493/1999

Syftet med denna lag är att främja invandrares integration, jämlikhet och valfrihet genom åtgärder som stöder förvärvande av sådana centrala kunskaper och färdigheter som behövs i samhället samt att genom arrangemang för mottagande trygga försörjning för och omsorg om asylsökande och personer som får tillfälligt skydd på grund av massflykt. Syftet med denna lag är dessutom att hjälpa offer för människohandel.

I denna lag avses med

De integrationsfrämjande och stödjande åtgärderna och tjänsterna kan omfatta personer som har flyttat till Finland och som i Finland har en hemkommun som avses i lagen om hemkommun (201/1994) . (29.12.2005/1215)

Mottagandet av asylsökande omfattar asylsökande till dess att de har beviljats uppehållstillstånd eller lämnat landet. Mottagandet av asylsökande omfattar dock inte asylsökande som är medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen eller i Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz ( unionsmedborgare och därmed jämförbara personer ) och som har fått del av Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om internationellt skydd. (24.6.2010/637)

Mottagandet av personer som får tillfälligt skydd omfattar personer som får sådant tillfälligt skydd som avses i utlänningslagen till dess att de har beviljats kontinuerligt uppehållstillstånd eller lämnat landet. (9.7.2004/649)

Bestämmelserna om hjälp till offer för människohandel kan tillämpas på den

(22.12.2006/1269)

Tillämpningen av bestämmelserna om hjälp till offer för människohandel upphör när det inte längre finns sådana grunder som nämns i 4 mom. eller när det av någon annan orsak inte längre finns behov av hjälp. (22.12.2006/1269)

Vad som i denna lag bestäms om flyktingar tillämpas också på den som

Med flykting jämställs dessutom en familjemedlem eller annan anhörig till en flykting eller en person som avses i 1–5 punkten, om familjebandet till flyktingen eller den som har beviljats uppehållstillstånd har funnits redan innan denne kom till Finland. (22.12.2006/1269)

Kostnader för verksamhet enligt denna lag ersätts inom ramen för statsbudgeten. (27.5.2005/362)

På ersättande av kostnader för återflyttningsbidrag enligt 8 a §, på bidraget samt på behandlingen av och besvär över ärenden som gäller dem tillämpas i övrigt statsunderstödslagen (688/2001) . (15.2.2002/118)

Till en kommun kan betalas ersättning för kostnader för särskilda tjänster och stödåtgärder till offer för människohandel på grund av deras ställning som offer. (22.12.2006/1269)

Denna lag utgör inte hinder för erhållande av stödåtgärder, service och utkomstskydd som ordnas enligt annan lagstiftning, om inte något annat bestäms i 3 kap.

Den allmänna utvecklingen, planeringen, styrningen, uppföljningen och samordningen av integrationsfrämjandet och mottagandet av asylsökande och mottagandet av personer som får tillfälligt skydd ankommer på inrikesministeriet. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde kan finnas förläggningar och flyktingslussar.

I anslutning till inrikesministeriet kan tillsättas delegationer för de ärenden som nämns i 1 mom.

Styrningen och planeringen av den praktiska verksamheten vid mottagande av asylsökande och mottagande av personer som får tillfälligt skydd samt styrningen av verkställigheten av hjälp till offer för människohandel ankommer på Migrationsverket.

Inrikesministeriet ska besluta om inrättande och nedläggning av statliga förläggningar samt om deras verksamhetsställen. Inrikesministeriet bemyndigar Migrationsverket att avtala om inrättande och nedläggning av andra förläggningar och om deras verksamhetsställen.

Inrikesministeriet kan förordna närings-, trafik- och miljöcentralen att avtala med en kommun om utarbetande av en beredskapsplan för mottagande av ett stort antal människor som kommer till Finland på grund av massflykt. Beredskapsplanen utarbetas i form av en avsiktsförklaring. (22.12.2009/1420)

För mottagandet av personer som anländer till Finland på grund av massflykt skall inrättas ett tillräckligt antal flyktingslussar och förläggningar. Ansvaret för inrättandet och driften av en flyktingsluss eller förläggning bärs av den kommun som har utarbetat en beredskapsplan enligt 1 mom. eller av en kommun inom vars område det med beaktande av de rådande förhållandena i övrigt är motiverat att placera de inresande.

Kostnaderna för att inrätta och driva en flyktingsluss eller förläggning betalas av statens medel.

De kommuner, vilka ett åläggande enligt 2 mom. avser, utses genom förordning av statsrådet.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska under inrikesministeriets ledning och övervakning sköta den regionala samordningen, planeringen, styrningen och uppföljningen av invandrares integration och sköta de övriga uppgifter som bestäms särskilt. (22.12.2009/1345)

Regionförvaltningsverket deltar i fråga om ärenden som hör till dess verksamhetsområde i planeringen, styrningen och övervakningen av åtgärder och tjänster som främjar och stöder invandrares integration samt sörjer för att invandrarnas behov beaktas vid planeringen och anordnandet av andra tjänster och åtgärder som hör till regionförvaltningsverkets verksamhetsområde. (22.12.2009/1420)

Till stöd för närings-, trafik- och miljöcentralen kan inrättas en kommission för invandrarfrågor. Kommissionen har till uppgift att utveckla och planera integrationen av invandrare, sköta andra invandrarfrågor samt arbeta för etnisk jämlikhet och goda etniska relationer. (22.12.2009/1420)

De närings-, trafik- och miljöcentraler som saken gäller fattar beslut om inrättandet av en kommission för invandrarfrågor och om dess verksamhetsområde efter överläggning med regionförvaltningsverket. Kommissionen tillsätts av en närings-, trafik- och miljöcentral. Bestämmelser om tillsättande av kommissionen och om dess sammansättning och uppgifter utfärdas i övrigt genom förordning av inrikesministeriet. (22.12.2009/1420)

Arbets- och näringsbyrån svarar tillsammans med närings-, trafik- och miljöcentralen för att arbetskraftsservice som främjar och stöder invandrares integration samt undervisning i läs- och skrivkunnighet och grundläggande utbildning ordnas för invandrare som registrerats som arbetssökande samt sköter de övriga uppgifter som anvisas den i denna lag.

