Statsrådets beslut om säkerheten vid byggnadsarbeten
- Type of statute
- Beslut
- Date of Issue
Text of original statute
No amendments or corrections will be made to the texts of the original statutes. These will appear in the updated statutes and the corrections will also appear in the PDF versions of the Statutes of Finland.
Statsrådet har vid föredragning från arbetsministeriet med stöd av 47 § lagen den 28 juni 1958 om skydd i arbete (299/58), sådant detta lagrum lyder i lag av den 29 januari 1993 (144/93), beslutat:
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 § Tillämpningsområde
Detta beslut tillämpas på nybyggnad, reparationsbyggnad och underhåll av byggnader och andra kontruktioner samt på installationsarbeten i anslutning därtill och rivningsarbeten ovan eller under jord eller i vatten samt även på jord- och vattenbyggnad och planering som gäller byggandet.
2 § Definitioner
I detta beslut avses med
den som i huvudsak genomför byggprojektet huvudentreprenören eller, om en sådan inte finns, byggherren eller någon annan som styr eller övervakar byggprojektet,
egenföretagare en person som utför arbete på basis av ett ackord-, underleverans- eller annat sådant avtal som avser en arbetsprestation, dock inte arbetsavtal, och som inte har arbetstagare i sin tjänst på arbetsplatsen i fråga,
gemensam byggarbetsplats en byggarbetsplats på vilken samtidigt arbetar arbetstagare omställda hos två eller flera arbetsgivare, eller utöver en egenföretagare åtminstone en annan egenföretagare eller åtminstone en arbetstagare i någon arbetsgivares tjänst.
3 § Allmänna skyldigheter för dem som deltar i byggnadsprojektet
I ett byggprojekt skall byggherren, planeraren, arbetsgivarna och egenföretagarna tillsammans och var för sig se till att arbetet inte medför fara för dem som arbetar på byggarbetsplatsen eller för någon annan som befinner sig inom arbetets verkningsområde.
Arbetstagaren skall i enlighet med handledning och arbetsgivarens anvisningar sörja för sin egen och övriga arbetstagarens säkerhet och hälsa i arbetet, om hans arbete inverkar på dem.
Arbetsgivaren och arbetstagarna skall samarbeta för upprätthållande och förbättrande av arbetarskyddet på arbetsplatsen. Arbetsgivaren skall sörja för att arbetstagarna i tillräckligt god tid får behövlig information om sådant som inverkar på säkerheten och hälsan på arbetsplatsen och att dessa frågor på behörigt sätt och i tillräckligt god tid behandlas mellan arbetsgivaren och arbetstagarna eller en företrädare för dem.
2 kap. Planeringsstadiet
4 § Beaktande av säkerheten vid planeringen av byggprojektet
Vid projekteringen av byggprojektet skall byggherren eller den som styr eller övervakar projektet se till att utförandet av byggnadsarbetet beaktas vid planeringen av de arkitektoniska, byggnadstekniska och tekniska systemen samt vid planeringen som ansluter sig till arrangemangen vid genomförandet av byggprojektet, så att arbetet kan utföras säkert och utan att arbetstagarnas hälsa äventyras. Detta skall också iakttas vid planeringen av tidtabellen för arbetena och arbetsmomenten.
I 6 och 43 a §§ lagen om skydd i arbete stadgas om planerarens skyldigheter.
5 § Beaktande av säkerheten vid projekteringen av byggandet
Byggherren eller den som styr eller övervakar projektet skall för planeringen och projekteringen av byggarbetet utarbeta en dokumentation, som innehåller den relevanta säkerhetsinformation som föranleds av byggprojektets egenskaper och art och hänför sig till genomförandet av projektet. I dokumentationen skall beaktas den industriella eller annan därmed jämförbara verksamhet som ansluter sig till arbetsplatsen.
Vid projekteringen av ett byggprojekt som skall genomföras i form av separata entreprenader, skall byggherren eller den som styr eller övervakar projektet, för att garantera säkerheten för arbetstagarna och andra som arbetar på arbetsplatsen, fastställa regler för samordnandet av de olika entreprenörernas arbete och de olika arbetsmomenten.
6 § Förhandsanmälan till arbetarskyddsmyndigheterna
Den som i huvudsak genomför byggprojektet skall till arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå lämna in en förhandsanmälan enligt bilaga 1 till detta beslut, i enlighet med vad som stadgas i 21 § lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden.
Anmälan skall finnas uppsatt väl synlig på byggarbetsplatsen och den skall till nödvändiga delar hållas vid dagsläget.
7 § Säkerhetsplaneringen av byggnadsarbetena
Den som i huvudsak genomför byggprojektet skall innan byggnadsarbetet påbörjas planera utförandet av och tidpunkten för de olika arbetena och arbetsmomenten så att de kan utföras säkert och utan fara för dem som arbetar på arbetsplatsen eller för någon annan som befinner sig inom arbetets verkningsområde. De särskilda säkerhetsåtgärder som avser sådana arbeten som medför särskilda risker för arbetstagarnas säkerhet och hälsa enligt bilaga 2 till detta beslut skall beaktas vid planeringen.
Utöver den planering som nämns i 1 mom. skall uppmärksamhet fästas vid
- arrangemangen på arbetsplatsen i olika skeden,
- sprängnings-, brytnings- och schaktningsarbeten,
- jordgrundens bärighet och stödkonstruktioner för schakt,
- elektrifieringen och belysningen under byggnadstiden,
- trafiken och förbindelselederna på arbetsplatsen,
- arbetsmetoderna,
- användningen av maskiner och anordningar,
- lyftarbeten och flyttningar,
- åtgärder som avser skydd mot fall,
- arbets- och stödställningsarbeten,
- monteringen av element, formar och andra stora konstruktioner, samt
- rivningsarbeten.
