Go to front page
Statute Book of Finland

24/2002

Statute Book of Finland

Statutes published in the Statute Book of Finland as text and as PDF facsimiles

Statsrådets förordning om nationellt stöd för växtodling 2002

Type of statute
Förordning
Date of Issue
Updated statute
24/2002
Original publication
Booklet 5/2002 (Published 23.1.2002)

Text of original statute

Amendments and corrections are made to the up-to-date statute, not to the statute’s original text. Corrections are also published in the PDF version of the statute in the Statute Book.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av 4 § 2 mom., 7 § 1 mom. och 9 § 3 mom. lagen den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001):

1 kap.Allmänna bestämmelser

1 §Tillämpningsområde

Som nationellt stöd för växtodling enligt 6 § lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) betalas till jordbruks- och trädgårdsproducenterna för 2002 arealbaserat nationellt stöd för växtodling för växtproduktion så som bestäms i denna förordning.

2 §Definitioner

I denna förordning avses med

1)

växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor som helt finansieras av Europeiska gemenskapen växter och växtsorter som räknas upp i bilaga 1 i rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor samt grödor som producerar gräsensilage som avses i artikel 7.1 i kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor,

2)

blandsäd ett växtbestånd som består enbart av stråsäd,

3)

blandat växtbestånd ett blandat växtbestånd som består av säd och proteingrödor som omfattas av EU:s stödsystem för jordbruksgrödor, varvid jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av proteingrödor och spannmål så att mer än 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av proteingrödor och spannmål utgörs av spannmålsutsäde,

4)

grönfodersäd ett rent spannmålsbestånd som skördas efter att det gått i ax, dock senast innan spannmålsskörden mognat,

5)

foderspannmål foderkorn, havre, rågvete, blandsäd, blandat växtbestånd och grönfodersäd,

6)

naturängar och naturbeten arealer där det växer ängshö, vilka under vegetationsperioden 2002 utnyttjas som betesmark eller används till produktion av foder för den sökandes husdjur och på vilka inga andra årliga odlingsåtgärder vidtas,

7)

trädgårdsland odlingsareal där trädgårdsväxter och potatis odlas för eget bruk, samt

8)

grönmjölshö grödor som odlas som råvara för grönmjöl enligt det system som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 603/1995 om den gemensamma marknaden för torkat foder.

3 §Regionindelning

Stöden betalas regionalt differentierade i enlighet med regionindelningen i bilaga 1.

4 §Fastställande av stöd för växtproduktion

Minimiarealen för ett jordbruksskifte som kan beviljas stöd är fem ar.

Stöd för arealen betalas bara en gång, trots att det på arealen odlas flera stödberättigade grödor efter varandra under samma vegetationsperiod.

Stöd för växtproduktion betalas inte för arealer som uppgetts som trädgårdsland.

2 kap.Miljövillkor

5 §Odlare som ingått en förbindelse om miljöstöd för jordbruket

Betalningen av stöd förutsätter att odlaren år 2000, 2001 eller 2002 har ingått en sådan förbindelse som gäller bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet för jordbruket som avses i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000) eller under 1998 har ingått en förbindelse som gäller miljöbasstöd enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket (760/1995).

De miljövillkor som stödet förutsätter skall iakttas på lägenhetens hela åkerareal, oavsett om hela åkerarealen omfattas av en förbindelse som gäller miljöstöd eller inte.

6 §Odlare som ingår en ettårig miljöförbindelse 2002

Stöd kan betalas till en odlare som inte har ingått en förbindelse som avses i 5 §, men som förbinder sig att under ett år från det att förbindelsen har ingåtts iaktta de villkor som avses i jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet (646/2000), nedan miljöstödsförordningen, med följande undantag:

1)

Om lägenheten inte har en gällande markkartering enligt 4 § miljöstödsförordningen skall en sådan utföras inom ett år från att den ettåriga förbindelsen ingicks.

2)

Den första dagen av den utbildning som avses i 6 § miljöstödsförordningen skall ha genomgåtts inom ett år från att den första ettåriga förbindelsen ingicks.

3)

Den fosforutjämning som avses i 8 § miljöstödsförordningen tillämpas som en rekommendation.

4)

Om den växtskyddsspruta som används vid spridning av växtskyddsmedel inte har testats tidigare, skall den testas inom ett år från att den ettåriga förbindelsen ingicks.