Arbets- och näringsbyrån ska i samarbete med kommunen anvisa en invandrare som enligt 11 § har rätt till en integrationsplan till kommunens åtgärder och tjänster, om invandraren på grund av sitt hälsotillstånd eller av en därmed jämförbar orsak inte kan delta i arbetskraftspolitiska åtgärder.

Arbets- och näringsbyrån och kommunen samarbetar vid ordnandet av åtgärder och tjänster som främjar och stöder integration och vid informationen om dem.

Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklingen, planeringen och uppföljningen av integrationsfrämjandet. Kommunen ordnar åtgärder och tjänster som främjar och stöder invandrares integration.

Kommunen sörjer för att en invandrares integration främjas och stöds genom de åtgärder och tjänster som avses i 7 §, om invandraren i egenskap av utkomststödstagare enligt 11 § har rätt till en integrationsplan eller om arbetskraftsbyrån med stöd av 6 c § 2 mom. anvisar honom eller henne till kommunens åtgärder och tjänster.

Kommunen samarbetar med arbetskraftsbyrån när det gäller integrationsfrämjande samt informerar invandrare om tjänster som tillhandahålls av arbetskraftsbyrån och andra tjänsteproducenter.

Arbetskraftsbyrån och kommunen kan som åtgärder och tjänster som främjar och stöder integration ordna

När åtgärder och tjänster ordnas skall hänsyn tas till barnets bästa.

I syfte att främja och stödja invandrares integration utarbetas ett program för integrationsfrämjande. Programmet innehåller en plan för åtgärder, tjänster, samarbete och ansvar som främjar och stöder integration samt för beaktandet av invandrares behov när andra tjänster och åtgärder i samhället planeras och ordnas. Programmet omfattar också främjande av etnisk jämlikhet och goda etniska relationer och förebyggande av diskriminering.

Kommunen svarar för att programmet för integrationsfrämjande utarbetas, verkställs, utvecklas och för att programmets genomförande och verkningar följs upp. Arbetskraftsbyrån och vid behov andra myndigheter skall på initiativ av kommunen delta i utarbetandet och verkställigheten av programmet i fråga om sitt eget verksamhetsområde. Invandrare, i kommunen verksamma medborgarorganisationer, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och andra instanser skall höras när programmet för integrationsfrämjande utarbetas och verkställs.

Åtgärderna och tjänsterna planeras så att invandrares integration med hjälp av dem kan främjas och stödjas effektivt och i rätt tid.

Om en kommun har utarbetat eller förbinder sig att för invandrare utarbeta ett program för integrationsfrämjande i enlighet med 7 a §, ersätter närings-, trafik- och miljöcentralen kommunen för kostnaderna för mottagandet av flyktingar inom ramen för statsbudgeten.

Återflyttningsbidrag kan inom ramen för det anslag som i statsbudgeten anvisats för ändamålet beviljas sådana i 3 § 3–5 mom. eller 3 a § avsedda personer som frivilligt återvänder till sitt hem- eller utreseland. Som återflyttningsbidrag kan beviljas ersättning för skäliga resekostnader och flyttningskostnader samt bidrag för bosättning i det land dit personen återvänder. I frågor som gäller beviljande av återflyttningsbidrag och återflyttningsbidraget är förläggningen statsbidragsmyndighet i fråga om personer som avses i 3 § 3–5 mom. och kommunen i fråga om personer som avses i 3 a §. (22.12.2006/1269)

Ändring i ett beslut som avses i 1 mom. söks genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996) . Behörig förvaltningsdomstol är den inom vars domkrets förläggningen är belägen.

Förläggningen är behörig att återkräva återflyttningsbidrag till den del det är fråga om återflyttningsbidrag som har beviljats av den. Ansökan om återkrav av återflyttningsbidrag skall lämnas till den förvaltningsdomstol inom vars domkrets förläggningen är belägen.

Närings-, trafik- och miljöcentralen avtalar med kommuner om mottagande av flyktingar och anvisar flyktingar till kommuner med vilka den ingått avtal om mottagande av flyktingar.

Integrationsplanen är en personlig plan för invandraren i fråga om de åtgärder och tjänster som avses i 7 § och som främjar och stöder invandrarens möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i finska eller svenska, andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samt som främjar och stöder invandrarens möjligheter att delta i samhällslivet. I integrationsplanen beaktas också de åtgärder och tjänster som främjar och stöder integrationen av invandrarens familj.

Integrationsplanen kan även inbegripa grundstudier och yrkesinriktade studier, gymnasiestudier, utbildning som leder till högskoleexamen samt fortbildning och vidareutbildning.

