1334/2022

Denna lag tillämpas på verkställigheten av de stöd som avses i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare (1332/2022) , nedan lagen om direktstöd till jordbrukare , de stöd som avses i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) , nedan lagen om nationella stöd , och av ärenden som gäller de stöd som avses i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (1333/2022) .

På förvaltningen av de planer och medel som hänför sig till stöd som avses i lagen om direktstöd till jordbrukare och lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling tillämpas lagen om förvaltning av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken (1324/2022) .

Denna lag tillämpas i landskapet Åland på verkställigheten av de stöd som avses i lagen om direktstöd till jordbrukare och i lagen om nationella stöd, om ärendet enligt självstyrelselagen för Åland (1144/1991) hör till rikets lagstiftningsbehörighet.

Denna lag tillämpas på verkställigheten av stöd som finansieras av medel från Europeiska unionen, om inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning.

Om det i de lagar som nämns i 1 § finns bestämmelser som avviker från denna lag, tillämpas de i stället för denna lag.

I denna lag avses med

Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för den allmänna styrningen och utvecklingen av förvaltningen av jordbruksstöd. Dessutom ansvarar ministeriet för beredningen av de olika stödsystemen och Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027, planeringen av användningen av medel samt uppföljningen av genomförandet och effekterna av den strategiska planen.

Livsmedelsverket svarar för planeringen, genomförandet, utvecklandet och uppföljningen av verkställigheten av stödsystemen och för Fastlandsfinlands del av Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027 samt för en ändamålsenlig förvaltning av och tillsyn över användningen av medel. Livsmedelsverket styr och övervakar verkställigheten av stödsystemen samt styr och övervakar övriga myndigheter då dessa sköter uppdrag som med stöd av artikel 9.1 andra stycket i den horisontella förordningen hör till det utbetalande organets ansvarsområde. Dessutom svarar Livsmedelsverket för kontroll och godkännande av utgifter som hänför sig till stödet, för utbetalningar och för andra administrativa uppgifter som hänför sig till stödsystemen samt för de kvalitetsbedömnings- och prestationsrapporter som årligen ska överlämnas till kommissionen.

Livsmedelsverket beslutar om det transportbidrag och det stöd för tjänster inom husdjursskötsel som avses i 6 § 2 punkten i lagen om nationella stöd samt om den miljöersättning som avses i 5 § i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling när ersättningen grundar sig på ett sådant miljöavtal om upprätthållande av klonarkiv för ursprungsväxter eller ett sådant miljöavtal om bevarande av lantrasers genom som avses i 3 mom. i den paragrafen. På handläggningen av ärenden vid Livsmedelsverket tillämpas denna lag.

Livsmedelsverket beslutar om behållande av belopp som avses i artiklarna 56.3 och 86 i den horisontella förordningen.

Närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar om

Närings-, trafik- och miljöcentralen kontrollerar och övervakar dessutom stöden, ersättningarna och villkorligheten samt utför kvalitetsbedömning så som föreskrivs nedan.

Regionförvaltningsverket övervakar villkorligheten så som föreskrivs nedan.

I landskapet Åland beslutar Statens ämbetsverk på Åland om beviljande av de stöd för lagring av trädgårdsprodukter, stöd för växthusproduktion och stöd för biodling som avses i 6 § i lagen om nationella stöd.

Statens ämbetsverk på Åland kontrollerar och övervakar dessutom i landskapet Åland stöden och villkorligheten samt utför kvalitetsbedömning så som föreskrivs nedan.

Kommunen beslutar om

Kommunen utför dessutom administrativa kontroller och bedömer påföljder i fråga om villkorlighet vid administrativa kontroller så som föreskrivs nedan.

Vad som i denna lag föreskrivs om kommuner gäller också samkommuner och sådana samarbetsområden som avses i lagen om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna (210/2010) .

Om inte något annat föreskrivs om behörighet med stöd av lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (897/2009) är den i 7–10 § i denna lag avsedda myndighet behörig inom vars verksamhetsområde gårdsbruksenhetens driftscentrum ligger. Om gårdsbruksenheten inte har något driftscentrum är den myndighet behörig inom vars verksamhetsområde merparten av gårdsbruksenhetens åkrar finns.

Om inte något annat föreskrivs om behörighet med stöd av lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna är med avvikelse från bestämmelserna i 1 mom. den närings-, trafik- och miljöcentral behörig inom vars verksamhetsområde

I ärenden som gäller stöd för renhushållning är Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland behörig myndighet.

En kommun och en närings-, trafik- och miljöcentral kan av vägande skäl överföra ett ärende till en annan kommun eller en annan närings-, trafik- och miljöcentral för avgörande.

Ansökningar om stöd görs elektroniskt i en nättjänst som utgör en del av livsmedelsförvaltningens informationsresurs, som avses i lagen om livsmedelsförvaltningens informationsresurs (560/2021) . Sökanden eller sökandena identifieras genom stark autentisering på det sätt som föreskrivs i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009) . Vad som i denna lag föreskrivs om ansökan om stöd gäller även anmälan som gäller stöd.

Sökanden svarar för ansökan om stöd och för att uppgifterna i den är fullständiga och felfria. Om en ansökan om stöd gäller en gårdsbruksenhet som innehas av flera än en fysisk eller juridisk person tillsammans, är alla innehavare av gårdsbruksenheten solidariskt ansvariga för ansökan och för att uppgifterna i den är fullständiga och felfria.

