886/1993

Registerbyråerna skall ge var och en som upptas i befolkningsdatasystemet en personbeteckning i samband med den första registreringen.

Personbeteckningen består av födelsetid, individuellt nummer och kontrollbeteckning, i nämnd ordning.

Födelsetiden betecknas med sex siffror, av vilka den första och den andra anger dagen, den tredje och den fjärde månaden, den femte årtiondet och den sjätte året. Efter födelsetiden finns bokstaven A för dem som är födda den 1 januari 2000 eller därefter, ett bindestreck (-) för dem som är födda på 1900-talet och ett plustecken (+) för dem som är födda på 1800-talet. (31.1.1997/84)

Personer som har samma födelsetid skiljs från varandra med individuellt nummer. Det individuella numret fastställs som ett tresiffrigt tal, som är udda för män och jämnt för kvinnor.

Kontrollbeteckningen utgörs av en siffra eller en bokstav. Den fås genom att det niosiffriga tal som bildas av födelsetiden och det individuella numret divideras med 31, varvid kontrollbeteckningen bestäms i enlighet med resten på följande sätt:

Är personbeteckningen oriktig, skall registerbyrån utan dröjsmål ge personen i fråga en ny personbeteckning. En personbeteckning som visat sig vara oriktig får inte ges någon annan.

Den elektroniska kommunikationskoden för en fysisk person består av åtta siffror och en kontrollbeteckning. Kontrollbeteckningen utgörs av en siffra eller en bokstav. Kontrollbeteckningen räknas fram genom att det åttasiffriga talet divideras med 31, varvid kontrollbeteckningen fastställs så som anges i 2 § 4 mom.

Om den elektroniska kommunikationskoden är felaktig, skall Befolkningsregistercentralen omedelbart ge personen i fråga en ny kommunikationskod. En kommunikationskod som har konstaterats vara felaktig får inte ges till någon annan.

Om finska medborgare registreras i befolkningsdatasystemet förutom personbeteckningen

Om en sådan familjemedlem till en finsk medborgare som inte upptagits i befolkningsdatasystemet kan dessutom registreras adressen och dödstiden, om det är nödvändigt på grund av en internationell konvention som är bindande för Finland eller av något annat särskilt skäl och om det finns en tillförlitlig utredning om uppgifterna.

I befolkningsdatasystemet kan också göras sådana kundanteckningar som behövs i samband med datatjänster.

Angående en utlänning med hemkommun i Finland registreras i befolkningsdatasystemet i tillämpliga delar de i 4 § stadgade uppgifter om vilka det finns tillförlitlig utredning. (16.5.1994/352)

Angående andra utlänningar som upptas i befolkningsdatasystemet kan registreras sådana i 4 § stadgade uppgifter som behövs på grund av boende eller arbete i Finland, för uppfyllande av förpliktelserna i någon internationell konvention som är bindande för Finland eller av något annat särskilt skäl, om det finns en tillförlitlig utredning om dessa uppgifter.

I befolkningsdatasystemet registreras dessutom med stöd av 31 § 1 mom. lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (493/1999) anmälda uppgifter om domstolsbeslut som gäller förordnande eller befriande av företrädare i fråga om barn som fått uppehållstillstånd. (28.7.1994/831)

Den verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård vid vilken förlossningen har skett skall göra anmälan om barn som fötts levande till befolkningsdatasystemet.

En läkare, barnmorska, hälsovårdare eller sjukskötare som bistått modern vid förlossning som skett någon annanstans än vid en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård skall göra anmälan om barn som fötts levande till befolkningsdatasystemet.

Har barnet fötts under andra förhållanden än de som avses i 1 eller 2 mom., skall modern eller den i vars vård barnet är anmäla födelsen till en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård eller till en läkare, barnmorska, hälsovårdare eller sjukskötare, som skall anmäla födelsen vidare till befolkningsdatasystemet.

Verksamhetsenheten för hälso- och sjukvård eller en ovan nämnd yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall göra i 1–3 mom. avsedd anmälan om barnets födelse till den magistrat inom vars verksamhetsområde modern har sin hemkommun senast dagen efter förlossningen eller senast dagen efter det att uppgiften om barnets födelse har anmälts till verksamhetsenheten eller den yrkesutbildade personen inom hälso- och sjukvården. Om modern inte har hemkommun i Finland eller om uppgiften om hemkommun saknas, skall anmälan göras till den magistrat inom vars verksamhetsområde barnet har fötts.

