Jord- och skogsbruksministeriets beslut om stödsystemet för jordbruksgrödor samt trädning i anslutning därtill
Not valid- Type of statute
- Beslut
- Administrative sector
- Jord- och skogsbruksministeriet
- Date of Issue
- Date of publication
- Entry into force
- ELI identifier
- http://data.finlex.fi/eli/sd/2000/187/ajantasa/2003-05-22/swe
- Original statute published in the Statute Book of Finland
- SDK 187/2000
Jord- och skogsbruksministeriet har med stöd av 2, 3 och 11 § lagen den 8 december 1994 om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik (1100/1994) beslutat:
1 kap.Allmänna bestämmelser
1 §Tillämpningsområde
Detta beslut gäller tillämpningen av stödsystemet för jordbruksgrödor enligt rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor, nedan förordningen om jordbruksgrödor , samt trädning i anslutning därtill.
Bestämmelser om stödsystemet ingår dessutom i kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor, nedan tillämpningsförordningen.
2 §Andra EG-rättsakter som gäller grunderna för beviljande av stöd
Bestämmelser om grunderna för beviljande av arealersättning för jordbruksgrödor och därtill ansluten ersättning för arealuttag, nedan stöd för jordbruksgrödor, ingår förutom i de förordningar som nämns i 1 § i följande förordningar:
rådets förordning (EEG) nr 3508/92 om ett integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem inom gemenskapen, nedan administrationsförordningen ,
Kommissionens förordning (EG) nr 2419/2001 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystem för vissa av gemenskapens stödordningar som infördes genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92, samt
rådets förordning (EG) nr 1259/1999 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, nedan horisontalförordningen .
Om frågor som regleras i administrationsförordningen bestäms i jord- och skogsbruksministeriets beslut om administration och kontroll av stödsystemet för jordbruksgrödor (155/2000) . Om frågor som regleras i horisontalförordningen bestäms i jord- och skogsbruksministeriets beslut om de horisontala villkoren för areal- och djurbaserade direktstöd som helt finansieras av Europeiska gemenskapen (154/2000) , nedan horisontalbeslutet .
3 §Växter som berättigar till stöd
Arealbaserat stöd enligt stödsystemet för jordbruksgrödor betalas för spannmål, oljeväxter, proteingrödor, oljelin, spånadslin och fiberhampa samt ensilagevall som omfattas av stödsystemet och som definieras i artikel 1.2 och 1.3 samt i bilaga I till förordningen om jordbruksgrödor. Dessutom betalas stöd för areal som lagts i träda enligt stödsystemet för jordbruksgrödor. (23.4.2001/354)
Stödets omfattning bestäms enligt artikel 3.2 i tillämpningsförordningen enligt produktionsregion.
4 § (16.5.2002/368)Skördenivåer
Som den skördenivå som definierar stödet för jordbruksgrödor används för spannmål, proteingrödor, oljelin, ensilagevall, oljeväxter, spånadslin och fiberhampa samt träda 3,4 ton/hektar i produktionsregion A, 2,8 ton/hektar i produktionsregion B–C1, utom skärgården i produktionsregion C1, och 2,3 ton/hektar i skärgården i produktionsregion C1 samt i region C2–C4.
Med produktionsregionerna A–C4 i detta beslut avses regioner som definieras i statsrådets förordning om nationellt stöd för växtodling 2002 (24/2002) och regioner som definieras i motsvarande senare beslut.
2 kap.Undantag från 1991 års krav beträffande odling
5 §Godkännande av ett icke stödberättigande basskifte som stödberättigande år 2000
Ansökan om temporärt godkännande av ett icke stödberättigande basskifte som stödberättigande skall lämnas in till den myndighet som avses i 7 § senast den 10 april 2000. Vid ansökan används jord- och skogsbruksministeriets blankett nummer 142 för år 2000 eller en datautskrift enligt formulär som har fastställts av jord- och skogsbruksministeriet för år 2000.
