Förordning om gymnastik- och idrottsvetenskapliga examina
- Type of statute
- Förordning
- Date of Issue
Text of original statute
No amendments or corrections will be made to the texts of the original statutes. These will appear in the updated statutes and the corrections will also appear in the PDF versions of the Statutes of Finland.
På föredragning av undervisningsministern stadgas:
1 kap. Allmänna stadganden
1 § Utbildningsansvar
Gymnastik- och idrottsvetenskapliga examina kan avläggas vid Jyväskylä universitet.
2 § Examina
Gymnastik- och idrottsvetenskapliga examina är
kandidatexamen, som är lägre högskoleexamen,
magisterexamen, som är högre högskoleexamen,
licentiatexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen och
doktorsexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen.
Examensbenämningarna är kandidatexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper, magisterexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper, licentiatexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper och doktorsexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper.
3 § Studier och grunden för dimensioneringen av dem
Till de studier som leder till examina kan höra
grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i olika läroämnen,
mångvetenskapliga studiehelheter,
studier i språk och kommunikation,
valfria studier,
studier inom vetenskaplig påbyggnadsutbildning samt en licentiatavhandling och en doktorsavhandling, samt
studier som främjar yrkesfärdigheten samt praktik.
Grunden för dimensioneringen av studierna är en studievecka. Med studievecka avses en studerandes genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen för studierna.
4 § Omfattningen av kandidat- och magisterexamina och deras uppbyggnad
De studier som krävs för kandidatexamen omfattar sammanlagt 120 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår.
De studier som krävs för magisterexamen omfattar sammanlagt 160 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på fem läsår.
Vid kandidat- och magisterexamina består studierna i läroämnena av
grundstudier, som omfattar minst 15 studieveckor,
ämnesstudier, som tillsammans med grundstudierna omfattar minst 35 studieveckor och till vilka dessutom hör en kandidatavhandling i huvudämnet för kandidatexamen, samt
fördjupade studier, som tillsammans med grundstudierna och ämnesstudierna omfattar minst 55 studieveckor och i anslutning till dem dessutom en avhandling pro gradu om högst 20 studieveckor i huvudämnet för magisterexamen.
5 § Utbildningsprogram
Universitetet kan ordna den utbildning som leder till kandidatexamen och magisterexamen också i form av utbildningsprogram som inriktas på uppgifter som förutsätter gymnastik- och idrottsvetenskaplig sakkunskap och på utvecklingen av dem.
I utbildningsprogrammet kan i stället för de huvudämnes- och biämnesstudier som avses i 8 eller 10 §§ ingå mångvetenskapliga studier, studier som främjar yrkesfärdighet samt praktik.
Studier inom ett utbildningsprogram som leder till magisterexamen utgör inte hinder för avläggande av den kandidatexamen som avses i 2 kap.
6 § Språkkunskaper
En studerande skall i de studier som ingår i kandidat- eller magisterexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat
sådana kunskaper i ett främmande språk som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt
sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras (149/22) krävs för en tjänst inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav, och som är nödvändiga med tanke på det egna området.
Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande.
Universitetet kan av särskilda skäl delvis eller helt befria en studerande från de språkkunskapskrav om vilka stadgas i 1 mom.
En studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.
2 kap. Kandidatexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper
7 § Målet för kandidatexamen
Grunden för den utbildning som leder till kandidatexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller motsvarande utbildning ger.
Målet för utbildningen är att studeranden tillägnar sig
grunderna i de läroämnen som ingår i ämneskombinationen,
den vetenskapliga forskningens grunder och förutsättningar att följa utvecklingen på området för huvudämnet, samt
grunderna för vetenskaplig kommunikation och tillräckliga kommunikativa färdigheter.
Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning.
8 § Avläggande av kandidatexamen
I en studerandes ämneskombination ingår åtminstone grund- och ämnesstudier i huvudämnet, i vilka ingår en kandidatavhandling, samt studier i språk och kommunikation.
För examen skall studeranden slutföra de studier som hör till ämneskombinationen och visa att han uppnått de mål som satts för examen, studierna och avhandlingen samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 6 §. Studeranden skall också inom området för avhandlingen avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar kunskaper i finska eller svenska.
Universitetet bestämmer om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom.
3 kap. Magisterexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper
9 § Målet för magisterexamen
Grunden för den utbildning som leder till magisterexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller kandidatexamen eller motsvarande utbildning ger.
Målet för utbildningen är att
ge studeranden goda kunskaper i huvudämnet samt göra honom förtrogen med grunderna i biämnena,
göra studeranden förtrogen med vetenskapliga metoder och ge förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap på huvudämnets område,
ge studeranden färdigheter för vetenskaplig påbyggnadsutbildning och fortlöpande studier, samt
göra studeranden förtrogen med vetenskaplig kommunikation och ge tillräckliga kommunikativa färdigheter.
Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning.
10 § Avläggande av magisterexamen
I en studerandes ämneskombination ingår åtminstone grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet, till vilka dessutom hör en avhandling pro gradu, samt studier i språk och kommunikation.