Anmälan till befolkningsdatasystemet kan även göras via datakommunikation eller i annan maskinläsbar form.

Efter att ha fått i 5 a § avsedd anmälan om ett barns födelse eller anmälan om ett barn som fötts utomlands skall magistraten utan dröjsmål registrera uppgifterna i befolkningsdatasystemet.

Barnets föräldrar eller vårdnadshavare skall inom två månader efter barnets födelse till befolkningsdatasystemet anmäla barnets namn och modersmål. Magistraten skall utan dröjsmål registrera uppgifterna i befolkningsdatasystemet.

Efter att ha fått i 19 § eller 21 a § förordningen om utredande av dödsorsak (948/1973) avsedd anmälan om att en person har dött eller, om personen har dött och blivit begraven utomlands, dödsattesten i original eller annan tillförlitlig utredning av dödstiden skall magistraten utan dröjsmål registrera uppgiften om dödsfallet i befolkningsdatasystemet.

När magistraten har fattat beslut om dödförklaring skall den utan dröjsmål registrera uppgiften om beslutet i befolkningsdatasystemet.

6 § har upphävts genom F 16.5.1994/352 .

7 § har upphävts genom F 16.5.1994/352 .

8 § har upphävts genom F 16.5.1994/352 .

9 § har upphävts genom F 16.5.1994/352 .

När andra uppgifter än de uppgifter som anges i 10 a § 3 mom. i befolkningsdatalagen, registreras om en utlänning i befolkningsdatasystemet, skall utlänningen för magistraten i den kommun där han eller hon bor förete ett resedokument, en födelseattest, ett äktenskapsintyg eller någon annan tillförlitlig utredning om de uppgifter som skall registreras och som har utfärdats av behörig myndighet i utlänningens hemland eller vistelseland samt ett dokument som visar att vistelsen är laglig, om ett sådant dokument krävs enligt utlänningslagen (301/2004) .

Den myndighet som tar emot en utlännings anmälan skall kontrollera identiteten hos den utlänning som gjort anmälan med hjälp av ett gällande pass eller annat tillförlitligt identitetsbevis och att vistelsen är laglig med hjälp av ett dokument som visar att vistelsen är laglig, om ett sådant dokument krävs enligt utlänningslagen. Myndigheten skall dessutom kontrollera att uppgifterna om utlänningen inte tidigare har registrerats i befolkningsdatasystemet.

Den myndighet som avses i 1 mom. skall foga en av myndighet certifierad kopia av det pass eller identitetsbevis som utlänningen har företett och ett dokument som visar att vistelsen är laglig till utlänningens anmälan som skall skickas till magistraten i den kommun där utlänningen bor.

Socialnämnden skall utan dröjsmål till befolkningsdatasystemet anmäla att ett barn omhändertagits av nämnden och att omhändertagandet upphör. Likaså skall nämnden anmäla de avtal angående vårdnad om barn som den har fastställt.

Personuppgifters tillförlitlighet skall i första hand säkerställas genom metoder som inte förutsätter åtgärder från medborgarnas sida.

Uppgifter som inte regelbundet àjourförs eller som av grundad anledning kan antas vara felaktiga eller bristfälliga kan kontrolleras genom förfrågningar som sänds till personerna i fråga.

Upprätthållandet av uppgifter om en utlänning i befolkningsdatasystemet upphör när det inte längre finns någon grund för upprätthållandet.

Uppgifter som avses i 4 § 1 mom. 17 punkten skall utan dröjsmål avföras ur befolkningsdatasystemet när det inte längre finns någon grund för registrering av dem.

Varje i befolkningsdatasystemet antecknad fastighet och sådan enhet som avses i fastighetsregisterlagen (392/85) har en fastighetsbeteckning enligt fastighetsregisterlagen. Till beteckningen kan fogas en kontrollbeteckning. Kontrollbeteckningen beräknas med iakttagande i tillämpliga delar av stadgandena i 2 § 4 mom. Befolkningsregistercentralen ger ett kommunnummer.

I befolkningsdatasystemet registreras följande fastighetsuppgifter:

Fastighetsregisterföraren skall utan dröjsmål till befolkningsdatasystemet anmäla nya fastigheter inom sitt ämbetsdistrikt och ändringar som gäller fastigheterna.

