1386/2010

Syftet med denna lag är att stödja och främja integration och invandrares möjligheter att aktivt delta i samhällsverksamheten i Finland. Lagens syfte är dessutom att främja jämlikhet och likabehandling och en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper.

Denna lag tillämpas på den som har ett giltigt uppehållstillstånd i Finland enligt utlänningslagen (301/2004) . Lagen tillämpas även på den vars uppehållsrätt har registrerats eller för vilken har beviljats ett uppehållskort i enlighet med utlänningslagen.

Bestämmelserna i 5 kap. i denna lag om anvisande till kommuner och i 45, 45 a, 46, 47, 47 a, 48 och 49 § om ersättning för kostnader tillämpas på den som

(20.12.2022/1083)

Bestämmelserna i 5 kap. samt 45, 45 a, 46, 47, 47 a, 48 och 49 § i denna lag tillämpas dessutom på en familjemedlem eller någon annan anhörig till den som avses i 2 mom., om familjebandet har funnits redan innan den som avses i 2 mom. kom till Finland.

I denna lag avses med

När denna lag tillämpas på personer under 18 år, ska särskild uppmärksamhet fästas vid barnets bästa och vid barnets utveckling. Vid bedömningen av barnets bästa ska beaktas vad som föreskrivs om det i 4 § i barnskyddslagen (417/2007) .

Vid genomförandet av åtgärder och tjänster enligt denna lag ska barnets önskemål och åsikter utredas och beaktas enligt barnets ålder och utvecklingsnivå. Ett barn som har fyllt 12 år ska ges tillfälle att i enlighet med 34 § i förvaltningslagen (434/2003) bli hört i ett ärende som gäller barnet självt. Barnets åsikter ska utredas och barnet höras på ett språk som barnet förstår.

Endast i det fall att utredningen skulle äventyra barnets hälsa eller utveckling eller det i övrigt är uppenbart onödigt behöver barnets åsikter inte utredas.

Myndigheten ska ordna tolkning eller översättning i ett ärende, om invandraren inte behärskar det språk, finska eller svenska, som enligt språklagen (423/2003) ska användas hos myndigheten eller om han eller hon på grund av handikapp eller sjukdom inte kan bli förstådd i ett ärende som avses i denna lag och som kan inledas på myndighetens initiativ. Myndigheten ska i mån av möjlighet ordna tolkning och översättning även i andra ärenden som gäller invandrarens rättigheter och skyldigheter.

Ärendet kan tolkas eller översättas till ett språk som invandraren kan konstateras förstå tillräckligt väl med hänsyn till ärendets art.

Myndighetens skyldighet att ordna tolkning och översättning gäller inte sådant material som inte inverkar på ärendets behandling.

Åtgärder och tjänster som främjar integration ordnas som en del av den kommunala basservicen, arbetskraftsmyndighetens tjänster, de social- och hälsovårdstjänster som välfärdsområdet har organiseringsansvaret för samt i form av andra åtgärder som främjar integration.

Åtgärder och tjänster som främjar integration ordnas som en del av den kommunala basservicen, arbets- och näringsförvaltningens tjänster, de social- och hälsovårdstjänster som välfärdsområdet har organiseringsansvaret för samt i form av andra åtgärder som främjar integration.

Invandrare ska ges information om sina rät-tigheter och skyldigheter i det finländska arbetslivet och samhället. Invandraren ska dessutom ges information om tjänstesystemet och integrationsfrämjande åtgärder enligt detta kapitel.

Basinformationsmaterial ska ges till alla som flyttar till Finland. Materialet ska ges i samband med delgivningen av beslutet om uppehållstillstånd, registreringen av uppehållsrätt, beviljandet av uppehållskort eller registreringen av hemkommuns- och befolkningsuppgifter.

Varje myndighet som tillämpar denna lag svarar för sin del för produktionen och uppdateringen av innehållet i basinformationsmaterialet. Arbets- och näringsministeriet svarar för samordningen, översättningen och distributionen av basinformationsmaterialet. (9.12.2011/1251)

Kommunen, arbetskraftsmyndigheten och andra myndigheter ska ge invandrare lämplig vägledning och rådgivning om integrationsfrämjande åtgärder och tjänster samt om arbetslivet.

Kommunen, arbets- och näringsbyrån och andra myndigheter ska ge invandrare lämplig vägledning och rådgivning om integrationsfrämjande åtgärder och tjänster samt om arbetslivet.

Vid en inledande kartläggning ska det göras en preliminär bedömning av invandrarens förutsättningar för sysselsättning, studier och annan integration samt av behoven av språkutbildning och andra integrationsfrämjande åtgärder och tjänster. I den inledande kartläggningen utreds i detta syfte i behövlig omfattning invandrarens tidigare utbildning, arbetshistoria, språkkunskaper och vid behov andra omständigheter som påverkar sysselsättning och integration.

Närmare bestämmelser om inledande kartläggning och arrangemang för inledande kartläggning utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.

Arbetskraftsmyndigheten ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som är arbetslös arbetssökande enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Kommunen ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997) . Arbetskraftsmyndigheten eller kommunen kan inleda en inledande kartläggning även för en annan invandrare, om han eller hon begär det och anses vara i behov av det. Den inledande kartläggningen ska påbörjas inom två månader från det att klientrelationen inleddes eller begäran om inledande kartläggning lämnades.

På arbetskraftsmyndighetens eller kommunens begäran kan välfärdsområdet delta i en i 1 mom. avsedd inledande kartläggning, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av i 6 § avsedda tjänster som hör till arbetskraftsmyndighetens, kommunens eller välfärdsområdets organiseringsansvar.

Åtgärder som ingår i den inledande kartläggningen kan ordnas i stället för de kompletterande samtal om jobbsökning som avses i 32 § 1 mom. 1 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Den arbetskraftsmyndighet eller kommun som har ordnat den inledande kartläggningen ska vid behov hänvisa invandraren till tjänster som ordnas av någon annan myndighet eller anordnare av tjänster. Hänvisande ska ske i samarbete med den som anordnar tjänsterna.