5)

Den person som sprider växtskyddsmedel på gårdsbruksenhetens åkrar skall, om han inte har genomgått någon sprutförarutbildning tidigare och inte har ett gällande intyg över utbildningen, genomgå sådan utbildning inom ett år från att den ettåriga förbindelsen ingicks.

6)

Om en jordbrukare väljer preciserad gödsling som tilläggsåtgärd som avses i 15 § miljöstödsförordningen, tillämpas fosforutjämningen som en rekommendation.

7)

Den utbildning av rådgivningsnatur som hänför sig till tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten skall genomgås inom ett år från att den första ettåriga förbindelsen ingicks.

8)

Om en tilläggsåtgärd för husdjurslägenheter som avses i miljöstödsförordningen förutsätter utbildning eller investeringar skall dessa genomföras inom ett år från att den första ettåriga förbindelsen ingicks.

Förbindelsen gäller lägenhetens hela åkerareal oberoende av om alla grödor och skiften på lägenheten berättigar till det stöd som avses i denna förordning.

Om en odlare som tidigare har ingått en ettårig förbindelse år 2002 på nytt förbinder sig att vidta bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet under ett år framåt, förutsätter betalningen av stödet att de åtgärder som avses i 1 mom. 1, 2, 4, 5, 7 och 8 punkten har vidtagits innan den nya förbindelsen ingås. En till sådan utbildningsdag som avses i 6 § miljöstödsförordningen skall genomgås inom ett år från det att förbindelsen ingicks, om inte båda utbildningsdagarna har genomgåtts tidigare.

7 §Åland

I landskapet Åland förutsätter betalningen av stöd att den som söker stöd har ingått en förbindelse enligt landskapsförordningen om jordbrukets miljöstöd och kompensationsbidrag (ÅFS 17/2000) eller en motsvarande ettårig förbindelse eller under 1998―1999 har ingått en förbindelse som gäller miljöbasstöd enligt landskapsförordningen om jordbrukets miljöstöd (ÅFS 44/1997).

3 kap.Stöd för växtodling

8 §Stödbelopp och grunder för fastställande av stöd

Stöd som avses i denna förordning betalas till högst följande belopp för åker som under vegetationsperioden 2002 används till nedan avsedd produktion:

Stödregion A

Stödregion B

euro/ha

euro/ha

vete

110

110

råg

160

143

sockerbeta

202

202

stärkelsepotatis

143

143

frilandsgrönsaker,

dill och persilja

446

395

äpplen

205

155

bär

50

Speltvete berättigar till stöd för vete.

Endast grönsaker som används som livsmedel är frilandsgrönsaker som berättigar till stöd. När det gäller ärter är spritärter, spritmärgärter, sockerärter och brytärter som skördas omogna frilandsgrönsaker som berättigar till stöd. Ett ärt-spannmålsbestånd betraktas som ett ärtbestånd som berättigar till stöd, om jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av ärter och spannmål så att högst 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av ärter och spannmål utgörs av spannmålsutsäde.

Stöd kan beviljas för frilandsgrönsaker samt dill och persilja som såtts eller planterats efter den 30 juni 2002 och som avkastar skörd, om datum för sådd eller plantering har anmälts till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 31 december 2002. Stöd kan beviljas för äppelträd och bärväxtlighet om de har planterats senast den 30 juni 2002.

Det nationella stöd för växtodling och det nordliga stöd som betalas för vete kan sammanlagt uppgå till högst 14,3 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det ovan nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

För växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor som helt finansieras av Europeiska gemenskapen, frånsett vete, råg, maltkorn, foderspannmål, ensilagevall och träda, betalas stöd till högst 143 euro/hektar i stödregionerna A och B. Förutom för rena växtbestånd av ärter eller bondbönor kan stöd betalas om det på ett jordbruksskifte har såtts normalt groende utsäde av ärter och spannmål eller av bondbönor och spannmål på så sätt att högst 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av ärter eller bondbönor och spannmål utgörs av spannmålsutsäde.

9 §Stöd för vall

Stöd för vall kan betalas för areal som uppgetts vara foderareal (stödareal R) på jordbruksskiftesblanketten för 2002 så att

1)

beloppet av stöd för vall som betalas till lägenheter med nötkreatur, får, getter eller hästar är högst 202 euro/ha i stödregionerna A och B och högst 101 euro/ha i stödregionerna C1―C4, samt

2)

beloppet av stöd för odlingsareal beträffande vilken ett 5- eller 10-årigt skyddzonsavtal som gäller skyddzonsvall har ingåtts enligt systemet med miljöstöd för jordbruket i hela landet är högst 84 euro/ha.

