403/2008

Denna förordning tillämpas på användning och besiktning av maskiner, redskap och andra tekniska anordningar samt kombinationer av dessa ( arbetsutrustning ) i sådant arbete som avses i arbetarskyddslagen (738/2002) .

I kapitel 4 föreskrivs dessutom om säkerhetskraven för skyddskonstruktioner, ställningar, stegar och linor som används i arbete på nivåer över mark- eller golvplan.

Om det i någon annan författning som gäller säkerheten i arbete finns sådana bestämmelser om arbetsutrustningens konstruktion eller om säker användning eller besiktning av arbetsutrustningen som avviker från denna förordning ska de tillämpas i stället för denna förordning.

Bestämmelser om utsläppande på marknaden av tekniska anordningar avsedda för arbetsbruk och om överlåtelse av sådana för användning finns i lagen om vissa tekniska anordningars överensstämmelse med gällande krav (1016/2004) .

Arbetsgivaren ska till arbetstagarens förfogande ställa arbetsutrustning som är lämplig och säker för det arbete som ska utföras och för arbetsförhållandena. Dimensioneringen av arbetsutrustningen och utrustningens hållfasthet ska motsvara de krav arbetet ställer. Arbetsutrustningen får inte belastas så att fara uppstår.

Vid användningen av arbetsutrustningen ska arbetsplatsens utformning och arbetstagarens arbetsställning samt de ergonomiska principerna beaktas. Arbetsutrustningen ska placeras så att den kan användas på ett säkert sätt. Särskild vikt ska fästas vid att det lämnas tillräckligt med rum för användning av arbetsutrustningen och att den energi eller det ämne som arbetsutrustningen förbrukar eller producerar kan flyttas på ett säkert sätt. Riskabla situationer där något välter, faller eller rör på sig ska förhindras genom fastgörande eller på annat sätt.

Arbetsgivaren ska se till att man vid installering, användning, underhåll, besiktning och andra därtill relaterade funktioner beaktar tillverkarens anvisningar.

Om tillverkarens anvisningar inte är tillräckliga eller inte finns att få, ska kompletteringar göras eller nya anvisningar vid behov upprättas. För upprättandet av anvisningar ska vid behov utomstående sakkunniga anlitas. Anvisningarna ska hållas uppdaterade.

Anvisningarna ska vara tillgängliga och begripliga för de arbetstagare som berörs. Innan ett nytt arbete eller arbetsmoment börjar utföras ska man säkerställa att arbetstagaren förmår iaktta anvisningarna.

Arbetsgivaren ska systematiskt utreda och bedöma arbetsutrustningens säkerhet. Detta ska göras i synnerhet då produktionen och arbetsmetoderna förändras. Vid bedömningen ska man fästa vikt vid risker och olägenheter som orsakas av arbetsutrustningen och dess rörliga delar, yttre konstruktion, fysikaliska och kemiska egenskaper, automatiska funktioner, elektricitet samt av arbetet i fråga och användningsförhållandena.

Om användningen av en arbetsutrustning medför risker eller olägenheter ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder för att undanröja dessa. Riskerna ska i första hand undanröjas genom tekniska åtgärder som hänför sig till arbetsutrustningens konstruktion eller omgivning, t.ex. anordningar som hindrar tillträde till riskområden eller stoppar de farliga delarnas rörelse innan någon når riskområdena. Om riskerna inte kan undanröjas genom tekniska åtgärder ska man genom handledning, varningsanordningar, säkerhetsmärkning och personlig skyddsutrustning se till att användningen av arbetsutrustningen är säker.

Arbetsutrustningen ska genom regelbunden service och regelbundet underhåll hållas säker under hela den tid som den används. Risker eller olägenheter som beror på fel, skador eller slitage ska undanröjas. Styrsystem och skyddsanordningar ska fungera felfritt. Om det finns en underhållsjournal till arbetsutrustningen ska denna uppdateras kontinuerligt.

Innan arbetsutrustningen tas i bruk och efter ändringsarbeten som är av betydelse för säkerheten ska det särskilt kontrolleras att utrustningen är korrekt installerad och fungerar väl.

Arbetsgivaren ska genom besiktningar, testningar, mätningar och andra lämpliga metoder fortlöpande följa arbetsutrustningens funktionsduglighet. Sådan besiktning och testning får utföras av en kompetent person som är förtrogen med arbetsutrustningens konstruktion och användning. Vid behov ska en utomstående sakkunnig anlitas.