Planeringen skall på de arbetsplatser som avses i 6 § till sina centrala delar ske i skriftlig form.
8 § Planeringen av användningen av byggarbetsplatsområdet
Den som i huvudsak genomför byggprojektet skall planera användningen av byggarbetsplatsområdet, särskilt med beaktande av bl.a.
- kontors-, personal- och lagerutrymmenas antal och läge,
- placeringen av maskiner och anordningar,
- placeringen av schakt- och fyllnadsmassor,
- placeringen av lastnings-, lossnings- och lagerplatser för byggvaror och byggnadsmaterial,
- trafiken på arbetsplatsen samt dess och den allmänna trafikens anslutningar,
- förbindelse-, infarts- och transportleder samt deras underhåll,
- ordningen och snyggheten på arbetsplatsen,
- insamling, förvaring, bortförande och förstörande av avfall, samt
- brandvärn,
så att risk för olycksfall och ohälsa samt brandfara blir så små som möjligt på arbetsplatsen.
De centrala punkterna i den planering som gäller användningen av byggarbetsplatsområdet skall presenteras i en byggplatsplan, vid behov skilt för varje byggnadsskede.
3 kap. Byggnadsskedet
9 § Ledningen av byggnadsarbetet
Den som i huvudsak genomför byggprojektet skall dra försorg om den allmänna ledning på arbetsplatsen som behövs med tanke på säkerhet och hälsa samt organisera samarbetet och den ömsesidiga informationen mellan parterna, samordna verksamheten samt upprätthålla allmän snygghet och ordning på arbetsområdet.
Den som enligt 1 mom. är skyldig att sörja för de i momentet avsedda uppgifterna skall för ledningen av dessa uppgifter på arbetsplatsen utse en kompetent ansvarig person och för honom vid behov en ställföreträdare. Ytterligare skall varje arbetsgivare för ledningen och övervakningen av det arbete han låter utföra utse en för uppgiften kompetent och ansvarig person.
10 § Utförandet av byggnadsarbetet
På en gemensam byggarbetsplats skall den som i huvudsak genomför byggprojektet sörja för
verkställandet och uppföljningen av de åtgärder som föranleds av den planering som fordras enligt 7 §,
att den planering som avses i 7 § hålls vid dagsläget,
arbetsgivarnas och egenföretagarnas uppgiftsfördelning och samarbete vid förebyggandet av risker för arbetstagarnas säkerhet och hälsa och vid informeringen om eventuella faror, samt
att arbetet kan utföras säkert och utan att arbetstagarnas hälsa äventyras samt att de olika arbetsskedena kan utföras i rätt tid.
4 kap. Besiktningar på arbetsplatsen
11 § Maskiners och anordningars säkerhet
På byggarbetsplatsen skall konstateras att konstruktionen och skicket hos de maskiner, kranar och övriga lyftanordningar, lyfthjälpredskap, ställningar, element, flyttbara formar, tillfälliga stöd, personliga skyddsutrustningar och andra anordningar, som används vid byggnadsarbetet, överensstämmer med användningsändamålet och de krav som ställs på dem.
12 § Idrifttagningsbesiktning
Vid idrifttagningsbesiktningar på byggarbetsplatsen skall konstruktionen hos arbets- och skyddsställningar samt till dem ledande plankgångar besiktigas innan ställningarna tas i bruk. Härvid skall särskild uppmärksamhet ägnas stöd- och skyddskonstruktionerna.
Idrifttagningsbesiktningen skall förnyas, om ställningarna varit utsatta för hård vind, kraftigt regn eller annan särskild påfrestning, eller varit oanvända under en förhållandevis lång tid.
Ställningar får tas i bruk först då de är färdiga till de delar som skall tas i bruk och sedan de undergått idrifttagningsbesiktning.
Utöver vad som bestäms om besiktning av kranar i statsrådets beslut om trygg användning av arbetsutrustning (1403/93) skall lyftanordningar och lyfthjälpredskap besiktas på arbetsplatsen innan de tas i bruk.
13 § Säkerhetsuppföljning
På en byggarbetsplats skall medan arbetet pågår genom periodiska underhållsbesiktningar, vilka om möjligt skall förrättas minst en gång i veckan, inspekteras bl.a. arbetsplatsens och arbetsobjektens allmänna ordning, skyddet mot fall, belysning, elektrifieringen under byggnadstiden, kranar, personlyftanordningar och andra lyftanordningar, lyfthjälpredskap, byggsågar, ställningar, förbindelseleder samt hur risken för jordras och ras i schakt har förhindrats. Vid besiktningarna skall även uppmärksamhet fästas vid att de i 10 § avsedda åtgärderna vidtas vid rätt tidpunkt och att de är samordnade.
De i 1 mom. avsedda underhållsbesiktningarna kan bytas ut mot förfarandet av någon annan metod för säkerhetsuppföljning, som är lämplig för ändamålet och som godkänts av den övervakande arbetarskyddsmyndigheten.
Den som använder en kran eller en annan lyftanordning skall dagligen, samt vid behov även vid andra tidpunkter, innan arbetet påbörjas pröva hur anordningen fungerar och i synnerhet vid kall eller regnig väderlek genom provdrift förvissa sig om att bromsar och säkerhetsanordningar fungerar. Vid användning av mobil- eller lastkran skall i synnerhet säkerställas att jordgrundens bärighet är tillräcklig på den plats där kranen placeras.