Stöd betalas dock inte för naturnäringar eller naturbeten, hagmark, vall som används till produktion av grönmjölshö eller vallfrö eller vall som används till gröngödsling.

Betalningen av stöd förutsätter att arealen utnyttjas som betesmark på behörigt sätt eller att det på arealen bärgas åtminstone en skörd som i huvudsak består av vall.

För sådana arealer som nämns i 1 mom. kan stöd betalas högst till ett belopp av 46,4 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det ovan nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

10 §Stöd för foderspannmål

Stöd för foderspannmål kan betalas för foderspannmålsarealen 2002 så att

1)

beloppet av stödet för foderspannmål som på jordbruksskiftesblanketten uppgetts höra till foderarealen (stödareal R) på lägenheter med nötkreatur är högst 143 euro/ha i stödregionerna A och B och högst 84 euro/ha i stödregionerna C1―C4, samt

2)

beloppet av stödet för annan foderspannmålsareal är högst 8 euro/ha.

För sådana arealer som nämns i 1 mom. kan stöd betalas högst till ett belopp av 7,1 miljoner euro, av vilket högst 0,8 miljoner mark betalas för den odlingsareal som avses i 1 mom. 1 punkten. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider de ovan nämnda maximibeloppen, sänks stödet.

11 §Fastställande av lägenhetens produktions- inriktning

I 9 § 1 mom. 1 punkten och 10 § 1 mom. avses med

1)

lägenheter med nötkreatur lägenheter där det enligt djuridentifikationsregistret mellan den 1 juli 2001 och den 30 juni 2002, de nämnda dagarna inberäknade, har funnits i medeltal minst tre djurenheter nötkreatur,

2)

lägenheter med får lägenheter där det finns minst 1,5 djurenheter tackor för vilka betalas nationellt stöd för 2002,

3)

lägenheter med getter lägenheter där det finns minst tre djurenheter getter för vilka betalas nationellt stöd för 2002, samt

4)

lägenheter med hästar lägenheter där det finns minst tre djurenheter hästar för vilka betalas nationellt stöd för 2002.

En lägenhet som uppfyller definitionerna av produktionsinriktning i flera än en av punkterna anses vid definitionen av produktionsinriktning höra till en produktionsinriktning i en punkt med lägre nummer.

12 §Stöd för grönmjölshö

Stöd för grönmjölshö som på jordbruksskiftesblanketten för 2002 uppgetts höra till stödareal M kan inom stödregionerna A och B beviljas till ett belopp av högst 202 euro/hektar.

För att stöd skall beviljas förutsätts att

1)

den sökande har ett skriftligt produktionskontrakt om den odlade grönmjölshöarealen, och

2)

minst en grönmjölshöskörd bärgas på arealen under vegetationsperioden 2002.

Betalningen av stödet förutsätter att den sökande tillställer kommunen en kopia av produktionskontraktet, som har undertecknats av en företrädare för den fabrik som använder grönmjölet som råvara och jordbrukaren, innan stödet betalas.

13 §Stöd för maltkorn

I stöd för maltkorn som baserar sig på odlingsarealen kan i regionerna A och B samt i regionerna C1―C2 norr och skärgården beviljas högst 84 euro per hektar. Stödet kan dock vara högst 4,54 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det ovan nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

Den areal som utgör grunden för betalning av stöd fås genom att den areal för maltkorn som jordbrukaren uppgett på jordbruksskiftesblanketten för 2002 och som godkänts vid eventuell kontroll jämförs med den areal som fås då det antal kilogram maltkorn som sålts under perioden mellan den 1 juli 2002 och den 30 juni 2003, de nämnda dagarna inberäknade, divideras med 3400 kg/ha. Stödet betalas utgående från den mindre arealen.

Maltkornet skall ha godkänts och sålts för användning som mältningsråvara. Det kan anses att maltkornet köpts från producenten på det sätt som avses här, om

1)

för maltkornet har betalats ett pris som följer det grundpris som iakttas i mälteriernas kontraktsverksamhet, med beaktande av eventuella kvalitetskorrigeringar som beror på grobarhet, proteinhalt, sortering eller sortrenhet,

2)

den som söker stöd själv har producerat det maltkorn som säljs, samt

3)

köparen är en inköpsaffär eller en industri för säd.