Arbetskraftsbyrån beslutar huruvida de integrationsfrämjande åtgärder enligt 1 och 2 mom. vilka anvisas invandraren specificerat och vilka ordnats av kommunen eller av invandraren på eget initiativ i fråga om en enskild åtgärd kan jämställas med arbetskraftspolitisk vuxenutbildning som avses i 6 kap. 1 § 3 mom. i lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) eller med de arbetsmarknadsåtgärder som avses i 8 kap. För att en åtgärd skall kunna jämställas måste den främja invandrarens integration och förbättra dennes möjligheter att få arbete. Närmare bestämmelser om förutsättningarna för jämställande kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Rätt till integrationsplan har varje i Finland bosatt invandrare som är arbetslös och i enlighet med 3 kap. 5 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice registrerad i informationssystemet för arbetsförvaltningens kundbetjäning eller som får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997) . Integrationsplanen för invandrare ersätter den sysselsättningsplan som avses i 5 kap. 3 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice. (30.4.2010/315)

En invandrare under 18 år som inte enligt 1 mom. har rätt till en integrationsplan skall erbjudas möjligheten att en plan utarbetas, om invandraren själv eller föräldrarna begär det eller om kommunens myndigheter anser att invandraren har nytta av de tjänster och åtgärder som överenskoms i integrationsplanen.

Rätten till integrationsplan varar tre år från det att invandrarens första hemkommun fördes in i befolkningsdatasystemet. Den tid invandraren har rätt till en plan kan förlängas med högst två år, om det är nödvändigt för förvärvande av läs- och skrivkunnighet eller fullgörande av lärokursen för den grundläggande utbildningen eller på grund av invandrarens ålder, handikapp eller sjukdom eller behov orsakade av barnskyddsåtgärder, för att möjliggöra tid som motsvarar moderskaps- eller faderskapsledighet eller av någon annan likvärdig grundad anledning. Rätten till en plan förlängs också av den tid invandraren inte har rätt till arbetsmarknadsstöd enligt 3 kap. 4 § 3 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Invandraren, kommunen och arbetskraftsbyrån gör tillsammans upp en integrationsplan. Om invandraren inte är i behov av kommunens socialservice, kan invandraren och arbetskraftsbyrån göra upp planen tillsammans.

Om invandraren inte enligt 2 a § i lagen om utkomststöd är skyldig att anmäla sig som arbetslös arbetssökande, gör invandraren och kommunen tillsammans upp planen.

Den myndighet som invandraren gör upp integrationsplanen med skall informera invandraren om det myndighetsansvar som följer av planen och de anknytande åtgärderna samt om invandrarens rättigheter och skyldigheter.

Integrationsplanen skall utarbetas senast när klienten har varit arbetslös eller fått utkomststöd utan avbrott i två månader eller när det har gått två månader efter det att den begäran om utarbetande av en integrationsplan som avses i 11 § 2 mom. framställdes. Målet skall vara att invandraren anvisas till en integrationsfrämjande och stödjande åtgärd inom en månad efter det att planen gjordes upp.

Förhandlingar om ändringar i integrationsplanen, dess varaktighet och fortsättande av en avbruten plan förs mellan invandraren och de myndigheter som deltagit i utarbetandet av planen. Planen kan anses avbruten en månad efter det att invandraren har fått stadigvarande sysselsättning i heltidsarbete eller företagsverksamhet eller inlett heltidsstudier som leder till ett yrke eller en examen.

Beslut om ändringar i integrationsplanen för en invandrare som är kund vid arbetskraftsbyrån, om planens varaktighet och om avbrott i planen fattas av arbetskraftsbyrån och i fråga om en invandrare som avses i 11 a § 2 mom. av kommunen.

Överenskommelse om fortsättande av en avbruten plan för en invandrare som på nytt registreras som arbetslös arbetssökande skall, under de förutsättningar som anges i 11 § 1 och 2 mom., ingås senast en vecka efter det att invandraren har registrerats i informationssystemet för arbetsförvaltningens kundbetjäning.

Integrationsstödet är ett stöd som är avsett att trygga invandrarens försörjning under den tid integrationsplanen är i kraft och med vars hjälp förutsättningarna för att stödtagaren skall inträda i arbetslivet och söka till vidareutbildning främjas och förbättras, liksom stödtagarens möjligheter att vara verksam i det finländska samhället.

Integrationsstödet består av arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av utkomststöd enligt lagen om utkomststöd. (30.12.2002/1292)

Invandraren har inte rätt till arbetsmarknadsstöd under den treårsperiod som avses i 10 § 2 mom. annat än i form av integrationsstöd enligt denna lag.

Invandraren har rätt till integrationsstöd för samma tid som han eller hon har rätt till en integrationsplan med stöd av 11 och 11 b §. (29.12.2005/1215)

13 § har upphävts genom L 30.12.2002/1292 .

En invandrare beviljas integrationsstöd när överenskommelse om integrationsplanen ingås.

Integrationsstödet justeras, om förändringar inträffar i personens eller familjens omständigheter eller stödbehov. (15.2.2002/118)

En invandrare som har rätt till en integrationsplan är skyldig att delta i uppgörandet av planen samt i de tjänster och åtgärder som avtalats i den.

2 mom. har upphävts genom L 30.12.2002/1292 . (30.12.2002/1292)

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2002/1292 . (30.12.2002/1292)

För att bibehålla sin rätt till integrationsstöd skall invandraren på det sätt som avtalats i integrationsplanen anmäla hur planen utfallit samt anmäla ändringsbehov och avbrott som gäller planen.

