Go to front page
Legislation

629/1994

Updated legislation

Updated legislative texts incorporating amendments to an act or decree

Statutes followed up to and including statute 59/2025.

Statsrådets beslut om säkerheten vid byggarbeten

Not valid
Denna förordning har upphävts genom F 26.3.2009/205 , som träder i kraft den 1.6.2009.
Translations of statutes
Keywords
Byggnadsarbete, Arbetarskydd
Type of statute
Beslut
Administrative sector
Arbets- och näringsministeriet
Date of Issue
Entry into force
Remark
ruotsinkielinen rubrik ändrats genom F 702/2006
ELI identifier
http://data.finlex.fi/eli/sd/1994/629/ajantasa/2008-06-12/swe

Statsrådet har vid föredragning från arbetsministeriet med stöd av 47 § lagen den 28 juni 1958 om skydd i arbete (299/58) , sådant detta lagrum lyder i lag av den 29 januari 1993 (144/93) , beslutat:

1 kap.Allmänna bestämmelser

1 § Tillämpningsområde

Detta beslut tillämpas på nybyggnad, reparationsbyggnad och underhåll av byggnader och andra kontruktioner samt på installationsarbeten i anslutning därtill och rivningsarbeten ovan eller under jord eller i vatten samt även på jord- och vattenbyggnad och planering som gäller byggandet.

2 § (10.8.2006/702)Definitioner

I denna förordning avses med

1)

gemensam byggarbetsplats en arbetsplats såsom i tillämpningsområdet avses och där samtidigt eller efter varandra flera än en arbetsgivare eller egenföretagare som arbetar mot ersättning är verksamma,

2)

byggherre en person eller organisation, som inleder ett byggprojekt eller någon annan som leder eller övervakar byggprojektet eller, om sådan inte finns, beställaren,

3)

den som i huvudsak genomför byggprojektet av byggherren utsedd huvudentreprenör eller en arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten eller, om sådan inte finns, byggherren själv, samt

4)

egenföretagare en person som på basis av ett entreprenadavtal, underentreprenadavtal, leveransavtal eller avtal som avser någon annan sådan arbetsprestation, dock inte arbetsavtal, utför arbete och inte har anställda på arbetsplatsen.

3 § Allmänna skyldigheter för dem som deltar i byggnadsprojektet

I ett byggprojekt skall byggherren, planeraren, arbetsgivarna och egenföretagarna tillsammans och var för sig se till att arbetet inte medför fara för dem som arbetar på byggarbetsplatsen eller för någon annan som befinner sig inom arbetets verkningsområde.

Arbetstagaren skall i enlighet med handledning och arbetsgivarens anvisningar sörja för sin egen och övriga arbetstagarens säkerhet och hälsa i arbetet, om hans arbete inverkar på dem.

Arbetsgivaren och arbetstagarna skall samarbeta för upprätthållande och förbättrande av arbetarskyddet på arbetsplatsen. Arbetsgivaren skall sörja för att arbetstagarna i tillräckligt god tid får behövlig information om sådant som inverkar på säkerheten och hälsan på arbetsplatsen och att dessa frågor på behörigt sätt och i tillräckligt god tid behandlas mellan arbetsgivaren och arbetstagarna eller en företrädare för dem.

3 a § (19.5.2004/426)Fördelning av allmänna skyldigheter

Arbetsgivaren är skyldig att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i byggarbetet.

Byggherren skall för en gemensam byggarbetsplats utse den som i huvudsak genomför byggprojektet då byggprojektet kräver särskild sakkunskap i fråga om samordningen av olika funktioner, den allmänna planeringen av arbetsplatsen och genomförandet av den allmänna säkerheten på arbetsplatsen. Då någon som i huvudsak skall genomföra byggprojektet inte har utsetts för en gemensam byggarbetsplats, ansvarar byggherren även för de skyldigheter som den som i huvudsak genomför byggprojekt har.

Byggherren skall se till att den som han har utsett att i huvudsak genomföra byggprojektet har sakkunskap och faktiska befogenheter att sörja för de skyldigheter som avses i 51 § arbetarskyddslagen (738/2002) .

På en gemensam byggarbetsplats skall samtidigt eller efter varandra utförda olika byggherreuppgifter samordnas i samarbete så att arbetarskyddsskyldigheterna fullgörs på hela byggarbetsplatsen. Åtgärder som förorsakas av denna samordning skall genomföra av byggherren eller den som i huvudsak genomför byggprojektet såsom stadgas i 51 § och 52 § arbetarskyddslagen.

Om projekterarens skyldigheter föreskrivs särskilt.

2 kap. Beaktande av säkerheten och arbetshälsan vid byggprojektet (10.8.2006/702)

4 § (10.8.2006/702)Projektering och planering av byggprojektet

Vid projekteringen och planeringen av ett byggprojekt skall byggherren se till att utförandet av byggnadsarbetet beaktas i den arkitektoniska och byggnadstekniska planeringen och planeringen av tekniska system samt vid planering som ansluter sig till arrangemangen vid genomförandet av byggprojektet, så att arbetet kan utföras säkert och utan att arbetstagarnas hälsa äventyras.

Byggherren skall se till att förebyggandet av olägenheter och risker beaktas vid planeringen av arbetenas och arbetsmomentens tidsordning och varaktighet samt samordningen av dessa.

Byggherren skall samordna verkställandet av planer som avses i 1 och 2 mom.

Byggherren skall ange i projekteringsuppdraget sådana uppgifter, som planeraren behöver att verkställa skyldigheter som avses i 57 § i arbetarskyddslagen.

Innan byggprojektet avslutas skall byggherren utarbeta skriftliga bruks- och underhållsanvisningar om upprätthållande, service, underhåll och reparation av byggobjektet. Anvisningar skall innehålla tillräckliga uppgifter om arbetssäkerheten och arbetshälsan.

5 § (10.8.2006/702)Olika dokument av byggherren och övervakning av verkställandet i byggarbetet

Byggherren skall med beaktande av hur krävande byggprojektet är utarbeta ett säkerhetsdokument för planeringen och beredningen av byggarbetet, i vilket skall

1)

utredas och anges de olägenheter och risker som föranleds av byggprojektets egenskaper, förhållanden och art samt uppgifter om säkerheten i arbetet och arbetshälsan i anslutning till genomförandet av byggprojektet; härvid skall också de olägenheter och risker som gäller i bilaga 2 avsedda arbeten utredas och identifieras, samt

2)

beaktas industriell eller annan därmed jämförbar verksamhet som hänför sig till arbetsplatsen.

Vid projekteringen av ett byggprojekt som skall genomföras i form av separata entreprenader, skall byggherren för samordning av arbeten och olika arbetsmoment utarbeta skriftliga säkerhetsbestämmelser för att garantera säkerheten för arbetstagarna och andra som arbetar på arbetsplatsen.

Byggherren skall utarbeta skriftliga anvisningar för förfarandet, vilka byggherren förutsätter att byggprojektets olika parter skall följa i sin verksamhet i frågor som gäller arbetssäkerheten och arbetshälsan.

Byggherren skall sörja för övervakning av verkställandet av dokument som avses i denna paragraf.

5 a § (10.8.2006/702)Uppdatering av byggherrens olika dokument, informering samt övervakning av verkställandet

Byggherren skall uppdatera uppgifter av dokument som avses i 5 §.

Byggherren skall se till att uppgifterna i de skriftliga dokument som avses i 5 § och ändringar i dem vidarebefordras till planerarna och till den som i huvudsak genomför byggprojektet samt att uppgifterna och planerna samt de säkerhetsåtgärder som följer av dem behandlas gemensamt innan byggarbetet börjar och vid behov innan arbetsuppgifter och under byggarbetet.

Om byggherren inte har tillräcklig sakkunskap för att utarbeta av skriftliga säkerhetsdokument som avses i 5 § samt för att övervaka av verkställandet av dem, skall han anlita utomstående sakkunniga. Härvid skall byggherren försäkra sig om att den sakkunnige har tillräcklig kompetens och andra förutsättningar samt behörighet för att utföra uppdraget på ett korrekt sätt.