14 § De som deltar i besiktningar på arbetsplatsen
De besiktningar som nämns i 11-13 §§ skall förrättas av den i 9 § avsedda ansvariga personen på arbetsplatsen eller av den som utsetts av den ansvariga personen för denna uppgift. En företrädare för arbetstagarna på arbetsplatsen, vilken dessa har utsett bland sig, skall ges tillfälle att närvara vid besiktningarna. Vid besiktning av en kran skall kranföraren närvara.
Om det är fråga om en i 12 § avsedd idrifttagningsbesiktning av en tornkran, en byggnadshiss som används för personbefordran eller en med dessa jämförbar lyftanordning, skall besiktningen ske under ledning och överinseende av en person som är förtrogen med en sådan lyftanordnings konstruktion och användning och som erhållit minst teknikerutbildning eller motsvarande.
Över besiktningarna som avses i 1 och 2 mom. skall föras protokoll eller upprättas något annat dokument, i vilket skall antecknas vem som deltagit i besiktningarna, eventuella anmärkningar och när påyrkade reparationer har utförts.
15 § Avhjälpande av fel
Fel som konstateras vid de besiktningar som avses i 11-13 §§ och som kan äventyra säkerheten vid arbetet skall avhjälpas omedelbart och alltid innan en maskin, en anordning eller ett redskap tas i bruk.
5 kap. Allmänna arbetarskyddsföreskrifter för arbetsplatsen
16 § Belysning
På byggarbetsplatsen och i synnerhet vid förbindelse- och transportleder skall finnas tillräcklig och lämplig såväl allmän som lokal belysning. Bländning samt stora och plötsliga variationer i belysningen skall undvikas.
Vid sådana jord- och vattenbyggnadsarbeten, vid vilka anordnande av annan belysning inte skäligen kan fordras, såsom vid stenbrytning i tunnel, samt vid andra motsvarande arbeten, får med avvikelse från bestämmelserna i 1 mom. användas arbetsmaskinens egen belysningsanordning eller en belysningsanordning som arbetstagaren medför.
17 § Fara för brand och explosion
Arbetet skall ordnas så att brandrisken är så liten som möjligt. På en arbetsplats skall finnas nödvändiga eldsläckningsredskap, brandalarmanordningar och säkerhetsskyltar, beträffande vilkas art och antal man vid behov skall vända sig till brandmyndigheterna. På arbetsplatsen skall även finnas nödvändiga anvisningar med tanke på eldsvåda. Den ansvariga person som avses i 9 § skall se till att på arbetsplatsen finns ett tillräckligt antal personer som är förtrogna med första släckning.
Vid hantering och förvaring av sådana ämnen som utvecklar gas eller damm som antänds explosivt skall försorg särskilt dras om tillräckliga skyddsåtgärder, såsom ventilation och förbud mot att handskas med eld, eller på annat sätt fortgående sörjas för att fara för brand eller explosion blir så liten som möjligt.
18 § Nödutrymningsvägar
I händelse av fara skall arbetstagarna snabbt och så säkert som möjligt kunna utrymma alla arbetsställen. Nödutrymningsvägarna skall vara fria från hinder och så direkt som möjligt leda till ett säkert område så att de när som helst kan användas utan olägenhet.
19 § Fysisk belastning
Arbetsmetoden och arbetsutrustningen skall väljas så att den inte orsakar överbelastning särskilt då det är fråga om långvarig användning eller upprepade prestationer. Arbetsutrustningen skall användas så att faror och olägenheter orsakade av lyft och överbelastande arbetsställningar kan förebyggas och minskas. Tunga vågräta flyttningar skall i mån av möjlighet utföras med ett lämpligt transportmedel. Vid lodräta flyttningar skall vid behov användas lyftanordningar och lyfthjälpredskap.
20 § Arbetshygieniska olägenheter
Maskiner och anordningar som används på en byggarbetsplats skall vara sådana att den fara och olägenhet som dessa åstadkommer genom buller eller andra fysikaliska faktorer är så liten som möjligt. Arbetstagarna skall skyddas mot kemiska och fysiska olägenheter genom åtgärder som i första hand inriktar sig på maskiner, arbetsredskap, arbetsmetoder och arbetsmiljö.
Innan arbete i en brunn, tunnel, cistern eller ett därmed jämförbart utrymme påbörjas, skall man försäkra sig om att luften innehåller tillräckligt med syre och att den inte är förorenad i sådan mån att den kan skada arbetstagarna. Luftens halt av syre och föroreningar skall vid behov mätas. Arbetsutrymmet skall vid behov ventileras.
21 § Behovet av personlig skyddsutrustning i byggnadsarbete
Utöver vad som bestäms i statsrådets beslut om val och användning av personlig skyddsutrustning i arbetet (1407/93) skall i byggnadsarbete beaktas vad som föreskrivs i 2-5 mom.
På en byggarbetsplats skall användas skyddshjälm när arbetet utförs under sådana förhållanden att det finns risk för stötar eller slag mot huvudet. Vid behov skall hjälmen förses med en innerhuva.
Säkerhetsbälte av lyftseletyp med lina skall användas vid arbete, där det finns risk för fall. Måste linans längd ständigt regleras, skall en säkerhetslina med automatisk lininställning användas.
På en byggarbetsplats skall till skydd för fötterna i allmänhet användas skor med stadiga sulor. Vid behov skall användas skyddssulor i skorna eller skyddsskor. Vid golvarbeten och andra motsvarande arbeten skall knäskydd användas.
Vid arbete under jord eller annars i mörker eller i skymning på ett område där fordon eller arbetsmaskiner används skall tillsammans med klädseln användas reflexer, västar av reflekterande material eller jämförbar utrustning. Vid arbete på väg- eller gatuområde eller på andra trafikerade platser skall användas skyddsklädsel eller utrustning som har klart urskiljbara färger och, när arbetet utförs i mörker eller skymning, har försetts med reflekterande material. Reflexerna skall vara väl synliga och i första hand höra till eller vara fästa på arbetskläderna. Vid behov skall hjälmen målas med reflexfärg eller på annat sätt märkas, så att den lätt kan upptäckas från alla håll.