Livsmedelsverket får med avvikelse från 1 mom. meddela en föreskrift om att stöd ska sökas på något annat sätt än i det elektroniska systemet, om detta är nödvändigt i och med att verkställigheten av stödsystemet är brådskande eller antalet ansökningar som gäller ett enskilt stödsystem är litet eller av någon annan därmed jämförbar särskild orsak.

Livsmedelsverket får meddela föreskrifter om stödansökans form, om uppgifter som ska fogas till ansökningar om stöd och anmälningar, om andra utredningar som stödsökandena eller stödmottagarna förutsätts ge in samt om en tidsfrist för att ändra uppgifter som ingår i en ansökan. Livsmedelsverket meddelar dessutom närmare föreskrifter om tidsfrister för inlämnande av ansökningar om stöd samt andra utredningar.

En stödsökande ska ge den behöriga myndigheten tillräckliga uppgifter om förutsättningarna för beviljande och utbetalning av stöd.

Stödsökanden ska utan dröjsmål skriftligen meddela den behöriga myndigheten, om stödansökan är eller har blivit felaktig.

Stödsökanden är skyldig att utan dröjsmål skriftligen meddela den behöriga myndigheten sådana förändringar i förhållandena som kan påverka stödbeloppet eller medföra att stödet återkrävs eller att utbetalningen avbryts eller att stödet dras in.

Ett meddelande om force majeure och exceptionella omständigheter ska skriftligen lämnas till den behöriga myndigheten med bevis inom 15 arbetsdagar efter det att det blev möjligt att lämna meddelandet. Stödmottagaren eller stödmottagarens rättsinnehavare är anmälningsskyldig på det sätt som avses ovan.

En ansökan om stöd kan på sökandes eget initiativ ändras eller återtas helt eller delvis i situationer som avses i artikel 7 i förordningen om ansökningssystem, om det inte av något särskilt skäl som hänför sig till stödsystemet eller verkställigheten av det är behövligt att avgränsa ändringar och återtaganden. På en ansökan om stöd enligt 9 § i lagen om nationella stöd tillämpas artikel 7.1 a i förordningen om ansökningssystem, och på en ansökan om stöd enligt 10 § i lagen om nationella stöd tillämpas artikel 7.1 c i den förordningen.

I 25 § i lagen om nationella stöd föreskrivs det förutom om det som anges i 1 mom. om ändring och återtagande av ansökan om sådant stöd som avses i den lagen.

Ansökan ändras eller återtas i det system som avses i 12 § 1 mom. i denna lag, om det inte är fråga om en situation enligt 12 § 3 mom.

Närmare bestämmelser om ändring och återtagande av ansökan samt om avgränsningar som hänför sig till ändring och återtagande av ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.

Livsmedelsverket får meddela närmare föreskrifter om tidsfrister för ändring eller återtagande av ansökan och om på vilket sätt en ändring eller ett återtagande ska anmälas samt om de uppgifter som ska meddelas i samband med ändring och återtagande.

En ansökan om stöd kan överföras på den nya innehavaren av en gårdsbruksenhet i samband med att besittningen av hela gårdsbruksenheten överförs. En överföring av besittningen av hela gårdsbruksenheten ska meddelas till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten inom 15 arbetsdagar från överföringen av besittningen av hela gårdsbruksenheten.

Närmare bestämmelser om förfarandet för överföring av en ansökan och om den sista möjliga tidpunkten för överföring av besittningen av hela gårdsbruksenheten får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Livsmedelsverket får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska ges när ansökan överförs, om formen för anmälan om överföring av ansökan och om tidsfristen för att meddela kommunen.

Sådana handlingar med anknytning till ansökan om och beviljande av stöd samt till villkoren för att få stöd som inte ges in till den stödbeviljande myndigheten ska stödsökanden bevara under ansökningsåret och de fyra följande kalenderåren. Är det fråga om förbindelser som avses i 5 § 1 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling eller miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 1–5 punkten eller om förbindelser som avses i 6 § i den lagen, ska de ovan avsedda handlingarna bevaras i minst fyra år efter förbindelse- eller avtalsperiodens utgång. Är det fråga om handlingar som hänför sig till villkorlighet, ska ovannämnda handlingar bevaras under ansökningsåret och de två följande kalenderåren, om en längre tid för bevarande inte förutsätts i den lagstiftning som avses i 26 § i denna lag.

Livsmedelsverket får meddela närmare föreskrifter om de i 1 mom. avsedda handlingar som ska bevaras.

Stödbeslut som utarbetats med hjälp av automatisk databehandling och de handlingar som hänför sig till behandlingen av ärendet får undertecknas maskinellt.

Livsmedelsverket får meddela föreskrifter om de system som ska användas för stödbeslut, om datainnehållet, om behandlingen av betalningsmaterialet, om betalningssätten och om registrering av betalningarna i ett informationssystem.

Har stödsökanden fått stöd till ett mindre belopp än han eller hon borde ha fått eller har stödet utan grund avslagits helt och hållet, får myndigheten trots att beslutet vunnit laga kraft och utan särskild ansökan rätta sitt felaktiga beslut.

Om en rättelse som avses i 18 § leder till att stödsökanden beviljas stöd eller det beviljade stödbeloppet höjs eller om stöd som blivit obetalt på grund av ett misstag från myndighetens sida betalas till stödsökanden, ska på det stödbelopp som rättelsen avser eller på det obetalda stödbeloppet betalas en årlig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) räknat från den dag då det beslut som ska rättas fattades fram till den dag då rättelsebeslutet fattas. Ränta betalas emellertid inte, om behovet av rättelse har uppstått på grund av stödsökandens verksamhet.