Byggherren skall försäkra sig om, att den som i huvudsak genomför byggprojektet har utarbetat de planer för arbetssäkerhet av byggarbeten som avses i 7 § och de planer för användning av byggarbetsplatsområdet som avses i 8 §.

Bestämmelser om skyldigheten för byggherren att se till att den som arbetar på en gemensam byggarbetsplats har ett personkort finns i 52 a § i arbetarskyddslagen.

6 § Förhandsanmälan till arbetarskyddsmyndigheterna

Den som i huvudsak genomför byggprojektet skall till vederbörande arbetarskyddsmyndighet lämna in en förhandsanmälan enligt bilaga 1 om en arbetsplats som är avsedd att bestå längre än en månad och där minst 10 arbetstagare, egenföretagare medräknade, arbetar. (8.8.1996/611)

Anmälan skall finnas uppsatt väl synlig på byggarbetsplatsen och den skall till nödvändiga delar hållas vid dagsläget.

7 § (10.8.2006/702)Planering för arbetssäkerheten vid byggarbeten

Den som i huvudsak genomför byggprojektet skall presentera för byggherren de planer för arbetssäkerhet av byggarbeten som avses i denna paragraf.

Den som i huvudsak genomför byggprojektet skall innan byggarbetet påbörjas utarbeta skriftliga planer för arbetssäkerheten, enligt vilken utförandet av och tidpunkten för de olika arbetena och arbetsmomenten ordnas så att de kan utföras säkert och utan fara för dem som arbetar på arbetsplatsen eller för någon annan som berörs av arbetet. Härvid skall den som i huvudsak genomför byggprojekt tillräckligt systematiskt utreda och identifiera sådana allmänna olägenheter och risker av byggarbetet som föranleds av arbetsuppgifterna, arbetsmiljön och arbetsförhållandena med iakttagande också av uppgifterna i byggherrens säkerhetsdokument. Olägenheterna och riskerna skall undanröjas genom ändamålsenliga åtgärder och när de inte kan undanröjas, skall deras betydelse för säkerheten och hälsan för arbetstagare och för andra personer som berörs av arbetet bedömas.

Den som i huvudsak genomför byggprojektet skall beakta enligt bilaga 2 de särskilda säkerhetsåtgärder som avser sådana arbeten som medför risker för arbetstagarnas säkerhet och hälsa.

Vid planeringen skall förutom vid det som föreskrivs i 2 och 3 mom. särskild uppmärksamhet fästas vid åtminstone

1)

arrangemangen på arbetsplatsen samt upprätthållandet av god ordning vid arbetsställena och vid materialhanteringen i olika byggskeden,

2)

sprängnings-, brytnings- och schaktningsarbeten,

3)

jordgrundens bärighet och stödkonstruktioner för schakt,

4)

elektrifieringen och belysningen under byggnadstiden,

5)

trafiken och förbindelselederna på arbetsplatsen samt allmän trafik,

6)

arbetsmetoderna,

7)

användningen av maskiner och anordningar,

8)

lyftarbeten och flyttningar,

9)

åtgärder som avser skydd mot fall,

10)

arbets- och stödställningsarbeten,

11)

monteringen av element, formar och andra stora konstruktioner,

12)

rivningsarbeten,

13)

den faktiska tidsordningen och varaktigheten för olika arbeten och arbetsmoment samt vid ordnandet av samordningen av dem i enlighet med hur byggarbetena framskrider,

14)

samordningen av olika arbeten och arbetsmoment med industriell verksamhet eller annan motsvarande verksamhet som pågår på byggarbetsplatsen eller inom byggarbetets verkningsområde,

15)

rörsystem och elkablar, som förorsakar risker,

16)

behovet av att använda personlig skyddsutrustning och tidpunkten för användningen, samt

17)

åtgärder vid olycksfall och haverier.

Planer skall upprättas i skriftlig form. Planer skall ses över när förhållandena ändras och även i övrigt uppdateras.

8 § (10.8.2006/702)Planering för användningen av byggarbetsplatsområdet

Den som i huvudsak genomför byggprojektet skall presentera för byggherren de planer för arbetssäkerhet av byggarbeten som avses i denna paragraf.

Den som i huvudsak genomför byggprojektet skall utarbeta en skriftlig plan för användningen av byggarbetsplatsområdet. Härvid skall den som i huvudsak genomför byggprojekt tillräckligt systematiskt utreda och identifiera sådana allmänna olägenheter och risker på byggarbetsplatsen som föranleds av organiseringen, förverkligandet och användningen av byggarbetsplatsen med iakttagande också av uppgifterna i byggherrens säkerhetsdokument. Olägenheterna och riskerna skall undanröjas genom ändamålsenliga åtgärder och när de inte kan undanröjas, skall deras betydelse för säkerheten och hälsan för arbetstagare och för andra personer som berörs av arbetet bedömas.

Vid planeringen av användningen av byggarbetsplatsområdet skall särskild uppmärksamhet fästas vid omständigheter i fråga om eliminering eller minskande av riskerna för olycksfall och hälsa:

1)

kontors-, personal- och lagerutrymmenas antal och läge,

2)

placeringen av maskiner och anordningar,

3)

placeringen av schakt- och fyllnadsmassor,

4)

placeringen av lastnings-, lossnings- och lagerplatser för byggvaror och byggnadsmaterial,

5)

trafiken på arbetsplatsen samt dess och den allmänna trafikens anslutningar,

6)

förbindelse-, infarts- och transportleder samt deras underhåll,

7)

ordningen och snyggheten på arbetsplatsen,

8)

insamling, förvaring, bortförande och förstörande av avfall samt sådant material som orsakar olägenheter och risker för säkerhet och hälsa,

9)

brandvärn, samt

10)

avgränsning och ordnande av förvaringsområden för särskilt när material farliga produkter och ämnen som orsakar olägenheter och risker för säkerhet och hälsa hanteras.

De centrala delarna av den planering som gäller användningen av byggarbetsplatsområdet skall presenteras i skriftlig form i en plan för användningen av byggarbetsplatsområdet, vid behov skilt för varje och byggnads- och arbetsskede. Planen skall ses över när förhållandena ändras och även i övrigt uppdateras.

3 kap.Byggnadsskedet

9 § Ledningen av byggnadsarbetet

Den som i huvudsak genomför byggprojektet skall dra försorg om den allmänna ledning på arbetsplatsen som behövs med tanke på säkerhet och hälsa samt organisera samarbetet och den ömsesidiga informationen mellan parterna, samordna verksamheten samt upprätthålla allmän snygghet och ordning på arbetsområdet.

Den som enligt 1 mom. är skyldig att sörja för de i momentet avsedda uppgifterna skall för ledningen av dessa uppgifter på arbetsplatsen utse en kompetent ansvarig person och för honom vid behov en ställföreträdare. Ytterligare skall varje arbetsgivare för ledningen och övervakningen av det arbete han låter utföra utse en för uppgiften kompetent och ansvarig person.

10 § (19.5.2004/426)Utförandet av byggarbetet

Den som i huvudsak genomför byggprojektet skall se till att följande skyldigheter fullgörs:

1)

verkställandet och uppföljningen av de åtgärder som föranleds av den planering som fordras enligt 7 och 8 §,

2)

de planer som avses i 7 och 8 § hålls uppdaterade utgående från de uppgifter som arbetsgivarna och egenföretagarna lämnar på en gemensam byggarbetsplats,

3)

arbetsgivarnas och egenföretagarnas uppgiftsfördelning och samarbete vid förebyggandet av risker för arbetstagarnas säkerhet och hälsa och vid informeringen om eventuella faror,

4)

byggherren vid behov informeras om förändringar beträffande arbetena, arbetsmomenten och förhållandena, om arbetet inte kan utföras enligt byggherrens planer, samt

5)

förebyggande åtgärder med tanke på olägenheter och risker vid genomförandet av tekniska planer och planer som hänför sig till åtgärder för genomförandet när det gäller samtidigt eller efter varandra utförda arbeten och arbetsmoment samt tidsordningen, varaktigheten och sättet för genomförandet i fråga om dessa beaktas.