22 § Första hjälpen
Kan på grund av särskilda omständigheter på arbetsplatsen den som drabbats av olycksfall eller plötslig sjukdom inte snabbt fås under vård, skall på arbetsplatsen finnas de hjälpmedel som behövs för hans förflyttning, såsom en bår, en person som är förtrogen med lämnande av första hjälpen samt ett för vården lämpligt utrymme.
Är arbetet förenat med en överhängande fara för drunkning, olycksfall genom förgiftning, skall på arbetsplatsen finnas ändamålsenliga redskap för livräddning samt en person som är förtrogen med användningen av dessa.
I arbete där risken för olycksfall är extra stor skall arbetstagaren för att säkra att han i en olycksfallssituation snabbt får första hjälpen vara inom syn- eller hörhåll med en annan person antingen fortlöpande eller regelbundet med korta intervaller. Kontakten kan också ordnas med hjälp av något kommunikationsmedel.
23 § Byggarbetsplatsernas personalutrymmen
Arbetsgivarna skall var och en för sin del, om det med hänsyn till antalet arbetstagare eller arbetets art och varaktighet är nödvändigt, sörja för att på arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet finns tillräckligt med
duglit dricksvatten samt rena och ändamålsenliga dricksanordningar,
tjänligt, tillräckligt varmt tvättvatten och en tvättanordning samt, då det är påkallat av särskilda förhållanden, tillräckligt med tvätt- och torktillbehör,
ändamålsenligt utrustade utrymmen för ombyte, förvaring och torkning av kläder; för ombyte av kläder skall det finnas skilda utrymmen för män och kvinnor,
för måltider reserverat och inrett avskilt utrymme och, om lagad mat ej tillhandahålls på arbetsplatsen, anordningar där medförd mat och dryck kan förfaras och uppvärmas samt
ändamålsenligt utrustade och rena toaletter.
Utrymmen som reserverats för måltider samt för kläder skall ha tillräckligt effektiv ventilation och en lämplig temperatur av minst ungefär +18 °C. Utrymmena skall städas dagligen.
6 kap. Ställningar, arbetsplattformar och förbindelseleder
24 § Arbets- och skyddsställningar
För arbetstagarna skall anordnas behövliga arbets- och skyddsställningar vid alla arbeten som annars inte kan utföras på ett säkert sätt.
Ställningarna skall planeras och byggas så att de är tillräckligt hållfasta, avsträvade och stabila i alla skeden av uppmonteringen och nedmonteringen samt vid användningen av dem. Ställningarna skall ha sådant underlag att menliga sättningar och förskjutningar inte uppstår. Ställningarna skall ha ändamålsenliga och säkra arbetsplattformar och vägar upp till ställningarna.
Tillräcklig hållfasthet hos ställningarna konstateras utgående från helhets- eller dellösningar i standarder, bruksanvisningar för elementställningar eller övriga motsvarande dokument. Om sådana helhets- eller dellösningar inte används, skall en sakkunnig ges i uppdrag att göra hållfasthetsberäkningar och ritningar för ställningarna och för förbindelseledernas konstruktioner. Ställningarna och de till dem hörande anordningarna skall monteras upp i enlighet med de ovan avsedda planerna.
Ställningarnas högsta tillåtna last skall på ett lämpligt sätt, t.ex. med en skylt eller bricka, meddelas dem som använder ställningarna.
25 § Anordnande av förbindelse- och transportleder samt arbetsplattformar
På alla arbetsställen på en byggarbetsplats skall ordnas säkra arbetsplattformar samt ett tillräckligt antal säkra och vid behov tydligt utmärkta och lämpliga förbindelse- och transportleder, som skall hållas i sådant skick att risk för halkning och snubblande blir så liten som möjligt.
En arbetsplattform skall vara tillräckligt bred för det avsedda arbetet. I fråga om arbetsplattformens bredd skall även placeringen och transporten av material beaktas.
Trappor och förbindelseleder skall vara minst 0,6 meter breda. Landgångar skall vara minst 1,0 meter breda. Stegar får inte användas som arbetsunderlag. Stegar får användas endast som tillfälliga förbindelseleder, för fastsättning och löstagning av lyfthjälpredskap samt för andra motsvarande kortvariga arbeten av engångsnatur. Stegarna får vara högst 6 meter långa.
Järn, bultar och övriga föremål som skjuter ut ur konstruktioner och som kan medföra risk för olycksfall skall i mån av möjlighet kapas, täckas eller böjas.
26 § Skydd mot fall från höjd
I arbete som utförs på hög höjd skall användas arbetsplattformar med skydd mot fall eller personlyftanordningar, skyddsnät eller andra fallskyddskonstruktioner som fästs vid konstruktionerna. Är det på grund av arbetets art inte möjligt att använda sådana anordningar och konstruktioner, skall de som utför arbetet använda för ändamålet lämpliga säkerhetsbälten med lina, som skall fästas på ett säkert sätt.
De fria sidorna av sådana arbetsplattformar och förbindelseleder från vilka fallhöjden är mer än 3 meter, samt även andra ställen där särskild risk för olycksfall eller drunkning föreligger, skall vara försedda med skyddsräcke eller andra skyddskonstruktioner. Ställningarnas arbetsplattformar skall förses med räcken om fallhöjden är över 2 meter. Då gjutningsarbeten utförs från övre kanten av en flyttbar form på högre höjd än 2 meter, skall för gjutningen anläggas en arbetsplattform försedd med räcken. De fria sidorna av trappor och trapplan skall i hela sin längd förses med skyddsräcken. Trappor där skyddsräcke inte behövs skall vid behov förses med en särskild handledare.