Om sökande av ändring leder till att stödsökanden beviljas stöd eller att stödbeloppet höjs, kan på detta belopp betalas en årlig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen räknat från den dag då det ursprungliga beslutet fattades fram till den dag då besvärsmyndigheten fattar sitt beslut. Besvärsmyndigheten beslutar om betalning av ränta.

Vid en administrativ kontroll kontrolleras det att alla de uppgifter i ansökan om stöd som utgör förutsättningar för ansökningen har uppgetts och att de är korrekta. Administrativa kontroller, korskontroller medräknade, utgör sådan systematisk kontroll av alla ansökningar, ett visst stödvillkor eller en grupp stödmottagare som gäller alla omständigheter som det är möjligt och ändamålsenligt att kontrollera genom administrativa kontroller. Administrativa kontroller kan också riktas till någon del av stödvillkoren på basis av ett urval som Livsmedelsverket har fastställt.

Livsmedelsverket utför korskontroller av uppgifter i informationssystemen. Vid korskontrollerna jämförs uppgifterna i olika informationssystem med de uppgifter som uppgetts i stödansökan.

Kommunen, närings-, trafik- och miljöcentralen, Statens ämbetsverk på Åland och Livsmedelsverket ska kontrollera uppgifterna i stödansökan. Den behöriga stödbeviljande myndigheten kontrollerar uppgifterna i stödansökan genom administrativ kontroll eller korskontroll. Vid försummelser av villkorligheten som har upptäckts vid den administrativa kontrollen bedömer kommunen dessutom försummelserna och utarbetar ett påföljdsförslag till den del det är fråga om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden och villkorlighetskrav i fråga om växtskyddsmedel, vilka kan verifieras utifrån uppgifterna i en sådan ansökan om stöd som avses i 12 §.

Närings-, trafik- och miljöcentralen eller Statens ämbetsverk på Åland utför de inspektioner som behövs i fråga om stödsökande som till följd av korskontroll blivit föremål för utredning, och resultatet av inspektionerna sänds till stödsökandena på elektronisk väg.

Om det vid en administrativ kontroll upptäcks ett fel i ansökningsuppgifterna, underrättas stödsökanden om saken på elektronisk väg och stödsökanden kan korrigera det upptäckta felet före en av Livsmedelsverket utsatt tidpunkt. Fel kan dock korrigeras bara i det fallet att det är möjligt enligt artikel 7 i förordningen om ansökningssystem. Om en stödsökande inte vidtar korrigerande åtgärder eller om den administrativa kontrollen utförs efter den tidpunkt som avses i detta moment, beaktas resultatet av den administrativa kontrollen när stödbeloppet bestäms eller påföljder påförs. Vid korskontroller som hänför sig till uppdateringar av åkerskiftesregistret till följd av nya flygfotografier är det dock inte möjligt att korrigera fel.

Livsmedelsverket svarar för kvalitetsbedömningen av det geospatiala ansökningssystemet enligt artikel 4 i förordningen om kvalitetsbedömning. Närings-, trafik- och miljöcentralen eller Statens ämbetsverk på Åland kan företa ett till kvalitetsbedömningen av det geospatiala ansökningssystemet anknytande terrängbesök för fastställande av arealen.

Närings-, trafik- och miljöcentralen företar ett administrativt kontrollbesök som avses i 5 § 5 mom. och 9 § 3 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling. Vid kontrollbesöket fastställs den areal som ett avtal gäller och huruvida den berättigar till stöd. Stödsökanden ska underrättas om ett administrativt kontrollbesök högst 14 dygn innan kontrollbesöket utförs.

Närmare bestämmelser om administrativa kontroller och utförandet av dem samt om hur de inverkar på det stödbelopp som ska betalas ut får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Arealövervakning och sådana fotografier som innehåller geografisk information och som enligt artikel 11 i förordningen om ansökningssystem kan jämställas med arealövervakning används för att säkerställa att avkastnings- och resultatrapporteringen är korrekt i enlighet med artikel 70 i den horisontella förordningen. När arealövervakning och fotografier som innehåller geografisk information används ska det tillämpas ett förfarande som inte äventyrar en persons rättigheter eller skyddet för privatlivet eller något annat integritetsskydd i enlighet med vad som föreskrivs i den allmänna dataskyddsförordningen och dataskyddslagen (1050/2018) . Livsmedelsverket utarbetar den årliga plan som avses i artikel 10.4 i förordningen om ansökningssystem.

Om det som uppgetts i stödansökan inte motsvarar resultatet av arealövervakningen, sänds stödsökanden en elektronisk utredningsbegäran och ges möjlighet att inom den tid som satts ut i utredningsbegäran vidta korrigerande åtgärder eller lämna in tillräcklig utredning om att stödvillkoren har följts. Om en stödsökande inte vidtar korrigerande åtgärder inom den tid som Livsmedelsverket har satt ut, beaktas resultatet av arealövervakningen när stödbeloppet bestäms eller påföljder påförs. Korrigerande åtgärder kan emellertid inte vidtas efter den tidpunkt som avses i artikel 7.1 a i förordningen om ansökningssystem.

Myndigheten kan på administrativ väg bedöma inlämnade utredningar eller av särskilda skäl genomföra besök på plats för att säkerställa resultatet av arealövervakningen. Livsmedelsverket kan dessutom i anknytning till arealövervakningen genom ett sampel välja ut stödsökande eller skiften för uppföljning av vissa stödvillkor.