Invandraren skall vid behov ge kommunen och folkpensionsanstaltens byrå en utredning över de inkomster som inverkar på stödets storlek samt lämna de övriga uppgifter som behövs för beviljande och betalning av stödet.

För olycksfall som inträffat eller yrkessjukdom som ådragits i samband med deltagande i åtgärder som kan jämställas med arbetskraftspolitiska åtgärder eller i andra integrationsfrämjande åtgärder om vilka överenskommits specificerat betalas till en person som får arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd ersättning av statens medel enligt samma grunder som för olycksfall i arbete enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) till den del den skadade inte har rätt till en minst lika stor ersättning enligt någon annan lag.

Ett ärende som gäller betalning av ersättning av statens medel med stöd av 1 mom. behandlas i första instans av statskontoret. I beslut som statskontoret fattat med stöd av denna paragraf får ändring sökas så som bestäms i 5 kap. lagen om olycksfallsförsäkring.

Inrikesministeriet ordnar gruppansvarsförsäkring för personer som deltar i sådana integrationsfrämjande åtgärder som avses i 1 mom. (9.11.2007/972)

Om inte något annat följer av denna lag, skall på arbetsmarknadsstöd och utkomststöd som beviljas i form av integrationsstöd och på stödärenden samt på sökande av ändring som gäller stödet tillämpas vad som i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bestäms om arbetsmarknadsstöd och arbetsmarknadsstödsärenden samt vad som i lagen om utkomststöd bestäms om utkomststöd och utkomststödsärenden. (30.12.2002/1292)

2 mom. har upphävts genom L 30.12.2002/1292 . (30.12.2002/1292)

Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den hänvisas till arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, anses hänvisningen gälla också arbetsmarknadsstöd som betalas enligt denna lag, om inte något annat följer av denna lag. (30.12.2002/1292)

Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den hänvisas till utkomststöd enligt lagen om utkomststöd, anses hänvisningen gälla också utkomststöd som betalas enligt denna lag, om inte något annat följer av denna lag.

Som mottagande av asylsökande och som mottagande av personer som får tillfälligt skydd arrangeras inkvartering, utkomststöd, nödvändiga socialvårdstjänster samt hälso- och sjukvårdstjänster, tolktjänster och annat nödvändigt tillgodoseende av de grundläggande behoven. Dessutom kan arbets- och studieverksamhet ordnas.

Inkvarteringen skall ordnas så att familjemedlemmar kan bo tillsammans.

Särskilda behov som beror på åldern, den utsatta ställningen samt det fysiska och psykiska tillståndet hos den asylsökande eller den som får tillfälligt skydd skall beaktas när inkvartering och mottagandet i övrigt ordnas.

Vid mottagandet skall hänsyn tas till barnets bästa. Ett barn som behöver särskilt stöd skall ges lämplig rådgivning och rehabilitering samt lämpliga mentalvårdstjänster.

En i 3 § 3 mom. avsedd person som får tillfälligt skydd har utöver vad som bestäms i 19 § 1 och 4 mom. rätt till hälso- och sjukvårdstjänster enligt samma grunder som en person som har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland.

Förläggningen svarar för ordnandet av tjänsterna.

Om ett så stort antal sådana personer som avses i 3 § 2 mom. kommer till Finland att de inte kan placeras i förläggningar, ordnas deras brådskande mottagande i flyktingslussar.

En person som får tillfälligt skydd ges på flyktingslussen efter ankomsten de nyttigheter som behövs för den oundgängliga försörjningen till dess personen kan flyttas till en förläggning eller denne avlägsnar sig från landet.

Mottagandet av asylsökande och av personer som får tillfälligt skydd arrangeras av förläggningar.

Asylsökande och personer som får tillfälligt skydd antecknas i förläggningens invånarregister. För arrangemangen för mottagande svarar den förläggning vid vilken en asylsökande eller en person som får tillfälligt skydd registreras som invånare. Asylsökande och personer som får tillfälligt skydd kan förflyttas till en annan förläggning, om det är nödvändigt av grundad anledning som beror på personen själv eller på förläggningens verksamhet eller på behandlingen av asylärendet.

Asylsökande och personer som får tillfälligt skydd kan själva ordna sin inkvartering. Om en person som själv ordnar sin inkvartering ansöker om annat mottagande enligt 19 § än inkvartering, skall han eller hon skriftligen meddela förläggningen sin adress och lägga fram en utredning om den enskilda inkvarteringen som getts av den som inkvarterar personen i fråga eller visa upp ett hyresavtal.

De som har fått uppehållstillstånd på grundval av sin asylansökan och personer som har fått tillfälligt skydd och får ett kontinuerligt uppehållstillstånd kan en skälig tid omfattas av mottagandet för att de skall kunna ordna sitt boende och sin försörjning.

Med avvikelse från vad som i 3 § 2 mom. bestäms om asylsökande som omfattas av mottagandet av asylsökande kan föreståndaren för en förläggning besluta att en asylsökande som är unionsmedborgare eller därmed jämförbar person under skälig tid ska omfattas av mottagandet av asylsökande av särskilda personliga skäl. Om en asylsökande som är unionsmedborgare eller därmed jämförbar person samtycker till att lämna landet under övervakning eller till att beslutet om avvisning får verkställas innan 30 dagar har förflutit från delgivningen av beslutet, omfattas denne av mottagandet av asylsökande fram till dess att han eller hon lämnar landet, dock i högst 7 dygn. (24.6.2010/637)

För mottagandet av minderåriga asylsökande och minderåriga som får tillfälligt skydd kan, om de anländer utan vårdnadshavare, inrättas ett grupphem. Angående grupphemmets verksamhet och antalet anställda kan föreskrivas närmare genom förordning av inrikesministeriet. (9.11.2007/972)

I fråga om behörighetsvillkoren för anställda vid grupphem gäller lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) .

