i 19 §, antecknas i examensbeviset den behörighet som studierna medför enligt förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) eller lagen om småbarnspedagogik (540/2018) .

Ett universitet där det är möjligt att fullgöra en studieprestation som hör till de studier i lärarutbildningen som avses i 19 § kan på ansökan utfärda ett intyg över att den sökande på annat sätt än genom studier som ingår i de föreskrivna behörighetsvillkoren visat att han eller hon har inhämtat kunskaper och färdigheter som motsvarar studieprestationen. Universitetet får ställa som villkor för utfärdande av intyget att den sökande genomför kompletterande studier.

Universitetet kan ge den som har avlagt

Universitetet har till uppgift att fortlöpande utvärdera och utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet skall ägnas examinas, undervisningens, studiehandledningens och studiernas kvalitet, samhällets utbildningsbehov, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005.

Genom denna förordning upphävs följande förordningar jämte ändringar:

3 mom. har upphävts genom F 14.7.2005/561 . (14.7.2005/561)

En studerande som vid denna förordnings ikraftträdande studerar för en examen enligt de upphävda förordningar som avses i 29 § har enligt övergångsbestämmelserna i lagen om ändring av universitetslagen (715/2004) rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta studierna enligt de upphävda förordningarna.

En studerande kan för en examen enligt denna förordning räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt de upphävda förordningarna, på det sätt som universitetet bestämmer.

Vad som i lag eller någon annan förordning föreskrivs om juris kandidat, skall efter denna förordnings ikraftträdande även avse juris magister.

Studerande inom det medicinska området kan fortfarande beviljas titeln medicine kandidat enligt 17 § 3 mom. i förordningen om medicinska examina, om alla universitet med utbildningsansvar inom det medicinska området ordnar den utbildning som leder till medicine licentiatexamen utan att lägre högskoleexamen ingår i utbildningen.

Studerande inom det odontologiska området kan fortfarande beviljas titeln odontologie kandidat enligt 17 § 4 mom. i förordningen om odontologiska examina, om alla universitet med utbildningsansvar inom det odontologiska området ordnar den utbildning som leder till odontologie licentiatexamen utan att lägre högskoleexamen ingår i utbildningen.