Ansökan om rätt till stöd kan göras i fråga om basskiften som
röjts på basis av tillstånd till åkerröjning vilka beviljats under åren 1992–1994 enligt lagen om åkerröjningsavgift (602/1987) samt lagen om tidsbestämd begränsning av åkerröjning (1385/1991) ,
röjts på basis av sådana röjningsbeslut i samband med nyskiftesförrättningar enligt lagen om skifte (604/1951) eller fastighetsbildningslagen (554/1995) som vunnit laga kraft under tiden 1.1.1992–10.4.2000,
innehas på basis av en sådan skiftesplan för nyskiftesförrättningar enligt lagen om skifte (604/1951) eller fastighetsbildningslagen (554/1995) som vunnit laga kraft under tiden 1.1.1994–10.4.2000, eller
enligt utredning som sökanden företer har röjts under åren 1992–1994 på andra grunder än de som nämns i 1 och 2 punkten.
Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar närmare bestämmelser om grunderna för godkännande med beaktande av begränsningen i artikel 2.4 första stycket i tillämpningsförordningen.
5 a § (23.4.2001/354)Undantag år 2001 från 1991 års odlingsvillkor
Om undantag år 2001 från 1991 års odlingsvillkor gäller det som föreskrivs i jord- och skogsbruksministeriets förordning om undantag år 2001 från 1991 års odlingsvillkor för stöd för jordbruksgrödor (204/2001) .
5 b § (16.5.2002/368)Undantag år 2002 från 1991 års odlingsvillkor
Om undantag år 2002 från 1991 års odlingsvillkor gäller det som föreskrivs i jord- och skogsbruksministeriets förordning om undantag år 2002 från 1991 års odlingsvillkor för stöd för jordbruksgrödor (201/2002) .
5 c § (22.5.2003/392)Undantag år 2003 från 1991 års odlingsvillkor
Om undantag år 2003 från 1991 års odlingsvillkor gäller det som föreskrivs i jord- och skogsbruksministeriets förordning om undantag år 2003 från 1991 års odlingsvillkor för stöd för jordbruksgrödor (215/2003) .
6 §Byte mellan stödberättigande och icke stödberättigande basskiften år 2000
Ansökan om byte mellan stödberättigande och icke stödberättigande basskiften skall lämnas in till den myndighet som avses i 7 § senast den 10 april 2000. Vid ansökan används jord- och skogsbruksministeriets blankett nummer 142 för år 2000 eller en datautskrift enligt formulär som har fastställts av jord- och skogsbruksministeriet för år 2000.
Grunder för godkännande av byte är växtföljd, miljövård, växternas sundhet, myndighetens föreskrift och annan orsak som hänför sig till idkande av jordbruk. Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar vid behov närmare bestämmelser om grunderna för godkännande av byte.
Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet skall senast den 5 maj 2000 fatta ett separat beslut om godkännande eller avslag på ansökan om byte.
7 §Inlämnande av ansökningar
Ansökan som avses ovan i 5 och 6 § skall lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. Om lägenheten saknar driftscentrum, skall ansökan lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där huvuddelen av lägenhetens åkrar är belägna.
En ansökan som har lämnats in per post anses ha lämnats in i tid om den postförsändelse som innehåller ansökan är poststämplad den sista ansökningsdagen och riktad till den behöriga landsbygdsnäringsmyndigheten.
8 §Förenkling av skiftesindelningen år 2000
Som förenkling av skiftesindelningen kan år 2000 godkännas
förenkling av skiftesindelningen genom bildande av en helhet, dvs. ett icke stödberättigande basskifte, av flera små, inom ett stödberättigande basskifte intill varandra liggande icke stödberättigande basskiften som innehas av den som ansöker om stöd,
bildande av ändamålsenliga helheter av stödberättigande arealer på basis av ansökan som lämnats in till jord- och skogsbruksministeriet senast den 10 april 2000, när det är fråga om nyskifte.
Villkor för godkännandet är att den stödberättigande arealen inte ökar på grund av de åtgärder som avses i 1 mom. Situationer som avses ovan i 1 mom. 1 punkten är bildande av ett enda icke stödberättigande basskifte av små icke stödberättigande basskiften som varit täckta av stubbar.
