110/1992

Inrikesministeriet ansvarar för styrningen och övervakningen av polisens verksamhetsområde och för sådana uppgifter inom polisens verksamhetsområde som enligt vad som föreskrivs särskilt ankommer på ministeriet.

Centralförvaltningsmyndighet under inrikesministeriet är Polisstyrelsen som är polisens högsta ledning i fråga om andra polisenheter än skyddspolisen. Riksomfattande enheter under Polisstyrelsen är centralkriminalpolisen och Polisyrkeshögskolan. Lokala förvaltningsmyndigheter under Polisstyrelsen är polisinrättningarna.

Skyddspolisen är en riksomfattande enhet under inrikesministeriet.

Polisenheter är Polisstyrelsen och enheterna under den samt skyddspolisen.

I fråga om polisväsendet i landskapet Åland gäller vad som föreskrivs särskilt.

I 1 kap. 1 § i polislagen (872/2011) föreskrivs om polisens uppgifter.

I anslutning till inrikesministeriet finns en delegation för polisärenden och i anslutning till en polisinrättning finns en delegation för polisen. Det kan finnas delegationer i anslutning till Polisstyrelsen.

I fråga om delegationernas uppgifter och sammansättning bestäms genom förordning av statsrådet.

Polisstyrelsen leds av polisöverdirektören.

I enlighet med inrikesministeriets styrning ska Polisstyrelsen

En enhet som är underställd Polisstyrelsen ska underrätta Polisstyrelsen om sådana av enheten planerade förvaltningsinterna avgöranden eller förändringar i omständigheterna som på grund av sin beskaffenhet eller omfattning kan ha stor inverkan på realiseringen av de av Polisstyrelsen godkända resultatmålen och riktlinjerna för enheten. (9.7.2020/556)

Polisöverdirektören kan i enskilda fall överta avgörandet av ett i 3 mom. avsett förvaltningsinternt ärende som det föreskrivs att ska avgöras av någon annan tjänsteman som hör till polispersonalen. (9.7.2020/556)

Trots sekretessbestämmelserna ska polisöverdirektören och skyddspolisens chef i fråga om samhälleligt betydelsefulla angelägenheter som gäller verksamhetsområdet för organisationen i fråga och som är nödvändiga med tanke på skötseln av inrikesministeriets uppgifter underrätta inrikesministern samt inrikesministeriets kanslichef och chefen för den avdelning eller enhet som styr verksamhetsområdet i fråga.

Polisstyrelsen och skyddspolisen ska när de underrättar statsrådets lägescentral om en sådan säkerhetsincident som avses i 2 § i lagen om statsrådets lägescentral (300/2017) lämna samma uppgifter till den som är i beredskap och som förordnats av inrikesministeriet.

De uppgifter som avses i 2 mom. får trots sekretessbestämmelserna lämnas ut på det sätt som föreskrivs i 3 § i lagen om statsrådets lägescentral.

5 § har upphävts genom L 26.6.2009/497 .

5 a § har upphävts genom L 26.6.2009/497 .

En polisinrättning ska se till att den medborgarservice som hör samman med polisens uppgifter finns tillgänglig i lika utsträckning och är av samma kvalitet inom distriktet. Polisinrättningarnas distrikt ordnas så att ett distrikt består av ett eller flera landskap eller kommuner. Bestämmelser om polisinrättningarnas distrikt utfärdas genom förordning av statsrådet. En polisinrättning kan ha regionala enheter. Bestämmelser om de regionala enheternas distrikt utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om de regionala enheternas språkliga status finns i 6 § 2 mom. i språklagen (423/2003) . Bestämmelser om placeringsorterna för polisinrättningens verksamhetsställen utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

Vid bildandet av en polisinrättning vars distrikt omfattar flera kommuner ska hänsyn tas till de olika områdenas invånarantal, invånartäthet, utsträckning, trafikförbindelser, språkförhållanden och andra särdrag samt områdesindelningens inverkan på den i 6 § i språklagen avsedda språkliga statusen för en myndighet. Tjänsterna som polischef för de polisinrättningar som läggs ned dras in och en ny tjänst som polischef för polisinrättningen inrättas. Den ovannämnda polischefstjänsten vid polisinrättningen får första gången tillsättas utan att tjänsten ledigförklaras. Den som innehar en polischefstjänst som dras in ska omplaceras i uppgifter som motsvarar personens yrkesskicklighet och förmåga.

6 a § har upphävts genom L 26.6.2009/497 .