Arbetsgivaren och egenföretagaren skall iaktta de säkerhetsföreskrifter gällande den gemensamma byggarbetsplatsen som den som i huvudsak genomför byggprojektet har meddelat. Den som i huvudsak genomför byggprojektet, arbetsgivaren och egenföretagaren skall var och en för sig och gemensamt sörja för att information som inverkar på säkerheten ges och för informationsutbytet på den gemensamma byggarbetsplatsen.

Den som i huvudsak genomför byggprojektet skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att han har kännedom om arbetstagare och egenföretagare som arbetar på byggarbetsplatsen samt nödvändiga kunskaper om introduktionen i arbete. Arbetsgivarna skall om sina arbetstagare och egenföretagare för sin egen del ge nödvändig information om arbetandet till den som i huvudsak genomför byggprojektet.

Arbetsgivarna skall i enlighet med de föreskrifter som den som i huvudsak genomför byggprojektet meddelat ge sistnämnda nödvändig information om de besiktningar som avses i 11–15 §.

4 kap.Besiktningar på arbetsplatsen

11 § Maskiners och anordningars säkerhet

På byggarbetsplatsen skall konstateras att konstruktionen och skicket hos de maskiner, kranar och övriga lyftanordningar, lyfthjälpredskap, ställningar, element, flyttbara formar, tillfälliga stöd, personliga skyddsutrustningar och andra anordningar, som används vid byggnadsarbetet, överensstämmer med användningsändamålet och de krav som ställs på dem.

12 § Idrifttagningsbesiktning

Vid idrifttagningsbesiktningar på byggarbetsplatsen skall konstruktionen hos arbets- och skyddsställningar samt till dem ledande plankgångar besiktigas innan ställningarna tas i bruk. Härvid skall särskild uppmärksamhet ägnas stöd- och skyddskonstruktionerna.

Idrifttagningsbesiktningen skall förnyas, om ställningarna varit utsatta för hård vind, kraftigt regn eller annan särskild påfrestning, eller varit oanvända under en förhållandevis lång tid.

Ställningar får tas i bruk först då de är färdiga till de delar som skall tas i bruk och sedan de undergått idrifttagningsbesiktning.

Utöver vad som bestäms om besiktning av kranar i statsrådets förordning om säker användning och besiktning av arbetsutrustning (403/2008) ska lyftanordningar och lyftredskap besiktas på arbetsplatsen innan de tas i bruk. (12.6.2008/404)

13 § Säkerhetsuppföljning

På en byggarbetsplats skall medan arbetet pågår genom periodiska underhållsbesiktningar, vilka om möjligt skall förrättas minst en gång i veckan, inspekteras bl.a. arbetsplatsens och arbetsobjektens allmänna ordning, skyddet mot fall, belysning, elektrifieringen under byggnadstiden, kranar, personlyftanordningar och andra lyftanordningar, lyfthjälpredskap, byggsågar, ställningar, förbindelseleder samt hur risken för jordras och ras i schakt har förhindrats. Vid besiktningarna skall även uppmärksamhet fästas vid att de i 10 § avsedda åtgärderna vidtas vid rätt tidpunkt och att de är samordnade.

De i 1 mom. avsedda underhållsbesiktningarna kan bytas ut mot förfarandet av någon annan metod för säkerhetsuppföljning, som är lämplig för ändamålet och som godkänts av den övervakande arbetarskyddsmyndigheten.

Den som använder en kran eller en annan lyftanordning skall dagligen, samt vid behov även vid andra tidpunkter, innan arbetet påbörjas pröva hur anordningen fungerar och i synnerhet vid kall eller regnig väderlek genom provdrift förvissa sig om att bromsar och säkerhetsanordningar fungerar. Vid användning av mobil- eller lastkran skall i synnerhet säkerställas att jordgrundens bärighet är tillräcklig på den plats där kranen placeras.

14 § De som deltar i besiktningar på arbetsplatsen

De besiktningar som nämns i 11-13 §§ skall förrättas av den i 9 § avsedda ansvariga personen på arbetsplatsen eller av den som utsetts av den ansvariga personen för denna uppgift. En företrädare för arbetstagarna på arbetsplatsen, vilken dessa har utsett bland sig, skall ges tillfälle att närvara vid besiktningarna. Vid besiktning av en kran skall kranföraren närvara.

Om det är fråga om en i 12 § avsedd idrifttagningsbesiktning av en tornkran, en byggnadshiss som används för personbefordran eller en med dessa jämförbar lyftanordning, skall besiktningen ske under ledning och överinseende av en person som är förtrogen med en sådan lyftanordnings konstruktion och användning och som erhållit minst teknikerutbildning eller motsvarande.

Över besiktningarna som avses i 1 och 2 mom. skall föras protokoll eller upprättas något annat dokument, i vilket skall antecknas vem som deltagit i besiktningarna, eventuella anmärkningar och när påyrkade reparationer har utförts.

15 § Avhjälpande av fel

Fel som konstateras vid de besiktningar som avses i 11-13 §§ och som kan äventyra säkerheten vid arbetet skall avhjälpas omedelbart och alltid innan en maskin, en anordning eller ett redskap tas i bruk.

5 kap.Allmänna arbetarskyddsföreskrifter för arbetsplatsen

16 § (19.5.2004/426)Anordnandet av intern trafik samt lossnings-, lastnings- och lagringsplatser

Trafikarrangemangen, såsom körvägar, förbindelseleder och andra trafikplatser, skall ordnas enligt den plan för användningen av byggarbetsplatsområdet som avses i 8 §.

Körvägar samt lossnings-, lastnings- och lagringsplatser skall anläggas så att de klarar de påfrestningar som trafiken och lyftkranarna innebär. Körvägar skall anläggas så, att de inte i onödan korsar arbetsplatsens förbindelseleder. Begränsningar i fråga om trafiken skall anges med trafikmärken.

Lossnings-, lastnings- och lagringsplatserna för byggvaror skall placeras så att element, formar och byggvaror inte lyfts över arbetstagarna.

Vid behov skall i omedelbar närhet av körvägar som är avsedda för fordonstrafik anläggas särskilda gångvägar.

Förbindelseleder som är avsedda för gående och för godstrafik skall dimensioneras efter antalet användare och verksamhetens art. Körvägar avsedda för fordonstrafik skall anläggas så, att sikten är tillräcklig.

Vid arbete bland allmän trafik, såsom på gatu- och vägområde, bör det sörjas för att varje arbetsplats observeras bland annat med hjälp av manövrering av trafik, trafikmärken, säkerhetsanordningar och belysning.

16 a § (19.5.2004/426)Belysning

På byggarbetsplatsen och i synnerhet vid förbindelseleder skall finnas tillräcklig och lämplig såväl allmän som lokal belysning. Bländning samt stora och plötsliga variationer i belysningen skall undvikas. Belysningen skall installeras så att den inte utgör någon risk för arbetstagarnas säkerhet.

På arbetsobjekt där arbetstagarna är speciellt utsatta för fara om den allmänna belysningen råkar i olag, skall det sörjas för tillräcklig reservbelysning.

I sådana jord- och vattenbyggarbeten, där anordnande av annan belysning inte skäligen kan fordras, såsom vid stenbrytning i tunnel, samt i andra motsvarande arbeten, får utan hinder av 1 mom. användas arbetsmaskinens egen belysningsanordning eller en belysningsanordning som arbetstagaren medför.