I kapitel 5 föreskrivs om idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar som utförs av godkända sakkunniga eller sakkunnigorgan samt om system för övervakning av arbetsutrustningens skick.

Skydden och skyddsanordningarna i arbetsutrustningen ska på ett tillförlitligt och ändamålsenligt sätt skydda mot den risk eller de risker med hänsyn till vilka de har installerats.

Skydd och skyddsanordningar

Arbetsutrustningen ska vara försedd med de varningsanordningar samt de varningstexter och den märkning som behövs för att säkerställa arbetstagarnas säkerhet. Varningstexterna och märkningarna ska vara entydiga och lätta att upptäcka och förstå.

Manöveranordningarna ska, med undantag av sådana manöveranordningar som måste vara i drift inom riskområdet, vara placerade utanför riskområdet. Vid placering inom riskområdet måste man genom andra åtgärder se till att användningen av manöveranordningarna inte medför risker. Manöveranordningarna ska skyddas så att en ofrivillig användning av dem inte är möjlig.

Sådana manöveranordningar på en arbetsutrustning som kan påverka säkerheten ska vara klart synliga och identifierbara och märkta på ett ändamålsenligt sätt.

Styrsystemen ska vara tillförlitliga och de ska om möjligt säkras så att en skada i dem eller en ändring i energitillståndet inte medför fara. De ska väljas med hänsyn till de brister, störningar och begränsningar som sannolikt kommer att yppa sig under planenlig användning.

En arbetsutrustning får bara gå att starta genom en medveten manöver och med ett manöverdon som är avsett för detta.

Bestämmelsen i 1 mom. tillämpas inte på sådan återstart eller förändring i arbetsfunktionen som ingår i det normala arbetsförloppet i en automatisk utrustning.

Innan en arbetsutrustning startas ska användaren från manöverplatsen kunna förvissa sig om att det inte finns någon inom riskområdena. Om detta inte går ska det finnas ett säkert varningssystem som före varje start automatiskt avger en ljud- eller ljussignal eller någon annan tydlig varningssignal på ett på förhand bekantgjort sätt. Då ska arbetstagaren ha tillräcklig tid att avlägsna sig från riskområdet eller möjlighet att undgå risker som beror på att arbetsutrustningen startar eller stoppar.

Alla arbetsutrustningar ska ha ett manöverdon som gör det möjligt att stoppa dem helt och under säkra förhållanden.

Varje arbetsstation ska ha ett stoppdon, som gör det möjligt att stoppa hela eller delar av arbetsutrustningen så att utrustningen är i ett säkert tillstånd. Stoppdonet ska ha prioritet över startanordningen. När arbetsutrustningen eller dess farliga delar har stannat, ska energitillförseln till dessa anordningar avbrytas.

I mån av möjlighet och med hänsyn till arbetsutrustningens risker och dess normala stopptid ska arbetsutrustningen ha en nödstoppsanordning.

Varje arbetsutrustning ska ha lätt identifierbara och vid behov låsbara anordningar för att frånkoppla all energitillförsel. Efter ett avbrott i energitillförseln ska den energi som lagrats i arbetsutrustningen kunna avlägsnas utan risk.

Vid installering, service, reparation och annat underhållsarbete som gäller arbetsutrustningen ska arbetsgivaren säkerställa att

Om sådant arbete som avses i 1 mom. måste utföras medan arbetsutrustningen är i drift ska skriftliga anvisningar göras upp för detta ändamål. I anvisningarna ska det anges vilka skyddsåtgärder som är ändamålsenliga eller hur arbetet kan utföras utanför riskområdet. Arbetet ska om möjligt utföras utan att skyddet eller skyddsanordningen avlägsnas.

Arbetsgivaren ska organisera arbete på nivåer över mark- eller golvplan och användningen av arbetsutrustning som är utsatt för vädrets påverkan så, att inte vindförhållandena, tillfrysning av arbetsutrustningen, regn, snöfall, blixt eller andra väderförhållanden äventyrar arbetstagarnas säkerhet och hälsa.

I 1 mom. avsett arbete ska avbrytas om väderförhållandena försämras så att arbetstagarens säkerhet äventyras.

