576/1995

Examina och studier för lärarutbildning på det pedagogiska området kan avläggas och slutföras vid Helsingfors universitet, Joensuu universitet, Jyväskylä universitet, Lapplands universitet, Tammerfors universitet, Uleåborgs universitet, Åbo Akademi och Åbo universitet.

Examina på det pedagogiska området är

Examensbenämningarna är pedagogie kandidatexamen, pedagogie magisterexamen, pedagogie licentiatexamen och pedagogie doktorsexamen.

Till de studier som leder till examina kan höra

Grunden för dimensioneringen av studierna är en studievecka. Med studievecka avses en studerandes genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen för studierna.

De studier som krävs för kandidatexamen omfattar 120 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på tre läsår.

De studier som krävs för magisterexamen omfattar 160 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på fem läsår.

För kandidat- och magisterexamina består studierna i läroämnena och de helheter som jämställs med läroämnen av

En studerande skall i de studier som ingår ikandidat- eller magisterexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat

Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande.

Universitetet kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav om vilka stadgas i 1 mom.

En studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.

Grunden för den utbildning som leder till kandidatexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller motsvarande utbildning ger.

Målet för utbildningen är att studeranden tillägnar sig

Studierna förenas med vetenskaplig forskning.

I examen ingår åtminstone ämnesstudier i huvudämnet, i vilka ingår ett kandidatarbete, samt studier i språk och kommunikation.

För examen skall studeranden visa att han uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och kandidatarbetet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 5 §. Studeranden skall dessutom avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för kandidatarbete samt kunskaper i finska eller svenska.

Universitetet bestämmer om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 5 § 1 mom.

Grunden för den utbildning som leder till magisterexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller kandidatexamen eller motsvarande utbildning ger.

Målet för utbildningen är att

Studierna förenas med vetenskaplig forskning.

I examen ingår åtminstone fördjupade studier i huvudämnet, en avhandling pro gradu samt studier i språk och kommunikation.

För examen skall studeranden visa att han uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och avhandlingen samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 5 §. Studeranden skall dessutom avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för avhandlingen samt kunskaper i finska eller svenska. Av en studerande som avlagt mognadsprov för lägre högskoleexamen krävs inget nytt mognadsprov för magisterexamen, om denna avläggs på samma språk.

Universitetet bestämmer om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 5 § 1 mom.

Ett särskilt mål för lärarutbildningen inom det pedagogiska området är att studeranden tillägnar sig färdigheter för självständig verksamhet som lärare, handledare och fostrare.

Ett särskilt mål för utbildningen av barnträdgårdslärare är att den studerande tillägnar sig teoretiska och praktiska färdigheter för verksamhet som fostrare, handledare och lärare i uppgifter inom barndagvården och förskoleundervisningen.

I utbildningen av barnträdgårdslärare ingår i den kandidatexamen som anges i 2 kap. pedagogik, företrädesvis förskolepedagogik, eller något annat lämpligt pedagogiskt läroämne som huvudämne samt dessutom studier som omfattar 35 studieveckor och ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleundervisning.

I utbildningen av klasslärare ingår i den magisterexamen som anges i 3 kap. ett pedagogiskt läroämne som huvudämne, pedagogiska studier för lärare, som antingen ingår i huvudämnet eller slutförs separat, samt studier omfattande 35 studieveckor inom olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan.

I utbildningen av ämneslärare på det pedagogiska området ingår i den magisterexamen som anges i 3 kap. studier i ett eller två undervisningsämnen samt pedagogiska studier för lärare.

Med undervisningsämne avses ett ämne som ingår i undervisningen i grundskolan, gymnasiet eller någon annan läroanstalt. Med studier i ett undervisningsämne avses de studier som främjar den ämnesbehärskning som fordras för undervisningsarbetet. Studier i ett undervisningsämne består av fördjupade studier i ett ämne, vilkas omfattning är minst 55 studieveckor, och ämnesstudier i ett eventuellt annat ämne, vilkas omfattning är minst 35 studieveckor.

I utbildningen av speciallärare ingår i den magisterexamen som anges i 3 kap. specialpedagogik som huvudämne, pedagogiska studier för lärare, som antingen ingår i huvudämnet eller slutförs separat, samt studier för speciallärare.

Studierna för speciallärare består av studier omfattande 35 studieveckor, eller av särskilda skäl 50 studieveckor, som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning. Studierna kan inriktas på något delområde av specialundervisningen.

Studier för speciallärare kan även slutföras separat efter en lämplig examen eller utbildning.

I utbildningen av studiehandledare ingår i den magisterexamen som anges i 3 kap. ett pedagogiskt ämne som huvudämne, pedagogiska studier för lärare, som antingen ingår i huvudämnet eller slutförs separat, samt studier för studiehandledare.

Studierna för studiehandledare består av studier omfattande 35 studieveckor som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom elevhandledning.

Studier för studiehandledare kan även slutföras separat efter en lämplig examen eller utbildning.

Pedagogiska studier för lärare är ämnesstudier i pedagogik som har en didaktisk inriktning och innehåller praktik. Studierna kan inriktas särskilt på uppgifter vid grundskola eller gymnasium och yrkesläroanstalter eller inom vuxenutbildning.

Studierna omfattar 35 studieveckor. De kan ingå i den utbildning som avses i 12-15 §§ eller även i utbildning som leder till högre högskoleexamen inom något annat utbildningsområde.

De pedagogiska studierna för lärare kan även slutföras separat efter en lämplig examen.