17 § (19.5.2004/426)Fara för brand och explosion

Byggarbetsplatsen och byggarbetet skall ordnas så att brandrisken är så liten som möjligt. Avfall och andra för arbetet onödiga byggnadsmaterial och ämnen som kan antändas skall avlägsnas.

På byggarbetsplatsen skall finnas ändamålsenlig brandsläcknings- och brandalarmsutrustning samt säkerhetsskyltar. Vid behov skall på byggarbetsplatsen finnas branddetektorer. Primärsläckningsutrustningen skall vara lätt att ta i bruk. Den ansvariga person som avses i 9 § skall se till att det på arbetsplatsen finns ett tillräckligt antal personer som är förtrogna med primärsläckning.

Vid bedömningen av behovet av och tillgången på brandsläcknings- och brandalarmsutrustning samt branddetektorer skall de farorna och deras betydelse bedömas på det sätt som avses i 10 § arbetarskyddslagen.

Vid hantering och förvaring av sådana ämnen som utvecklar gas eller damm som antänds explosivt skall försorg särskilt dras om tillräckliga skyddsåtgärder, såsom ventilation och förbud mot att handskas med eld, eller på annat sätt fortgående ses till att faran för brand eller explosion blir så liten som möjligt.

Förfarandet för att varna arbetstagare om brand skall vara ordnat så att larmet tydligt kan uppfattas i riskområden och så att det samtidigt kan konstateras vem larmsignalen gäller.

Arbetstagarna skall meddelas behövliga skyddsanvisningar angående hanteringen av eld, utförande av brandfarligt arbete, hanteringen och förvaringen av eldfarliga eller explosiva ämnen, nödanmälan, alarmering av brand- och räddningsväsendet, stängning av branddörrar och snabbt utrymmande vid behov samt angående andra åtgärder som med tanke på brand eller då brand inträffar skall beaktas med hänsyn till förhållandena på byggarbetsplatsen.

18 § (19.5.2004/426)Utrymnings- och räddningsvägar

I händelse av fara skall arbetstagarna snabbt och så säkert som möjligt kunna utrymma alla arbetsställen. Utrymnings- och räddningsvägarna skall hållas fria från hinder och de skall så direkt som möjligt leda till ett säkert område. Dörrarna till utgångar och till vägarna till dem skall vara lätta att öppna i nödsituationer.

De utgångar och vägar till dem som används i nödsituationer skall vid behov förses med ändamålsenliga skyltar.

19 § Fysisk belastning

Arbetsmetoden och arbetsutrustningen skall väljas så att den inte orsakar överbelastning särskilt då det är fråga om långvarig användning eller upprepade prestationer. Arbetsutrustningen skall användas så att faror och olägenheter orsakade av lyft och överbelastande arbetsställningar kan förebyggas och minskas. Tunga vågräta flyttningar skall i mån av möjlighet utföras med ett lämpligt transportmedel. Vid lodräta flyttningar skall vid behov användas lyftanordningar och lyfthjälpredskap.

20 § (19.5.2004/426)Arbetshygieniska olägenheter

Maskiner och anordningar som används i byggnadsarbete skall vara sådana att den fara och olägenhet som de åstadkommer genom buller eller andra fysikaliska faktorer är så liten som möjligt. Arbetstagarna skall skyddas mot kemiska och fysikaliska faror och olägenheter genom åtgärder som i första hand inriktar sig på maskiner, arbetsredskap, arbetsmetoder och arbetsmiljö.

Innan arbete i brunnar, tunnlar, cisterner eller därmed jämförbara utrymmen påbörjas skall man försäkra sig om att luften innehåller tillräckligt med syre och att den inte är förorenad i sådan mån att den kan skada arbetstagarna. Luftens halt av syre och föroreningar skall vid behov mätas. Arbetsutrymmet skall vid behov ventileras.

Vid förebyggande av faror som förorsakas av kemiska faktorer samt vid dammbekämpning skall tillräckligt effektiva lokala anordningar för bortförande användas. Vid behov skall arbetsutrymmena indelas i sektioner och ventilationssystem och utrustning som åstadkommer tryckskillnad användas. Om maskinella lokala anordningar för bortförande används, skall de hållas i funktionsdugligt skick. Anordningarna skall fungera så att de inte medför olägenhet eller fara för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa. När det är nödvändigt för arbetstagarnas säkerhet och hälsa skall de lokala anordningarna för bortförande förses med ett kontrollsystem som larmar vid eventuella funktionsstörningar.

21 § Behovet av personlig skyddsutrustning i byggnadsarbete

Utöver vad som bestäms i statsrådets beslut om val och användning av personlig skyddsutrustning i arbetet (1407/93) skall i byggnadsarbete beaktas vad som föreskrivs i 2-5 mom.

På en byggarbetsplats skall användas skyddshjälm när arbetet utförs under sådana förhållanden att det finns risk för stötar eller slag mot huvudet. Vid behov skall hjälmen förses med en innerhuva.

Vid användning av säkerhetsbälte av lyftseletyp med lina skall användas en säkerhetslina med automatisk lininställning, om linans längd ständigt måste regleras. (19.5.2004/426)

På en byggarbetsplats skall till skydd för fötterna i allmänhet användas skor med stadiga sulor. Vid behov skall användas skyddssulor i skorna eller skyddsskor. Vid golvarbeten och andra motsvarande arbeten skall knäskydd användas.

Vid arbete under jord eller annars i mörker eller i skymning på ett område där fordon eller arbetsmaskiner används skall tillsammans med klädseln användas reflexer, västar av reflekterande material eller jämförbar utrustning. Vid arbete på väg- eller gatuområde eller på andra trafikerade platser skall användas skyddsklädsel eller utrustning som har klart urskiljbara färger och, när arbetet utförs i mörker eller skymning, har försetts med reflekterande material. Reflexerna skall vara väl synliga och i första hand höra till eller vara fästa på arbetskläderna. Vid behov skall hjälmen målas med reflexfärg eller på annat sätt märkas, så att den lätt kan upptäckas från alla håll.

22 § (19.5.2004/426)Första hjälpen och räddningsutrustning

Vid byggnadsarbeten skall det finnas nödvändig utrustning för första hjälpen och ett nödvändigt antal personer som är förtrogna med första hjälpen. Utrymmet för första hjälp skall vara beläget så att det vid behov är lättillgängligt för bårtransporter.

Med tanke på olycks- eller sjukdomsfall skall man se till att utrustningen för första hjälpen är tillräcklig och ändamålsenlig och att förvaringsplatsen för den är i tillräckligt gott skick, samt följa upp ändamålsenligheten. Förvaringsplatserna skall förses med skyltar enligt statsrådets beslut om säkerhetsmärkning och signaler för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och om användningen av dessa (976/1994) .

När arbetsförhållandena kräver det skall arbetsplatsen utrustas med nödvändiga larmanordningar samt livräddnings- och räddningsutrustning. På en arbetsplats där det föreligger livsfara eller fara för hälsan om någon hamnar i vattnet skall räddningsutrustning alltid finnas tillgänglig på ett lämpligt ställe. Arbetstagarna skall ges nödvändiga anvisningar om hur de anordningar och den utrustning skall användas samt nödvändiga anvisningar i händelse av brand, fara för drunkning eller någon annan fara.

I arbete där risken för olycksfall är extra stor skall arbetstagaren för att säkra att han snabbt får första hjälpen vara inom syn- eller hörhåll med en annan person antingen fortlöpande eller regelbundet med korta intervaller. Kontakten kan också ordnas med hjälp av kommunikationsanordningar.

Vid anordnandet av beredskap för första hjälpen bör beaktas de krav i fråga om första hjälpen vilka har klarlagts i en arbetsplatsutredning inom företagshälsovården.