För manövrering av följande kranar ska föraren ha avlagt lämplig yrkesexamen eller en behövlig del av en sådan examen:

Arbetarskyddsmyndigheten kan av särskilda skäl bevilja arbetsgivaren tillstånd att på arbetsplatsen i fråga som förare av en viss kran anlita en arbetstagare som inte har kompetens enligt 1 mom., om denne har på något annat sätt visad förmåga och skicklighet att manövrera kranen och om arbetstagarnas säkerhet är garanterad.

En arbetstagare ska ha skriftligt tillstånd av arbetsgivaren för att

Innan arbetsgivaren ger ett i 1 mom. avsett tillstånd ska arbetsgivaren försäkra sig om att arbetstagaren har tillräcklig förmåga och skicklighet att på ett säkert sätt använda arbetsutrustningen och fastgöra laster.

Bestämmelserna i 1 mom. om skriftligt tillstånd av arbetsgivaren tillämpas också på manövrering av tornkranar med ett lastmoment på högst 25 tonmeter. Innan arbetsgivaren ger sitt tillstånd ska arbetsgivaren försäkra sig om att arbetstagaren, utifrån den utbildning arbetstagaren fått, har tillräcklig förmåga och skicklighet att på ett säkert sätt använda arbetsutrustningen.

Rörlig arbetsutrustning ska vara sådan att riskerna för arbetstagaren minimeras när utrustningen är i rörelse. Detta gäller också risken för att komma i kontakt med utrustningens hjul eller band. Om arbete måste utföras under transporten ska körhastigheten anpassas efter situationen.

Rörlig arbetsutrustning som kan innebära risker för arbetstagarna när den är i rörelse ska ha

Om det finns risk för att fjärrstyrd arbetsutrustning i normal användning kan köra på en arbetstagare eller arbetstagaren kan komma i kläm, ska arbetsutrustningen förses med anordningar som förhindrar risken för påkörning eller klämning, om det inte finns andra anordningar som förebygger denna risk. Fjärrstyrd arbetsutrustning ska förses med en anordning som automatiskt stoppar utrustningen om den hamnar utanför kontrollområdet.

De risker som orsakas av att arbetsutrustning med åkande arbetstagare välter ska förhindras genom en skyddshytt, en skyddskonstruktion eller någon annan liknande anordning som

I en truck ska vid behov finnas ett säkerhetsbälte eller någon annan liknande konstruktion som håller föraren på sitsen om trucken välter.

Om det gods som transporteras eller andra föremål kan falla ned och skada föraren eller andra åkande, ska arbetsutrustningen i mån av möjlighet förses med en skyddskonstruktion som garanterar tillräckligt skyddsutrymme.

Åkbara grävare, grävmaskiner, traktorer och skogsmaskiner ska vara försedda med en väderbeständig skyddshytt.

Om en i 1 mom. avsedd arbetsutrustning eller annan utrustning som är försedd med sluten förarhytt körs på is, på kärrmark eller på andra liknande sanka underlag ska förarhytten ha en nödutgång i annan riktning än den normala utgången.

När en traktor används som lastare ska sätet kunna vändas i riktning mot lastarens manöveranordningar och arbetsområde.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte på traktorer med en motoreffekt på högst 30 kilowatt.

Bestämmelser om förarhytten på kranar finns i 23 § 1 mom. 3 punkten.

Om en oavsiktlig blockering i kraftöverföringen mellan en rörlig arbetsutrustning och dess tillbehör eller utrustning som bogseras kan medföra särskilda risker, ska arbetsutrustningen vara utrustad eller inrättad så att det inte uppstår någon blockering i kraftöverföringen. Om blockering inte kan undvikas ska riskerna avvärjas på ett annat tillförlitligt sätt.

Kraftöverföringsanordningarna på en rörlig arbetsutrustning ska fästas så att de inte kommer åt att släpa i marken.

Rörlig arbetsutrustning som drivs med förbränningsmotor får inte användas, om det inte garanteras att arbetstagaren inom arbetsområdet har tillräcklig tillgång till sådan andningsluft som är ofarlig med tanke på hälsa och säkerhet.

Vid planeringen av lyftarbete och valet av lyftanordning ska man

Om det medan lyft pågår är nödvändigt att utföra arbete under lasten eller på riskområdet ska arbetstagarens säkerhet tryggas på ett tillförlitligt sätt.

Vad som i 1 och 2 mom. bestäms om lyft gäller också personlyft samt förflyttningar och transporter med en lyftanordning. (9.12.2010/1101)

När en lyftanordning används ska man iaktta särskild försiktighet och aktsamhet samt se till att lyftarbetet utförs säkert och på planerat sätt.