3 kap.Jordbruksgrödor och ensilagevall
9 § (23.4.2001/354)Normal jordbrukarsed på orten
De jordbruksgrödor och den ensilagevall för vilka stöd söks skall på det sätt som föreskrivs i artikel 3.1 punkt b och c i tillämpningsförordningen besås och behållas i enlighet med den jordbrukarsed som är normal på orten. Att lämna vändtegar osådda hör inte till den normala jordbrukarseden för sådana jordbruksgrödor och sådan ensilagevall som berättigar till stöd för jordbruksgrödor. Avsikten skall vara produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd.
Till den jordbrukarsed som är normal på orten hör att
åkern skall beredas och gödslas på ändamålsenligt sätt,
sådden skall möjliggöra en jämn grodd,
sådana växtarter och växtsorter skall användas som lämpar sig för området,
en tillräcklig mängd frön av tillräckligt god kvalitet som lämpar sig för området skall användas, samt att
växtskyddet skall vara ändamålsenligt.
Till det odlingssätt som är normalt för spannmål, oljeväxter och proteingrödor som berättigar till stöd för jordbruksgrödor kan godkännas att det också sås bottengrödor, det vill säga ett- eller fleråriga vallgräsväxter, klöver, vicker, blåluser eller getruta i samband med sådden, om
det huvudsakliga syftet med odlingen är att producera skörd av jordbruksgrödan och inte att inleda vallodling eller odling av en gröda som inte berättigar till stöd,
frömängden och odlingstätheten av den stödberättigade jordbruksgrödan är sådana att växtligheten kan ge en spannmålsskörd, som motsvarar den normala jordbrukarseden på orten vid ren odling av jordbruksgrödan,
frömängden av den växt som inte berättigar till stöd för jordbruksgrödor är så liten att växten inte växer igenom jordbruksgrödan (till exempel borde säd kunna skördas med skördetröska så att de växter för vilka inget stöd kan fås inte skördas),
den växt som inte berättigar till stöd för jordbruksgrödor inte skördas då jordbruksgrödan skördas.
Vicker, blåluser och getruta kan sås endast på ekologiskt odlade skiften i syfte att binda kväve, om gården tillhör kontrollsystemet för ekologisk produktion enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om anordnande av övervakningen av ekologiskt producerade jordbruksprodukter, livsmedel och alkoholdrycker (346/2000) .
10 §Jordbruksskiftets tillstånd
Ett jordbruksskifte som berättigar till stöd för jordbruksgrödor skall till sitt kulturtillstånd vara sådant att det på jordbruksskiftet är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd i enlighet med den jordbrukarsed som är normal på orten. Vid bedömningen av kulturtillståndet beaktas inte att skiftet tidigare godkänts.
Jordbruksskiften som inte berättigar till stöd är t.ex. sådana som
har en så riklig förekomst av flyghavre att det inte är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, eller
är bevuxna med sly.
11 § (16.5.2002/368)Godkänt oljeväxt- och oljelinfrö
Om de såningsarealer för rybs och raps som berättigar till stöd bestäms i artikel 4.1 och 4.4 i tillämpningsförordningen. Stödberättigande är därtill sådana såningsarealer för rybs och raps som har besåtts med frön som avses i artikel 4.2 punkt a, b, c eller e i tillämpningsförordningen. Bestämmelser om jordbrukarens skyldigheter ingår i de nämnda punkterna i artikel 4.2 i tillämpningsförordningen.
Om avsaknaden av stödberättigande för ätliga solrosfrön föreskrivs i artikel 10.9 i förordningen om jordbruksgrödor och i artikel 4.5 i tillämpningsförordningen. På motsvarande sätt föreskrivs i bilaga I till förordningen om jordbruksgrödor om avsaknaden av stödberättigande till stöd för oljelin för sorter av spånadslin.