Livsmedelsverket svarar för den kvalitetsbedömning av arealövervakningen som avses i artikel 5 i förordningen om kvalitetsbedömning. Närings-, trafik- och miljöcentralen eller Statens ämbetsverk på Åland genomför kontrollbesök på plats som hänför sig till bedömning av kvaliteten på arealövervakningen. De observationer som gjorts vid kvalitetsbedömningen sänds elektroniskt till stödsökanden i en nättjänst och stödsökanden kan korrigera sin ansökan på det sätt som föreskrivs i artikel 7 i förordningen om ansökningssystem.

Det som i 25 och 27 § föreskrivs om rätt till insyn och om myndighetens rätt att få upplysningar och hjälp gäller i fråga om arealövervakning även kommunen.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid arealövervakning, det material som ska användas, klassificering av materialet, kontrollbesök i terrängen, hur resultaten av arealövervakningen inverkar på andra stöd samt förfaranden som anknyter till kvalitetsbedömning av arealövervakningen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Livsmedelsverket får meddela närmare föreskrifter om tidsfrister och sättet att lämna in utredning samt om sättet att genomföra korrigerande åtgärder och om metoderna i fråga om sådana åtgärder.

Livsmedelsverket beslutar i fråga om vilka stödsystem eller stödvillkor det ska göras ett sampel för tillsyn på plats. Livsmedelsverket väljer för de olika stödsystemens del ut ett sampel av stödsökande för utförande av tillsyn på plats hos dem. Livsmedelsverket väljer därtill ut ett sampel av gårdsbruksenheter för tillsyn på plats som gäller villkorligheten. Livsmedelsverket kan använda ett i artikel 5.6 i förordningen om kvalitetsbedömning avsett urval som en del av ett sampel som gäller tillsyn på plats.

Vid tillsynen på plats kontrolleras det att uppgifterna i stödsökandens ansökan om stöd stämmer samt att de stödberättigandekriterier och stödvillkor samt till stödet anknytande basnivåer som hänför sig till det stöd som är föremål för tillsyn har följts. Dessutom kontrolleras det att villkorlighetskraven är uppfyllda.

Närmare bestämmelser om tillsynen över stödvillkoren, minimiantalet kontroller och urvalet, förfarandet vid tillsynen, kontrollen av djurantalen, bestämmandet av de yttre och inre gränserna för bas- och jordbruksskiften, mätmetoden, mätsätten, mätnoggrannheten och toleransen samt uppdatering av basskiftesuppgifterna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om det i samband med den i denna lag avsedda tillsynen eller någon annan tillsyn upptäcks eller den myndighet som utför tillsynen får kännedom om ett fel eller en försummelse som gäller förutsättningarna för beviljande av stöd enligt denna lag eller villkorligheten, ska tillsynen utvidgas till tillsyn över stöd enligt denna lag eller villkorligheten.

Om myndigheten annars får kännedom om ett fel eller en försummelse som gäller förutsättningarna för beviljande av stöd eller villkorligheten eller om myndigheten annars anser det vara behövligt, får myndigheten oberoende av resultaten av det sampel som avses i 22 § utföra inspektion hos stödsökanden.

Kommer ett fel eller en försummelse till en myndighets kännedom i en i 1 eller 2 mom. avsedd situation och myndigheten inte har behörighet att utöva tillsyn över stöd eller villkorlighet, ska den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen eller det behöriga regionförvaltningsverket underrättas om saken.

Närmare bestämmelser om utvidgad tillsyn får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Arealövervakning får användas som i artikel 83 i den horisontella förordningen avsett kontrollsystem för villkorlighet.

När tillsyn enligt artikel 83.6 c i den horisontella förordningen utövas och fotografier som innehåller geografisk information samt obemannade luftfartyg används ska ett förfarande tillämpas som inte äventyrar en persons rättigheter eller skyddet för privatlivet eller något annat integritetsskydd i enlighet med vad som föreskrivs i den allmänna dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Om ett obemannat luftfartyg används vid tillsynen har en myndighet som handlar under tjänsteansvar rätt att använda luftfartyget vid tillsynen.

Arealövervakning eller sådana nya tekniker som avses i 2 mom. får användas vid tillsyn över stödberättigandekriterier, stödvillkor och till stödet anknytande basnivåer samt vid administrativa kontrollbesök enligt 20 § 5 mom. På arealövervakning tillämpas vad som föreskrivs i 21 §.

Närmare bestämmelser om arealövervakning vid tillsyn över villkorligheten, tillsyn över villkor som inte är föremål för arealövervakning, användning av nya tekniker, de tekniska kraven på de nya teknikerna och det tekniska utförandet av arealövervakning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket, Statens ämbetsverk på Åland, närings-, trafik- och miljöcentralen och regionförvaltningsverket har rätt att utföra inspektioner hos stödsökandena och stödmottagarna i syfte att kontrollera och utöva tillsyn över stöd och villkorlighetskrav enligt denna lag. Om tillsynen över förutsättningarna för erhållande av stöd så förutsätter, får inspektion utföras i slakterier och i företag som förädlar eller förmedlar jordbruksprodukter.

Den myndighet som utövar tillsynen eller utför inspektionen har rätt att i den omfattning som tillsyns- eller inspektionsuppdraget kräver inspektera stödsökandens bokföring, jordbruks- och trädgårdsprodukter, djur, foder och livsmedel, produktionsförhållanden, produktionsbyggnader och produktionsanläggningar, förädlingsanläggningar, lager, anordningar, transportutrustning, odlingar, betesmarker, landskapselement och miljöavtalsområden utanför åker samt andra förutsättningar för beviljande och utbetalning av stöd. Inspektion får dock inte utföras i lokaler som används för permanent boende.