23 § Byggarbetsplatsernas personalutrymmen

Arbetsgivarna skall var och en för sin del, om det med hänsyn till antalet arbetstagare eller arbetets art och varaktighet är nödvändigt, sörja för att på arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet finns tillräckligt med

1)

duglit dricksvatten samt rena och ändamålsenliga dricksanordningar,

2)

tjänligt, tillräckligt varmt tvättvatten och en tvättanordning samt, då det är påkallat av särskilda förhållanden, tillräckligt med tvätt- och torktillbehör,

3)

ändamålsenligt utrustade utrymmen för ombyte, förvaring och torkning av kläder; för ombyte av kläder skall det finnas skilda utrymmen för män och kvinnor,

4)

för måltider reserverat och inrett avskilt utrymme och, om lagad mat ej tillhandahålls på arbetsplatsen, anordningar där medförd mat och dryck kan förfaras och uppvärmas samt

5)

ändamålsenligt utrustade och rena toaletter.

Utrymmen som reserverats för måltider samt för kläder skall ha tillräckligt effektiv ventilation och en lämplig temperatur av minst ungefär +18°C. Utrymmena skall städas dagligen.

23 a § (19.5.2004/426)Bostadsutrymmen

I fråga om sanitära krav på bostadsutrymmen som arbetsgivaren eventuellt reserverar för arbetstagarna på arbetsplatsen eller i dess närhet bestäms särskilt.

6 kap. Arbetsplattformar, förbindelseleder och ställningar (19.5.2004/426)

24 § (19.5.2004/426)Arbetsplattformar

Vid byggarbeten skall väljas sådana arbetsplattformar som är så ändamålsenliga som möjligt i arbetet i fråga och under de förhållanden som råder och som lämpar sig för att säkerställa och upprätthålla säkerheten.

Dimensioneringen av arbetsplattformarna skall motsvara arbetets art och de påfrestningar som den utsätts för samt möjliggöra trygg förflyttning.

En arbetsplattform skall vara tillräckligt bred för det avsedda arbetet. I fråga om arbetsplattformens bredd skall även placeringen och transporten av samt egenskaperna hos varor beaktas.

Nödvändiga säkerhetsåtgärder skall vidtas så att väderleksförhållandena inte äventyrar arbetstagarnas säkerhet då dessa arbetar på arbetsplattformar. Då risker i arbetet som beror på väderleksförhållandena utreds enligt 10 § arbetarskyddslagen och deras betydelse bedöms måste i synnerhet stor vindstyrka, snöfall eller regn som försvårar arbetet samt arbetsunderlagets tillfrysning beaktas.

25 § (19.5.2004/426)Förbindelseleder

På alla arbetsställen skall ordnas ett tillräckligt antal säkra, ändamålsenliga, lättillgängliga och lämpliga förbindelseleder som vid behov skall märkas ut tydligt. Förbindelseleder, golv, trappor, gångar och motsvarande utrymmen skall hållas i sådant skick att risken för att arbetstagarna skall halka, snava eller falla är så liten som möjligt.

Till varje arbetsplats skall tryggt tillträde ordnas bland annat med beaktande av hur ofta den används, dess höjd och hur länge den används.

Trappor och förbindelseleder skall vara minst 0,6 meter breda. Landgångar skall vara minst 1,0 meter breda. Om stegar används skall användningen av dem planeras på ett ändamålsenligt sätt. Anliggande stegar får inte användas som arbetsunderlag. Anliggande stegar får användas endast som tillfälliga förbindelseleder, för fastsättning och löstagning av lyfthjälpredskap samt för andra motsvarande kortvariga arbeten av engångsnatur. Anliggande stegar får vara högst 6 meter långa.

Järn, bultar och övriga föremål som skjuter ut ur konstruktioner och som kan medföra risk för olycksfall skall kapas, täckas eller böjas.

Genomskinliga dörrar, väggar eller motsvarande konstruktioner skall förses med en ändamålsenlig märkning som gör det lättare att upptäcka dem.

25 a § (19.5.2004/426)Arbetsställningar

För arbetstagarna skall anordnas behövliga arbets- och skyddsställningar vid alla arbeten som annars inte kan utföras på ett säkert sätt.

Ställningarna skall planeras och byggas så att de är tillräckligt hållfasta, avsträvade och stabila i alla skeden av uppmonteringen och nedmonteringen samt vid användningen av dem. Ställningarna skall ha sådant underlag att menliga sättningar och förskjutningar inte uppstår. Ställningarna skall ha ändamålsenliga och säkra arbetsplattformar och tillträdesleder.

Tillräcklig hållfasthet hos ställningarna konstateras utgående från helhets- eller dellösningar i standarder, bruksanvisningar för elementställningar eller övriga motsvarande dokument. Om sådana helhets- eller dellösningar inte används, skall en sakkunnig ges i uppdrag att göra hållfasthetsberäkningar och ritningar för ställningarna och för förbindelseledernas konstruktioner. Ställningarna och de till dem hörande anordningarna skall monteras och användas i enlighet med planerna.

Ställningarnas högsta tillåtna last skall på ett lämpligt sätt, t.ex. med en skylt eller bricka, meddelas dem som använder ställningarna.

25 b § (19.5.2004/426)Montering, nedmontering och ändring av ställning

En ställning får monteras, nedmonteras och ändras under ledning av en kompetent person endast av en arbetstagare som för det arbete som skall utföras och de särskilda risker detta kan medföra har fått sådan särskild handledning och sådana anvisningar som skall omfatta åtminstone

1)

kunskaper i montering, nedmontering och ändring av ställningar i enlighet med planen,

2)

säkerhet vid montering, nedmontering eller ändring av ställningen,

3)

åtgärder i syfte att förebygga risken för fall för personer eller föremål,

4)

säkerhetsåtgärder när väderförhållandena förändras på ett sätt som försämrar säkerheten vid ställningarna,

5)

tillåten belastning,

6)

övriga eventuella risker i anslutning till montering, nedmontering eller ändring av ställningen.

Den person som leder arbetet och de arbetstagare som utför arbetet skall ha till sitt förfogande tillverkarens eller importörens anvisningar och vid behov konstruktionsplan och användningsplan om vilka särskilt föreskrivs i social- och hälsovårdsministeriets beslut om användning av arbetsställningar och skyddskonstruktioner vid byggnadsarbeten (156/1998) .

Då en ställning eller del därav monteras, nedmonteras eller ändras skall detta utmärkas med förbuds- och varningsskyltar, och tillträde till det farliga området skall förhindras med hjälp av lämpliga hinder.

25 c § (19.5.2004/426)Fallskyddskonstruktioner och fallskyddsanordningar

Fallskyddskonstruktioner och fallskyddsanordningar, såsom skyddsräcken, skall i fråga om sin skyddande verkan vara så enhetliga som möjligt.

Om arbetet förutsätter att en allmänt verkande fallskyddskonstruktion eller fallskyddsanordning tillfälligt avlägsnas, bör andra kompenserande säkerhetsåtgärder vidtas. Arbetet får inte utföras förrän dessa åtgärder har vidtagits. En allmänt verkande skyddskonstruktion eller skyddsanordning som förhindrar fall skall placeras på plats genast efter att arbetet har upphört eller avbrutits.

26 § Skydd mot fall från höjd

I arbete som utförs på hög höjd skall användas arbetsplattformar med skydd mot fall eller personlyftanordningar, skyddsnät eller andra fallskyddskonstruktioner som fästs vid konstruktionerna. Är det på grund av arbetets art inte möjligt att använda sådana anordningar och konstruktioner, skall de som utför arbetet använda för ändamålet lämpliga säkerhetsbälten med lina, som skall fästas på ett säkert sätt.

De fria sidorna av sådana arbetsplattformar och förbindelseleder från vilka fallhöjden är mer än 3 meter, samt även andra ställen där särskild risk för olycksfall eller drunkning föreligger, skall vara försedda med skyddsräcke eller andra skyddskonstruktioner. Ställningarnas arbetsplattformar skall förses med räcken om fallhöjden är över 2 meter. Då gjutningsarbeten utförs från övre kanten av en flyttbar form på högre höjd än 2 meter, skall för gjutningen anläggas en arbetsplattform försedd med räcken. De fria sidorna av trappor och trapplan skall i hela sin längd förses med skyddsräcken. Trappor där skyddsräcke inte behövs skall vid behov förses med en särskild handledare.