I syfte att visa att oljeväxt- och oljelinfrö är av en godkänd sort och kvalitet som berättigar till stöd skall garantibeviset och inköpskvittot uppbevaras under ansökningsåret och de tre följande kalenderåren. Solros, oljelinfrö och oljeväxt som odlats på den egna lägenheten och som är av en godkänd sort får användas. Fröets ursprung skall kunna påvisas.
12 §Godkänt frö av sötlupin
Om de sorter av sötlupin som berättigar till stöd bestäms i artikel 5 i tillämpningsförordningen. I syfte att visa att sötlupinfrö är av en godkänd sort och av en kvalitet som berättigar till stöd skall garantibeviset och inköpskvittot eller intyget över undersökningen av innehållet bittra frön enligt artikel 5 i tillämpningsförordningen uppbevaras under ansökningsåret och de tre följande kalenderåren.
Frö av sötlupin som odlats på den egna lägenheten och som är av en godkänd sort får användas. Fröets ursprung skall kunna påvisas.
12 a § (23.4.2001/354)Godkänt utsäde av fiberhampa och spånadslin
De sorter av spånadslin och fiberhampa som berättigar till stöd anges i artikel 7 a. 1 i tillämpningsförordningen. De dokument där fiberhampans sort framgår skall skickas till den behöriga kommunens landsbygdsnäringsmyndighet som bilaga till ansökan om stöd för jordbruksgrödor eller senast vid den tidpunkt och som ett sådant dokument som anges i artikel 7 a. 2 i tillämpningsförordningen.
Om garantibeviset för fiberhampa gäller flera sökande, det vill säga att utsäde från samma säck har använts av flera olika odlare som ansöker om stöd, skall en av odlarna skicka in det ursprungliga garantibeviset. Som bilaga skall finnas en utredning, där det framgår namnen och lägenhetssignumen för de andra odlarna som ansöker om stöd för fiberhampa. Andra odlare som ansöker om stöd för fiberhampa skall skicka en undertecknad kopia av det ursprungliga garantibeviset.
När det gäller spånadslin accepteras såsom ett dokument som medlemsstaten godkänt enligt artikel 7 a. 2 i tillämpningsförordningen förutom det ursprungliga garantibeviset också en av den sökande undertecknad kopia av kvittot på inköp av certifikatutsäde samt av garantibeviset eller, då eget utsäde används, av den sökande undertecknade kopior av föregående års kvitto och garantibevis för certifikatutsäde. Dessa dokument skall skickas till den behöriga kommunens landsbygdsnäringsmyndighet som bilaga till ansökan om stöd för jordbruksgrödor eller senast vid den tidpunkt som anges i artikel 7 a. 2 tillämpningsförordningen.
De ursprungliga kvittona och garantibevisen för utsäde av fiberhampa och spånadslin skall sparas under det år då stödet söks samt under de tre kalenderår som följer på detta år.
12 b § (23.4.2001/354)Den minsta mängden utsäde för fiberhampa
Den minsta mängden utsäde för fiberhampa som avses i artikel 7 a. 3 punkt b i tillämpningsförordningen är 30 kg per hektar.
Mängden utsäde skall uppges i ansökan om stöd för jordbruksgrödor och senare sådd i anmälan om såningsarealer.
12 c § (23.4.2001/354)Tillstånd att skörda fiberhampa
Skörd av fiberhampa är möjlig då granskningsskyldigheten i artikel 3.1 punkt c i tillämpningsförordningen har fullgjorts.
Jord- och skogsbruksministeriet meddelar tidigast i september varje år om fullgörandet av granskningsskyldigheten och utfärdandet av skördetillstånd på jord- och skogsbruksministeriets enhet för stödpolitiks hemsida på adressen http://www.mmm.fi/maatalous/tukijarjestelmat/tukipolitiikkayksikko/ .
4 kap.Trädor
13 §Skiften som godkänns som träda
Som träda som omfattas av stödsystemet för jordbruksgrödor godkänns trädesskiften som har tagits ur bruk enligt artikel 18 tillämpningsförordningen.