Den myndighet som utövar tillsynen eller utför inspektionen har rätt att för utförandet av sina uppgifter ta upp ljud eller bild med iakttagande av ett förfarande som inte äventyrar en persons rättigheter eller skyddet för privatlivet eller något annat integritetsskydd i enlighet med vad som föreskrivs i den allmänna dataskyddsförordningen och dataskyddslagen.

Livsmedelsverket har rätt att närvara vid inspektioner som gäller stödsökande eller stödmottagare och som någon annan myndighet utför och att följa hur inspektionerna utförs.

Tillsynsmyndigheten har rätt att vid behov få handräckning vid fullgörandet av inspektion så som föreskrivs i 9 kap 1 § i polislagen (872/2011) .

Närings-, trafik- och miljöcentralen utövar tillsyn över efterlevnaden av naturvårdslagen (1096/1996) och miljöskyddslagen (527/2014) till den del tillsynen gäller iakttagandet av de föreskrivna verksamhetskrav och de krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ingår i villkorligheten.

Närings-, trafik- och miljöcentralen och regionförvaltningsverket utövar tillsyn över iakttagandet av kraven inom tillämpningsområdet för livsmedelslagen (297/2021) , lagen om djursjukdomar (76/2021) , lagen om medicinsk behandling av djur (387/2014) , foderlagen (1263/2020) , lagen om växtskyddsmedel (1563/2011) och djurskyddslagen (247/1996) till den del tillsynen gäller iakttagandet av andra villkorlighetskrav än de som avses i 1 mom. Utöver vad som föreskrivs i denna lag ska bestämmelserna om tillsyn och tillsynsmyndigheter i de nämnda lagarna och i veterinärvårdslagen (765/2009) iakttas.

Närings-, trafik- och miljöcentralen samordnar tillsynspåföljderna i fråga om villkorlighet.

I landskapet Åland ansvarar Statens ämbetsverk på Åland för tillsynen över att kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden iakttas, och ämbetsverket samordnar också tillsynspåföljderna i fråga om villkorlighet.

Närmare bestämmelser om tillsynen över att de föreskrivna verksamhetskraven samt kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden iakttas får utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet får bestämmelser som preciserar den horisontella förordningen och förordningen om kvalitetsbedömning utfärdas om tillsyn och det förfarande som ska iakttas vid tillsynen samt om objekten för den tillsyn som avses i de lagar som nämns i 1 och 2 mom.

Myndigheten har rätt att få för tillsynen behövliga handlingar och uppgifter av stödsökanden eller dennes företrädare. Med handlingar avses även material som skapats eller lagrats med hjälp av automatisk databehandling eller på något annat sätt. Myndigheten har också rätt att få uppgifter av slakterier, av företag som förädlar eller förmedlar jordbruksprodukter, av stambokförande sammanslutningar som avses i 3 § i lagen om djuravelsverksamhet (319/2014) och av renbeteslagen. De som ansöker om stöd samt ovan avsedda slakterier och företag som förädlar eller förmedlar jordbruksprodukter ska tillåta att det tas prover i den omfattning en inspektion förutsätter. Material och prover ska överlåtas utan ersättning.

Stödsökanden eller dennes företrädare ska på begäran av myndigheten lämna behövlig hjälp under tillsynen.

Vid en inspektion kan en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015) anlitas, om ett behörigt utförande av inspektionen förutsätter det. En revisionssammanslutning ska utse en ansvarig revisor för inspektionen. Vid utförande av inspektionsuppdrag tillämpas förvaltningslagen (434/2003) , språklagen (423/2003) , samiska språklagen (1086/2003) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) .

På revisorer som utför inspektionsuppdrag tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. På skador som orsakats i samband med utförande av inspektionsuppdrag tillämpas skadeståndslagen (412/1974) .

En stödsökande eller dennes företrädare kan, om detta inte inverkar på tillsynens syfte eller effekt, meddelas i förväg om tillsyn på plats som följer:

Stödsökanden ska i samband med meddelandet om tillsyn på plats eller senast i samband med själva tillsynen informeras om att ett luftfartyg används vid tillsynen.

Personer som utför tillsynsuppdrag ska ha ett tjänstekort som Livsmedelsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen, regionförvaltningsverket eller Statens ämbetsverk på Åland utfärdat eller en av en ovannämnd myndighet utfärdad handling som intygar rätten till insyn. Tjänstekortet eller handlingen ska på begäran visas för stödsökanden eller dennes företrädare i samband med tillsynen.

Tillsynsresultatet, där de observationer som gjorts anges, ska sändas till stödsökanden elektroniskt i en nättjänst. Stödsökanden ska ges tillfälle att foga sina kommentarer till tillsynsresultatet i nättjänsten.

Närmare bestämmelser om de omständigheter som ska framgå av tillsynsresultatet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om en ansökan om stöd som hör till det integrerade administrations- och kontrollsystem som avses i artikel 65 i den horisontella förordningen lämnas in försenad, minskas det stöd som beviljas med en procent för varje arbetsdag som ansökan är försenad. Påföljder vid försening tillämpas dock inte i situationer enligt artikel 3 i den horisontella förordningen. Stöd beviljas inte, om ansökan är mer än sju kalenderdagar försenad.

Bestämmelser om påföljder vid försening i fråga om stöd som beviljas enligt lagen om nationella stöd finns i 17 § i den lagen.