Utifrån den inledande kartläggningen bedömer arbetskraftsmyndigheten eller kommunen om invandraren behöver en sådan integrationsplan som avses i 11 §. Vid bedömningen av behovet av integrationsplan ska uppmärksamhet fästas vid om invandraren behöver integrationsutbildning, frivilliga studier eller andra åtgärder som avses i detta kapitel till stöd för sin integration.

Arbets- och näringsbyrån ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som är arbetslös arbetssökande enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) . Kommunen ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997) . Arbets- och näringsbyrån eller kommunen kan inleda en inledande kartläggning även för en annan invandrare, om han eller hon begär det och anses vara i behov av det. Den inledande kartläggningen ska påbörjas inom två månader från det att klientrelationen inleddes eller begäran om inledande kartläggning lämnades.

På arbets- och näringsbyråns eller kommunens begäran kan välfärdsområdet delta i en i 1 mom. avsedd inledande kartläggning, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av i 6 § avsedda tjänster som hör till arbets- och näringsbyråns, kommunens eller välfärdsområdets organiseringsansvar.

Åtgärder som ingår i den inledande kartläggningen kan ordnas i stället för de kompletterande samtal om jobbsökning som avses i 2 kap. 6 § 1 mom. 1 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Den arbets- och näringsbyrå eller kommun som har ordnat den inledande kartläggningen ska vid behov hänvisa invandraren till tjänster som ordnas av någon annan myndighet eller anordnare av tjänster. Hänvisande ska ske i samarbete med den som anordnar tjänsterna.

Utifrån den inledande kartläggningen bedömer arbets- och näringsbyrån eller kommunen om invandraren behöver en sådan integrationsplan som avses i 11 §. Vid bedömningen av behovet av integrationsplan ska uppmärksamhet fästas vid om invandraren behöver integrationsutbildning, frivilliga studier eller andra åtgärder som avses i detta kapitel till stöd för sin integration.

Integrationsplanen är en personlig plan för invandraren i fråga om de åtgärder och tjänster vars syfte är att stödja invandrarens möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i finska eller svenska och andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet och främja invandrarens möjligheter att delta som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten.

Utöver studier i finska eller svenska kan i integrationsplanen överenskommas om undervisning i invandrarens eget modersmål, samhällsorienterad undervisning, läs- och skrivundervisning samt undervisning som kompletterar den grundläggande utbildningen, integrationsutbildning och andra individuella åtgärder som främjar integration.

En invandrare har rätt till integrationsplan, om han eller hon är arbetslös arbetssökande enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice eller annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd. En integrationsplan kan utarbetas även för en annan invandrare, om han eller hon med stöd av den inledande kartläggningen bedöms vara i behov av en plan för att integrationen ska främjas. (23.3.2023/392)

En invandrare har rätt till integrationsplan, om han eller hon är arbetslös arbetssökande enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice eller annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd. En integrationsplan kan utarbetas även för en annan invandrare, om han eller hon med stöd av den inledande kartläggningen bedöms vara i behov av en plan för att integrationen ska främjas. (28.12.2012/919)

Den första integrationsplanen ska göras upp senast inom tre år från det att det första uppehållstillståndet eller uppehållskortet beviljades eller uppehållsrätten registrerades. Den första integrationsplanen uppgörs för högst ett år.

Varaktigheten av invandrarens integrationsplan bestäms individuellt utifrån hans eller hennes egna mål, arbets- och utbildningshistoria och de åtgärder som planerats och tillhandahållits för honom eller henne. Den tid som berättigar till en integrationsplan är dock högst tre år från det att den första integrationsplanen undertecknades.

Den tid som avses i 3 mom. kan förlängas med högst två år, om det är motiverat på grund av att invandraren behöver särskilda åtgärder för att integreras. Om integrationsplanen tillfälligt inte har kunnat genomföras på grund av skada eller sjukdom eller för att invandraren använt sina graviditets- eller föräldrapenningsdagar enligt 9 kap. i sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller av någon annan jämförbar orsak, kan den maximala tid som berättigar till integrationsplan förlängas på motsvarande sätt. (14.1.2022/46)

Kommunen och arbetskraftsmyndigheten gör upp en integrationsplan tillsammans med invandraren. Av grundad anledning får kommunen och invandraren eller arbetskraftsmyndigheten och invandraren dock göra upp planen sinsemellan. (23.3.2023/392)

Kommunen och arbets- och näringsbyrån gör upp en integrationsplan tillsammans med invandraren. Av grundad anledning får kommunen och invandraren eller arbets- och näringsbyrån och invandraren dock göra upp planen sinsemellan.

På arbetskraftsmyndighetens eller kommunens begäran kan välfärdsområdet delta i utarbetandet av en i 1 mom. avsedd integrationsplan, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av i 6 § avsedda tjänster som hör till arbetskraftsmyndighetens eller kommunens och välfärdsområdets organiseringsansvar. (23.3.2023/392)

På arbets- och näringsbyråns eller kommunens begäran kan välfärdsområdet delta i utarbetandet av en i 1 mom. avsedd integrationsplan, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av i 6 § avsedda tjänster som hör till arbets- och näringsbyråns eller kommunens och välfärdsområdets organiseringsansvar.

Kommunen eller arbetskraftsmyndigheten inleder utifrån den inledande kartläggningen utarbetandet av integrationsplanen inom två veckor från det att den inledande kartläggningen har gjorts. (23.3.2023/392)

Kommunen eller arbets- och näringsbyrån inleder utifrån den inledande kartläggningen utarbetandet av integrationsplanen inom två veckor från det att den inledande kartläggningen har gjorts.

I arbetet med integrationsplanen tas hänsyn till invandrarens egna integrationsfrämjande mål. Integrationsplanen och andra relevanta planer som utarbetats för invandraren ska samordnas. Åtgärder enligt integrationsplanen genomförs vid behov genom sektorsövergripande samarbete.

På en integrationsplan i vars utarbetande arbetskraftsmyndigheten deltar tillämpas dessutom 33 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. (23.3.2023/392)

På en integrationsplan som arbets- och näringsbyrån är med om att utarbeta tillämpas dessutom 2 kap. 12 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.