Handeln mellan jordbrukarna och fröproduktion av maltkorn berättigar inte till stöd.

4 kap.Särskilda bestämmelser

14 §Register

För att stöd skall betalas förutsätts att den som söker stöd för växtproduktion är registrerad i det växtskyddsregister enligt 5 § växtskyddslagen (1203/1994) som förs av Kontrollcentralen för växtproduktion i fråga om de växter vilkas marknadsföring förutsätter det samt i det kvalitetskontrollregister för växter som avses i jord- och skogsbruksministeriets beslut om ordnande av kontrollen över kvalitetsklassificeringen av frukt och grönsaker (nr 4/1995, ändr. 151/1996), vilket har publicerats i jord- och skogsbruksministeriets meddelande om vissa beslut (29/1995), i fråga om de växter vilkas marknadsföring förutsätter det.

15 §Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 23 januari 2002.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 17 januari 2002

Jord- och skogsbruksminister Kalevi HemiläÖverinspektör Esa Hiiva

Bilaga 1

Region A

Alastaro, Askola, Aura, Bjärnå, Borgnäs, Elimäki, Esbo, Helsingfors, Grankulla, Karinainen, Karis, Kervo, Kiikala, Kimito, Koski, Kouvola, Kuusjoki, Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, Lojo, Loimaa, Loimaa kommun, Lovisa, Lundo, Marttila, Masku, Mellilä, Mietoinen, Muurla, Mörskom, Nurmijärvi, Oripää, Pemar, Pertteli, Pojo, Pukkila, Pöytyä, Reso, Rusko, Salo, Sibbo, Sjundeå, Somero, Strömfors, Tarvasjoki, Träskända, Tusby, Vanda, Vichtis och Västanfjärd samt, frånsett skärgårdsdelarna, Borgå, Dragsfjärd, Finby, Halikko, Ingå, Lemu, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Sagu, S:t Karins och Åbo.

Region B

Anjalankoski, Artsjö, Asikkala, Birkala, Björneborg, Brändö, Eckerö, Ekenäs, Eura, Euraåminne, Finström, Forssa, Fredrikshamn, Föglö, Geta, Gustavs, Hammarland, Hangö, Harjavalta, Hartola, Hattula, Hauho, Hausjärvi, Heinola, Hollola, Houtskär, Huittinen, Humppila, Hyvinge, Hämeenkoski, Högfors, Iitti, Ikalis, Imatra, Iniö, Jaala, Janakkala, Jockis, Jomala, Joutseno, Juupajoki, Jämijärvi, Jämsä frånsett de delar som hör till region C1, Kalvola, Kangasala, Kankaanpää, Karislojo, Kiikoinen, Kisko, Kiukainen, Kjulo, Kodisjoki, Korpo, Kotka, Kuhmalahti, Kuhmoinen, Kullaa, Kumlinge, Kumo, Kuusankoski, Kylmäkoski, Kärkölä, Kökar, Lahtis, Laitila, Lammi, Lappi, Lavia, Lemi, Lemland, Lempäälä, Loppi, Lumparland, Luopioinen, Luumäki, Luvia, Längelmäki, Mariehamn, Merimasku, Miehikkälä, Mouhijärvi, Mynämäki, Mäntsälä, Mäntyharju, Nagu, Nakkila, Nastola, Nokia, Norrmark, Nousis, Nummi-Pusula, Nystad, Orimattila, Orivesi, Padasjoki, Punkalaidun, Pyttis, Pyhäranta, Påmark, Pälkäne, Raumo, Renko, Riihimäki, Rimito, Sahalahti, Saltvik, Sammatti, Sottunga, Sund, Suodenniemi, Suomusjärvi, Sysmä, Säkylä, Tammela, Tammerfors, Tavastkyro, Tavastehus, Toijala, Tuulos, Tövsala, Ulvsby, Urjala, Vahto, Valkeakoski, Valkeala, Vammala, Vampula, Veckelax, Vehmaa, Velkua, Vesilahti, Viiala, Viljakkala, Villmanstrand, Villnäs, Virolahti, Vårdö, Ylämaa, Yläne, Ylöjärvi, Ypäjä och Äetsä samt skärgårdsdelarna av Borgå, Dragsfjärd, Finby, Halikko, Ingå, Lemu, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Sagu, S:t Karins och Åbo.