Föreståndaren för den förläggning i vars invånarregister ett barn som anländer utan vårdnadshavare och söker asyl eller får tillfälligt skydd förs in fattar beslut om barnets boningsort samt om andra omständigheter som gäller barnets person tills en företrädare som avses i 5 kap. utses för barnet.

Adressuppgifter för barn som söker asyl och får tillfälligt skydd och som inte inkvarteras på en förläggning eller i ett grupphem samt uppgifter om de personer hos vilka barnet bor lämnas till ett kollegialt organ som utses av kommunen på barnets vistelseort. Anmälan görs av förläggningen.

Saknar barnet vårdnadshavare skall till en anmälan enligt 1 mom. fogas en utredning av förläggningen och barnets företrädare om huruvida förhållandena i ett privathem är lämpade för vården och fostran av barnet och om huruvida den som tar hand om barnet kan sörja för barnets vård och fostran. Förläggningen skall ge personer som tar hand om ett barn handledning i vården och fostran av barnet med beaktande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) .

Asylsökande och personer som får tillfälligt skydd skall så snart som möjligt och senast inom 15 dagar från det asylansökan gjordes eller det tillfälliga skyddet började ges information om förmåner, skyldigheter samt socialvårdstjänster samt hälso- och sjukvårdstjänster i anslutning till mottagningsomständigheterna. Informationen ges skriftligt och i mån av möjlighet på ett språk som personen i fråga skäligen kan antas förstå. Vid behov kan informationen även ges muntligt. Asylsökande skall så snart som möjligt ges information om organisationer eller grupper som ger rättshjälp i fråga om mottagningsomständigheter och asylärenden.

20 § har upphävts genom L 29.12.2005/1215 .

Migrationsverket kan, efter att ha fått ett bemyndigande för detta enligt 6 §, med en kommun, en samkommun, något annat offentligrättsligt samfund eller en privat sammanslutning eller stiftelse avtala om arrangemang för mottagande av asylsökande och för mottagande av personer som får tillfälligt skydd samt om ersättande av kostnaderna för mottagandet.

För inkvartering vid mottagande samt för annat mottagande som arrangeras vid förläggningar kan tas ut en skälig avgift, som kan vara högst lika stor som de faktiska kostnaderna för arrangemangen. Avgiften ska efterges eller nedsättas till den del förutsättningarna för personens eller familjens försörjning eller förverkligandet av personens lagstadgade försörjningsplikt äventyras av att avgiften tas ut. Bestämmelser om avgiftens belopp utfärdas genom förordning av inrikesministeriet. Avgiften påförs av förläggningens föreståndare. (9.11.2007/972)

Hos personer som använder socialvårdstjänster samt hälso- och sjukvårdstjänster får tas ut en avgift enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) . Avgiften påförs av förläggningens föreståndare. Avgiften betalas till förläggningens kassa eller till det konto som förläggningen uppger. Bestämmelsen i 13 § i nämnda lag tillämpas inte på asylsökande, personer som får tillfälligt skydd eller offer för människohandel. (22.12.2006/1269)

De avgifter som avses i 1 och 2 mom. tas inte ut retroaktivt.

En betalningsskyldig som anser att ett fel har begåtts när en i 1 eller 2 mom. avsedd avgift har påförts kan inom sex månader från det avgiften påfördes yrka på rättelse hos den förläggningsföreståndare som påfört avgiften. Ändring i ett beslut på ett rättelseyrkande får sökas genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den förläggning som påfört avgiften är belägen. Besvär skall på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. I förvaltningsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

Asylsökande och personer som får tillfälligt skydd samt offer för människohandel kan beviljas utkomststöd enligt lagen om utkomststöd, om inte något annat bestäms i denna lag. Utkomststöd beviljas av förläggningen på ansökan. (22.12.2006/1269)

Asylsökande och personer som får tillfälligt skydd beviljas inte utkomststöd i form av pengar för inkvartering, utan inkvartering ordnas vid en förläggning eller ett grupphem. (22.12.2006/1269)

Genom förordning av inrikesministeriet bestäms närmare om hur andra utgifter som ska täckas med utkomststödets grunddel ska fördelas mellan mottagande som arrangeras vid en förläggning och sådana utgifter som den asylsökande eller den person som får tillfälligt skydd själv betalar och som täcks med grunddelen. (9.11.2007/972)

Om en förläggningsinvånare utan grundad anledning upprepade gånger eller annars på väsentligt sätt vägrar delta i arbetsverksamhet eller sysselsättningsfrämjande studieverksamhet som anvisats honom specificerat och som lämpar sig för honom, kan vägran anses vara en sådan vägran som avses i 10 § lagen om utkomststöd.

Förläggningar kan som utkomststöd bevilja personer som ansökt om asyl i Finland och personer som ansökt om tillfälligt skydd ersättning för kostnaderna för återresan till utgångslandet eller till sitt hemland, om de inte har beviljats uppehållstillstånd eller om de återtar sin ansökan och frivilligt avlägsnar sig ur landet. (29.12.2005/1215)

För olycksfall som inträffat eller yrkessjukdom som ådragits i sådan arbetsverksamhet eller sysselsättningsfrämjande studieverksamhet som av förläggningen anvisats en person specificerat betalas till personen ersättning av statens medel enligt samma grunder som för olycksfall i arbete enligt lagen om olycksfallsförsäkring till den del den skadade inte har rätt till en minst lika stor ersättning enligt någon annan lag.