Inriktningen på uppgifter vid yrkesläroanstalter enligt 16 § 1 mom. av de pedagogiska studier för lärare som ordnas av universitetet gäller i första hand verksamhet som lärare i allmänbildande ämnen.

Om anordnande av svenskspråkig lärarutbildning vid Åbo Akademi för yrkesläroanstalterna stadgas särskilt.

Om annan lärarutbildning för yrkesläroanstalterna stadgas särskilt.

Grunden för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är högre högskoleexamen eller annan utbildning på motsvarande nivå. Påbyggnadsutbildning kan av särskilda skäl inledas med lägre högskoleexamen som grund. För att en studerande skall kunna antas till påbyggnadsutbildning krävs det att universitetet konstaterar att studerandens examen eller utbildning ger tillräckliga förutsättningar för den pedagogiska påbyggnadsutbildningen.

Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är att studeranden grundligt gör sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och självständigt kan skapa ny vetenskaplig kunskap.

En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning för att avlägga pedagogie doktorsexamen skall

Såsom doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens problem, mål, metoder och resultat framställs, eller ett annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om disputandens självständiga andel i dem kan påvisas.

En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning kan avlägga pedagogie licentiatexamen sedan han har slutfört den av universitetet fastställda delen av de studier som hör till påbyggnadsutbildningen. Examen omfattar en licentiatavhandling. Yrkesinriktade specialiseringsstudier kan i enlighet med vad universitetet bestämmer ingå i examen.

Såsom licentiatavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens problem, mål, metoder och resultat framställs, eller ett annat arbete som uppfyller motsvarande kriterier. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas.

En studerande kan vid avläggande av examen eller under studiernas gång enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier som han slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier som hör till examen med andra studier på samma nivå.

Universitetet ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen.

Universitetet ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier.

Universitetet ger på begäran till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

Universitetet kan på ansökan ge ett intyg motsvarande en studieprestation som ingår i behörighetsvillkoren för en lärartjänst eller lärarbefattning till den som på annat sätt än genom de studier som förutsätts i behörighetsvillkoren har inhämtat kunskaper och färdigheter som motsvarar stadgad studieprestation. Vid behov kan universitetet för utfärdande av intyget ställa som villkor att sökanden genomgår kompletterande studier.

Universitetet har till uppgift att fortlöpande utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet skall ägnas utbildningens nivå, undervisningens och studiernas kvalitet, samhällets utbildningsbehov, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.

Som bilaga till denna förordning följer en förteckning över de läroämnen på det pedagogiska området i vilka universiteten ordnar fördjupade studier samt hur ansvaret för lärarutbildningen på det pedagogiska området fördelar sig mellan universiteten.

Då de fördjupade studierna bildar en mångvetenskaplig helhet jämförbar med ett läroämne, skall åtminstone ett av de läroämnen som ingår i helheten finnas upptaget i den förteckning som avses i 1 mom.

Universitetet utfärdar närmare bestämmelser om målet för och innehållet i examina och studierna samt om undervisningen och studieprestationerna.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1995.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 29 juni 1978 om pedagogiska examina och studier (530/78) och förordningen den 29 juni 1979 om anordnande av pedagogisk grundexamen och special pedagogiska studier för speciallärare vid Helsingfors universitet (603/79) jämte ändringar samt förordningen den 29 juni 1984 om temporärt anordnande av barnträdgårdslärarexamen vid vissa universitet (512/84).

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Sedan denna förordning trätt i kraft har universiteten fortfarande de utbildningsprogram som överensstämmer med förordningen om pedagogiska examina och studier samt förordningen om anordnande av pedagogisk grundexamen och special pedagogiska studier för speciallärare vid Helsingfors universitet fram till den 31 juli 2000.

De som när denna förordning träder i kraft studerar för pedagogisk examen har rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta sina studier enligt förordningen om pedagogiska examina och studier. En studerande övergår dock till att studera enligt denna förordning, om han inte har avlagt kandidatexamen, licentiatexamen eller doktorsexamen enligt den upphävda förordningen senast den 31 juli 2000. Universiteten bestämmer om övergångsarrangemangen.

Den som innan denna förordning träder i kraft har inlett studier som leder till barnträdgårdslärarexamen vid barnträdgårdslärarinstitut kan avlägga barnträdgårdslärarexamen vid universitet enligt förordningen om barnträdgårdslärarinstitut (365/77) och den som inlett nämnda studier vid universitet kan avlägga barnträdgårdslärarexamen enligt förordningen om temporärt anordnande av barnträdgårdslärarexamen vid vissa universitet. En sådan studerande kan övergå till att studera enligt 2 kap. och 11 § i denna förordning. Den som vid universitet inlett studier som leder till barnträdgårdslärarexamen övergår dock till att studera enligt 2 kap. och 11 § i denna förordning om han inte har avlagt barnträdgårdslärarexamen senast den 31 juli 1998. Universiteten bestämmer om övergångsarrangemangen.

En studerande kan för en examen enligt denna förordning räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt förordningen om pedagogiska examina och studier, förordningen om barnträdgårdslärarinstitut och förordningen om temporärt anordnande av barnträdgårdslärarexamen vid vissa universitet på det sätt som universitetet bestämmer.

På studerande som fortsätter sina studier enligt 1 eller 2 mom. för barnträdgårdslärarexamen, pedagogie kandidatexamen, pedagogie licentiatexamen eller pedagogie doktorsexamen tillämpas i tillämpliga delar stadgandena i förordningen om barnträdgårdslärarinstitut, förordningen om temporärt anordnande av barnträdgårdslärarexamen vid vissa universitet eller förordningen om pedagogiska examina och studier.