Som träda i enlighet med stödsystemet för jordbruksgrödor godkänns dock inte jordbruksskiften eller delar därav som till sitt kulturtillstånd är så dåliga att de inte skulle kunna användas för odling av jordbruksgrödor. Vid bedömningen av kulturtillståndet beaktas inte att jordbruksskiftet godkänts som träda under tidigare år. Skiften som inte berättigar till stöd är t.ex. sådana som
har en så riklig förekomst av flyghavre att det inte skulle vara möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, eller
är bevuxna med sly.
Trädesersättning som är ansluten till stöd för jordbruksgrödor betalas dessutom för träda där råvaror för andra ändamål än livsmedelsbruk eller foder odlas, nedan non food-trädor . Om förutsättningarna för utbetalningen bestäms i kommissionens förordning (EG) nr 2461/1999. Förordningen heter kommissionens förordning (EG) nr 2461/1999 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) 1251/1999 beträffande användningen av jordbruksmark som tagits ur bruk till produktion av råvaror för tillverkning inom gemenskapen av produkter som inte primärt är avsedda till livsmedel eller foder, nedan råvaruförordningen .
14 §Trädans minimimängd
På en lägenhet som trädar enligt stödsystemet för jordbruksgrödor skall trädan sammanlagt omfatta minst 0,30 hektar.
15 §Trädesskiftens storlek
Trädesskiften som berättigar till stöd för jordbruksgrödor skall enligt artikel 19.1 i tillämpningsförordningen omfatta minst 0,30 hektar. De skall vara minst 20 meter breda på mer än hälften av skiftet. Skiften som är mindre än detta godkänns endast om de på alla sidor har fasta gränser, dvs. utgör ett basskifte. Skiftet skall dock alltid fylla minimikravet på ett stödberättigande jordbruksskiftes storlek, dvs. 0,05 hektar.
16 §Skötsel av trädesskiften
Annan bearbetning av träda än sådan som hänför sig till i 17 § avsett anläggande av träda som är täckt av växtlighet samt till i 25 § avsedd sådd skall undvikas. Träda kan gödslas endast i samband med i 17 § avsett anläggande av träda som är täckt av växtlighet samt i 25 § avsedd sådd. (22.5.2003/392)
Om skötsel av trädesskiften bestäms i övrigt i horisontalbeslutet.
17 § (16.5.2002/368)Växttäcket på trädesskiften
På träda får senast den 30 juni sås i 18–21 § avsedda växter för grönträda, växter för betesmark för vilt och växter för landskapsvård samt senast den 15 juni non food-växter och för ekologiska gårdar växter för ekologisk träda angivna i artikel 23 a i tillämpningsförordningen, nedan ekologisk träda . Dylika trädor fyller det krav på växttäcke som bestäms i horisontalbeslutet.
Enligt artikel 19.3 i tillämpningsförordningen får skörden på ett trädesskifte inte bärgas, transporteras bort eller vara till ekonomisk nytta för sökanden, med undantag av non food-trädor och ekologiska trädor.
18 §Växter på grönträda
Som träda som är täckt av växtlighet godkänns tidigare anlagd odlad vall eller grönträda. Till anläggandet av grönträda kan användas ett- eller flerårigt vallfrö eller en motsvarande vallfröblandning om de i 2 mom. avsedda begränsningarna beaktas.
På grönträda som anläggs kan såsom vallfrö som består av en enda sort sås endast sådant frö som ger en skörd som inte får säljas som utsäde. Förbudet att producera utsäde gäller även ekologiska trädor, fastän deras växtlighet skulle duga för utsädesändamål. Om andelen kvävefixerande växter på grönträda som anläggs eller av växtlighet som anlagts 1998 eller senare bestäms i horisontalbeslutet, med undantag av ekologiska trädor. (16.5.2002/368)
19 §Betesmark för vilt som är täckt av växtlighet
En träda som är täckt av växtlighet kan användas som betesmark för villebråd under trädesperioden och den höst och vinter som följer på trädan. För detta ändamål kan träda dock inte anläggas endast med spannmålsutsäde eller med en blandning av spannmålsoch baljväxtutsäde eller en blandning av spannmålsutsäde och oljeväxtfrö eller med något annat sådant utsäde eller någon annan sådan utsädesblandning vars skörd kan bärgas med skördetröska och användas till andra ändamål än viltvård. Ingen jordbruksgröda får utgöra mera än två tredjedelar av växtligheten. Betesmark för vilt får inte användas för andra ändamål än som betesmark för villebråd.