Den lokala polisen har till uppgift att

En polisinrättning kan dessutom ha särskilda uppgifter som grundar sig på dess speciella distrikt eller på andra omständigheter. Polisstyrelsen bestämmer vilka frågor som ingår i polisinrättningarnas särskilda uppgifter. (28.6.2013/503)

För en ändamålsenlig skötsel av polisverksamheten kan Polisstyrelsen, efter att ha hört de berörda polisinrättningarna och områdets kommuner, bestämma att polisinrättningarna ska sköta uppgifter i samarbete.

För en ändamålsenlig skötsel av polisverksamheten kan Polisstyrelsen, efter att ha hört de berörda polisenheterna, bestämma att polisinrättningen och en annan polisenhet som är underställd Polisstyrelsen ska sköta uppgifter i samarbete.

I ett beslut om samarbete enligt 1 och 2 mom. ska det utses en chef för att leda de uppgifter som sköts i samarbete och bestämmas om övriga ledningsförhållanden samt vid behov meddelas närmare föreskrifter om hur samarbetet ska ordnas.

Centralkriminalpolisen ska

Polisstyrelsen meddelar vid behov närmare föreskrifter om centralkriminalpolisens uppgifter. Polisstyrelsen får vid behov också bestämma om undersökningsarrangemangen i förhållandet mellan centralkriminalpolisen och andra enheter som är underställda Polisstyrelsen.

Skyddspolisen har till uppgift att i enlighet med inrikesministeriets styrning inhämta information för att skydda den nationella säkerheten samt upptäcka, förhindra och avslöja sådan verksamhet, sådana förehavanden och sådana brott som kan hota statsskicket och samhällsordningen eller rikets inre eller yttre säkerhet. Skyddspolisen ska även upprätthålla och utveckla en allmän beredskap för att upptäcka och förhindra aktivitet som hotar samhällets säkerhet. (26.4.2019/583)

Inrikesministeriet bestämmer, efter att ha hört Polisstyrelsen, vid behov närmare om samverkan och samarbetet mellan skyddspolisen och andra polisenheter. (26.4.2019/583)

Skyddspolisen ska underrätta inrikesministeriet om sådana av skyddspolisen planerade förvaltningsinterna avgöranden eller förändringar i omständigheterna som på grund av sin beskaffenhet eller omfattning kan ha stor inverkan på realiseringen av de av inrikesministeriet godkända resultatmålen och riktlinjerna för skyddspolisen.

Inrikesministeriet kan i enskilda fall överta avgörandet av ett i 3 mom. avsett förvaltningsinternt ärende som det föreskrivs att ska avgöras av någon tjänsteman som hör till skyddspolisens personal eller ett ärende som gäller samarbetet eller arbetsfördelningen mellan skyddspolisen och en annan polisenhet.

Utöver det som föreskrivs i 8 § i statstjänstemannalagen (750/1994) är förtrogenhet med polisväsendet ett särskilt behörighetsvillkor för tjänsten som polisöverdirektör.

Polisöverdirektören utnämns av statsrådet.

Behörighetsvillkor för tjänsten som chef för centralkriminalpolisen är högre högskoleexamen, sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften förutsätter, i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap samt förtrogenhet med polisväsendet.

Chefen för centralkriminalpolisen utnämns av statsrådet.

En sådan tjänst eller ett sådant tjänsteförhållande vid centralkriminalpolisen eller den lokala polisen som omfattar uppgifter inom användning av informationskällor, bevisprovokation genom köp, täckoperationer eller vittnesskydd, eller chefs- eller stöduppgifter som direkt anknyter till dessa uppgifter, får tillsättas utan att tjänsten eller tjänsteförhållandet ledigförklaras, om uppgifternas art nödvändigt kräver det. Vid bedömningen av nödvändigheten ska hänsyn tas till

När en tjänst eller ett tjänsteförhållande som avses i 1 mom. tillsätts genom ett ansökningsförfarande, kan centralkriminalpolisen och den lokala polisen låta bli att meddela dem som sökt tjänsten eller tjänsteförhållandet namnen på de andra sökandena och namnet på den som har utnämnts, om uppgiftens art nödvändigt kräver det på det sätt som avses i 1 mom. Sökandena ska dock underrättas om att tjänsten eller tjänsteförhållandet har tillsatts, och i utnämningsbeslutet ska nämnas den tjänst eller det tjänsteförhållande som tillsätts, vilken myndighet som har fattat beslutet samt datum för utnämningen.

12 b § har upphävts genom L 4.2.2005/69 .

Bestämmelser om behörighetsvillkoren för tjänsten som chef för skyddspolisen finns i 8 § i statstjänstemannalagen.

Chefen för skyddspolisen utnämns av statsrådet.