Skyddsräcken som är till för att förhindra att arbetstagare faller ned skall vara försedda med över- och mellanledare samt vid behov fotlist. Fotlist skall alltid användas i skyddsräcken ovanför förbindelseleder och vägar upp till ställningarna. Ställningsräcken skall ha fotlist. Räckena skall vara minst 1 meter höga. Ledarna skall placeras så att det fria lodräta utrymmet inte under någon ledare är större än 0,5 meter. Räckena får även ersättas med andra skyddskonstruktioner som medför motsvarande säkerhet, såsom ändamålsenliga plattor och nät.
Konstruktioner till skydd mot fall, såsom skyddsräckenas överledare, räckstolpar och motsvarande konstruktioner, skall byggas så att de i de riktningar där risk för fall föreligger tål den påfrestning som förorsakas av en punktbelastning om 1,0 kN, som placerats så oförmånligt som möjligt.
Alla i samband med bygget förekommande schakt och andra öppningar, i vilka människor eller material löper fara att störta ned, skall antingen inhägnas med räcken som har fotlist eller tillslutas med lock. Skyddslocken skall märkas ut tydligt, t.ex. målas, så att de skiljer sig från omgivningen. Skyddslocken skall placeras så att de inte kan flytta på sig.
27 § Skydd mot fallande föremål
Om byggnadsmaterial eller byggnadsavfall kan falla ned på arbetsställen eller förbindelseleder, skall som skydd anordnas ändamålsenliga räcken, stängsel, skyddstak eller andra säkerhetsanordningar.
Ett skyddstak ovanom en genomgångsöppning skall i regel placeras på samma höjd som öppningens övre kant, och skall sträcka sig minst 1,5 meter utanför konstruktionen samt 0,5 meter på vardera sidan om öppningen. Skyddstakets yttre kant skall vid behov vara försedd med en skyddskant.
Om säkerhetsanordningarna inte är uppsatta på sin plats, skall tillträdet till det farliga området förhindras på ett betryggande sätt t.ex. med hjälp av en vakt.
28 § Körvägar samt lossnings-, lastnings- och upplagringsplatser
Körvägar samt lossnings- och lastningsplatser på byggarbetsplatser skall anläggas så att de motsvarar de krav som föranleds av storleken och arten av den belastning de utsätts för. Körvägar skall byggas så att fordon hindras att glida av vägen. Körvägar skall anläggas så att de inte i onödan korsar arbetsplatsens förbindelseleder. Begränsningar i fråga om trafiken skall anges med belastnings- och andra trafikmärken.
Lossnings- och lastningsplatserna för byggvaror skall placeras så att element, formar och byggvaror inte då de lyfts till lagret lyfts över arbetstagarna.
7 kap. Maskiner och lyftanordningar
29 § Säkerhet och placering
Maskiner och andra tekniska anordningar som används vid byggnadsarbete skall lämpa sig för sitt ändamål och vara tillräckligt hållfast konstruerade och så skyddade att de inte är till fara för dem som använder anordningarna eller för andra som uppehåller sig på arbetsplatsen.
Vid placering av en maskin eller annan teknisk anordning skall beaktas att användningen blir så riskfri som denna förutsätter och att tillräckligt stort utrymme finns för användningen.
En lyftanordning skall placeras så att dess användare om möjligt fortgående kan övervaka lastens rörelser. Lyftanordningar skall ha ett sådant underlag och vara så förankrade eller stöttade att de inte vid användning rubbas så att fara uppstår. Vid placeringen av en kran skall jordgrundens bärighet utredas, och vid behov de åtgärder vidtas som behövs för att kranens stabilitet inte skall äventyras.
Maskiner som arbetar på väg- och gatuområden samt på andra platser med trafik skall skilja sig från övriga fordon i trafiken. Mellan arbetsmaskinerna och den övriga trafiken skall vid behov finnas tillräckliga skyddszoner.
När det finns särskild anledning att se upp för en maskin eller anordning som används vid byggnadsarbete, skall denna jämte det farliga området avskiljas från omgivningen genom en lämplig inhägnad eller på något annat sätt. Om detta inte kan ske, skall maskinen eller anordningen förses med synliga, hållbara och ändamålsenliga varningsanslag på lämplig plats.
30 § Belastningen av lyftanordningar och lyfthjälpredskap
Lyftanordningar och lyfthjälpredskap, såsom lyftstroppar, lyftbalkar, klämsaxar eller motsvarande skall förses med en identifieringsbricka, som upptar de uppgifter som behövs för identifieringen av anordningen eller redskapet samt en tydlig anteckning om den största tillåtna belastningen och andra beteckningar som är nödvändiga med avseende på säkerheten. En lyftanordning eller ett lyfthjälpredskap som saknar anteckning om den största tillåtna belastningen får inte användas utan tillförlitlig utredning.
En lyftanordning eller ett lyfthjälpredskap får inte överbelastas.
31 § Lyft
För svåra lyftarbeten skall vid behov uppgöras en särskild lyftarbetsplan. En lyftarbetsplan skall alltid uppgöras då fler än en kran används samtidigt för att lyfta lasten.
Om den som använder en kran eller annan lyftanordning inte fortgående kan övervaka lastens rörelser, skall han biträdas av en signalman.
Väderleksförhållandenas inverkan på säkerheten vid lyftarbetet skall innan lyftarbetet påbörjas utredas särskilt.
Vid koppling och stroppning av last skall särskild omsorg iakttas för förhindrande av att lasten rasar eller går isär.