Stöd beviljas inte eller det stöd som ska beviljas minskas, om en stödsökande inte uppfyller villkoren för stödberättigande eller förutsättningarna för beviljande av stöd eller inte fullgör andra skyldigheter som hänför sig till stödet. Stöd beviljas inte eller det stöd som ska beviljas minskas, om en stödsökande inte har följt stödvillkoren, inte uppfyller förutsättningarna för beviljande av stöd eller inte fullgör andra skyldigheter som hänför sig till stödet. Stödet minskas också om Europeiska unionens lagstiftning om stödet kräver det.

Stöd beviljas inte, om stödmottagaren helt eller delvis hindrar genomförandet av en inspektion, ett kontrollbesök, ett administrativt kontrollbesök eller tillsyn på plats som hänför sig till stödet eller stödåtgärden i fråga. Om tillsyn som gäller villkorlighet hindras blir följden att stödsökandens stödansökningar inom tillämpningsområdet för villkorlighet avslås.

Om den areal för vilken arealbaserat stöd har sökts är större än den areal som har godkänts vid tillsyn på plats, vid administrativ kontroll, vid arealövervakning eller genom någon annan metod, sänks det stöd som beviljas enligt växtartsgrupp så att sänkningen ökar när den proportionella skillnaden mellan den ansökta och den godkända arealen blir större. Stödet kan sänkas, om stödsökanden i sin ansökan inte har uppgett all jordbruksmark som stödsökanden besitter.

Har andra villkor för att få stöd än de till arealen anknytande villkor som avses i 1 mom. inte följts, ökar stödsänkningen utifrån försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. Är det fråga om en allvarlig försummelse av ett stödvillkor, vägras stödet för stödåtgärden när det gäller ansökningsåret och det följande året.

Bestämmelser om tillsynspåföljder i fråga om arealbaserade stöd som beviljas enligt lagen om nationella stöd finns i 18 och 19 § i den lagen.

Om stöd som betalas på grundval av arealen minskas utifrån skillnaden mellan den ansökta arealen i stödsökandens stödansökan och skiftets senaste digitaliserade areal, kan stödminskningen göras utan särskild utredning, om stödet till följd av arealskillnaden minskas utan påföljd.

Närmare bestämmelser om grunderna för sänkning av arealbaserade stöd, beräkningen av minskningar och påföljder, växtartsgrupperna, den påföljdsskala som ska tillämpas i fråga om arealerna samt minskningar och påföljder i fråga om stödvillkor får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om det vid en administrativ kontroll eller vid tillsyn på plats konstateras att en gårdsbruksenhet har färre stödberättigande djur eller djurenheter än stödansökan gäller, sänks det stöd som beviljas enligt djurgrupp på basis av skillnaden mellan det ansökta och det vid tillsynen konstaterade djurantalet så att sänkningen ökar när den proportionella skillnaden mellan det ansökta och det konstaterade djurantalet blir större.

Har andra villkor för att få stöd än de till djurantalet anknytande villkor som avses i 1 mom. inte följts, ökar stödsänkningen utifrån försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. Är det fråga om en allvarlig försummelse av ett stödvillkor, vägras stödet för stödåtgärden när det gäller ansökningsåret och det följande året.

Bestämmelser om tillsynspåföljder i fråga om djurbaserade stöd som beviljas enligt lagen om nationella stöd finns i 20 § i den lagen.

Närmare bestämmelser om grunderna för sänkning av djurbaserade stöd, beräkningen av minskningar och påföljder, djurgrupperna, den påföljdsskala som ska tillämpas i fråga om djurantalet samt minskningar och påföljder i fråga om stödvillkor får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Påföljder som föranleds av försummelse att iaktta villkorlighetskraven påförs i enlighet med artikel 85 i den horisontella förordningen och kapitel III i förordningen om kvalitetsbedömning.

Närmare bestämmelser om fastställande och beräkning av påföljder får utfärdas genom förordning av statsrådet inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.

Om jordbrukaren eller en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med denne har meddelats djurhållningsförbud enligt 17 kap. 23 § i strafflagen (39/1889) och djurhållningsförbudet helt eller delvis grundar sig på ett brott enligt 17 kap. 14, 14 a eller 15 § i strafflagen eller en förseelse enligt 54 § i djurskyddslagen eller enligt motsvarande lagstiftning i landskapet Åland, ska stöd eller ersättning som grundar sig på djurhållning inte beviljas eller betalas ut för den djurart som omfattas av förbudet för de stödår eller de förbindelse- eller avtalsår under vilka det brott eller den förseelse som ledde till djurhållningsförbudet begicks. I denna paragraf avses med familjemedlem jordbrukarens make, alltså äkta make eller personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden i enlighet med 7 § 3 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992) samt en person som lever varaktigt i jordbrukarens hushåll och som är släkt med jordbrukaren eller med jordbrukarens make i rakt upp- eller nedstigande led eller som är make till en sådan person.

Om en jordbrukare eller familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med denne har meddelats djurhållningsförbud ska stöd eller ersättning som grundar sig på djurhållning inte beviljas eller betalas ut för den djurart som omfattas av förbudet för den tid då djurhållningsförbudet gäller och inte heller för tiden mellan gärningsåret och den tidpunkt då den lagakraftvunna domen meddelades. Stöd eller ersättning som redan har betalats ut ska återkrävas.

Påföljder i fråga om beloppet av stöd och ersättningar som beviljas enligt lagen om direktstöd till jordbrukare och lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling ska beräknas i följande ordning:

Vid beräkning av minskningarnas och påföljdernas storlek beräknas påföljden utifrån det belopp som återstår efter en minskning som har gjorts med iakttagande av den ordningsföljd som anges i 1 mom.