En tjänst eller ett tjänsteförhållande vid skyddspolisen får tillsättas utan att tjänsten eller tjänsteförhållandet ledigförklaras, om uppgiftens art nödvändigt kräver det. Vid bedömningen av nödvändigheten ska hänsyn tas till

Följande tjänster eller tjänsteförhållanden ledigförklaras dock i enlighet med statstjänstemannalagen: biträdande chef, avdelningschef och enhetschef samt tjänster och tjänsteförhållanden som med hänsyn till uppgifterna är på motsvarande nivå.

När tjänster eller tjänsteförhållanden som avses i 1 mom. tillsätts genom ett ansökningsförfarande, kan skyddspolisen låta bli att meddela dem som sökt tjänsten eller tjänsteförhållandet namnen på de andra sökandena och namnet på den som har utnämnts, om uppgiftens art nödvändigt kräver det på det sätt som avses i 1 mom. Sökandena ska dock underrättas om att tjänsten eller tjänsteförhållandet har tillsatts, och i utnämningsbeslutet ska nämnas den tjänst eller det tjänsteförhållande som tillsätts, vilken myndighet som har fattat beslutet samt datum för utnämningen.

Behörighetsvillkor för tjänsten som chef för en polisinrättning är högre högskoleexamen, sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften förutsätter, i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap samt förtrogenhet med polisväsendet.

Chefen för en polisinrättning utnämns av Polisstyrelsen. (9.7.2020/556)

Bestämmelser om tjänsterna vid polisen, förordnandet till tjänsterna och de särskilda behörighetsvillkoren för tjänsterna utfärdas genom förordning av statsrådet, om inte något annat följer av denna lag eller av statstjänstemannalagen (750/1994) .

Avgångsåldern för polismän är 68 år, om inte tjänsteförhållandet med polismannens samtycke förlängs med högst två år. (5.12.2018/1064)

Vid utförandet av sina uppgifter har en polisman i hela landet sådana befogenheter som anges i polislagen eller i någon annan lag.

Vid utförandet av internationella uppdrag har en polisman sådana befogenheter som anges i polislagen eller i någon annan lag. (28.6.2017/421)

Utöver det som föreskrivs i 1 mom. har en tjänsteman vid skyddspolisen rätt att använda i 5 a kap. i polislagen avsedda metoder för underrättelseinhämtning för att skydda den nationella säkerheten i enlighet med vad som föreskrivs i det kapitlet. (26.4.2019/583)

Statsrådet kan besluta att polisens personal ska kompletteras med särskild kompletterande polispersonal, när sådan behövs med hänsyn till statens säkerhet eller exceptionella förhållanden.

Till den kompletterande polispersonalen kan inkallas en person som till sina personliga egenskaper lämpar sig för uppgiften och som genom ett avtal med chefen för polisdistriktet förbinder sig att sköta uppgiften.

I fråga om rätten att använda maktmedel gäller 2 kap. 17 § 3 mom. i polislagen.

Den som hör till den kompletterande polispersonalen kan placeras som ordningsvakt enligt 26 § 1 mom. 1 punkten i lagen om privata säkerhetstjänster (1085/2015) vid tillfällen som har samband med utbildningen av kompletterande polispersonal och kan förordnas att vid ett sådant tillfälle reglera trafiken så som avses i 65 § i vägtrafiklagen (729/2018) . (10.8.2018/740)

I fråga om den kompletterande polispersonalens uppgifter, utrustning, utbildning och inkallande samt avtalsvillkor föreskrivs genom förordning av statsrådet.

En polisman är skyldig att tjänstgöra inom den polisenhets verksamhetsområde där denne är placerad.

En polisman kan även förordnas att tjänstgöra utanför verksamhetsområdet för den enhet där denne är placerad.

En polisman är utan särskilt förordnande skyldig att i hela landet och även utanför sitt verksamhetsområde och på sin fritid vidta brådskande åtgärder som är nödvändiga för förhindrande av ett allvarligt brott, inledande av undersökning av ett sådant brott, avvärjande av allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet eller som behövs av andra med dessa jämförbara särskilda skäl.

Med tanke på särskilda situationer som kan uppstå i polisens verksamhet ska varje polisman se till att polisenheten har hans eller hennes kontaktuppgifter.

En polisman ska utan dröjsmål inställa sig i tjänst när en allvarlig gärning eller händelse som hotar allmän ordning och säkerhet nödvändigt kräver det.

En polisman är skyldig att enligt förordnande inställa sig i tjänst också under sin semester, när detta är nödvändigt för att allmän ordning och säkerhet ska kunna upprätthållas. Ett sådant förordnande kan ges av Polisstyrelsen i fråga om polismän vid Polisstyrelsen eller vid en enhet under den samt av chefen för en riksomfattande polisenhet och chefen för en polisinrättning i fråga om polismän vid den egna enheten.