Arbetskraftsmyndigheten ska i integrationsplanen tillsammans med invandraren komma överens om utbildning, jobbsökning och dess mål samt om åtgärder och tjänster som stöder jobbsökningen och främjar sysselsättningen. I integrationsplanen ska ingå en sådan jobbsökningsskyldighet som avses i 5 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, om inte något annat följer av 48 § i den lagen. (23.3.2023/392)

Arbets- och näringsbyrån ska i integrationsplanen tillsammans med invandraren komma överens om utbildning, jobbsökning och dess mål samt om åtgärder och tjänster som stöder jobbsökningen och främjar sysselsättningen. I integrationsplanen ska ingå en sådan jobbsökningsskyldighet som avses i 3 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, om inte något annat följer av kapitlets 7 §.

Kommunen ska i integrationsplanen tillsammans med invandraren komma överens om kommunala tjänster eller andra åtgärder som främjar integration och sysselsättning, om invandraren på grund av hälsotillstånd, ålder eller familjeskäl eller av jämförbara orsaker inte kan delta i arbetskraftspolitiska åtgärder som stöder integrationen.

Om integrationsplanen utarbetas genom sektorsövergripande samarbete på det sätt som avses i 13 § 2 mom., ska det utöver de frågor som avses i 1 och 2 mom. i denna paragraf avtalas med invandraren om integrationsfrämjande tjänster som hör till välfärdsområdets organiseringsansvar.

Invandraren ska anvisas att söka sig till en utbildning som motsvarar hans eller hennes individuella behov eller till någon annan integrations- och sysselsättningsfrämjande åtgärd inom en månad från det att integrationsplanen utarbetades.

Kommunen utarbetar tillsammans med en minderårig invandrare en integrationsplan, om det på grund av den minderårigas individuella omständigheter finns behov av en sådan. För minderåriga som anländer utan vårdnadshavare och som fått uppehållstillstånd utarbetas alltid en integrationsplan i samråd med välfärdsområdet.

När behovet av plan bedöms och planen utarbetas ska den minderårigas önskemål och åsikter utredas och beaktas enligt vad som föreskrivs i 4 §. Planen samordnas med integrationsplanen för familjen och andra relevanta planer som utarbetas för den minderåriga.

Integrationsplanen utarbetas tillsammans med barnet eller den unga personen och dennas vårdnadshavare eller i 56 § avsedda företrädare. Närmare bestämmelser om förande av minderårigas talan finns i förvaltningslagen.

Kommunen utarbetar en integrationsplan för en familj, om familjens helhetssituation förutsätter det.

Vid bedömningen av behovet av en plan ska särskild uppmärksamhet fästas vid föräldrarnas förutsättningar att stödja och vägleda barnets eller den unga personens utveckling och vid föräldrarnas behov av stöd och utbildning.

Integrationsplaner för familjer ska utarbetas genom sektorsövergripande samarbete och samordnas med de personliga integrationsplanerna och andra relevanta planer som utarbetats för familjemedlemmarna.

Den kommun, den arbetskraftsmyndighet eller det välfärdsområde som tillsammans med invandraren utarbetar en integrationsplan ska skriftligen, och på invandrarens begäran muntligen, redogöra för vilka rättigheter och skyldigheter som följer av planen och de anknytande åtgärderna. Redogörelsen ska ges så att invandraren förstår vilka rättigheter och skyldigheter han eller hon har. (23.3.2023/392)

Den kommun, den arbets- och näringsbyrå eller det välfärdsområde som tillsammans med invandraren utarbetar en integrationsplan ska skriftligen, och på invandrarens begäran muntligen, redogöra för vilka rättigheter och skyldigheter som följer av planen och de anknytande åtgärderna. Redogörelsen ska ges så att invandraren förstår vilka rättigheter och skyldigheter han eller hon har. (25.11.2022/936)

Den kommun, den arbetskraftsmyndighet eller det välfärdsområde som utarbetat integrationsplanen ska aktivt tillhandahålla invandraren de åtgärder och tjänster som ingår i invandrarens integrationsplan inom ramen för anvisade anslag. (23.3.2023/392)

Den kommun, den arbets- och näringsbyrå eller det välfärdsområde som utarbetat integrationsplanen ska aktivt tillhandahålla invandraren de åtgärder och tjänster som ingår i invandrarens integrationsplan inom ramen för anvisade anslag. (25.11.2022/936)

Invandraren är skyldig att delta i utarbetandet och revideringen av integrationsplanen, fullfölja den plan som utarbetats tillsammans med honom eller henne samt söka sig till och regelbundet delta i den undervisning i finska eller svenska som ingår i planen och i andra åtgärder och tjänster som överenskommits i planen. Invandraren är också skyldig att inom den tidsfrist och på det sätt som överenskommits i planen underrätta de myndigheter som deltagit i utarbetandet av planen om hur han eller hon har genomfört den. Invandraren ska förvara de utredningar som gäller fullgörandet av den jobbsökningsskyldighet som avses i 5 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice och visa upp dem för arbetskraftsmyndigheten på begäran. (23.3.2023/392)

Invandraren är skyldig att delta i utarbetandet och revideringen av integrationsplanen, fullfölja den plan som utarbetats tillsammans med honom eller henne samt söka sig till och regelbundet delta i den undervisning i finska eller svenska som ingår i planen och i andra åtgärder och tjänster som överenskommits i planen. Invandraren är också skyldig att inom den tidsfrist och på det sätt som överenskommits i planen underrätta de myndigheter som deltagit i utarbetandet av planen om hur han eller hon har genomfört den. Invandraren ska förvara de utredningar som gäller fullgörandet av den jobbsökningsskyldighet som avses i 3 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och visa upp dem för arbets- och näringsbyrån på begäran. (30.12.2021/1382)

Om invandraren utan giltig orsak vägrar delta i arbetet med en integrationsplan, översynen av planen eller i en specifik överenskommen åtgärd i integrationsplanen, kan hans eller hennes rätt till arbetslöshetsförmån begränsas enligt vad som föreskrivs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) eller utkomststödet sänkas enligt vad som föreskrivs i lagen om utkomststöd. (30.12.2014/1376)

Kommunen och arbetskraftsmyndigheten, och i de situationer som avses i 13 § 2 mom. också välfärdsområdet, ska följa genomförandet av integrationsplanen.