Användningen av en lyftanordning och förhållandena i vilka den används ska motsvara de av tillverkaren angivna förhållandena för vilka lyftanordningen har planerats. Lyftanordningens högsta tillåtna last får inte överskridas.

En lyftanordning vars högsta tillåtna last är minst 1 000 kg eller ett tippmoment på vilken är minst 40 000 Nm ska vara utrustad med överlastskydd.

Hållfastheten och stabiliteten hos lyftanordningen ska säkerställas med särskild hänsyn till den belastning som lyften orsakar och de påfrestningar som utrustningens fäst- och upphängningspunkter utsätts för.

När ett arbetspass börjar ska man kontrollera att lyftanordningens stödkonstruktioner är tillräckliga och att dess skydds- och manöveranordningar fungerar på avsett vis.

Vid lyft av förpackningar ska märkningarna på förpackningen beaktas. Finns det inga märkningar, ska lyftets säkerhet garanteras på något annat sätt innan arbetet inleds.

Lyftanordningar ska vara klart och tydligt märkta med sin högsta tillåtna last och vid behov ha en lastskylt med uppgifter om högsta tillåtna last för maskinens olika funktionsskeden.

Lyfttillbehör ska vara märkta på behövligt sätt med avseende på en säker användning av dem.

Lyftanordningar som inte är avsedda för personlyft, men som kan befaras oavsiktligt användas för sådana lyft, ska märkas tydligt med ett förbud mot personlyft.

Utöver vad som bestäms i 21 och 22 §

En serviceplattform som kan flyttas bredvid kranen får användas endast när lyftanordningens storlek, konstruktion eller placering är sådan att en fast tillträdesled eller plattform inte rimligtvis kan fordras och när särskilda åtgärder för att garantera säkerheten har vidtagits. Serviceplattformen ska förvaras på arbetsplatsen eller vid behov snabbt kunna fås till platsen.

Om en kran inte kan hålla lasten vid avbrott i energitillförseln, ska tillträde till riskområdet förhindras.

Före ett lyftredskap används ska man försäkra sig om redskapets skick och märkningar.

Ett lyftredskap som saknar anteckning om högsta tillåtna last får inte användas.

Lyftredskap ska förvaras så att de inte skadas eller går sönder.

Ett skadat lyftredskap får inte användas.

Lyftredskapen ska fästas i lasten vid de planerade upphängningspunkterna eller man ska på annat sätt försäkra sig om att lasten kan lyftas på ett säkert sätt.

Personer får med de undantag som anges i 3 a kap lyftas endast med en lyftanordning som är tillverkad för detta ändamål.

I arbetskorgen på en lyftanordning med teleskopbom eller ledbom ska arbetstagaren använda personlig fallskyddsutrustning.

Innan arbete i en hängställning inleds ska man utreda dels möjligheterna och metoderna att förankra hängställningens bärande linor, dels placeringen av linorna. Hållbarheten hos förankringen vid en byggnad eller annan konstruktion ska visas på ett tillförlitligt sätt.

Om det inte är ändamålsenligt tryggt eller att i det planerade arbetet använda en för personlyft tillverkad anordning eller annan motsvarande arbetsmetod, kan vid personlyft undantagsvis användas en för lyft av göds tillverkad kran eller sådan gaffeltruck (truck) som rör sig med hjälp av en egen primärmotor, om de särskilda krav som anges i detta kapitel uppfylls.

Kranar och truckar som används för personlyft ska ha sådan stabilitet och lyftkapacitet att de är trygga att använda. Kranens största tillåtna last ska vara minst dubbelt så stor och truckens största tillåtna last minst fem gånger så stor som den belastning som uppstår vid personlyft.

Rörelsehastigheten vid lyft och sänkning får vara högst 0,5 meter per sekund för kranar och 0,3 meter per sekund för truckar.

Lastbärande cylindrar i kranar ska vara försedda med en säkerhetsanordning, som hindrar bommen från att röra sig okontrollerat och bomanordningen från att sjunka ner på ett farligt sätt om det hydrauliska systemets tryckslang eller tryckrör går sönder. En truck ska vara försedd med en säkerhetsanordning som i händelse av störningar eller fel i truckens hydraulik hindrar korgen från att falla ner eller begränsar korgens fallhastighet så att den är tillräckligt låg.