En polisman som inte är tjänstledig eller har semester är skyldig att enligt förordnande tillfälligt vara i larmberedskap och inställa sig i tjänst när detta behövs av särskilda skäl i anslutning till polisens verksamhet. Ett sådant förordnande kan ges av Polisstyrelsen i fråga om polismän vid Polisstyrelsen eller vid en enhet under den samt av chefen för en riksomfattande polisenhet och chefen för en polisinrättning i fråga om polismän vid den egna enheten.

En polisman får vara biträde eller ombud för en person som misstänks för brott endast om den misstänkte är hans eller hennes släkting i rätt upp- eller nedstigande led, bror eller syster eller äkta make och inte har rätt att få en försvarare enligt 2 kap. 1 § i lagen om rättegång i brottmål (689/1997) .

En polisman får inte vara biträde eller ombud för en målsägande om detta kan stå i strid med skötseln av polismannens tjänsteåligganden.

En polisman ska i tjänsten och i sitt privatliv uppföra sig på ett sätt som inte äventyrar tilltron till att polisens uppgifter sköts på behörigt sätt. Vid bedömningen av en polismans uppträdande tas hänsyn också till dennes ställning och uppgifter inom polisförvaltningen.

En polisman får inte ta emot eller sköta bisysslor som avses i 18 § 4 mom. i statstjänstemannalagen, om inte tillstånd därtill beviljas på ansökan.

En polisman får inte sköta sysslor som medför rättigheter eller skyldigheter som kan stå i strid med polisens uppgifter.

En polisman ska upprätthålla den kondition och yrkesskicklighet som arbetsuppgifterna förutsätter. Bestämmelser om den konditionsnivå som olika arbetsuppgifter förutsätter samt om anordnande av konditionstester kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

En polisman som bryter mot eller åsidosätter sin tjänsteplikt kan, om en varning inte kan anses vara tillräcklig, som disciplinstraff skiljas från tjänsteutövning för en tid av minst en och högst sex månader. Löneutbetalningen avbryts för tiden för skiljandet från tjänsteutövningen.

Beslut om skiljande från tjänsteutövning fattas av den utnämnande myndigheten. Om statsrådet är utnämnande myndighet, fattar inrikesministeriet beslut om skiljande från tjänsteutövning. Den myndighet som fattar beslut om skiljande från tjänsteutövning ska anhängiggöra skiljandet från tjänsteutövningen senast tre månader från det att myndigheten fick kännedom om den omständighet som kan leda till skiljande från tjänsteutövning.

Innan beslut fattas om skiljande av en polisman från tjänsteutövning ska denne ges tillfälle att bli hörd i ärendet. Dessutom ska myndigheten ge huvudförtroendemannen eller förtroendemannen tillfälle att bli hörd, om polismannen begär det och skiljandet från tjänsteutövningen inte på grund av sakens natur ska verkställas omedelbart. Myndigheten ska innan beslutet fattas underrätta polismannen om möjligheten att begära att huvudförtroendemannen eller förtroendemannen ska höras.

I statstjänstemannalagen föreskrivs om överklagande av beslut som gäller skiljande av en polisman från tjänsteutövning för viss tid.

En tjänst som äldre konstapel, äldre kriminalkonstapel och yngre konstapel kan tillsättas utan att den förklaras ledig att sökas.

Genom förordning av republikens president föreskrivs om polisens förtjänstkors och förtjänstmedalj.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om polisens organisation och dess uppgifter. (27.1.2017/48)

Genom förordning av inrikesministeriet kan utfärdas närmare bestämmelser om polisenheternas ställning och uppgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1992.

Genom denna lag upphävs i polislagen av den 18 februari 1966 (84/66) 2 och 4-9 §§,

av dessa lagrum 2 § sådan den lyder ändrad genom lagar av den 25 januari 1973 och den 29 november 1985 (53/73 och 901/85), 4 § sådan den lyder delvis ändrad genom sistnämnda lagar och lag av den 31 januari 1985 (111/85) , 5 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 29 november 1985, 7 § sådan den lyder ändrad genom nämnda lag av den 25 januari 1973 och lag av den 23 april 1976 (347/76) , 7 a § sådan den lyder ändrad genom nämnda lag av den 25 januari 1973 och lagar av den 19 december 1980 och den 28 april 1989 (865/80 och 355/89) samt 8 och 9 §§ sådana de lyder i nämnda lag av den 25 januari 1973.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.