Skyddsräcken som är till för att förhindra att arbetstagare faller ned skall vara försedda med över- och mellanledare samt vid behov fotlist. Fotlist skall alltid användas i skyddsräcken ovanför förbindelseleder och vägar upp till ställningarna. Ställningsräcken skall ha fotlist. Räckena skall vara minst 1 meter höga. Ledarna skall placeras så att det fria lodräta utrymmet inte under någon ledare är större än 0,5 meter. Räckena får även ersättas med andra skyddskonstruktioner som medför motsvarande säkerhet, såsom ändamålsenliga plattor och nät.

Om hållfasthetskraven på skyddsräcken och andra fallskyddskonstruktioner bestäms särskilt. (25.3.1999/427)

Alla i samband med bygget förekommande schakt och andra öppningar, i vilka människor eller material löper fara att störta ned, skall antingen inhägnas med räcken som har fotlist eller tillslutas med lock. Skyddslocken skall märkas ut tydligt, t.ex. målas, så att de skiljer sig från omgivningen. Skyddslocken skall placeras så att de inte kan flytta på sig.

27 § Skydd mot fallande föremål

Om byggnadsmaterial eller byggnadsavfall kan falla ned på arbetsställen eller förbindelseleder, skall som skydd anordnas ändamålsenliga räcken, stängsel, skyddstak eller andra säkerhetsanordningar.

Ett skyddstak ovanom en genomgångsöppning skall i regel placeras på samma höjd som öppningens övre kant, och skall sträcka sig minst 1,5 meter utanför konstruktionen samt 0,5 meter på vardera sidan om öppningen. Skyddstakets yttre kant skall vid behov vara försedd med en skyddskant.

Om säkerhetsanordningarna inte är uppsatta på sin plats, skall tillträdet till det farliga området förhindras på ett betryggande sätt t.ex. med hjälp av en vakt.

28 § (19.5.2004/426)Särskilda bestämmelser för användning av lina vid förflyttning och i arbete

I byggarbetet skall som arbetsplattformar och förbindelseleder användas fasta arbetsplattformar, ställningar, personlyftsanordningar, maskinella lyfta arbetsplattformar eller andra liknande arbetsplattformar. Användning av lina är inte tillåtet vid förflyttning och i arbete i det vanliga byggarbetet. Endast vid avvikande förhållanden är användning av lina tillåten vid förflyttning och i arbete då det inte är möjligt att använda de ovan nämnda andra säkrare arbetsplattformar och då utredning och bedömning av riskerna visar att arbetet kan utföras säkert. Riskbedömningen skall göras skriftligt och den skall delges den som i huvudsak genomför byggprojektet.

För användning av lina vid förflyttning och i arbete skall upprättas en särskild plan i skriftlig form med beaktande åtminstone av följande krav som skall uppfyllas också i arbetet:

1)

systemet skall omfatta minst två separat fästade linor, av vilka den ena används för tillträde, nedstigning och stöd (arbetslina) och den andra för säkerhet (säkerhetslina) ,

2)

arbetstagarna skall ha ändamålsenliga selar, som de måste använda, och de skall med hjälp av selarna vara kopplade till säkerhetslinan,

3)

arbetslinan skall vara försedd med säkerhetsmekanismer för tillträde och nedstigning samt en mekanism för automatisk låsning så att det kan förhindras att arbetstagaren faller även då han förlorar kontrollen över sina rörelser; säkerhetslinan skall vara utrustad med en rörlig anordning som förhindrar fall och som följer med då arbetstagaren flyttar på sig,

4)

de verktyg och annan utrustning som en arbetstagare använder skall vara säkrade vid arbetstagarens säkerhetssele eller arbetssits eller på något annat lämpligt sätt,

5)

genomförandet enligt arbetsplaner skall kontrolleras; arbetet skall planeras och övervakas på ett korrekt sätt så att arbetstagaren omedelbart kan räddas i en nödsituation,

6)

arbetstagaren skall ges lämplig specialhandledning och anvisningar för det arbete som skall utföras, särskilt i räddningsmetoder; därtill kunnandet vad gäller anvisningar och skriftliga planer skall kontrolleras, samt

7)

kommunikationen mellan olika personer skall ordnas på lämpligt sätt.

Arbete får utföras endast av en arbetstagare som är kompetent och som med avseende på sina personliga förutsättningar lämpar sig för arbetet eller av en annan arbetstagare som står under en sådan arbetstagares direkta övervakning.

Arbetsgivaren skall med lämpliga medel övervaka funktionsdugligheten hos den arbetsutrustning som används.

7 kap.Maskiner och lyftanordningar

29 § Säkerhet och placering

Maskiner och andra tekniska anordningar som används vid byggnadsarbete skall lämpa sig för sitt ändamål och vara tillräckligt hållfast konstruerade och så skyddade att de inte är till fara för dem som använder anordningarna eller för andra som uppehåller sig på arbetsplatsen.

Vid placering av en maskin eller annan teknisk anordning skall beaktas att användningen blir så riskfri som denna förutsätter och att tillräckligt stort utrymme finns för användningen.

En lyftanordning skall placeras så att dess användare om möjligt fortgående kan övervaka lastens rörelser. Lyftanordningar skall ha ett sådant underlag och vara så förankrade eller stöttade att de inte vid användning rubbas så att fara uppstår. Vid placeringen av en kran skall jordgrundens bärighet utredas, och vid behov de åtgärder vidtas som behövs för att kranens stabilitet inte skall äventyras.

Maskiner som arbetar på väg- och gatuområden samt på andra platser med trafik skall skilja sig från övriga fordon i trafiken. Mellan arbetsmaskinerna och den övriga trafiken skall vid behov finnas tillräckliga skyddszoner.

När det finns särskild anledning att se upp för en maskin eller anordning som används vid byggnadsarbete, skall denna jämte det farliga området avskiljas från omgivningen genom en lämplig inhägnad eller på något annat sätt. Om detta inte kan ske, skall maskinen eller anordningen förses med synliga, hållbara och ändamålsenliga varningsanslag på lämplig plats.

30 § Belastningen av lyftanordningar och lyfthjälpredskap

Lyftanordningar och lyfthjälpredskap, såsom lyftstroppar, lyftbalkar, klämsaxar eller motsvarande skall förses med en identifieringsbricka, som upptar de uppgifter som behövs för identifieringen av anordningen eller redskapet samt en tydlig anteckning om den största tillåtna belastningen och andra beteckningar som är nödvändiga med avseende på säkerheten. En lyftanordning eller ett lyfthjälpredskap som saknar anteckning om den största tillåtna belastningen får inte användas utan tillförlitlig utredning.

En lyftanordning eller ett lyfthjälpredskap får inte överbelastas.

31 § Lyft

För svåra lyftarbeten skall vid behov uppgöras en särskild lyftarbetsplan. En lyftarbetsplan skall alltid uppgöras då fler än en kran används samtidigt för att lyfta lasten.

Om den som använder en kran eller annan lyftanordning inte fortgående kan övervaka lastens rörelser, skall han biträdas av en signalman.

Väderleksförhållandenas inverkan på säkerheten vid lyftarbetet skall innan lyftarbetet påbörjas utredas särskilt.

Vid koppling och stroppning av last skall särskild omsorg iakttas för förhindrande av att lasten rasar eller går isär.