Kommunen ska se över integrationsplanen enligt invandrarens behov av tjänster eller minst en gång om året. Arbetskraftsmyndigheten ska se över integrationsplanen på det sätt som föreskrivs i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Planen kan även ses över om parterna begär detta särskilt. Välfärdsområdet kan delta i översynen av planen, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av i 6 § avsedda tjänster som hör till kommunens eller arbetskraftsmyndighetens och till välfärdsområdets organiseringsansvar.

Kommunen och arbets- och näringsbyrån, och i de situationer som avses i 13 § 2 mom. också välfärdsområdet, ska följa genomförandet av integrationsplanen.

Kommunen ska se över integrationsplanen enligt invandrarens behov av tjänster eller minst en gång i året. Arbets- och näringsbyrån ska se över integrationsplanen på det sätt som föreskrivs i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Planen kan även ses över om parterna begär detta särskilt. Välfärdsområdet kan delta i översynen av planen, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av i 6 § avsedda tjänster som hör till kommunens och till välfärdsområdets organiseringsansvar.

Under tiden för integrationsplanen får invandraren arbetslöshetsförmån eller utkomststöd. Rätten till arbetslöshetsförmån bestäms i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa och rätten till utkomststöd i enlighet med lagen om utkomststöd.

Som integrationsutbildning för invandrare vars läroplikt har upphört ordnas undervisning i finska eller svenska och vid behov läs- och skrivundervisning samt annan undervisning som främjar tillträde till arbetslivet och vidareutbildning samt färdigheter i samhällsliv, kultur och livskompetens. I integrationsutbildningen kan även ingå identifiering av tidigare inhämtad kompetens och erkännande av examen samt yrkesplanering och yrkesvägledning. (30.12.2020/1239)

Undervisning i finska eller svenska ges i enlighet med grunderna i Utbildningsstyrelsens läroplan för integrationsutbildningen för vuxna invandrare. Läs- och skrivundervisning ges i enlighet med grunderna i Utbildningsstyrelsens läroplan för utbildningen av vuxna invandrare som saknar läs- och skrivfärdigheter.

Det språkliga målet i integrationsutbildningen är att invandraren ska få fungerande elementära språkfärdigheter i finska eller svenska.

Integrationsutbildningen genomförs i regel som arbetskraftsutbildning enligt vad som föreskrivs i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Integrationsutbildning kan också ordnas i form av frivilliga studier. (23.3.2023/392)

Integrationsutbildningen genomförs i regel som arbetskraftsutbildning enligt vad som föreskrivs i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Integrationsutbildning kan också ordnas i form av frivilliga studier.

Arbetskraftsmyndigheten svarar inom sitt verksamhetsområde för arrangemangen för integrationsutbildning som genomförs som arbetskraftsutbildning. (23.3.2023/392)

Närings-, trafik- och miljöcentralen svarar inom sitt verksamhetsområde för arrangemangen för integrationsutbildning som genomförs som arbetskraftsutbildning.

Arbetskraftsmyndigheten ska anvisa invandraren till integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftsutbildning eller att söka sig till frivilliga studier. (23.3.2023/392)

Arbets- och näringsbyrån ska anvisa invandraren till integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftsutbildning eller att söka sig till frivilliga studier.

Kommunen kan både ordna integrationsutbildning och anvisa invandraren att söka sig antingen till kommunens integrationsutbildning eller till frivilliga studier som ordnas av någon annan aktör.

En invandrare som deltar i frivillig utbildning har rätt till arbetslöshetsförmån under de förutsättningar som anges i denna lag och i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, om

Bestämmelser om rätten till kostnadsersättning under tiden för studierna finns i 103–107 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.

En invandrare som deltar i frivillig utbildning har rätt till arbetslöshetsförmån under de förutsättningar som anges i denna lag och i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, om (30.12.2014/1376)

Bestämmelser om rätten till kostnadsersättning under tiden för studierna finns i 9 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. (28.12.2012/919)

För att frivilliga studier som främjar invandrares integration och sysselsättning ska stödjas med arbetslöshetsförmån krävs det att det är fråga om studier i finska eller svenska eller att studierna sker i huvudsak på finska eller svenska. Genom arbetslöshetsförmån kan även studier i läs- och skrivfärdighet stödjas. (30.12.2014/1376)

I frivilliga studier som stöds kan utöver studierna dessutom ingå arbetspraktik eller verksamhet inom en frivilligorganisation eller någon annan frivilligverksamhet. Minst hälften av understödda frivilliga studier ska bestå av studier eller fullgörandet av därtill anslutna uppgifter.

När kriterierna i 23 § uppfylls kan som frivilliga studier stödjas studier

Som frivilliga studier kan även stödjas annan utbildning än de studier som avses i 1 mom., om utbildningen uppfyller de kriterier som anges i 22 och 23 §.

På överenskommelse om frivilliga studier, stödtiden, invandrarens skyldigheter, uppföljning av och avbrott i studier samt invandrarens och utbildningsproducentens informationsskyldighet tillämpas 75–80 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.

På överenskommelse om frivilliga studier, stödtiden, invandrarens skyldigheter, uppföljning av och avbrott i studier samt invandrarens och utbildningsproducentens informationsskyldighet tillämpas vad som föreskrivs i 6 kap. 4–9 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.

Utöver vad som föreskrivs ovan kan som åtgärder och tjänster som främjar och stöder integration ordnas till exempel

Omvårdnad, omsorg och fostran för ett barn eller en ung person utan vårdnadshavare som har beviljats uppehållstillstånd efter att som minderårig ha ansökt om internationellt skydd i Finland eller som har beviljats uppehållstillstånd enligt 110 § i utlänningslagen och som har hemkommun enligt lagen om hemkommun eller som har tagits till Finland inom en flyktingkvot enligt 90 § i utlänningslagen ordnas i familjegrupphem eller med hjälp av stödd familjeplacering eller på något annat ändamålsenligt sätt.