En arbetskorg ska vara planerad och tillverkad för lyft av personer.

En arbetskorg ska fästas vid en kran eller truck på ett säkert sätt. Vid användning av lastkran ska arbetskorgen fästas vid kranens kranarm. När endast kranens lyftlina används för att bära upp en arbetskorg ska korgens upphängning säkras med ett separat lyftmaskineri eller en säkerhetsanordning, om det inte är fråga om en kran i vilken det på grund av krokblockets avsevärda vikt eller andra konstruktionsmässiga orsaker inte kan installeras ett separat lyftmaskineri eller en säkerhetsanordning. Vid personlyft krävs då att kranens lyft- och linmaskineri i övrigt bedöms vara så tillförlitligt att det inte finns någon risk för att arbetskorgen ska falla ned. (29.12.2012/1091)

Tillträdet till arbetskorgen ska vara säkert. Vid behov ska det finnas steg och handtag som kan användas vid tillträde till arbetskorgen. Korgen ska ha märkta fästpunkter där den personliga fallskyddsutrustningen ska fästas. I fråga om val och användning av fallskyddsutrustning föreskrivs särskilt.

En arbetskorg som fästs vid kranens kranarm eller vid en truck vars lyfthöjd överstiger sex meter ska vara försedd med nödstopp.

Arbetskorgen ska ha en tydlig märkning och arbetskorgens största tillåtna belastning och arbetsmängd.

Om föraren och den som arbetar i arbetskorgen inte oavbrutet kan se varandra tillräckligt väl, ska kontakten säkerställas med hjälp av kommunikationsutrustning. En tornkran ska vara försedd med krankamerautrustning. De kanaler som den radiotelefon som används vid styrning av lyftarbetet utnyttjar ska vara spärrade för annan radiotrafik.

Samtidigt som personer lyfts får med kranen eller trucken inte lyftas annan last. I arbetskorgen får arbetstagaren dock transportera sina personliga arbetsredskap och förnödenheter, om de inte äventyrar lyftarbetets säkerhet.

Under lyftet ska mobilkranens och lastkranens stödben vara i stödläge.

Om det finns en person i arbetskorgen, får en truck förflyttas på sitt underlag endast med arbetskorgen i nedre läge. Om det är en förutsättning för ändamålsenligt eller säkert arbete kan en truck dock förflyttas korta sträckor med arbetskorgen i upphöjt läge, om det är möjligt att säkerställa att personen i korgen under förflyttningen inte kan falla ner, komma i kläm eller annars utsättas för risk för olycksfall. Det är inte tillåtet att stiga in i eller ur en arbetskorg som är i upphöjt läge, om det inte är nödvändigt av säkerhetsskäl.

Föraren ska dagligen innan lyftarbetet inleds försäkra sig om att arbetskorgen är säkert upphängd och att lyftanordningen fungerar på ett säkert sätt.

Föraren ska under lyftarbetet vara i kranens eller truckens förarhytt eller i den omedelbara närheten till lyftanordningens manöverorgan. Föraren ska fortgående följa med arbetskorgens rörelser.

Om det inte krävs att föraren har särskild kompetens i enlighet med 14 §, ska han eller hon ha ett av arbetsgivaren utfärdat skriftligt tillstånd att använda en sådan kran som avses i detta kapitel.

Arbetsgivaren ska besikta en truck som används för personlyft och försäkra sig om att den är stabil och säker att använda innan trucken tas i bruk första gången och efter en ändring som är av betydelse för säkerheten. En ny besiktning ska utföras inom ett år från föregående besiktning.

Arbetsgivaren ska besikta arbetskorgen och försäkra sig om att korgens upphängning är säker innan korgen tas i bruk första gången och efter en ändring som är av betydelse för säkerheten. En ny besiktning ska utföras inom ett år från föregående besiktning.

Konstruktioner och anordningar för skydd mot fall ska till sin konstruktion och hållfasthet vara sådana att de så väl som möjligt förhindrar eller bromsar upp fall. Räcken och andra gemensamma fallskyddskonstruktioner får bara utelämnas vid platser för tillträde till en stege eller trappa.

Om arbetet förutsätter att en konstruktion eller anordning för skydd mot fall tillfälligt avlägsnas ska andra effektiva säkerhetsåtgärder vidtas. Arbetet får inte utföras förrän dessa åtgärder har vidtagits. En konstruktion eller anordning för skydd mot fall ska placeras på plats genast när arbetet har upphört eller avbrutits.