32 § Personlyft
Personbefordran med kran, bygghiss, schaktningsmaskin, truck och med dem jämförbara anordningar är förbjuden, om inte anordningen i fråga uttryckligen har planerats och utrustats så att den lämpar sig för personbefordran. Bygghissar som är avsedda för syft av material skall förses med en skylt som förbjuder personbefordran.
En personlyftanordning skall lämpa sig för sitt ändamål. Innan anordningen används skall det kontrolleras att dess konstruktion är i skick, att arbetsunderlagets eller jordgrundens bärighet bibehålls och att arbetsområdet vid personlyftanordningen är säkert.
Bruksanvisningen för den personlyftanordning som används skall finnas på arbetsplatsen. Det skall säkerställas att arbetstagarna kan använda personlyftanordningen tryggt och enligt bruksanvisningarna. Särskild uppmärksamhet skall ägnas kontrollen av kranens stödkonstruktioner, manövrerings- och säkerhetsanordningarnas funktion samt eventuella begränsningar i arbetsrörelserna. Innan personlyftanordningen tas i bruk skall manövrerings- och säkerhetsanordningarnas funktion prövas.
8 kap. Elmaterial
33 § Elarbeten under byggnadstiden
I ellagen (319/79) och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den finns stadganden om säkerheten vid elarbeten och utförandet av dem.
Elmateriel, såsom kablar, fördelningscentraler och belysningsarmaturer skall placeras så att de inte lätt går sönder och inte heller medför risk för att någon snubblar över dem eller risk för elektriska stötar.
Kablar på körvägar skall antingen på ett ändamålsenligt sätt skyddas mot de påfrestningar som fordonen förorsakar, eller hängas upp tillräckligt högt.
Om det på en arbetsplats eller i dess närhet finns sådana oisolerade ledningar som inte kan flyttas eller göras spänningslösa för den tid arbetet pågår, skall direkt och indirekt risk för olycksfall genom elektricitet förebyggas med hjälp av skyddskonstruktioner eller på annat sätt. Det skall ses till att betryggande avstånd inte heller underskrids när kranar och andra motsvarande anordningar rör sig.
34 § Förhållanden då elmateriel används
När elmateriel hanteras under synnerligen farliga förhållanden, såsom i våta arbetsutrymmen, inne i trånga metallcisterner och på därmed jämförbara ställen, skall särskilda säkerhetsåtgärder vidtas i fråga om de anordningar som används, den skyddsutrustning som behövs eller den tillåtna spänningen, enligt vad som bestäms särskilt i säkerhetsbestämmelserna för elbranschen.
9 kap. Tilläggsbestämmelser för vissa slag av arbeten
A. Jord- och vattenbyggnadsarbeten
35 § Skyldighet att planera och lämna förhandsuppgifter
Innan schaktningsarbete påbörjas skall markens beskaffenhet utrönas och uppgifter inhämtas för att lokalisera de kablar, ledningar och rör som finns på platsen.
Då risken för ras som förorsakas av markens beskaffenhet samt jordmassornas stabilitet är svår att bedöma, får schaktningsarbete inte påbörjas, om inte en plan för stödkonstruktioner eller andra skyddsåtgärder har uppgjorts av en kompetent person.
Byggande, utplacering, förändring eller nedmontering av en fångdamm eller kassun skall ske under direkt övervakning av en kompetent person som är förtrogen med en sådan konstruktion och dess användning. En fångdamm eller kassun skall vara tillräckligt hållfast samt försedd med sådan utrustning att arbetstagarna kan sätta sig i säkerhet vid en eventuell inströmning av vatten eller annat ämne.
36 § Schaktningsarbeten och stödkonstruktioner för schakt
Schaktningsarbete skall utföras på ett säkert sätt med beaktande av markens beskaffenhet, schaktets djup, släntens lutning och belastning samt riskfaktorer som föranleds av vatten och skakningar som förorsakas av trafik.
Om ett olycksfall kan inträffa till följd av ras, skall schaktväggen göras lutande, indelas i avsatser eller stödjas.
Särskilda åtgärder för att förebygga olycksfall genom ras skall vid behov vidtas med anledning av regn, torka eller tjällossning. På samma sätt skall förfaras när schaktning sker i lös jord, när ett smalt schakt med större djup än 2,0 meter grävs, när i anslutning till schaktet eller i dess närhet utförs arbete som ger upphov till skakningar, eller när schaktet påverkas av tung fordonstrafik. Vid schaktning under eller invid en byggnad eller ett annat byggverk skall likaså tillräckliga stödåtgärder särskilt vidtas i förväg för förhindrande av ras.
37 § Farligt område intill jordbyggnadsmaskiner
På platser där jordbyggnadsmaskiner används skall ses till att ingen befinner sig på ställen som kan vara farliga. Fara som orsakas av backande fordon skall på lämpligt sätt förhindras. Vid behov skall backningsvarnare, lämpliga förbudsskyltar, inhägnader och andra säkerhetsanordningar användas eller maskinens arbete på det farliga området avbrytas. När föraren lämnar förarutrymmet skall han försäkra sig om att maskinen eller dess anordningar inte orsakar risk för olycksfall.
Fordon, jordbyggnadsmaskiner samt lyft- och andra anordningar skall placeras på betryggande avstånd från schaktkanten med beaktande av markens beskaffenhet och schaktets djup. Trafiken skall ledas tillräckligt långt från schaktkanten med hjälp av lämpliga avvisarbommar och hinder.
När en grävmaskin eller traktorgrävare används för montering av avloppsrör eller andra element i samband med grävningsarbete, skall i synnerhet tillses att ingen befinner sig på farliga platser och att anordningen är försedd med en tillförlitlig lyftkrok. Den största tillåtna lasten för en grävmaskin vid lyftarbete skall bestämmas på ett tillförlitligt sätt.