Ett barn eller en ung person som avses i 1 mom. kan omfattas av stödåtgärder tills han eller hon fyller 23 år eller tills han eller hon har en vårdnadshavare i Finland. (13.6.2024/323)

Välfärdsområdet kan inrätta ett familjegrupphem eller någon annan bostadsenhet för barn och unga personer. Välfärdsområdet avtalar med närings-, trafik- och miljöcentralen om inrättande av ett familjegrupphem eller någon annan bostadsenhet. Välfärdsområdet ska höra kommunen innan ett familjegrupphem eller någon annan bostadsenhet inrättas. Välfärdsområdet avtalar med kommunen samt med närings-, trafik- och miljöcentralen om placering av barn och unga vid dessa enheter samt om anordnande av integrationsfrämjande tjänster.

På lokalerna och uppväxtförhållandena i familjegrupphem eller andra bostadsenheter, antalet barn och unga personer som vårdas tillsammans och personalen tillämpas 58–60 § i barnskyddslagen.

På omhändertagande av ämnen och föremål och inspektion av rum som en boende förfogar över i ett familjegrupphem eller en annan bostadsenhet tillämpas vad som föreskrivs i 60–62 § och 63 § 1–3 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011) . En kopia av protokollet över omhändertagandet av ämnen och föremål och inspektionen av rum som en boende förfogar över ska lämnas till välfärdsområdet och den närings-, trafik- och miljöcentral som övervakar verksamheten.

Målet för kommunens och de andra lokala myndigheternas integrationsfrämjande är att lokalt eller regionalt stödja internationalism, jämlikhet och likabehandling samt främja en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper. Målet är dessutom att främja goda etniska relationer och en dialog mellan olika kulturer och delaktighet för invandrargrupper samt stödja deras möjligheter att bevara sitt eget språk och sin egen kultur.

Invandrarbefolkningens behov och främjandet av integrationen ska beaktas i kommunens och de andra lokala myndigheternas allmänna planering, verksamhet och uppföljning.

Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå.

Kommunen ska se till att de kommunala tjänsterna även lämpar sig för invandrare. Kommunen ska dessutom se till att de åtgärder och tjänster för invandrare som avses i denna lag ordnas så att de till innehåll och omfattning är sådana som behovet i kommunen förutsätter.

Kommunen ska se till att den egna personalens kompetens i fråga om integration utvecklas.

Åtgärder och tjänster avsedda för invandrare får också ordnas i samarbete mellan kommunerna.

De lokala myndigheterna ska utveckla integrationen som ett sektorsövergripande samarbete. I samarbetet deltar kommunen, arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet, Folkpensionsanstalten och polisen samt organisationer, föreningar och sammanslutningar som anordnar integrationsfrämjande åtgärder och tjänster. (23.3.2023/392)

De lokala myndigheterna ska utveckla integrationen som ett sektorsövergripande samarbete. I samarbetet deltar kommunen, arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet, Folkpensionsanstalten och polisen samt organisationer, föreningar och sammanslutningar som anordnar integrationsfrämjande åtgärder och tjänster.

Kommunen eller flera kommuner tillsammans kan i samarbete med lokala arbetsmarknads-, företagar- och frivilligorganisationer tillsätta en delegation på lokal nivå för utvecklande av planeringen och genomförandet av integrationen samt främjande av etniska relationer.

Kommunen, arbetskraftsmyndigheten och välfärdsområdet svarar tillsammans för anordnandet av integrationsfrämjande och stödjande åtgärder och tjänster, anvisandet till dessa samt uppföljningen av dessa. De kan dessutom göra upp lokala eller regionala samarbetsavtal om anordnandet av åtgärder och tjänster inom sitt område. (23.3.2023/392)

Kommunen, arbets- och näringsbyrån och välfärdsområdet svarar tillsammans för anordnandet av integrationsfrämjande och stödjande åtgärder och tjänster, anvisandet till samt uppföljningen av dessa. De kan dessutom göra upp lokala eller regionala samarbetsavtal om anordnandet av åtgärder och tjänster inom sitt område.

Kommunen eller flera kommuner tillsammans ska för att främja integrationen och stärka det sektorsövergripande samarbetet göra upp ett program för integrationsfrämjande som godkänns i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Programmet beaktas när en budget och ekonomiplan enligt 65 § i kommunallagen (365/1995) görs upp.

Närings-, trafik- och miljöcentralen, arbetskraftsmyndigheten, Folkpensionsanstalten och övriga myndigheter på kommunens område ska inom sitt eget ansvarsområde på kommunens initiativ delta i utarbetandet och genomförandet av programmet och i uppföljningen av dess verkställighet. Lokala invandrar-, frivillig-, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och religiösa samfund kan i behövlig omfattning delta i utarbetandet och genomförandet av programmet samt i uppföljningen av dess verkställighet. (23.3.2023/392)

Närings-, trafik- och miljöcentralen, arbets- och näringsbyrån, Folkpensionsanstalten och övriga myndigheter på kommunens område ska inom sitt eget ansvarsområde på kommunens initiativ delta i utarbetandet och genomförandet av programmet och i uppföljningen av dess verkställighet. Lokala invandrar-, frivillig-, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och religiösa samfund kan i behövlig omfattning delta i utarbetandet och genomförandet av programmet samt i uppföljningen av dess verkställighet.

Kommunens program för integrationsfrämjande kan innehålla

I kommunens program för integrationsfrämjande kan dessutom samarbetsformerna mellan kommunen och det civila samhället slås fast.

Statsrådet beslutar om det nationella utvecklandet av integrationen genom att för fyra år i sänder utarbeta ett statligt program för integrationsfrämjande i vilket målen för integrationsfrämjandet anges.

Arbets- och näringsministeriet svarar för beredningen av programmet. De ministerier som är centrala med avseende på utvecklingen av integrationsfrämjandet uppställer för sina respektive förvaltningsområden målen och åtgärderna för utvecklingen som en del av planeringen av verksamheten och ekonomin i förvaltningsområdet. (9.12.2011/1251)

Genomförandet av statens program för integrationsfrämjande finansieras inom ramen för statsbudgeten.