Närmare bestämmelser om den exaktare ordningsföljden vid beräkning av påföljder får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om det vid ett administrativt kontrollbesök eller vid tillsyn på plats upptäcks att en icke-produktiv investering som avses i 9 § i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling inte har genomförts i enlighet med avtalet om den icke-produktiva investeringen eller att stödsökanden har uppgett kostnader som inte berättigar till ersättning, betalas ersättning inte eller minskas ersättningen för hela avtalstiden eller en del av den, varvid försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning beaktas.

Om någon som ansöker om ersättning på basis av ett i 5 § 3 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling avsett miljöavtal om upprätthållande av klonarkiv för ursprungsväxter eller miljöavtal om bevarande av lantrasers genom i sin ansökan uppger en kostnad som inte uppfyller förutsättningarna för betalning av ersättning, lämnas kostnaden helt eller delvis oersatt eller återkrävs ersättning som redan har betalats ut. Om försummelse av avtalsvillkoren upptäcks vid tillsyn på plats i fråga om ett i 5 § 3 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling avsett miljöavtal om upprätthållande av en ursprungssort, minskas ersättningen eller betalas ersättning inte alls ut utifrån försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning.

Om en stödmottagare har underlåtit att iaktta lagstiftningen om offentlig upphandling, påförs påföljder i enlighet med artikel 61 i den horisontella förordningen.

Närmare bestämmelser om grunderna för sänkning av ersättningar och om beräkningen av minskningar och påföljder får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Påföljder påförs inte i situationer som avses i artikel 59.5 andra stycket a, b och c eller artikel 84.2 c i den horisontella förordningen eller i andra därmed jämförbara situationer.

Påföljder i fråga om stöd eller ersättningar påförs inte heller, om sökanden med anledning av en sådan uppmaning att avhjälpa situationen som avses i 20 eller 21 § har avhjälpt situationen till alla delar eller gett in tillräcklig utredning om att stödvillkoren har följts.

I samband med minskningar och påföljder som beror på fel med anknytning till stöd som helt eller delvis finansieras av Europeiska unionen och villkorlighet tillämpas dessutom vad som föreskrivs i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen och budgetförordningen.

Stöd som betalats ut felaktigt eller utan grund ska återkrävas, om

Om stöd har beviljats flera stödmottagare gemensamt, svarar alla mottagare solidariskt för betalningen av det stöd som återkrävs. Återkravet frångås, om det belopp som ska återkrävas är högst 100 euro exklusive ränta per stödmottagare och per stöd som beviljats, om inte något annat följer av 1 eller 3 mom.

Bestämmelser om återkrav av stöd som helt eller delvis finansierats av Europeiska unionen och beräkning av det belopp som ska återkrävas finns dessutom i den horisontella förordningen, förordningen om ekonomisk förvaltning, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen och budgetförordningen.

På belopp som återkrävs ska det betalas en årlig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen. Räntan beräknas enligt den tid som börjar 60 dagar efter beslutet om återkrav och slutar när återbetalningen sker eller, om det belopp som återkrävs dras av från en post som ska betalas senare, när avdraget görs.

Man kan helt eller delvis avstå från att återkräva stöd som betalats ut felaktigt eller utan grund eller ränta som ska betalas på beloppet, om det som helhet betraktat med hänsyn till stödmottagarens omständigheter och verksamhet skulle vara oskäligt att återkräva det fulla beloppet. Återkravet och indrivningen av ränta ska dock ske till fullt belopp, om Europeiska unionens lagstiftning om stöd som i sin helhet eller delvis finansieras av Europeiska unionen eller i sin helhet finansieras med nationella medel kräver det.

Den myndighet som beviljat stödet beslutar om återkrav. Beslut om återkrav ska fattas utan obefogat dröjsmål efter det att myndigheten har fått vetskap om grunden för återkravet och inom tio år från det att stödet eller den sista posten av det har betalats.

Livsmedelsverket svarar för verkställigheten av återkravsbeslut. Det belopp som ska återkrävas plus ränta kan tas ut genom att det dras av från ett annat stöd eller en annan ersättning enligt denna lag som ska betalas till samma stödmottagare.

Beslutet om återkrav kan verkställas genom utsökning efter det att det har vunnit laga kraft. En återkravsfordran preskriberas fem år efter ingången av året efter det år då beslutet om återkrav vann laga kraft. På verkställande av beslutet tillämpas i övrigt lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) .

Rådgivningstjänster för jordbruket enligt artiklarna 15 och 78.3 i förordningen om strategiska planer ges av rådgivare som godkänts av Livsmedelsverket.

En rådgivare ska ha tillräcklig sakkunskap med hänsyn till rådgivningsuppgiftens art och omfattning. Rådgivaren ska dessutom ha sådan utbildning på minst andra stadiet som är lämplig med tanke på det ämnesområde som rådgivningen gäller samt lämplig erfarenhet av rådgivning. Rådgivaren eller, om rådgivaren är i någon annans tjänst, rådgivarens arbetsgivare ska vara införd i det register över mervärdesskattskyldiga som avses i 172 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) .

Rådgivarna godkänns med iakttagande av artikel 15 i förordningen om strategiska planer. Ett villkor för godkännande är att rådgivaren uppfyller de förutsättningar som anges i 1 mom. Rådgivarna godkänns för viss tid, som löper ut när giltigheten för Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027 upphör.

Rådgivaren ska upprätthålla och utveckla sådan yrkesskicklighet som jordbruksrådgivningen kräver. Rådgivaren ska underrätta Livsmedelsverket om sådana betydande förändringar i förhållandena som kan inverka på uppfyllandet av förutsättningarna för godkännande.