För magisterexamen skall studeranden slutföra de studier som hör till ämneskombinationen och visa att han uppnått de mål som satts för examen, studierna och avhandlingen samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 6 §. Studeranden skall också avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med det område som avhandlingen behandlar och kunskaper i finska eller svenska. Av en studerande som avlagt mognadsprov för lägre högskoleexamen krävs inget nytt mognadsprov för magisterexamen, om denna avläggs på samma språk.
Universitetet bestämmer om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom.
11 § Lärarutbildning
Den utbildning som leder till magisterexamen kan omfatta lärarutbildning till vilken hör studier i ett eller två undervisningsämnen samt pedagogiska studier. Vid lärarutbildningen ges studeranden förmåga till självständig verksamhet som lärare och fostrare.
Med undervisningsämne avses ett ämne som ingår i undervisningen i grundskolan, gymnasiet eller någon annan läroanstalt. Med studier i ett undervisningsämne avses de studier som främjar den ämnesbehärskning som fordras för undervisningsarbetet. Studier i ett undervisningsämne är grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet, vilkas omfattning är minst 55 studieveckor, och en avhandling pro gradu samt grundstudier och ämnesstudier i ett biämne, vilkas omfattning är minst 35 studieveckor.
Lärarutbildningens pedagogiska studier, som omfattar 35 studieveckor, ingår i studerandens ämneskombination eller i utbildningsprogrammet i form av ett biämne. Om dessa studier stadgas dessutom särskilt.
4 kap. Vetenskaplig påbyggnadsutbildning
12 § Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen
Grunden för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är magisterexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper eller en annan examen på motsvarande nivå. Påbyggnadsutbildning kan av särskilda skäl inledas med lägre högskoleexamen som grund.
Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är att studeranden grundligt gör sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och uppnår förmåga att självständigt skapa ny vetenskaplig kunskap.
13 § Doktorsexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper
En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning för att avlägga doktorsexamen skall
slutföra studierna inom den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen,
uppvisa självständigt och kritiskt tänkande på sitt forskningsområde, samt
avfatta en doktorsavhandling och offentligt försvara den.
Såsom doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder och resultat framställs, eller ett annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om disputandens självständiga andel i dem kan påvisas.
14 § Licentiatexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper
En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning kan avlägga licentiatexamen sedan han har slutfört den av universitetet fastställda delen av de studier som hör till påbyggnadsutbildningen. Examen omfattar en licentiatavhandling. Yrkesinriktade specialiseringsstudier kan i enlighet med vad universitetet bestämmer ingå i examen.
I licentiatexamen skall studeranden uppvisa god kännedom om sitt forskningsområde samt förmåga till självständigt och kritiskt vetenskapligt tänkande.
Såsom licentiatavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder och resultat framställs. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas.
5 kap. Särskilda stadganden
15 § Tillgodoräknande av studier
En studerande kan vid avläggande av examen enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier som han slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier som hör till examen med andra studier på samma nivå.
16 § Betyg
Universitetet ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen.
Universitetet ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier.
Universitetet ger på begäran till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.
17 § Utvecklande av utbildningen
Universitetet har till uppgift att fortlöpande utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet ägnas utbildningens nivå, undervisningens och studiernas kvalitet, samhällets utbildningsbehov, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.
18 § Närmare bestämmelser
Universitetet utfärdar närmare bestämmelser om målet för och innehållet i examina och studierna samt om undervisningen och studieprestationerna.
6 kap. Ikraftträdelse- och övergångsstadganden
19 § Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1994.
Genom denna förordning upphävs förordningen den 21 april 1978 om gymnastik- och idrottsvetenskapliga examina (299/78) jämte ändringar.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
20 § Universitetets utbildningsprogram
Sedan denna förordning trätt i kraft har universitetet fortfarande samma utbildningsprogram som leder till högre högskoleexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper som före ikraftträdandet, om inte universitetet beslutar något annat.
21 § Studerandenas ställning
De som när denna förordning träder i kraft studerar för gymnastik- och idrottsvetenskaplig examen har rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta sina studier enligt den upphävda förordningen om gymnastik- och idrottsvetenskapliga examina. En studerande övergår dock till att studera enligt denna förordning, om han inte har avlagt kandidatexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper enligt den upphävda förordningen före utgången av juli 1996 eller licentiatexamen eller doktorsexamen enligt den upphävda förordningen före utgången av juli 1999. Universitetet bestämmer om övergångsarrangemangen.
En studerande kan räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt den upphävda förordningen om gymnastik- och idrottsvetenskapliga examina för en examen enligt denna förordning på det sätt som universitetet bestämmer.
På studerande som fortsätter sina studier enligt 1 mom. för kandidatexamen, licentiatexamen eller doktorsexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper enligt den upphävda förordningen tillämpas i tillämpliga delar stadgandena i den upphävda förordningen om gymnastik- och idrottsvetenskapliga examina.
Helsingfors den 22 april 1994
Republikens President MARTTI AHTISAARIUndervisningsminister Olli-Pekka Heinonen