Lag om ändring av polisförvaltningslagen
- Type of statute
- Lag
- Date of Issue
- Date of publication
- Statutes of Finland
- Författningstext
Text of original statute
No amendments or corrections will be made to the texts of the original statutes. These will appear in the updated statutes and the corrections will also appear in the PDF versions of the Statutes of Finland.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i polisförvaltningslagen ( 110/1992 ) 2 §, mellanrubriken före 15 § samt 15 a och 16 §, av dem 2 § sådan den lyder i lag 508/1995, 15 a § sådan den lyder i lag 676/2006 och 16 § sådan den lyder i lag 69/2005, samt
fogas till lagen nya 15 b—15 i § och en ny mellanrubrik före 16 § som följer:
2 §Polisens uppgifter
I 1 kap. 1 § i polislagen (872/2011) föreskrivs om polisens uppgifter.
Bestämmelser om polismäns tjänsteställning
15 a §Polisbefogenheter
Vid utförandet av sina uppgifter har en polisman i hela landet sådana befogenheter som anges i polislagen eller i någon annan lag.
En polisaspirant har en polismans befogenheter när aspiranten under sin utbildares ledning och uppsikt utför uppgifter som ingår i utbildningen. En polisaspirant har en polismans befogenheter även då Polisstyrelsen i syfte att trygga statens säkerhet eller för att sköta riksomfattande särskilda situationer inom polisverksamheten har förordnat aspiranten att utföra polisuppgifter.
En yngre konstapel har en polismans befogenheter. Under den praktikperiod som ingår i grundexamen för polis får en yngre konstapel utöva en polismans befogenheter under ledning och behövlig uppsikt av handledaren för arbetspraktiken.
15 b §Komplettering av polispersonalen
Statsrådet kan besluta att polisens personal ska kompletteras med särskild kompletterande polispersonal, när sådan behövs med hänsyn till statens säkerhet eller exceptionella förhållanden.
Till den kompletterande polispersonalen kan inkallas en person som till sina personliga egenskaper lämpar sig för uppgiften och som genom ett avtal med chefen för polisdistriktet förbinder sig att sköta uppgiften.
I fråga om rätten att använda maktmedel gäller 2 kap. 17 § 3 mom. i polislagen.
Den som hör till den kompletterande polispersonalen kan placeras som ordningsvakt enligt 18 § i lagen om sammankomster (530/1999) vid tillfällen som har samband med utbildningen av kompletterande polispersonal och kan förordnas att vid ett sådant tillfälle reglera trafiken så som avses i 49 § i vägtrafiklagen (267/1981).
I fråga om den kompletterande polispersonalens uppgifter, utrustning, utbildning och inkallande samt avtalsvillkor föreskrivs genom förordning av statsrådet.
15 c §Polismans verksamhetsområde och tjänstgöringsskyldighet
En polisman är skyldig att tjänstgöra inom den polisenhets verksamhetsområde där denne är placerad.
En polisman kan även förordnas att tjänstgöra utanför verksamhetsområdet för den enhet där denne är placerad.
En polisman är utan särskilt förordnande skyldig att i hela landet och även utanför sitt verksamhetsområde och på sin fritid vidta brådskande åtgärder som är nödvändiga för förhindrande av ett allvarligt brott, inledande av undersökning av ett sådant brott, avvärjande av allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet eller som behövs av andra med dessa jämförbara särskilda skäl.
15 d §Inställelse i tjänst
Med tanke på särskilda situationer som kan uppstå i polisens verksamhet ska varje polisman se till att polisenheten har hans eller hennes kontaktuppgifter.
En polisman ska utan dröjsmål inställa sig i tjänst när en allvarlig gärning eller händelse som hotar allmän ordning och säkerhet nödvändigt kräver det.
En polisman är skyldig att på förordnande inställa sig i tjänst också under sin semester, när detta är nödvändigt för att allmän ordning och säkerhet ska kunna upprätthållas. Ett sådant förordnande kan ges av Polisstyrelsen i fråga om alla polismän samt av chefen för polisens riksomfattande enhet och chefen för polisinrättningen i fråga om polismännen i sin egen enhet.