Ett ärende som gäller betalning av ersättning av statens medel med stöd av 1 mom. behandlas i första instans av statskontoret. I beslut som statskontoret fattat med stöd av denna paragraf får ändring sökas så som bestäms i 5 kap. lagen om olycksfallsförsäkring.

Migrationsverket ordnar gruppansvarsförsäkring för personer som deltar i åtgärder som ordnas av förläggningen. (22.12.2009/1345)

De befogenheter som i lagen om utkomststöd givits kommunen i fråga om återkrav av utkomststöd tillkommer förläggningen, till den del det är fråga om utkomststöd som förläggningen har beviljat.

Ansökan om återkrav av utkomststöd riktas till den förvaltningsdomstol inom vars domkrets förläggningen är belägen. (27.5.2005/362)

En person som registrerats som invånare i en förläggning och som är missnöjd med ett beslut om utkomststöd som förläggningen har fattat enligt 22 § får söka ändring i beslutet genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Besvär skall på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Besvären kan inom nämnda tid ges också till förläggningens föreståndare, som skall tillställa förvaltningsdomstolen besvären jämte sitt eget utlåtande.

Besvären riktas till den förvaltningsdomstol inom vars domkrets förläggningen är belägen.

I beslut av förvaltningsdomstolen som gäller beviljande av utkomststöd eller dess belopp söks ändring hos högsta förvaltningsdomstolen i enlighet med 49 § 2 mom. i socialvårdslagen (710/1982) .

På statliga eller kommunala förläggningar kan ordnas förvar av sådana utlänningar som tagits i förvar med stöd av 121 § i utlänningslagen.

För offer för människohandel kan ordnas tjänster och stödåtgärder som kan omfatta juridisk rådgivning och annan rådgivning, krishjälp, socialvårdstjänster samt hälso- och sjukvårdstjänster, tolktjänster och övriga stödtjänster, inkvartering eller boende, utkomststöd och annan nödvändig omsorg samt stödjande av möjligheterna att återvända tryggt. När tjänster och stödåtgärder tillhandahålls skall hänsyn tas till de särskilda behov som beror på åldern, den utsatta ställningen samt det fysiska och psykiska tillståndet hos offret för människohandel samt säkerheten för offret och de anställda som ordnar tjänsterna och stödåtgärderna.

Bestämmelser om behöriga förläggningar när det gäller att hjälpa offer för människohandel utfärdas genom förordning av inrikesministeriet. (9.11.2007/972)

Förläggningarna kan ordna de tjänster och stödåtgärder som nämns i 25 a § själva eller köpa dem av offentliga eller privata tjänsteproducenter.

En myndighet, ett offer för människohandel själv eller en privat eller en offentlig tjänsteproducent kan göra en framställning till förläggningen om tjänster och stödåtgärder till offret för människohandel. Tjänster och stödåtgärder kan dock inte tillhandahållas mot personens vilja.

Förläggningens föreståndare beslutar om att bestämmelserna om hjälp skall tillämpas och att tillämpningen skall upphöra så som bestäms i 3 § 4 och 5 mom.

I anslutning till en förläggning finns en yrkesövergripande bedömningsgrupp som skall stödja förläggningens föreståndare vid beslutsfattandet och bedöma behovet av service hos offren för människohandel.

Bedömningsgruppen ska förutom föreståndaren bestå av minst en sakkunnig inom socialvården och en sakkunnig inom hälso- och sjukvården samt en företrädare för polisen och för gränskontrollmyndigheten. Migrationsverket tillsätter bedömningsgruppen för tre år i sänder efter att ha hört regionförvaltningsverket och förläggningens föreståndare. Om en medlem i bedömningsgruppen avgår eller avlider under mandatperioden, utser Migrationsverket en ny medlem på förslag av den berörda sammanslutningen. Medlemmarna i bedömningsgruppen handlar under tjänsteansvar. (22.12.2009/1345)

Bedömningsgruppen skall vid behov som sakkunniga höra kommunala myndigheter, arbetarskyddsmyndigheter, arbetsmarknadsorganisationer, sakkunniga inom mentalvårdsarbetet och barnskyddet och övriga instanser som behövs för att hjälpa offren för människohandel.

Bedömningsgruppen skall

Förläggningens föreståndare sammankallar bedömningsgruppen. Utan hinder av bestämmelserna om tystnadsplikt får förläggningens föreståndare till bedömningsgruppen lämna ut personuppgifterna för ett enskilt offer för människohandel och bedömningsgruppen får använda uppgifterna för att sköta sitt uppdrag, om personen i fråga ger sitt samtycke eller det är nödvändigt för att bedöma behovet av service, ordna tjänster eller planera och ordna säkerhetsåtgärder. Bedömningsgruppen får inte lämna ut uppgifterna till någon utomstående.