Om man avviker från tillverkarens anvisningar om användning och nedmontering av ställningar eller om anvisningarna inte grundar sig på hållfasthets- och stabilitetsberäkningar, ska arbetsgivaren se till att nödvändiga beräkningar görs, om inte ställningen monteras enligt en etablerad och trygg standardmodell.

En plan för uppförande, användning och nedmontering av ställningen ska utarbetas på det sätt som den valda ställningens konstruktion kräver och på det sätt som arbetet i fråga förutsätter. Den som utarbetar planen ska ha nödvändig kompetens. Planen kan vara av allmän karaktär, kompletterad med uppgifter om ställningens särdrag.

Ställningarna jämte ställningslag och tillträdesleder ska med tanke på säkerheten vara tillräckligt hållfasta, avsträvade och stabila då de används och flyttas samt i alla skeden av uppförandet och nedmonteringen.

En ställnings stödkomponenter ska förhindras från att glida, antingen genom att en anordning som förhindrar glidning fästs på stödytan eller genom någon annan lika effektiv åtgärd. Den bärande ytan ska ha tillräcklig bärkraft. Ställningen ska vara garanterat stabil. Oavsiktlig förflyttning av ställningar på hjul ska förhindras genom lämpliga anordningar.

Ställningens ställningslag ska i fråga om dimensioner, form och sammansättning vara anpassat till arbetets art och till den belastning som det kommer att utsättas för samt tillåta att arbete och förflyttning kan ske på ett säkert sätt. Ställningslaget ska vara fäst på ett sådant sätt att dess delar inte rubbas vid normal användning. Mellan de delar som utgör ställningslagen och de vertikala konstruktionerna och anordningarna för skydd mot fall får inget oskyddat mellanrum förekomma.

En ställning får uppföras, nedmonteras och ändras endast av en arbetstagare som har fått särskild handledning och anvisningar när det gäller

Den person som leder arbetet och de arbetstagare som utför arbetet ska ha tillgång till tillverkarens anvisningar eller till planen för uppförande och nedmontering av ställningen.

Då en ställning eller en del av en sådan är under uppförande, nedmontering eller ändring ska detta utmärkas med förbuds- och varningsskyltar på det sätt som föreskrivs särskilt, och tillträde till det farliga området ska förhindras med hjälp av lämpliga hinder.

Stegar ska användas på ett sådant sätt att arbetstagaren hela tiden kan stå stadigt och hålla sig fast på ett säkert sätt. Om något måste bäras i handen får detta inte hindra arbetstagaren från att hålla sig fast vid stegen på ett säkert sätt. Anliggande stegar får inte användas som arbetsunderlag.

Stegarna ska placeras så att de vilar stadigt under användningen. Bärbara stegar ska stå på ett stadigt, hållfast och orörligt underlag av lämplig storlek så att stegpinnarna är horisontella. Upphängda stegar ska vara fastsatta på ett säkert sätt och, med undantag för repstegar, så att de inte kan rubbas eller komma i svängning.

Bärbara stegar ska hindras från att stjälpa och deras bärande ben från att glida genom att den övre eller nedre delen av stegens bärande ben förankras, genom att anordningar som förhindrar glidning används eller genom andra lika effektiva åtgärder. En stege ska vara tillräckligt mycket högre än det plan som ska nås med hjälp av stegen, om inte andra anordningar ändå gör det möjligt för arbetstagarna att hålla sig fast på ett säkert sätt. Stegar som är sammansatta av flera låsbara sektioner och utskjutsstegar ska användas på ett sådant sätt att trappstegens, stagens, ledernas och låsanordningarnas stabilitet och hållfasthet bibehålls under de förhållanden som råder då stegen används och att delarna inte rubbas i förhållande till varandra. Hjulförsedda stegar ska säkras mot rörelser innan de används.

Användning av linor för att komma åt arbetsplatsen, inta arbetsposition och utföra arbete är endast tillåtet under sådana omständigheter där det av en utredning och riskbedömning framgår att arbetet kan utföras under säkra förhållanden och där det inte är befogat att använda annan säkrare arbetsutrustning. Beroende på utredningen och riskbedömningen och i synnerhet arbetets varaktighet och den ergonomiska belastningen ska en arbetssits försedd med lämpliga tillbehör användas.