Jordbyggnadsmaskinens förare och andra arbetstagare skall ges särskild undervisning och handledning i fråga om de riskmoment som förekommer i samband med av jordbyggnadsmaskiner och om åtgärder för förebyggande av fara.
B. Elementarbeten och formarbeten
38 § Planering
Den som i huvudsak genomför byggprojektet skall se till att för arbete med montering av element uppgörs en monteringsplan. I monteringsplanen skall åtminstone anges i vilken ordning monteringen skall ske, de krav som ställs på lyftanordningarna samt åtgärderna för förebyggande av fall. När planen görs upp skall vid behov elementens tillverkare och planerare kontaktas. I fråga om monteringsordningen skall bevarandet av stabiliteten under byggnadstiden beaktas.
Vid uppskattning av den vindkraft som belastar elementens och formarnas stödjande anordningar och av lagerställningarnas stabilitet skall utgås ifrån att vindens hastighetstryck är minst 500 N/m 2 , vilket motsvarar en vindhastighet om cirka 28 m/s.
39 § Arbetstagarnas yrkesskicklighet samt undervisning och handledning av arbetstagare
Den som monterar upp element och formar skall ha en yrkesskicklighet som är tillräcklig för att han korrekt skall kunna hantera elementen och utföra monteringsarbetets olika skeden.
Innan monteringsarbetet påbörjas skall man försäkra sig om att arbetstagaren känner till monteringsplanen. Arbetstagaren skall vid behov informeras om innebörden av säkerhetsbestämmelserna och säkerhetsanvisningarna samt få annan sådan undervisning och handledning som arbetet och arbetsförhållandena kräver. Innan nya elementtyper och formtyper uppmonteras skall arbetets gång och därmed förknippade risker samt förebyggandet av dem klargöras för arbetstagaren.
40 § Hanteringen av element och formar
Element och flyttbara formar skall ha en sådan hållfasthet och vara stöttade på ett sådant sätt att elementen och formarna inte orsakar fara då de transporteras, lastas av, lagras eller monteras.
Element skall granskas okulärt före uppmonteringen. Användbarheten hos ett felaktigt element skall utredas särskilt.
Särskild uppmärksamhet skall fästas vid stabiliteten hos elementens och formarnas lagerställningar. På stabiliteten inverkar vindens tryck, markens uppmjukning eller förskjutning till följd av vattendränkning på grund av is- eller tjälsmältning eller regn, markens upptorkning samt hur vågrätt underlaget är. I samband med lastnings- och lossningsarbete skall särskilt beaktas lastnings- och lossningsplatsens lämplighet samt den ordning, i vilken arbetena utförs.
Minimibredden på förbindelseleden i en lagerställning får med avvikelse från bestämmelserna i 25 § vara minst 0,4 meter.
41 § Stödjande av element och formar
Element och formar skall stödjas så att de inte stjälper eller faller ned på grund av trycket från last som flyttas eller vindtrycket.
Belastningens ojämna fördelning då elementet lyfts samt det sätt på vilket det lyfts skall beaktas.
När flakformiga element stöttas endast från en sida skall sådana justerbara rörstöttor användas att både de och deras fästen tål såväl tryck som drag, och att de utan att äventyra elementets stabilitet tillåter att dess montering även senare justeras, eller användas andra, med tanke på säkerheten likvärdiga anordningar.
När en snedstötta används som stöd för en väggform, skall den vara tillräckligt hållfast med hänsyn till formens vikt samt vindtrycket och övriga stjälpande krafter. Utöver stämparna skall till stöd för formarna vid behov användas tillräcklig förankring.
42 § Risker på grund av fall och fallande föremål
Vid uppmontering av element får skyddsräcken som hindrar monteringen tas bort först omedelbart före ifrågavarande monteringsskede. När skyddsräcken avlägsnats skall arbetstagarnas säkerhet garanteras på något annat ändamålsenligt sätt.
För undvikande av fara som orsakas av byggnadsdelar eller monteringsredskap som eventuellt faller ned under monteringen av element skall mellan en förbindelseled, ett arbetsställe eller annat motsvarande ställe och byggnadsstommen eller föremålet för montering lämnas ett tillräckligt stort skyddsområde, inom vilket fortgående arbete eller vistelse inte är tillåten under pågående monteringsarbete.
Är det på grund av byggobjektets läge eller annan orsak inte möjligt att ordna ett i 2 mom. avsett område, skall genom andra åtgärder i synnerhet säkerställas att ingen arbetar eller rör sig nedanom monteringsobjektet medan montering pågår. Vid uppmontering av element omedelbart ovanom passager som leder in i byggnaden skall säkerställas att ingen rör sig i passagen medan monteringsarbetet pågår.
C. Rivningsarbeten
43 § Planering av och metoder för rivningsarbeten
Rivningsarbeten skall planeras så att de kan utföras på ett säkert sätt. När stora bärande konstruktioner eller annars farliga objekt rivs skall arbetet utföras under direkt övervakning av en kompetent person.
En rivningsarbetsplats skall på de ställen detta är nödvändigt avskiljas från andra områden.
Innan rivningsarbetet påbörjas skall ses till att sådana el-, gas- och andra ledningar samt rör och behållare som kan orsaka olycksfall i samband med rivningsarbetet är avbrutna, avstängda eller på ett säkert sätt tömda eller vid behov sköljda.