Arbets- och näringsministeriet svarar för

Arbets- och näringsministeriet styr närings-, trafik- och miljöcentralerna i uppgifter som hänför sig till integrationsfrämjande och främjande av goda etniska relationer.

För att främja samarbetet kring och informationen om integrationsfrämjande mellan ministerierna samt samordna åtgärderna bistås arbets- och näringsministeriet av ett samarbetsorgan som består av representanter för de ministerier som är centrala med avseende på integrationsfrämjandet.

Närings-, trafik- och miljöcentralen svarar för följande uppgifter i anslutning till främjandet av invandrares integration och av goda etniska relationer inom sitt verksamhetsområde:

Närings-, trafik- och miljöcentralen stöder uppgörandet av programmen för integrationsfrämjande i kommunerna inom sitt verksamhetsområde och följer genomförandet av programmen. Närings-, trafik- och miljöcentralen lämnar årligen uppgifter till arbets- och näringsministeriet om programmen för integrationsfrämjande inom sitt område och genomförandet av dem. (9.12.2011/1251)

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska samarbeta med regionförvaltningsverket inom sitt verksamhetsområde vid skötseln av sina uppgifter enligt denna lag.

Regionförvaltningsverket svarar i ärenden som hör till dess verksamhetsområde för planeringen och styrningen av samt tillsynen över åtgärder och tjänster som främjar och stöder invandrares integration och sörjer för att invandrarnas behov beaktas vid planeringen och anordnandet av andra åtgärder och tjänster som hör till regionförvaltningsverkets verksamhetsområde.

Regionförvaltningsverket ska samarbeta med närings-, trafik- och miljöcentralen inom sitt verksamhetsområde vid skötseln av sina uppgifter enligt denna lag.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan tillsätta en regional kommission för invandrarfrågor. Kommissionen har till uppgift att utveckla och planera integrationen av invandrare samt arbeta för likabehandling. Kommissionen kan även ha andra uppgifter i anslutning till invandring.

40 § har upphävts genom L 23.3.2023/392 , som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder:

Arbets- och näringsbyrån svarar för att arbetskraftstjänster och andra åtgärder som främjar och stöder invandrares sysselsättning och integration ordnas för invandrare som är arbetssökande samt sköter de övriga uppgifter som anvisas den i denna lag.

Arbets- och näringsbyrån ska se till att dess tjänster lämpar sig även för invandrare.

En kommun kan med närings-, trafik- och miljöcentralen ingå avtal om anvisande av sådana personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. till kommuner och om främjande av integration.

Avtalet är flerårigt och ses över årligen.

Kommunen ska höra välfärdsområdet innan ett avtal utarbetas eller ses över.

Kommunen utarbetar som en del av programmet för integrationsfrämjande ensam eller tillsammans med andra kommuner efter att ha ingått ett avtal enligt 41 § en flerårig plan för främjande av integration av personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. och som ska anvisas till en kommun.

Planen ska inbegripa en identifiering av specialbehov bland de personer som avses i 1 mom. och anordnandet av de åtgärder och tjänster i kommunen som de behöver.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska genom ett avtal enligt 41 § anvisa till en kommun

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan dock på framställning av Migrationsverket eller en förläggning anvisa även någon annan person som avses i 2 § 2 mom. än en person som avses i 1 mom. i denna paragraf till en kommun. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan även anvisa en person som avses i 2 § 3 mom. till kommunen.

Innan en person anvisas till en kommun ska närings-, trafik- och miljöcentralen komma överens med kommunen om anvisandet till kommunen. En annan kommun än en kommun som hör till landskapet Åland ska höra välfärdsområdet innan en person anvisas till kommunen, om personen har uppenbara behov av social- och hälsovårdstjänster. En kommun som hör till landskapet Åland ska höra hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland, om personen har uppenbara behov av social- och hälsovårdstjänster.

En person som avses i 2 § 2 mom. kan flytta från en förläggning till en kommun med eller utan stödinsatser från förläggningen, om personen anser det vara ändamålsenligt.

Närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter ( utvecklings- och förvaltningscentret ) ersätter inom ramen för statsbudgeten kommunen för kostnaderna för anordnandet av de åtgärder som avses i denna lag enligt vad som föreskrivs i detta kapitel. (23.3.2023/392)

Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter ( utvecklings- och förvaltningscentret ) ersätter inom ramen för statsbudgeten kommunen och välfärdsområdet för kostnaderna för anordnandet av de åtgärder som avses i denna lag enligt vad som föreskrivs i detta kapitel. (25.11.2022/936)

Kostnaderna ersätts enligt en kalkylerad grund eller enligt de faktiska kostnaderna. (25.11.2022/936)

Ersättning betalas från det att den första hemkommunen registrerades i befolkningsdatasystemet för den person vars boende i kommunen eller vars erhållande av tjänster från välfärdsområdet är grunden för att ersättning betalas. (25.11.2022/936)

Om den person, vars boende i kommunen är grunden för att ersättning betalas, inte har uppehållstillstånd när han eller hon kommer till landet eller sedan uppehållstillstånd beviljades inte uppfyller villkoren enligt 4 § i lagen om hemkommun, betalas ersättning från det att personen beviljades uppehållstillstånd. I fråga om en person som beviljats uppehållstillstånd med stöd av 110 § i utlänningslagen betalas ersättning dock först när personens första hemkommun har registrerats i befolkningsdatasystemet. (20.12.2022/1083)

Kommunens kostnader för de personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. ersätts förutsatt att kommunen har gjort upp ett program för integrationsfrämjande i kommunen enligt 32 § eller ett program för integrationsfrämjande som avses i 26 § i landskapslagen om främjande av integration (Ålands författningssamling 2012/74) och ingått ett avtal enligt 41 § i denna lag med närings-, trafik- och miljöcentralen.

Närmare bestämmelser om statens ersättningar utfärdas genom förordning av statsrådet.

I fråga om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. betalas till kommunen av statens medel en kalkylerad ersättning för vägledning, rådgivning och annat ordnande av verksamhet som stöder integration.

Ersättning betalas för tre år räknat från den tidpunkt som avses i 44 § 3 eller 4 mom. I fråga om en person som har tagits till Finland inom den flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen betalas kalkylerad ersättning dock för fyra år.