När linor används för att nå arbetsplatsen, inta arbetsposition och utföra arbete ska följande villkor vara uppfyllda:

I undantagsfall, då användning av två linor enligt utredningen och riskbedömningen skulle göra arbetet farligare, kan användning av en enda lina tillåtas för åtkomst till arbetsplatsen, intagande av arbetsposition och utförande av arbete. När så sker ska lämpliga åtgärder vidtas för att garantera säkerheten i arbetet.

Arbetsgivaren ska, utöver vad som föreskrivs i 5 §, se till att en godkänd sakkunnig eller ett sakkunnigorgan utför idrifttagningsbesiktning och återkommande besiktning av sådan arbetsutrustning som nämns i bilagan, i syfte att säkerställa att utrustningen är korrekt installerad och i säkert funktionsdugligt skick.

Besiktningarnas omfattning och besiktningsmetoderna beror på arbetsutrustningen och användningen av den samt på systemet för övervakning av utrustningens skick.

Arbetsutrustning som nämns i bilagan får inte användas i arbetet, om den inte har besiktats på behörigt sätt.

Idrifttagningsbesiktning ska utföras innan en arbetsutrustning tas i bruk första gången eller efter ändringsarbeten som är av stor betydelse för säkerheten eller när utrustningen monteras på en ny plats eller om den tas i drift på nytt efter att länge ha varit oanvänd.

Vid idrifttagningsbesiktningen ska det säkerställas att arbetsutrustningen är korrekt monterad enligt de anvisningar som anges i 3 § och med beaktande av ändamålet med arbetsutrustningen, ändamålsenligheten hos utrustningens tillträdesleder och serviceplattformar samt den rätta funktionen hos manöver- och skyddsanordningar.

I fråga om lyftanordningar ska det dessutom vid behov utföras en provbelastning för säkerställande av hållfastheten och stabiliteten.

Återkommande besiktning ska göras med ett års mellanrum efter den första idrifttagningsbesiktningen eller, om arbetsutrustningen inte behöver genomgå idrifttagningsbesiktning, med ett års mellanrum från den tidpunkt då arbetsgivaren tog arbetsutrustningen i bruk. Tornkranar ska dock besiktas med två års mellanrum.

Tiden mellan besiktningarna kan förlängas om arbetsutrustningen används i liten utsträckning och om omständigheterna utsätter arbetsutrustningen för synnerligen liten påfrestning. Tiden mellan besiktningarna ska förkortas i motsvarande grad, om användningen eller förhållandena vid den är särskilt påfrestande för arbetsutrustningens funktionsduglighet eller om det finns andra särskilt viktiga skäl till att säkerställa att utrustningen fungerar på ett säkert sätt.

Vidare ska arbetsutrustningen besiktas i behövlig omfattning, om det vid användningen har inträffat en olycka som påverkat utrustningens säkerhet eller en allvarlig risksituation eller om utrustningen har varit utsatt för exceptionella omständigheter som försvagat säkerheten.

Vid en återkommande besiktning säkerställs arbetsutrustningens funktionsduglighet och vid den kontrolleras framför allt att arbetsutrustningens eller materialens ålder, nedsatta hållfasthet, slitage, korrosion eller skador inte medför risker. Vid behov ska metoder för oförstörande provning tillämpas.

I fråga om lyftanordningar ska i samband med besiktningen utföras en provkörning med ett års mellanrum samt, med fyra års mellanrum, ett därtill hörande funktionsprov med högsta tillåtna last. Funktionsprovet ska dock ske vid varje återkommande besiktning för lyftanordningar hos vilka överbelastning medför en risk för vältning.

Utöver den återkommande besiktning som avses i 34 § ska en arbetsutrustning genomgå en grundlig återkommande besiktning när utrustningen närmar sig de livslängdsgränser som tillverkaren har angett för utrustningen i fråga eller, om dessa gränser inte är kända, senast inom 10 år räknat från att arbetsutrustningen tagits i bruk första gången.

Vid valet av tidpunkt för grundliga återkommande besiktningar ska man beakta den belastning som användningen av arbetsutrustningen innebär, de skador som har iakttagits vid återkommande besiktningar samt utförda reparationer och eventuella typfel som förekommer i den berörda arbetsutrustningen.

Vid en grundlig besiktning ska sådana beståndsdelar monteras ned som är viktiga med tanke på säkerheten och vilkas funktion inte annars kan besiktas på ett tillförlitligt sätt. Vid besiktningen ska metoder för oförstörande provning tillämpas.