32 § Personlyft

Maskiner eller anordningar som har konstruerats och tillverkats för lyft av material får inte användas för personlyft. För personlyft får endast användas kranar, bygghissar, truckar, teleskoplastare och andra maskiner eller anordningar som konstruerats och tillverkats för detta ändamål. Kranar och gaffeltruckar som konstruerats och tillverkats för lyft av material kan dock undantagsvis användas för tillfälliga personlyft under iakttagande av vad som särskilt bestäms om personlyft med kran och gaffeltruck. Bygghissar som är avsedda för lyft av material skall förses med en skylt som förbjuder personbefordran. (25.3.1999/427)

En personlyftanordning skall lämpa sig för sitt ändamål. Innan anordningen används skall det kontrolleras att dess konstruktion är i skick, att arbetsunderlagets eller jordgrundens bärighet bibehålls och att arbetsområdet vid personlyftanordningen är säkert.

Bruksanvisningen för den personlyftanordning som används skall finnas på arbetsplatsen. Det skall säkerställas att arbetstagarna kan använda personlyftanordningen tryggt och enligt bruksanvisningarna. Särskild uppmärksamhet skall ägnas kontrollen av kranens stödkonstruktioner, manövrerings- och säkerhetsanordningarnas funktion samt eventuella begränsningar i arbetsrörelserna. Innan personlyftanordningen tas i bruk skall manövrerings- och säkerhetsanordningarnas funktion prövas.

8 kap.Elmaterial

33 § Elarbeten under byggnadstiden

I ellagen (319/79) och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den finns stadganden om säkerheten vid elarbeten och utförandet av dem.

Elmateriel, såsom kablar, fördelningscentraler och belysningsarmaturer skall placeras så att de inte lätt går sönder och inte heller medför risk för att någon snubblar över dem eller risk för elektriska stötar.

Kablar på körvägar skall antingen på ett ändamålsenligt sätt skyddas mot de påfrestningar som fordonen förorsakar, eller hängas upp tillräckligt högt.

Om det på en arbetsplats eller i dess närhet finns sådana oisolerade ledningar som inte kan flyttas eller göras spänningslösa för den tid arbetet pågår, skall direkt och indirekt risk för olycksfall genom elektricitet förebyggas med hjälp av skyddskonstruktioner eller på annat sätt. Det skall ses till att betryggande avstånd inte heller underskrids när kranar och andra motsvarande anordningar rör sig.

34 § Förhållanden då elmateriel används

När elmateriel hanteras under synnerligen farliga förhållanden, såsom i våta arbetsutrymmen, inne i trånga metallcisterner och på därmed jämförbara ställen, skall särskilda säkerhetsåtgärder vidtas i fråga om de anordningar som används, den skyddsutrustning som behövs eller den tillåtna spänningen, enligt vad som bestäms särskilt i säkerhetsbestämmelserna för elbranschen.

9 kap.Tilläggsbestämmelser för vissa slag av arbeten

A. Jord- och vattenbyggnadsarbeten

35 § Skyldighet att planera och lämna förhandsuppgifter

Innan schaktningsarbete påbörjas skall markens beskaffenhet utrönas och uppgifter inhämtas för att lokalisera de kablar, ledningar och rör som finns på platsen.

Då risken för ras som förorsakas av markens beskaffenhet samt jordmassornas stabilitet är svår att bedöma, får schaktningsarbete inte påbörjas, om inte en plan för stödkonstruktioner eller andra skyddsåtgärder har uppgjorts av en kompetent person.

Byggande, utplacering, förändring eller nedmontering av en fångdamm eller kassun skall ske under direkt övervakning av en kompetent person som är förtrogen med en sådan konstruktion och dess användning. En fångdamm eller kassun skall vara tillräckligt hållfast samt försedd med sådan utrustning att arbetstagarna kan sätta sig i säkerhet vid en eventuell inströmning av vatten eller annat ämne.

36 § Schaktningsarbeten och stödkonstruktioner för schakt

Schaktningsarbete skall utföras på ett säkert sätt med beaktande av markens beskaffenhet, schaktets djup, släntens lutning och belastning samt riskfaktorer som föranleds av vatten och skakningar som förorsakas av trafik.

Om ett olycksfall kan inträffa till följd av ras, skall schaktväggen göras lutande, indelas i avsatser eller stödjas.

Särskilda åtgärder för att förebygga olycksfall genom ras skall vid behov vidtas med anledning av regn, torka eller tjällossning. På samma sätt skall förfaras när schaktning sker i lös jord, när ett smalt schakt med större djup än 2,0 meter grävs, när i anslutning till schaktet eller i dess närhet utförs arbete som ger upphov till skakningar, eller när schaktet påverkas av tung fordonstrafik. Vid schaktning under eller invid en byggnad eller ett annat byggverk skall likaså tillräckliga stödåtgärder särskilt vidtas i förväg för förhindrande av ras.

37 § Farligt område intill jordbyggnadsmaskiner

På platser där jordbyggnadsmaskiner används skall ses till att ingen befinner sig på ställen som kan vara farliga. Fara som orsakas av backande fordon skall på lämpligt sätt förhindras. Vid behov skall backningsvarnare, lämpliga förbudsskyltar, inhägnader och andra säkerhetsanordningar användas eller maskinens arbete på det farliga området avbrytas. När föraren lämnar förarutrymmet skall han försäkra sig om att maskinen eller dess anordningar inte orsakar risk för olycksfall.

Fordon, jordbyggnadsmaskiner samt lyft- och andra anordningar skall placeras på betryggande avstånd från schaktkanten med beaktande av markens beskaffenhet och schaktets djup. Trafiken skall ledas tillräckligt långt från schaktkanten med hjälp av lämpliga avvisarbommar och hinder.

När en grävmaskin eller traktorgrävare används för montering av avloppsrör eller andra element i samband med grävningsarbete, skall i synnerhet tillses att ingen befinner sig på farliga platser och att anordningen är försedd med en tillförlitlig lyftkrok. Den största tillåtna lasten för en grävmaskin vid lyftarbete skall bestämmas på ett tillförlitligt sätt.

Jordbyggnadsmaskinens förare och andra arbetstagare skall ges särskild undervisning och handledning i fråga om de riskmoment som förekommer i samband med av jordbyggnadsmaskiner och om åtgärder för förebyggande av fara.

B. Elementbyggande och formarbeten

38 § (19.5.2004/426)Elementbyggande

Bestämmelser om arbetssäkerheten vid elementbyggande finns i statsrådets förordning om arbetssäkerheten vid elementbyggande (578/2003) .

38 a § (19.5.2004/426)

38 a § har upphävts genom F 19.5.2004/426 .

39 § (19.5.2004/426)Formarbeten

De olika skedena av formarbetet skall planeras när man använder formar som på grund av sin vikt eller storlek förutsätter att en lyftanordning används. Planen skall redogöra åtminstone för de säkerhetsåtgärder som hänför sig till hanteringen, lagringen och lyft av formar, stöttandet av formar och stabiliteten under arbetets gång samt förebyggandet av risken för fall. Formarnas vikt och lyftfästen skall markeras tydligt. Vid planen skall beaktas tillverkarens eller importörens anvisningar för formen.

Vid monteringen av höga formar och stödställningar skall man planera fallskyddet samt sörja för fallskyddsåtgärder och trygga uppfarter och förbindelseleder.

40 § (19.5.2004/426)Arbetstagarnas yrkesskicklighet samt undervisning och handledning vid formarbete

Arbetsgivaren skall innan arbetet börjar se till att den som monterar formar har en yrkesskicklighet som är tillräcklig för att han korrekt skall kunna hantera formarna och utföra monteringsarbetets olika skeden.

Arbetstagaren skall vid behov informeras om innebörden av säkerhetsbestämmelserna och säkerhetsanvisningarna samt få annan sådan undervisning och handledning som arbetet och arbetsförhållandena kräver. Innan nya formtyper monteras skall arbetsmetoderna och arbetets gång och därmed förknippade risker samt förebyggandet av dem klargöras för arbetstagaren.

41 § (19.5.2004/426)Hantering, lyft och montering av formar

Flyttbara formar skall ha sådan hållfasthet, vara stöttade på sådant sätt och i övrigt ha sådana egenskaper att de inte orsakar fara under transport, avlastning, lagring, lyft eller montering. Formarnas vikt och lyftfästen skall markeras tydligt. När formarna lyfts skall en eventuell ojämn fördelning av lasten samt det sätt som formarna lyfts på beaktas.