I fråga om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. betalas till välfärdsområdet av statens medel en kalkylerad ersättning för ordnande av social- och hälsovårdstjänster som främjar integration.

Ersättning betalas för tre år räknat från den tidpunkt som avses i 44 § 3 eller 4 mom. I fråga om en person som har tagits till Finland inom den flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen betalas kalkylerad ersättning dock för fyra år.

Kommunen eller välfärdsområdet ersätts för de kostnader som under en period om högst tre år orsakats av betalning av utkomststöd enligt lagen om utkomststöd eller landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd (Ålands författningssamling 1998:66) till en person som avses i 2 § 2 och 3 mom.

Kommunen och välfärdsområdet ersätts för kostnaderna för stödjande av återflyttning som avses i 85 §.

Kommunen kan ersättas för de oundgängliga kostnader som under en period om högst fyra månader före ankomsten till Finland eller flyttningen till kommunen orsakats av beredskap för mottagande av en person som tas till Finland inom den flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen. Av grundad anledning kan kostnaderna ersättas för högst åtta månader.

En förutsättning för betalning av ersättningar till kommunen är dessutom att närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat ett beslut om ersättningen.

Kommunen och välfärdsområdet ersätts för kostnaderna för tolkning som kommunen eller välfärdsområdet ordnat för en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom.

Kommunen och välfärdsområdet ersätts i fråga om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. för

En förutsättning för ersättning är dessutom att närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat ett beslut om ersättningen.

Kostnader som avses i denna paragraf ersätts för högst tio år från det att den första hemkommunen registrerats.

Till kommunen betalas kalkylerad ersättning för kostnader för anordnande av inledande kartläggning enligt 9 §.

Kommunen eller välfärdsområdet ersätts i fråga om personer som kommer från det forna Sovjetunionens territorium och fått uppehållstillstånd med stöd av 48 § eller 49 § 1 mom. 1 punkten i utlänningslagen för:

Om en kommun eller ett välfärdsområde ordnar försörjningen för en person av den anledningen att personen på grund av sin ställning vid invandringen inte kan få pension eller någon annan socialskyddsförmån, kan kommunens eller välfärdsområdets kostnader för detta ersättas för högst fem år.

Närings-, trafik- och miljöcentralen och kommunen eller närings-, trafik- och miljöcentralen och välfärdsområdet kan avtala om ersättning för kostnaderna för ankomstgranskning av hälsotillståndet samt för boende, tryggande av försörjningen och ordnande av social- och hälsovård i fråga om personer från det forna Sovjetunionens territorium vilka deltog som frivilliga i Finlands krig åren 1939–1945, samt deras makar.

Kostnaderna ersätts för hela den tid som de personer som avses i 1 mom. är bosatta i Finland.

En kommun eller ett välfärdsområde ersätts för kostnader som orsakas av hälso- och socialvårdstjänster som ordnas på grund av specialbehov till följd av en persons ställning som offer för människohandel enligt 4 kap. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel, av tolkning, skyddet av personens säkerhet och andra åtgärder och tjänster som ordnas på grund av specialbehov i anslutning till personens ställning som offer.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska begära ett utlåtande av föreståndaren för en förläggning som sörjer för hjälpen till offer för människohandel om huruvida de kostnader för vilka ersättning söks härrör från tillhandahållandet av åtgärder och tjänster på grund av personens ställning som offer för människohandel.

Kommunen eller välfärdsområdet ska söka sådan ersättning som avses i detta kapitel genom en ansökan hos utvecklings- och förvaltningscentret inom två år från utgången av det kalenderår under vilket den verksamhet för vilken ersättning söks har ägt rum.

Den kalkylerade ersättning till kommunen som avses i 45 § och den kalkylerade ersättning till välfärdsområdet som avses i 45 a § kan betalas utan särskilt beslut.

Utvecklings- och förvaltningscentret kan bestämma att kommunen eller välfärdsområdet helt eller delvis ska betala tillbaka den ersättning som staten betalat, om felaktiga eller vilseledande uppgifter har getts för betalningen av ersättning, eller om det i övrigt framgår att ersättningen har betalats utan grund.

På det belopp som betalas tillbaka ska en dröjsmålsränta betalas enligt den räntesats som bestäms i enlighet med 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) .

Utvecklings- och förvaltningscentret ska senast det femte kalenderåret efter utgången av det verksamhetsår för vilket ersättningen betalats besluta om återbetalning av en ersättning som utan grund betalats till en kommun eller ett välfärdsområde.

Vad som i 44 § 3 och 4 mom. samt i 46 § och i 51 § 1 mom. föreskrivs om betalning av ersättning till kommunen gäller också Folkpensionsanstalten i fråga om det grundläggande utkomststöd som den betalar. Bestämmelser om ersättning till Folkpensionsanstalten för kostnaderna för grundläggande utkomststöd enligt denna lag finns i 5 a § i lagen om utkomststöd.

För ett barn som fått uppehållstillstånd inom flyktingkvoten och för ett barn som fallit offer för människohandel och har uppehållstillstånd ska utan dröjsmål utses en företrädare, om barnet vistas i Finland utan vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. Företrädare kan även utses för ett annat barn som fått uppehållstillstånd och som vistas i Finland utan vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare.

Ansökan om förordnande av företrädare görs av det välfärdsområde inom vars område barnets hemkommun ligger. Innan ansökan görs ska barnet höras och barnets bästa beaktas på det sätt som föreskrivs i 4 §.

I övrigt tillämpas på förordnande av företrädare vad som föreskrivs i 39 § 3 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel. På tingsrättens anmälningsskyldighet tillämpas vad som föreskrivs i 44 § i nämnda lag.

På behörighet och uppgifter för en företrädare som förordnas med stöd av denna lag tillämpas vad som föreskrivs i 40 och 41 § i lagen om mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd.

På befriande av företrädaren från uppdraget tillämpas vad som föreskrivs i 42 § 1 och 3 mom. i lagen om mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd. På tingsrättens anmälningsskyldighet tillämpas vad som föreskrivs i 44 § i nämnda lag.