För flyktingbarn, för barn som får tillfälligt skydd, för sådana barn som ansöker om uppehållstillstånd eller söker asyl och för sådana barn som fallit offer för människohandel och som befinner sig i Finland utan vårdnadshavare eller utan någon annan laglig företrädare, kan en företrädare utses. För sådana minderåriga offer för människohandel som saknar vårdnadshavare skall det alltid utses en företrädare utan dröjsmål. (22.12.2006/1269)

Vårdnadshavarens talan i angelägenheter som gäller barnets person och förmögenhet förs av företrädaren. Företrädaren bestämmer också om barnets boende samt förvaltar barnets förmögenhet på det sätt som bestäms i 12 kap. 1 och 2 § i rättegångsbalken, 14 § i förvaltningslagen (434/2003) , 17 § och 18 § 3 mom. i förvaltningsprocesslagen samt i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) . (27.5.2005/362)

Företrädaren skall i sitt uppdrag bevaka barnets intressen med beaktande av barnets nationella, språkliga, religiösa och kulturella bakgrund.

Innan företrädaren fattar beslut i en angelägenhet som gäller barnets person eller förmögenhet skall han diskutera angelägenheten med barnet, om detta är möjligt med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå samt ärendets natur. När företrädaren fattar beslutet skall han fästa vikt vid barnets åsikter och önskemål.

I företrädarens uppgifter ingår inte att dra försorg om barnets omedelbara dagliga vård, fostran eller övriga omvårdnad.

Till företrädare kan förordnas en för uppdraget lämplig myndig person som samtycker därtill och som har förmåga att sköta sitt uppdrag på ett oklanderligt sätt och med tanke på barnets bästa.

Ansökan om förordnande av en företrädare kan göras av den förläggning där den minderårige har antecknats som invånare eller ett sådant organ i den minderåriges vistelsekommun som avses i 6 § 1 mom. socialvårdslagen.

Innan ansökan angående företrädare görs skall barnet, om detta är möjligt med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå ges tillfälle att lägga fram sina egna önskemål och åsikter.

Företrädarens uppdrag upphör när

En företrädare kan befrias från sitt uppdrag, om han begär det eller om han på grund av sjukdom eller av någon annan orsak är förhindrad eller oförmögen att sköta sitt uppdrag eller om det finns andra särskilda skäl. Om barnets vårdnadshavare flyttar till Finland skall företrädaren befrias från sitt uppdrag, såvida inte befriandet strider mot barnets fördel.

Ansökan om befriande av företrädaren från uppdraget kan göras av företrädaren själv, den förläggning där barnet har antecknats som invånare, ett sådant organ i barnets vistelsekommun som avses i 6 § 1 mom. socialvårdslagen, barnet självt efter fyllda 15 år eller barnets vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för barnet.

Ansökan om förordnande av företrädare eller om befriande av företrädaren från uppdraget skall anhängiggöras vid tingsrätten på den ort inom vars domkrets den förläggning är belägen där barnet har antecknats som invånare eller vistas.

Domstolen ska underrätta Migrationsverket om beslut som gäller förordnande eller befriande av företrädare för barn som saknar uppehållstillstånd och underrätta befolkningsdatasystemet om beslut som gäller förordnande eller befriande av företrädare för barn som fått uppehållstillstånd. (9.11.2007/972)

Uppdraget som företrädare skall införas i registret över förmynderskapsärenden, om barnet har så stor egendom att förvaltas av företrädaren att intressebevakningen enligt 66 § lagen om förmyndarverksamhet skall införas i registret över förmynderskapsärenden. Den domstol som förordnar företrädaren skall av sökanden begära en utredning om huruvida barnet har sådan förmögenhet som skall förvaltas av företrädaren och vid behov meddela förmyndarmyndigheten om behovet att införa uppgiften i registret. (15.2.2002/118)

I fråga om införandet av företrädarens uppdrag i registret över förmynderskapsärenden gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som bestäms i 64–68 § lagen om förmyndarverksamhet. (15.2.2002/118)

Angående företrädarens skyldighet att avge redovisning vid uppdragets upphörande gäller vad som bestäms i lagen om förmyndarverksamhet.

Ett beslut av tingsrätten som gäller förordnande av företrädare eller befriande av företrädaren från sitt uppdrag skall iakttas, även om beslutet inte vunnit laga kraft.

Personregister som är avsedda för planering och genomförande av mottagande av flyktingar, av personer som får tillfälligt skydd och av asylsökande med avseende på integrationsfrämjande samt för hjälp till offer för människohandel är

Migrationsverket bär som registeransvarig det huvudsakliga ansvaret för invånarregistret och svarar också för förandet av det riksomfattande delregistret. För förandet av förläggningens delregister svarar förläggningen. Migrationsverket kan ge en kommun, ett samfund, en sammanslutning eller en stiftelse i uppdrag att föra invånarregistret. (22.12.2009/1345)

Registeransvarig för flyktingregistret är Migrationsverket. (22.12.2009/1345)

Registeransvarig för kommunanvisningsregistret är närings-, trafik- och miljöcentralen. (22.12.2009/1420)

Registerföraren svarar för att de uppgifter som registerföraren har fört in i registret är korrekta samt för att registreringen och användningen har laga grund vid skötseln av de egna åliggandena. I övrigt tillämpas på registerförarens ansvar vad som annanstans i lag bestäms om skydd av personuppgifter.

Den som bär det huvudsakliga ansvaret för invånarregistret meddelar vid behov anvisningar om användningen av invånarregistret.