En träda som anlagts för utfodring av villebråd får inte slås så, att skörden transporteras bort. För hindrande av att skörden blir täckt av snö kan den slås i strängar. Det är tillåtet att sätta växtbeståndet på stör om hösten för utfodring av villebråd på plats direkt från störarna.
20 §Landskapsträda som är täckt av växtlighet
En träda som är täckt av växtlighet kan anläggas med växter som främjar landskapets mångfald. Med växter som främjar landskapets mångfald avses t.ex. honungsfacelia, blåklint och kornvallmo. I denna avsikt kan trädan inte anläggas med växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor, t.ex. solros eller sötlupin. Landskapsträda får inte användas för annat syfte än till att främja landskapets mångfald.
21 § (23.4.2001/354)Non food-trädor som är täckta av växtlighet
Vid skötsel av non food-trädor skall iakttas vad som bestäms i råvaruförordningen.
I Finland tillämpas inte artikel 6.3 andra stycket i förordningen om jordbruksgrödor som möjliggör nationellt kompletterande stöd när odlingar av mångåriga växter anläggs för produktion av biomassa. Inte heller tillämpas artikel 3.4 i råvaruförordningen, det vill säga sökandens möjlighet att på sitt jordbruksföretag i uppvärmningssyfte förbränna råvaran som skördats på non food-trädor som sådan eller förädla den till biogas.
Skörd av hampa som har producerat för att användas som non food är möjlig då granskningsskyldigheten i artikel 21 a i råvaruförordningen har fullgjorts. Jord- och skogsbruksministeriet meddelar tidigast i september varje år om fullgörandet av granskningsskyldigheten och utfärdandet av skördetillstånd på jord- och skogsbruksministeriets enhet för stödpolitiks hemsida på adressen http://www.mmm.fi/maatalous/tukijarjestel-mat/tukipolitiikkayksikko/ .
22 §Den maximala andelen frivillig träda
Producenten kan beviljas trädesersättning för frivillig träda, som kan omfatta högst
40 procent av den sammanlagda arealen med jordbruksgrödor och ensilagevall samt träda enligt stödsystemet för jordbruksgrödor hos producenter vilkas i ansökan om stöd uppgivna odlingsareal för jordbruksgrödor och ensilagevall överskrider den kalkylerade odlingsareal som behövs för produktion av 92 ton spannmål,
50 procent av den sammanlagda arealen med jordbruksgrödor och ensilagevall samt träda enligt stödsystemet för jordbruksgrödor hos producenter vilkas i ansökan om stöd uppgivna odlingsareal för jordbruksgrödor och ensilagevall är högst den kalkylerade odlingsareal som behövs för produktion av 92 ton spannmål.
De skördenivåer som används när den kalkylerade skörden på 92 ton räknas ut definieras i 4 §.
En producents areal av obligatorisk och frivillig träda kan vara högst lika stor som producentens areal för växter som berättigar till stöd jordbruksgrödor. (22.5.2003/392)
23 §Förbjuden användning av träda
Som i artikel 19.3 i tillämpningsförordningen avsedd förbjuden jordbruksanvändning anses djurs betesgång på trädan. Ännu år 2000 kan även andra fleråriga växter än vallväxter godkännas som trädesväxter, om det inte är möjligt att skörda dem under trädesåret.
24 §Avtalsträda
Den möjlighet som artikel 20 i tillämpningsförordningen ger att bevilja stöd för arealer som lagts i träda för en flerårsperiod som inte är längre än fem regleringsår tillämpas inte.