Lagring av formarna skall ordnas enligt de planer som avses i 7 och 8 §. Vid lagring av formarna skall särskild uppmärksamhet fästas vid stabiliteten hos dem. På stabiliteten inverkar vindens tryck, uppmjukning eller förskjutning av marken orsakad av is- eller tjälsmältning eller regn, upptorkning av marken samt hur vågrätt underlaget är och påfrestningarna från trafiken. I samband med lastnings- och lossningsarbete skall särskilt beaktas lastnings- och lossningsplatsens lämplighet, lagringsunderlagets och lagringsställningarnas säkerhet samt att den ordning i vilken arbetena utförs är korrekt.

Då en stor, tung systemformutrustning och stödformar lyfts eller monteras skall tillverkarens eller importörens anvisningar beaktas.

42 § (19.5.2004/426)Stöttande av formar

Formar skall stöttas så att de inte stjälper eller faller ned på grund av trycket från last som flyttas eller av vindtrycket. Stöden skall vara tillräcklig stabila och hållfasta.

När en snedstötta används som stöd för en väggform skall den vara tillräckligt hållfast med tanke på formens vikt samt vindtrycket och övriga stjälpande krafter. Utöver snedstöttorna skall till stöd för formarna vid behov användas tillräcklig förankring.

C. Rivningsarbeten

43 § Planering av och metoder för rivningsarbeten

Rivningsarbeten skall planeras så att de kan utföras på ett säkert sätt. När stora bärande konstruktioner eller annars farliga objekt rivs skall arbetet utföras under direkt övervakning av en kompetent person.

En rivningsarbetsplats skall på de ställen detta är nödvändigt avskiljas från andra områden.

Innan rivningsarbetet påbörjas skall ses till att sådana el-, gas- och andra ledningar samt rör och behållare som kan orsaka olycksfall i samband med rivningsarbetet är avbrutna, avstängda eller på ett säkert sätt tömda eller vid behov sköljda.

Vid rivningsarbeten skall särskilda åtgärder vidtas för förhindrande av att arbetstagare faller ned och för undvikande av den risk fallande och stjälpande föremål medför. För rivningsarbetet skall konstruktionernas och byggnadsdelarnas egenskaper, hållfasthet och skick utredas, så att arbetet kan utföras på ett säkert sätt och utan risk för arbetstagarnas hälsa. Arbetet skall utföras i sådan ordning att byggverket inte störtar samman. Bärande eller stödjande konstruktioner får inte rivas förrän en tillräcklig uppstöttning eller förbindning anordnats. Bjälklag och andra konstruktioner får inte under rivningsarbetet belastas så att säkerheten äventyras.

Förflyttning och lagring av varor och byggnadsdelar skall ordnas så att de riskfaktorer som hanteringen av dessa medför blir så små som möjligt.

Om rivning av konstruktioner som innehåller ämnen som är farliga för hälsan, såsom asbest, bestäms särskilt.

44 § Rivningsavfall

Förflyttningen av tegel, betongstycken och övriga föremål som lossnar vid rivning skall ske på ett säkert sätt. Dammande material skall genom tillräckligt täta rör lämpas ned i ett skyddat utrymme eller direkt i ett fordon, eller hopsamlas och föras bort i säckar eller kärl.

Damm skall avlägsnas med hjälp av ventilation, punktutsugning eller andra ändamålsenliga åtgärder. Vid behov skall spridningen av damm förhindras med hjälp av skyddsväggar under den tid arbetet pågår. Dammet skall avlägsnas från arbetsutrymmena tillräckligt ofta.

10 kap.Särskilda föreskrifter

Allmänna skyldigheter för planerare och tillverkare av element och formar

45 § (19.5.2004/426)

45 § har upphävts genom F 19.5.2004/426 .

46 § Närmare föreskrifter samt undantag

Närmare föreskrifter om tillämpningen av detta beslut utfärdas vid behov av arbetsministeriet. Den behöriga arbetarskyddsmyndigheten kan av särskilda skäl bevilja undantag från bestämmelserna i detta beslut, under förutsättning att syftet i bestämmelserna fylls på annat sätt.

47 § Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den 1 oktober 1994.

Genom detta beslut upphävs statsrådets beslut av den 29 april 1969 innefattande ordningsregler för byggnadsarbet (274/69) jämte ändringar. Social- och hälsovårdsministeriets beslut av den 27 september 1984 om säkerhetsföreskrifter för elementbyggande (697/84) , som utfärdats med stöd av det upphävda beslutet, förblir dock i kraft till dess något annat bestäms.

Gemensamma EES-kommitténs beslut den 21 mars 1994, Nr 7/94. Bilaga XVIII till EES-avtalet: rådets direktiv 92/57/EEG

Bilaga

INNEHÅLL I DEN FÖRHANDSANMÄLAN SOM AVSES I 6 § STATSRÅDETS BESLUT OM SÄKERHETEN VID BYGGNADSARBETEN

1. Datum

2. Byggarbetsplatsens fullständiga adress

3. Byggherrens (eller byggherrarnas) namn och adress

4. Typ av projekt och typ av utförande

5. Byggherre/byggherrens kontaktperson

6. Huvudentreprenör/huvudentreprenörens kontaktperson

7. Ansvarig person som avses i 9 §

8. Planerat datum för byggstart och planerad avslutning

9. Uppskattat maximiantal och genomsnittligt antal arbetstagare på byggarbetsplatsen

10. Planerat antal arbetsgivare och egenföretagare på byggarbetsplatsen

11. Utsedda arbetsgivares och egenföretagares namn och adress

12. Andra behövliga uppgifter

ARBETEN SOM AVSES I 7 § STATSRÅDETS BESLUT OM SÄKERHETEN VID BYGGNADSARBETEN, VILKA MEDFÖR SÄRSKILDA RISKER FÖR ARBETSTAGARNAS SÄKERHET OCH HÄLSA

1. Arbete som utsätter arbetstagarna för risk att begravas under jordmassor, sjunka ned i jord eller falla från höjder, då denna risk allvarligt ökas genom arbetets eller arbetsmetodernas natur eller miljön på arbetsstället eller byggarbetsplatsen.

2. Arbete där arbetstagarna exponeras för kemiska eller biologiska ämnen som medför särskild fara för arbetstagarnas hälsa och säkerhet eller som i lagstiftningen omfattas av krav på periodisk hälsokontroll.

3. Arbete där arbetstagarna exponeras för sådan joniserande strålning som förutsätter inrättande av kontroll- eller övervakningsområden enligt vad som fastställs särskilt.

4. Arbete i närheten av högspänningsledningar.

5. Arbete som medför drunkningsrisk.

6. Arbete i brunnar och tunnlar samt markarbete under jord.

7. Arbete vid vilket dykarutrustning används.

8. Arbete som utförs i tryckluftskassun.

9. Arbete vid vilket sprängämnen används.

10. Arbete vid vilket montering eller nedmontering av tunga prefabricerade element ingår.

11. Rivning av konstruktioner, byggnadsdelar eller material.

12. Arbete på väg- och gatuområden.

Ikraftträdelsestadganden

8.8.1996/611:

Detta beslut träder i kraft den 1 september 1996.

25.3.1999/427:

Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 1999.

Rådets direktiv 92/57/EEG; EGT nr L 245, 26.8.1992, s. 6

19.5.2004/426:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004.

Rådets direktiv 92/57/EEG, EGT nr L 245, 26.8.1992, s. 6–22, Rådets direktiv 2001/45/EG, EGT nr L 195, 19.7.2001, s. 46–49

10.8.2006/702:

Denna förordning träder i kraft den 1 november 2006.

Rådets direktiv 92/57/EEG; EGT nr L 245, 26.8.1992; s. 6-22

12.6.2008/404:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.

Top of page