Arbetsgivaren kan ersätta återkommande besiktningar med tillämpande av sådana system för övervakning av arbetsutrustningens skick som ett sakkunnigorgan har godkänt, förutsatt att systemet till sina verkningar motsvarar de återkommande besiktningarna. Sakkunnigorganet ska minst vart tredje år bedöma hur systemet för övervakning av arbetsutrustningens skick fungerar.

Beträffande systemet för övervakning av arbetsutrustningens skick ska man göra upp en skriftlig beskrivning som ska hållas tillgänglig på arbetsplatsen. Beskrivningen ska innehålla uppgifter om de i 5 § föreskrivna övervakningsmetoderna och redskapen samt serviceåtgärderna för varje arbetsutrustning som omfattas av beskrivningen samt information om uppgifterna, ansvaren och kompetenskraven i fråga om de personer som deltar i systemets funktion. Av beskrivningen skall framgå vilka åtgärder som genomförts. I fråga om antalet åtgärder samt innehållet i och tidpunkterna för dem ska man beakta de uppgifter som har framgått om besiktningsobjektets risker, drift och besiktningar.

Den som utför idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar av en arbetsutrustning som nämns i bilagan ska vara antingen ett sakkunnigorgan vars kompetens har konstaterats av ett i 4 § 3 punkten i lagen om konstaterande av tillförlitligheten hos tjänster för bedömning av överensstämmelse med kraven (920/2005) avsett bedömningsorgan eller en obunden sakkunnig som godkänts av ett certifieringsorgan vars kompetens har konstaterats av ett bedömningsorgan. Ett sakkunnigorgan eller en sakkunnig ska vid behov visa upp ett intyg över sin kompetens och en skriftlig beskrivning av sina besiktningsmetoder.

Den som utför idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar ska vara förtrogen med arbetsutrustningens konstruktion, användning och besiktningskrav samt med tillverkarens anvisningar, och personen i fråga ska kunna upptäcka eventuella fel och brister i arbetsutrustningen. Den som utför besiktningen ska självständigt utifrån säkerhetstekniska omständigheter kunna bedöma hur fel och brister i arbetsutrustningen påverkar arbetarskyddet. Den som utför besiktningen ska, i synnerhet när metoder för oförstörande provning tillämpas och risker förorsakade av elektricitet bedöms, vid behov anlita sakkunnighjälp.

En arbetarskyddsfullmäktig och den som är en arbetsutrustnings huvudsakliga användare eller en annan användare, om en huvudsaklig användare inte finns, ska om möjligt ges tillfälle att delta i besiktningen.

I fråga om sådana fartyg i trafik mellan tredjeländer som inte har en resa till Finland inplanerad innan tidsfristerna för besiktning av lyftanordningar löper ut kan en återkommande besiktning av lyftanordningar med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. utföras av en lyftanordningsinspektör som godkänts av hamnstaten.

Över varje besiktning ska föras protokoll av vilket besiktningens gång framgår. Protokollet ska innehålla iakttagelser om fel och brister som påverkar arbetsutrustningens säkerhet samt behövliga anvisningar om korrigering och undanröjande av dem. Vidare ska protokollet innehålla besiktningsmannens bedömning av när följande återkommande besiktning eller grundliga återkommande besiktning måste göras och vad som då kräver särskild utredning. I protokollet ska datumet för den senaste grundliga besiktningen antecknas.

Protokollen ska förvaras under hela den tid arbetsutrustningen används. Det senaste protokollet ska vara tillgängligt på arbetsplatsen.

Arbetsutrustningen ska förses med en märkning om besiktningen eller om systemet för övervakning av utrustningens skick.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.

Genom denna förordning upphävs

Bestämmelserna i 21 § 3 mom. tillämpas inte på lyftanordningar som har tagits i bruk före den 1 september 1990.

Den som vid ikraftträdandet av denna förordning har kompetens att utföra i 32 § 1 mom. avsedda idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar får utföra sådana besiktningar fram till 31 december 2013 eller, om besiktningarna hör till tillämpningsområdet för statsrådets förordning om arbetarskydd vid lastning och lossning av fartyg (633/2004) , fram till den 31 december 2011. (22.9.2011/1051)

De undantagstillstånd och övriga beslut som utfärdats enligt det upphävda statsrådsbeslutet gäller utan hinder av denna förordning.