Vid rivningsarbeten skall särskilda åtgärder vidtas för förhindrande av att arbetstagare faller ned och för undvikande av den risk fallande och stjälpande föremål medför. För rivningsarbetet skall konstruktionernas och byggnadsdelarnas egenskaper, hållfasthet och skick utredas, så att arbetet kan utföras på ett säkert sätt och utan risk för arbetstagarnas hälsa. Arbetet skall utföras i sådan ordning att byggverket inte störtar samman. Bärande eller stödjande konstruktioner får inte rivas förrän en tillräcklig uppstöttning eller förbindning anordnats. Bjälklag och andra konstruktioner får inte under rivningsarbetet belastas så att säkerheten äventyras.
Förflyttning och lagring av varor och byggnadsdelar skall ordnas så att de riskfaktorer som hanteringen av dessa medför blir så små som möjligt.
Om rivning av konstruktioner som innehåller ämnen som är farliga för hälsan, såsom asbest, bestäms särskilt.
44 § Rivningsavfall
Förflyttningen av tegel, betongstycken och övriga föremål som lossnar vid rivning skall ske på ett säkert sätt. Dammande material skall genom tillräckligt täta rör lämpas ned i ett skyddat utrymme eller direkt i ett fordon, eller hopsamlas och föras bort i säckar eller kärl.
Damm skall avlägsnas med hjälp av ventilation, punktutsugning eller andra ändamålsenliga åtgärder. Vid behov skall spridningen av damm förhindras med hjälp av skyddsväggar under den tid arbetet pågår. Dammet skall avlägsnas från arbetsutrymmena tillräckligt ofta.
10 kap. Särskilda föreskrifter
Allmänna skyldigheter för planerare och tillverkare av element och formar
45 §
Vid planering och tillverkning av element och formar skall ses till att nödvändiga skydds-, stöd- och lyftanordningar kan fästas vid dem och även vid behov lösgöras.
Brottbelastningen hos en anordning som anbringats i ett element för att detta skall kunna lyftas samt hos anordningens fäste skall vara minst fyra gånger den tyngd med vilken elementets vikt belastar anordningen och fästet.
Stålelement som väger mer än 5 000 kilogram skall förses med lyftkrokar, ifall inte planeraren har bestämt att de skall lyftas på ett annat tillräckligt säkert sätt.
Ett element skall förses med en ändamålsenlig beteckning, av vilken framgår de uppgifter som behövs för elementets identifiering och hantering. På element och flyttbara formar vilkas vikt överstiger 1 000 kilogram skall vikten tydligt anges.
46 § Närmare föreskrifter samt undantag
Närmare föreskrifter om tillämpningen av detta beslut utfärdas vid behov av arbetsministeriet. Den behöriga arbetarskyddsmyndigheten kan av särskilda skäl bevilja undantag från bestämmelserna i detta beslut, under förutsättning att syftet i bestämmelserna fylls på annat sätt.
47 § Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft den 1 oktober 1994.
Genom detta beslut upphävs statsrådets beslut av den 29 april 1969 innefattande ordningsregler för byggnadsarbet (274/69) jämte ändringar. Social- och hälsovårdsministeriets beslut av den 27 september 1984 om säkerhetsföreskrifter för elementbyggande (697/84), som utfärdats med stöd av det upphävda beslutet, förblir dock i kraft till dess något annat bestäms.
Gemensamma EES-kommitténs beslut den 21 mars 1994, Nr 7/94. Bilaga XVIII till EES-avtalet: rådets direktiv 92/57/EEG
Helsingfors den 23 juni 1994
Arbetsminister Ilkka Kanerva Överinspektör Toivo Niskanen
INNEHÅLL I DEN FÖRHANDSANMÄLAN SOM AVSES I 6 § STATSRÅDETS BESLUT OM SÄKERHETEN VID BYGGNADSARBETEN
1. Datum
2. Byggarbetsplatsens fullständiga adress
3. Byggherrens (eller byggherrarnas) namn och adress
4. Typ av projekt och typ av utförande
5. Byggherre/byggherrens kontaktperson
6. Huvudentreprenör/huvudentreprenörens kontaktperson
7. Ansvarig person som avses i 9 §
8. Planerat datum för byggstart och planerad avslutning
9. Uppskattat maximiantal och genomsnittligt antal arbetstagare på byggarbetsplatsen
10. Planerat antal arbetsgivare och egenföretagare på byggarbetsplatsen
11. Utsedda arbetsgivares och egenföretagares namn och adress
12. Andra behövliga uppgifter
ARBETEN SOM AVSES I 7 § STATSRÅDETS BESLUT OM SÄKERHETEN VID BYGGNADSARBETEN, VILKA MEDFÖR SÄRSKILDA RISKER FÖR ARBETSTAGARNAS SÄKERHET OCH HÄLSA
1. Arbete som utsätter arbetstagarna för risk att begravas under jordmassor, sjunka ned i jord eller falla från höjder, då denna risk allvarligt ökas genom arbetets eller arbetsmetodernas natur eller miljön på arbetsstället eller byggarbetsplatsen.
2. Arbete där arbetstagarna exponeras för kemiska eller biologiska ämnen som medför särskild fara för arbetstagarnas hälsa och säkerhet eller som i lagstiftningen omfattas av krav på periodisk hälsokontroll.
3. Arbete där arbetstagarna exponeras för sådan joniserande strålning som förutsätter inrättande av kontroll- eller övervakningsområden enligt vad som fastställs särskilt.
4. Arbete i närheten av högspänningsledningar.
5. Arbete som medför drunkningsrisk.
6. Arbete i brunnar och tunnlar samt markarbete under jord.
7. Arbete vid vilket dykarutrustning används.
8. Arbete som utförs i tryckluftskassun.
9. Arbete vid vilket sprängämnen används.
10. Arbete vid vilket montering eller nedmontering av tunga prefabricerade element ingår.
11. Rivning av konstruktioner, byggnadsdelar eller material.
12. Arbete på väg- och gatuområden.