Invånarregistret är ett personregister som förs med hjälp av automatisk databehandling med avseende på arrangemangen vid mottagande av personer som får tillfälligt skydd och av asylsökande samt med avseende på verkställigheten av hjälp till offer för människohandel. (22.12.2006/1269)

För invånarregistret får insamlas och i det får införas följande uppgifter om sådana personer som avses ovan och deras familjemedlemmar:

Flyktingregistret är ett personregister som förs dels manuellt, dels med hjälp av automatisk databehandling med avseende på valet av kvotflyktingar och det anvisande av flyktingar till kommunerna som avses i 9 §. För flyktingregistret får insamlas och i det får införas följande uppgifter om sådana flyktingar som tagits emot i Finland inom ramen för kvoten och dessas familjemedlemmar:

Kommunanvisningsregistret är ett personregister som förs dels manuellt, dels med hjälp av automatisk databehandling med avseende på det anvisande av flyktingar till kommunerna som avses i 9 §. För kommunanvisningsregistret får insamlas och i det får införas följande uppgifter om flyktingar som skall anvisas till kommunerna och dessas familjemedlemmar:

Ur de personregister som avses i detta kapitel utplånas uppgifterna om en registrerad fem år efter att den sista uppgiften om honom har införts.

Om varaktig lagring av de personregister som avses i detta kapitel och av de uppgifter som ingår i dem bestämmer arkivverket i enlighet med vad som bestäms i 8 § 3 mom. arkivlagen (831/1994) . I övrigt tillämpas vad som i 8 § 2 mom. arkivlagen bestäms om förvaring av handlingar.

Statliga och kommunala myndigheter, folkpensionsanstalten samt den som arrangerar mottagande av asylsökande och av personer som får tillfälligt skydd och en sådan företrädare som avses i 5 kap. har, utan hinder av bestämmelserna om tystnadsplikt, rätt att av andra statliga och kommunala myndigheter samt av andra som arrangerar mottagande av asylsökande avgiftsfritt få de uppgifter som behövs för skötseln av de uppgifter som avses i denna lag. (15.2.2002/118)

Uppgifterna kan lämnas ut också genom teknisk anslutning.

Ur invånarregistret kan, utan hinder av vad som bestäms i 43 §, till polisen, gränsbevakningsväsendet och Migrationsverket avgiftsfritt utlämnas uppgifter som de behöver för skötseln av sina uppgifter enligt utlänningslagen. (9.11.2007/972)

Förläggningens föreståndare får utan hinder av bestämmelserna om tystnadsplikt till myndigheter eller den instans som verkställer hjälpen lämna ut personuppgifterna för ett offer för människohandel, om personen i fråga ger sitt samtycke eller det är nödvändigt för att bedöma behovet av service, ordna tjänster eller planera säkerhetsåtgärder. (22.12.2006/1269)

Uppgifterna kan lämnas ut också genom teknisk anslutning.

De som sköter uppgifter som avses i denna lag får inte utan uttryckligt samtycke av en flykting, en person som får tillfälligt skydd, en asylsökande, någon annan invandrare eller ett offer för människohandel eller dennes vårdnadshavare eller en företrädare som förordnats enligt denna lag röja uppgifter som gäller flyktingens, den persons som får tillfälligt skydd, den asylsökandes, invandrarens eller offrets för människohandel privata hemligheter eller deras familjers hemligheter eller deras personliga omständigheter. Inte heller får de röja andra uppgifter som de har fått kännedom om vid skötseln av uppgifter enligt denna lag, om det inte är uppenbart att lämnandet av uppgiften inte äventyrar säkerheten för de personer som avses ovan eller för deras anhöriga. (22.12.2006/1269)

Vad som bestäms i 1 mom. utgör inte hinder för att saken röjs för den som med stöd av lag har rätt att få uppgift därom.

I ett beslut av arbetskraftsbyrån som avses i 10 § 3 mom. får ändring sökas genom besvär endast i samband med huvudsaken. (29.12.2005/1215)

I ett beslut som en förläggning fattat med stöd av 19 c § 2 mom. och som gäller förflyttning från en förläggning till en annan får ändring inte sökas genom besvär. (27.5.2005/362)

Den som ordnar integrationsfrämjande för flyktingar eller arrangerar mottagande av asylsökande eller mottagande av personer som får tillfälligt skydd eller ordnar hjälp till offer för människohandel skall vid behandlingen av förvaltningsärenden som avses i denna lag iaktta förvaltningslagen.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1999.

Genom denna lag upphävs lagen den 13 december 1991 om mottagningsstationer och förläggningar för asylsökande (1465/1991) jämte ändringar.

För en invandrare beträffande vilken den tid som anges i första meningen i 10 § 2 mom. har gått ut före denna lags ikraftträdande görs en integrationsplan upp inom fem månader från att denna lag trätt i kraft. Har det dock före lagens ikraftträdande förflutit två år sedan invandrarens första hemkommun registrerades i befolkningsdatasystemet, behöver ingen integrationsplan göras upp, om inte invandraren kräver det. Den begränsning i 7 kap. 4 § 3 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa som gäller rätten att få arbetsmarknadsstöd gäller inte sådana invandrare tillsammans med vilka ingen integrationsplan görs upp på grund av att två år har förflutit och inom fem månader från att denna lag trätt i kraft inte heller sådana invandrare som har kommit till Finland innan denna lag trädde i kraft. (30.12.2002/1292)

På personer som med stöd av 20 § 1 mom. 3 punkten utlänningslagen har beviljats uppehållstillstånd av vägande humanitära skäl och på deras familjemedlemmar, som har beviljats uppehållstillstånd på grund av sina familjeband, tillämpas vad som i denna lag bestäms om flyktingar.