5 kap.Särskilda trädningssituationer
25 § (23.4.2001/354)Sådd på trädesskiftet från och med den 15 juli
Med undantag av sådana trädesskiften som avses i 2 mom. kan ett trädesskifte från och med den 15 juli besås med frön av sådana växter som kan skördas följande år. Dessutom kan svartträda eller stubbträda avslutas av miljöskäl genom att ett- eller fleråriga vallgräsväxter sås på trädan från och med den 15 juli. Dessa vallgräsväxter skall inte skördas under såningsåret och skall vändas ned så sent som möjligt på hösten eller därpå följande vår. De åtgärder som föregår sådden, såsom bearbetning och gödsling, kan påbörjas före den 15 juli i samband med sådden inför följande års skörd.
Om det på trädesskiftet har anlagts betesmark enligt 19 § som är avsedd för vilt och som är täckt av växtlighet eller om där har anlagts en träda enligt 7 § i horisontalbeslutet som är täckt av växtlighet, skall trädesskiftet vara täckt av växtlighet till slutet av den trädesperiod som avses i artikel 19.2 i tillämpningsförordningen.
26 §Överföring av trädningsskyldigheten
En lägenhet som trädar skall uppfylla trädningsskyldigheten i fråga om varje produktionsområde, såvida trädningsskyldigheten inte överförs från ett produktionsområde till ett invidliggande.
Vid överföring av trädningsskyldigheten skall enligt artikel 23.5 i tillämpningsförordningen beaktas den ändring i trädningsskyldigheten som beror på kalkylerade skillnader i medelskörd så, att överföringen inte leder till att hektargränsen för den obligatoriska trädan underskrids.
27 § (23.4.2001/354)Förverkligande av obligatorisk träda på specialområden
Arealer som omfattas av 20-åriga avtal om miljöspecialstöd för jordbruket eller arealer som beskogats enligt Europeiska gemenskapens program för beskogning av åkrar kan på det sätt som föreskrivs i artikel 6.8 i förordningen om jordbruksgrödor anmälas som träda i en omfattning som högst motsvarar lägenhetens trädningsskyldighet.
6 kap.Särskilda bestämmelser
28 §Sista dag för sådd
Den sista dagen för sådd som avses i artikel 24 i tillämpningsförordningen gäller hela landet. Enligt artikeln är den sista dagen för sådd den 15 juni, såvida kommissionen inte av särskilda skäl beviljar rätt att avvika från den sista dagen för sådd.
En utvintringsskada på en areal som odlats i enlighet med i 9 § avsedd normal jordbrukarsed på orten kan godkännas som förorsakad av exceptionella väderförhållanden om det på största delen av jordbruksskiftets areal finns ett växtbestånd som möjliggör produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Utvintringsskador skall anmälas skriftligen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet till exempel på jord- och skogsbruksministeriets blankett nummer 166 senast den 15 juni från och med år 2003. (22.5.2003/392)
28 a § (23.4.2001/354)Uppgifter som skall anmälas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet
Förutom det som föreskrivs på andra ställen skall följande uppgifter anmälas skriftligt till den behöriga landsbygdsnäringsmyndigheten i kommunen:
frömängden samt det år som växtbeståndet har anlagts för grönträdor med blandad växtlighet och för ensilagevall, med undantag av rena blandningar av vallgräs, i samband med ansökan om stöd för jordbruksgrödor eller i samband med inlämnande av anmälan om såningsarealer när det gäller senare sådd,
anmälan i enlighet med det som föreskrivs i gemenskapens lagstiftning då villkoren för stöd inte har uppfyllts,
ansökan om tillstånd att under tiden som marken ligger i träda använda den till andra tillåtna ändamål än för jordbruk innan den planerade användningen inleds.
28 b § (16.5.2002/368)Exceptionella väderförhållanden
Om producenten åberopar exceptionella väderförhållanden som avses i artikel 3.1 a i tillämpningsförordningen skall producenten skriftligen anmäla detta till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet omedelbart då det exceptionella väderförhållandets inverkan på växtligheten har observerats. Anmälan kan göras till exempel på jord- och skogsbruksministeriets blankett nummer 166.