Region C1

Alahärmä, Enonkoski, Hankasalmi, Haukivuori, Heinävesi, Ilmajoki, Jalasjärvi, Joensuu, Jorois, Jurva, Juva, Jyväskylä, Jyväskylä lk, i Jämsä kommun före detta Kuorevesi kommun, Jämsänkoski, Jäppilä, Kangaslampi, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kerimäki, Kesälahti, Kitee, Korpilahti, Korsholm med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Korsnäs, Kristinestad, Kuopio, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappo, Laukaa, Leppävirta, Liperi, Lillkyro, Malax, Maaninka, Maxmo med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Muurame, Mänttä, Nurmo, Nykarleby, Nyslott, Närpes, Oravais, Outokumpu, Parikkala, Pieksämäki lk, Pieksämäki, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Rautjärvi, Ristiina, Ruokolahti, Ruovesi, Rääkkylä, Saari, Savitaipale, Savonranta, Seinäjoki, Siilinjärvi, S:t Michel, Storkyro, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Tuusniemi, Uukunniemi, Vasa, Varkaus, Vehmersalmi, Vilppula, Virtasalmi, Vörå, Ylihärmä, Ylistaro och Östermark.

Region C2

Alajärvi, Alavieska, Alavus, Brahestad, Bötom, Etseri, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Halsua, Himanka, Hirvensalmi, Honkajoki, Idensalmi, Jakobstad, Joutsa, Juankoski, Kaavi, Kalajoki, Kangasniemi, Kannonkoski, Kannus, Karleby, Karstula, Karttula, Karvia, Kaustby, Keitele, Kelviå, Kempele, Kestilä, Keuru, Kihniö, Kinnula, Kiuruvesi, Kivijärvi, Konnevesi, Kontiolahti, Kortesjärvi, Kronoby, Kuru, Kyyjärvi, Kärsämäki, Lapinlahti, Lappajärvi, Larsmo, Lehtimäki, Leivonmäki, Lestijärvi, Limingo, Lochteå, Luhanka, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Multia, Nilsiä, Nivala, Oulainen, Oulunsalo med undantag av de områden som hör till region C3, Parkano, Pattijoki, Pedersöre, Perho, Pertunmaa, Peräseinäjoki, Petäjävesi, Pielavesi, Pihtipudas, Piippola, Polvijärvi, Pulkkila, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Pyhäselkä, Pylkönmäki, Rantsila, Rautalampi, Reisjärvi, Ruukki, Saarijärvi, Sastmola, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Soini, Sonkajärvi, Storå, Sumiainen, Suolahti, Tervo, Tohmajärvi, Toholampi, Toivakka, Tyrnävä, Töysä, Ullava, Uurainen, Varpasjärvi, Vesanto, Vetil, Vieremä, Vihanti, Viitasaari, Vimpeli, Virdois, Värtsilä, Ylivieska och Äänekoski.

Region C2 norra

Eno, Ilomants, Juuka, Kajana, Kiihtelysvaara, Lieksa, Nurmes, Paltamo, Rautavaara, Ristijärvi, Sotkamo, Tuupovaara, Vaala, Valtimo och Vuolijoki samt områdena utanför fastlandet i Maxmo kommun och Björköby och Replot i Korsholms kommun.

Region C3

P1

Haukipudas, Kiiminki, Uleåborg, Utajärvi, Ylikiiminki och de delar av Oulunsalo kommun som ligger inom Ylikiiminki kommuns gränser.

P2

Hyrynsalmi, Ii, Karlö, Kemi, Keminmaa, Kuhmo, Kuivaniemi, Simo, Tervola, Torneå och Yli-Ii.

P3

Kemijärvi, Pello, Pudasjärvi, Puolanka, Ranua, Rovaniemi lk, Rovaniemi, Suomussalmi, Taivalkoski och Övertorneå.

P4

Kuusamo och Posio.

Region C4

P4

Kolari, Pelkosenniemi, Salla och Savukoski samt Kittilä och Sodankylä med undantag av de områden som hör till P5.

P5

Enare, Enontekis, Muonio och Utsjoki samt i Kittilä och Sodankylä kommuner de områden som i fråga om Kittilä i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3733/514/96 av den 10 juli 1996 och i fråga om Sodankylä kommun i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3039/514/95 av den 9 augusti 1995 har godkänts höra till området P5.

Top of page