En polisman som inte är tjänstledig eller har semester är skyldig att på förordnande tillfälligt vara i larmberedskap och inställa sig i tjänst när detta behövs av särskilda skäl i anslutning till polisens verksamhet. Ett sådant förordnande kan ges av Polisstyrelsen i fråga om alla polismän samt av chefen för polisens riksomfattande enhet och chefen för polisinrättningen i fråga om polismännen i sin egen enhet.
15 e §Polismans rätt att vara biträde eller ombud
En polisman får vara biträde eller ombud för en person som misstänks för brott endast om den misstänkte är hans eller hennes släkting i rätt upp- eller nedstigande led, bror eller syster eller äkta make och inte har rätt att få en försvarare enligt 2 kap. 1 § i lagen om rättegång i brottmål (689/1997).
En polisman får inte vara biträde eller ombud för en målsägande om detta kan stå i strid med skötseln av polismannens tjänsteåligganden.
15 f §Polismans uppförande
En polisman ska i tjänsten och i sitt privatliv uppföra sig på ett sätt som inte äventyrar tilltron till att polisens uppgifter sköts på behörigt sätt. Vid bedömningen av en polismans uppträdande tas hänsyn också till dennes ställning och uppgifter inom polisförvaltningen.
15 g §Bisysslor
En polisman får inte ta emot eller sköta bisysslor som avses i 18 § 4 mom. i statstjänstemannalagen, om inte tillstånd därtill beviljas på ansökan.
En polisman får inte sköta sysslor som medför rättigheter eller skyldigheter som kan stå i strid med polisens uppgifter.
15 h §Polismans kondition och yrkesskicklighet
En polisman ska upprätthålla den kondition och yrkesskicklighet som arbetsuppgifterna förutsätter. Bestämmelser om den konditionsnivå som olika arbetsuppgifter förutsätter samt om anordnande av konditionstester kan utfärdas genom förordning av statsrådet.
15 i §Skiljande av en polisman från tjänsteutövning för viss tid
En polisman som bryter mot eller åsidosätter sin tjänsteplikt kan, om en varning inte kan anses vara tillräcklig, som disciplinstraff skiljas från tjänsteutövning för en tid av minst en och högst sex månader. Löneutbetalningen avbryts för tiden för skiljandet från tjänsteutövningen.
Beslut om skiljande från tjänsteutövning fattas av den utnämnande myndigheten. Om statsrådet är utnämnande myndighet, fattar inrikesministeriet beslut om skiljande från tjänsteutövning. Den myndighet som fattar beslut om skiljande från tjänsteutövning ska anhängiggöra skiljandet från tjänsteutövningen senast tre månader från det att myndigheten fick kännedom om den omständighet som kan leda till skiljande från tjänsteutövning.
Innan beslut fattas om skiljande av en polisman från tjänsteutövning ska denne ges tillfälle att bli hörd i ärendet. Dessutom ska myndigheten ge huvudförtroendemannen eller förtroendemannen tillfälle att bli hörd, om polismannen begär det och skiljandet från tjänsteutövningen inte på grund av sakens natur ska verkställas omedelbart. Myndigheten ska innan beslutet fattas underrätta polismannen om möjligheten att begära att huvudförtroendemannen eller förtroendemannen ska höras.
I statstjänstemannalagen föreskrivs om överklagande av beslut som gäller skiljande av en polisman från tjänsteutövning för viss tid.
Särskilda bestämmelser
16 §Närmare bestämmelser
Genom förordning av republikens president föreskrivs om polisens förtjänstkors och förtjänstmedalj.
Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om polisens organisation och uppgifter samt om högre högskoleexamen som utöver polisbefälsexamen krävs för en polischefstjänst.
Genom förordning av inrikesministeriet kan utfärdas närmare bestämmelser om polisenheternas ställning och uppgifter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.
RP 224/2010
FvUB 42/2010
RSv 371/2010
Nådendal den 22 juli 2011
Republikens PresidentTARJA HALONENInrikesministerPäivi Räsänen