En utvintringsskada på en areal som odlats i enlighet med i 9 § avsedd normal jordbrukarsed på orten kan godkännas som förorsakad av exceptionella väderförhållanden om det på största delen av jordbruksskiftets areal finns ett växtbestånd som möjliggör produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Utvintringsskador skall anmälas skriftligen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet till exempel på jord- och skogsbruksministeriets blankett nummer 166 senast den 15 juni från och med år 2003. (22.5.2003/392)
Enligt artikel 3.1 a i tillämpningsförordningen skall växtbeståndet bevaras utan att ny växtlighet sås i stället. Växtbeståndet bör bevaras till och med den 15 augusti. Ekologiska gårdar kan bearbeta området före denna ovan nämnda tid om det är nödvändigt för bekämpande av ogräs och vederbörlig arbetskrafts- och näringscentral har kontrollerat det förstörda området.
29 §Ändringssökande
Ändring i beslut som kommunens landsbygdsnäringsmyndighet fattar i fråga om stöd för jordbruksgrödor får sökas i den ordning som föreskrivs i lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992) .
30 §Närmare bestämmelser
Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar vid behov närmare bestämmelser om verkställigheten av detta beslut.
31 §Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft den 29 februari 2000.
Åtgärder som verkställigheten av beslutet förutsätter får vidtas innan beslutet träder i kraft.
Rådets förordning (EG) nr 1251/1999, EGT nr L 160, 26.6.1999, s. 1
Rådets förordning (EG) nr 2704/1999, EGT nr L 327, 21.12.1999, s. 12
Kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999, EGT nr L 280, 30.10.1999, s. 43
Rådets förordning (EEG) nr 3508/92, EGT nr L 355, 5.12.1992, s. 1
Rådets förordning (EG) nr 165/94, EGT nr L 24, 29.1.1994, s. 6
Rådets förordning (EG) nr 3233/94, EGT nr L 338, 28.12.1994, s. 13
Rådets förordning (EG) nr 3235/94, EGT nr L 338, 28.12.1994, s. 16
Rådets förordning (EG) nr 2466/96, EGT nr L 335, 24.12.1996, s. 1
Rådets förordning (EG) nr 820/97, EGT nr L 117, 7.5.1997, s. 1
Rådets förordning (EG) nr 1036/1999, EGT nr L 127, 21.5.1999, s. 4
Kommissionens förordning (EG) nr 2714/1999, EGT nr L 327, 21.12.1999, s. 33
Kommissionens förordning (EEG) nr 3887/92, EGT nr L 391, 31.12.1992, s. 36
Kommissionens förordning (EG) nr 229/95, EGT nr L 27, 4.2.1995, s. 3
Kommissionens förordning (EG) nr 1648/95, EGT nr L 156, 7.7.1995, s. 27
Kommissionens förordning (EG) nr 2015/95, EGT nr L 197, 22.8.1995, s. 2
Kommissionens förordning (EG) nr 1678/98, EGT nr L 212, 30.7.1998, s. 23
Kommissionens förordning (EG) nr 2801/1999, EGT nr L 340, 31.12.1999, s. 29
Rådets förordning (EG) nr 1259/1999, EGT nr L 160, 26.6.1999, s. 113
Kommissionens förordning (EG) nr 2461/1999, EGT nr L 299, 20.11.1999, s. 16
Ikraftträdelsestadganden
23.4.2001/354:
Denna förordning träder i kraft den 2 maj 2001.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
16.5.2002/368:
Denna förordning träder i kraft den 22 maj 2002.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
Kommissionens förordning (EG) nr 2419/2001, EGT nr L 327, 12.12.01, s. 11, Kommissionens förordning (EG) nr 327/2002, EGT nr L 51, 22.2.02, s. 14
22.5.2003/392:
Denna förordning träder i kraft den 28 maj 2003.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.