En domstol skall, om uppgifterna inte tillhandahålls ur det datasystem som justitieministeriet upprätthåller, inom en månad från utgången av varje kvartal till befolkningsdatasystemet anmäla de lagfarter som beviljats under kvartalet.

Av anmälan skall framgå de uppgifter som behövs för identifiering av varje fastighet för vilken lagfart beviljats, namn och personbeteckning eller affärs- och samfundssignum för fastighetens ägare och överlåtare, förvärvets art och tidpunkten för det samt dagen då lagfarten beviljats.

Fastighetsuppgifters tillförlitlighet skall säkerställas genom metoder som inte förutsätter åtgärder från medborgarnas sida.

Varje byggnad har en byggnadsbeteckning, som består av fastighetsbeteckningen för den fastighet på vilken byggnaden finns och ett byggnadsnummer.

I befolkningsdatasystemet registreras uppgifter om byggnader för vilka krävs byggnadslov samt om bostadslägenheterna och lokalerna i dem, med undantag av följande byggnader:

Om byggnader registreras i befolkningsdatasystemet

Om en byggnad kan dessutom registreras namn och adress för företrädaren för dess ägare, offentlig finansiering, volym, total area och hur denna fördelar sig på olika användningsändamål samt anslutningar till områdets kabelnät, om tillförlitlig utredning kan fås om dessa. (26.11.1999/1064)

På basis av bygglov kan dessutom registreras (26.11.1999/1064)

Om ekonomibyggnader, produktionsbyggnader inom lantbruket och andra med dem jämförbara byggnader registreras i befolkningsdatasystemet dock endast uppgifter som behövs för identifiering av byggnaden, byggnadens användningsändamål och året då den färdigställdes samt dess våningsyta, volym, byggnadsmaterial och byggnadssätt.

En bostadslägenhet som är belägen i en byggnad med flera lägenheter än en har en lägenhetsbeteckning. Den består av byggnadsbeteckningen samt lägenhetens identifieringsbeteckning. Lägenhetens identifieringsbeteckning består av en bokstavsdel och en sifferdel eller någondera. Dessutom kan i lägenhetens identifieringsbeteckning ingå en bokstav som anger delning av lägenheten.

Om bostadslägenheter registreras i befolkningsdatasystemet

Om en lokal kan i befolkningsdatasystemet registreras

I befolkningsdatasystemet skall finnas en kommunindelning, kameral indelning, indelning i röstningsområden, indelning i församlingar och annan med dessa jämförbar behövlig områdesindelning.

Ett i 2 § 2 mom. befolkningsdatalagen avsett avtal mellan registerbyrån och kommunen om upprätthållande av byggnads- och lägenhetsuppgifter skall upprättas skriftligen. Befolkningsregistercentralen kan fastställa formuläret för avtalet.

Avtalet eller en ändring av det skall sändas till befolkningsregistercentralen för kännedom senast en månad innan avtalet eller ändringen träder i kraft.

3 mom. har upphävts genom F 24.4.2003/327 . (24.4.2003/327)

Fastighetsregisterföraren eller en myndighet som kommunen har bestämt skall till befolkningsdatasystemet anmäla nya byggnadsbeteckningar och ändringar i byggnadsbeteckningar.

Registerbyrån skall tillhandahålla de uppgifter som behövs för att byggnadsbeteckningen skall kunna ges, om dessa inte kan fås direkt ur befolkningsdatasystemet.

Kommunen skall i fråga om beviljade byggnadslov utan dröjsmål till befolkningsdatasystemet anmäla de uppgifter som nämns i 21-23 §§ och som kommunen härvid har kännedom om.

Befolkningsregistercentralen skall utan dröjsmål till statistikcentralen lämna ut sådana uppgifter om byggnadslov och byggnadsverksamhet som den officiella statistiken förutsätter.

Tillförlitligheten hos uppgifterna skall i första hand säkerställas genom metoder som inte förutsätter åtgärder från medborgarnas sida.

Uppgifter som inte regelbundet àjourförs eller som av grundad anledning kan antas vara felaktiga eller bristfälliga kan kontrolleras hos byggnadens ägare eller genom förfrågningar som sänds till lägenheterna.