Livsmedelsverket kan återkalla godkännandet av en rådgivare, om rådgivaren inte uppfyller förutsättningarna för godkännande eller av någon annan orsak inte kan anses vara lämplig för sin uppgift på grund av allvarliga eller upprepade fel eller försummelser i sitt förfarande. Innan ett godkännande återkallas ska Livsmedelsverket ge rådgivaren en skriftlig anmärkning samt höra honom eller henne.

De som utför rådgivningsuppgifter handlar under tjänsteansvar. Den som utför rådgivningsuppgifter ska dessutom iaktta förvaltningslagen, språklagen, samiska språklagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. På ersättning av skador som uppkommit i samband med utförandet av rådgivningsuppgiften tillämpas skadeståndslagen.

För planeringen, förvaltningen, beviljandet och tillsynen av stöd som beviljas på grundval av mjölkproduktion förs ett mjölkregister. På registret tillämpas lagen om livsmedelsförvaltningens informationsresurs.

Också andra uppgifter kan införas i registret, om den nationella lagstiftningen eller Europeiska unionens lagstiftning förutsätter det och om uppgifterna är nödvändiga för förvaltningen av mjölkregistret. Mejerierna ska varje månad i fråga om varje producent lämna uppgifter till mjölkregistret om den mjölk som den mjölkproducerande gårdsbruksenheten levererat till mejeriet.

För inskrivning i mjölkregistret tas det inte ut någon avgift.

Jord- och skogsbruksministeriet, det attesterande organ som avses i lagen om förvaltning av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken, Livsmedelsverket, närings-, trafik- och miljöcentralerna, regionförvaltningsverken, Statens ämbetsverk på Åland och kommunala myndigheter har trots sekretessbestämmelserna rätt att ur mjölkregistret få sådana uppgifter som de behöver för att kunna sköta sina i denna lag föreskrivna uppgifter.

Livsmedelsverket, Statens ämbetsverk på Åland, närings-, trafik- och miljöcentralen samt kommunen har rätt att av stödmottagare få de utredningar och den uppföljningsinformation som avses i artikel 7 i förordningen om strategiska planer och bilaga I till den förordningen och som behövs för uppföljning av stöden och bedömning av deras effekt.

Livsmedelsverket får meddela närmare föreskrifter om utredningarnas och uppföljningsinformationens innehåll.

För beslut om stöd enligt denna lag tas det inte ut några avgifter hos sökanden och stödmottagaren. För beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning tas det dock ut en avgift i enlighet med lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) .

Beslut som avses i denna lag kan delges på det sätt som föreskrivs i 59 § i förvaltningslagen eller 19 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) .

Kommunerna i landskapet Åland får ersättning för uppdrag som deras myndigheter utför enligt denna lag. Ersättningen betalas enligt antalet stödansökningar.

Närmare bestämmelser om grunderna för den ersättning som betalas till kommunerna i landskapet Åland och om ersättningens storlek utfärdas genom förordning av statsrådet.

Jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket och andra behöriga myndigheter har rätt att trots sekretessbestämmelserna av statliga och kommunala myndigheter samt av aktörer som sköter offentliga uppdrag få uppgifter om en stödsökande eller stödmottagare samt om dennes ekonomiska ställning och affärs- och yrkesverksamhet eller om andra omständigheter som är relevanta för stödet, när uppgifterna är nödvändiga för behandlingen av stöd- eller ersättningsärenden.

Myndigheter, organ och personer som utför uppdrag enligt denna lag har rätt att avgiftsfritt av andra myndigheter få för sitt uppdrag nödvändiga uppgifter om stödsökande, stödmottagare och den produktion som stödet gäller.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 8 § 1 mom. i lagen om livsmedelsförvaltningens informationsresurs får jord- och skogsbruksministeriet och Livsmedelsverket trots sekretessbestämmelserna till behöriga institutioner inom Europeiska unionen lämna ut sådana i övrigt sekretessbelagda uppgifter som erhållits vid verkställigheten av denna lag och som behövs för tillsynen över efterlevnaden av Europeiska unionens lagstiftning.

Omprövning av en kommunal myndighets beslut enligt denna lag får begäras hos den närings-, trafik- och miljöcentral som är behörig enligt 11 §. Om begäran gäller ett beslut som fattats av en kommun i landskapet Åland, anförs begäran om omprövning hos Statens ämbetsverk på Åland.

I fråga om ett förvaltningsbeslut av Livsmedelsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen eller Statens ämbetsverk på Åland får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen.

Ändring i ett beslut som meddelats av Livsmedelsverket eller närings-, trafik- och miljöcentralen med anledning av en begäran om omprövning får sökas genom besvär hos Tavastehus förvaltningsdomstol. Ändring i ett beslut som meddelats av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland med anledning av en begäran om omprövning och som gäller beviljande eller återkrav av stöd för renhushållning får sökas genom besvär hos Norra Finlands förvaltningsdomstol. Ändring i ett beslut som meddelats av Statens ämbetsverk på Åland med anledning av en begäran om omprövning får sökas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol. Bestämmelser i övrigt om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Genom denna lag upphävs lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) .

De förordningar av statsrådet och jord- och skogsbruksministeriet samt de föreskrifter av Livsmedelsverket som har utfärdats med stöd av lagen om verkställighet av jordbruksstöd fortsätter att gälla tills något annat föreskrivs.

På ansökningar som har blivit anhängiga före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

De tillsynsuppgifter som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag slutförs i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

De beslut om godkännande som rådgivare som har fattats med stöd av lagen om verkställighet av jordbruksstöd fortsätter att gälla.