Ägaren av en byggnad eller dennes företrädare skall för kontroll av byggnads- och lägenhetsuppgifter ge sådana uppgifter som nämns i 21 och 22 §§ och innehavaren eller ägaren av en lägenhet sådana uppgifter som nämns i 23 och 24 §§. Fås sådana uppgifter som nämns i 23 och 24 §§ inte av innehavaren eller ägaren av en lägenhet, är byggnadens ägare eller dennes företrädare skyldig att ge dem.

Fås uppgifter inte på det sätt som avses i 1 mom., skall kommunen ge uppgifterna, om de ingår i det informationsmaterial som finns i kommunens besittning, eller annars bistå vid anskaffningen av uppgifterna.

I ett intyg antecknas dess användningsändamål och behövliga uppgifter, med de begränsningar som stadgas i 25-27 §§ befolkningsdatalagen.

2 mom. har upphävts genom F 26.11.1999/1064 . (26.11.1999/1064)

I ett intyg antecknas en persons tidigare släkt- och förnamn endast på begäran av den som anhåller om intyget. Har en persons namn ändrats efter att han fyllt 15 år, skall tidigare namn dock alltid antecknas i intyg som utfärdas

Tidigare namn skall alltid antecknas i ett intyg som utfärdas för att fogas till en ansökan om ändring av namn.

En handling som ges ur befolkningsdatasystemet kan undertecknas maskinellt. Ett omnämnande om detta skall finnas i handlingen. I ett intyg får inte finnas rättelser eller förkortningar som kan föranleda oklarhet.

Statliga och kommunala myndigheter, samfund som sköter lagstadgade uppgifter och personer som bedriver historisk eller vetenskaplig forskning eller släktforskning eller avlägger lärdomsprov kan beviljas tillstånd att under registermyndigheternas övervakning studera uppgifter i befolkningsdatasystemet och handlingar i anslutning till dem. Härvid skall beaktas vad som bestäms i 24-27 § befolkningsdatalagen.

När uppgifter lämnas ut för direktreklam, distansförsäljning eller annan direkt marknadsföring, opinions- och marknadsföringsundersökningar eller annat därmed jämförbart ändamål får som grund för stickprov, vid sidan av de uppgifter som bestäms i 27 § 2 mom. befolkningsdatalagen, användas byggnadslov, byggnadens läge, användningsändamål, året då byggnaden färdigställdes, våningsyta och antal våningar, huvudsakligt uppvärmningssätt och huvudsaklig energikälla, anslutningar till områdets vattenlednings-, avlopps-, gas-, el- och kabelnät samt ytterligare en annan identifikationsuppgift som ansluter sig till byggnaden.

Om uppgifter om ett barn inte har införts i befolkningsdatasystemet, kan den magistrat som har fått en i 5 a § avsedd anmälan på begäran utfärda ett intyg över barnets födelse till barnets mor eller den i vars vård barnet är på basis av anmälan.

Registerbyrån skall utan dröjsmål till socialnämnden anmäla att ett barn på grund av vårdnadshavarens död har blivit utan vårdnadshavare.

När befolkningsregistercentralen utfärdar för elektronisk kommunikation avsedda medborgarcertifikat för andra kort eller tekniska anordningar än vad som avses i 23 § 2 och 3 mom. befolkningsdatalagen skall den som tar emot ansökan identifiera sökanden med hjälp av ett av polisen utfärdat giltigt inhemskt pass eller identitetskort, körkort som utfärdats den 1 oktober 1990 eller därefter eller, om den identifiering som hänför sig till ansökan i de fall som avses i 5 mom. nämnda paragraf har utförts av polisen, med hjälp av det särskilda dokument om identifiering som polisen tillställt mottagaren.

35 § har upphävts genom F 28.7.1999/831 .

Befolkningsregistercentralen fastställer formuläret för de blanketter som denna förordning förutsätter, om inte något annat stadgas särskilt.

När formuläret för blanketterna fastställs skall de krav som datasekretessen och den officiella statistiken ställer beaktas.

Vad som i denna förordning stadgas om fastighetsregisterförare gäller också jordregisterförare och tomtbokförare.

Denna förordning träder i kraft den 1 november 1993.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 14 december 1946 angående språklagens tillämpning vid mantalsskrivningen (857/46) .

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.