Ansökan om befriande av företrädaren från uppdraget kan göras av företrädaren, barnet självt efter fyllda 15 år, ett sådant organ i barnets vistelsekommun som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen eller barnets vårdnadshavare.

På upphörande av företrädaruppdrag tillämpas 43 § i lagen om mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd.

Utvecklings- och förvaltningscentret betalar på ansökan arvode till en företrädare som förordnats för ett barn på basis av den tid som använts till företrädarens uppgifter och ersättning för kostnaderna för företrädandet, om företrädaren har förordnats med stöd av denna lag eller lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd (746/2011) och barnet har beviljats uppehållstillstånd. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för utbetalning av arvode, arvodets storlek, kostnader som ska ersättas och förfarandet vid utbetalning av arvode och ersättning för kostnader.

9 kap., 63 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 64 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 65 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 66 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 67 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 68 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 69 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 70 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 71 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 72 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 73 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 74 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 75 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 76 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 77 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 78 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 79 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 80 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

9 kap., 81 § gällde temporärt 1.1.2011–1.12.2013.

Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) , om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag. (25.11.2022/936)

Bestämmelser om sökande av ändring i beslut som arbetskraftsmyndigheter meddelat enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice finns i 17 kap. i den lagen. (23.3.2023/392)

Bestämmelser om sökande av ändring i arbets- och näringsbyråns beslut enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice finns i 14 kap. i den lagen.

Bestämmelser om sökande av ändring i beslut om arbetslöshetsförmån finns i 12 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Bestämmelser om sökande av ändring i beslut om utkomststöd finns i 6 kap. i socialvårdslagen (1301/2014) .

I en integrationsplan som avses i 11–18 § i denna lag får ändring inte sökas genom besvär.

I närings-, trafik- och miljöcentralens beslut om anvisande till en kommun enligt 43 § får ändring inte sökas genom besvär.

Arbetskraftsmyndigheten ska se till att en försäkring enligt 3 § 1 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) samt en gruppansvarsförsäkring tecknas för den som får arbetslöshetsförmån och deltar i sådana integrationsfrämjande frivilliga studier för invandrare som avses i 22 § och för den som får arbetsmarknadsstöd och deltar i andra individuellt överenskomna åtgärder för personer som får sådant stöd. Med avvikelse från 58 och 59 § i den lagen är dagpenningen 1/360 av årsarbetsinkomsten.

Ersättning av statens medel enligt samma principer som gäller för ersättning för olycksfall i arbetet och yrkessjukdom enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) betalas för olycksfall som inträffat eller yrkessjukdom som ådragits i samband med deltagande i integrationsfrämjande frivilliga studier enligt 22 § till den som får arbetslöshetsförmån och för olycksfall och yrkessjukdom i samband med andra integrationsfrämjande åtgärder som överenskommits specificerat till den som får arbetsmarknadsstöd. Ersättningen betalas dock endast om den som lidit skada inte har rätt till en minst lika stor ersättning enligt någon annan lag. (24.4.2015/472)

Ärenden som gäller ersättning av statens medel med stöd av 1 mom. behandlas av Statskontoret. I beslut som Statskontoret fattat med stöd av denna paragraf får ändring sökas så som bestäms i 33 kap. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. (24.4.2015/472)

Arbets- och näringsministeriet ordnar gruppansvarsförsäkring för personer som deltar i sådana integrationsfrämjande åtgärder som avses i 1 mom. (9.12.2011/1251)

Välfärdsområdet kan ersätta en person som avses i 2 § 2 och 3 mom. och som frivilligt i annat än tillfälligt syfte återvänder till sitt hem- eller utreseland för skäliga rese- och flyttkostnader. Välfärdsområdet kan dessutom betala ett återflyttningsbidrag som motsvarar utkomststödets grunddel till en person under högst två månader och till en familj under högst fyra månader.

Ersättning för rese- och flyttkostnader samt återflyttningsbidrag beviljas på ansökan av det välfärdsområde inom vars område en person som avses i 1 mom. är bosatt.

Ersättningar för rese- och flyttkostnader samt återflyttningsbidrag får återkrävas av det välfärdsområde som beviljat dem om det visar sig att ersättningen eller bidraget har betalats på felaktiga grunder eller utan grund.

Migrationsverket ersätter kostnaderna för inresa i landet för en person som tagits till Finland inom den flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen och dennes familjemedlemmar.

Migrationsverket kan i enskilda fall besluta att på ansökan ersätta kostnaderna för inresa i landet för familjemedlemmarna till någon annan person som får internationellt skydd än en sådan som avses i 1 mom., om det vore oskäligt att inte ersätta kostnaderna med beaktande av en svår skada eller allvarig sjukdom hos den som får internationellt skydd eller hans eller hennes familjemedlem eller något annat därmed jämförbar exceptionellt vägande skäl.

Arbets- och näringsministeriet, regionförvaltningsverk, närings-, trafik- och miljöcentraler, utvecklings- och förvaltningscentret, arbetskraftsmyndigheter, kommunala myndigheter, Folkpensionsanstalten och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har trots sekretessbestämmelserna rätt att av varandra, Migrationsverket, förläggningar och flyktingslussar, dem som tillhandahåller åtgärder och tjänster som stöder integration och företrädare som förordnats för barn utan vårdnadshavare avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att utföra uppgifterna enligt 2, 5 och 6 kap.

Den som tillhandahåller åtgärder och tjänster som stöder integration och som en invandrare hänvisas till som kund har trots sekretessbestämmelserna rätt att av arbetskraftsmyndigheter och kommunala myndigheter avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att ordna åtgärder och tjänster enligt 2 kap. i denna lag.

En företrädare som förordnats för ett barn utan vårdnadshavare har trots sekretessbestämmelserna rätt att av arbetskraftsmyndigheter, kommunala myndigheter, Folkpensionsanstalten, Migrationsverket och förläggningar och flyktingslussar avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att sköta uppgifterna enligt 57 §.

Arbets- och näringsministeriet, regionförvaltningsverk, närings-, trafik- och miljöcentraler, utvecklings- och förvaltningscentret, arbets- och näringsbyråer, kommunala myndigheter, Folkpensionsanstalten och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har trots sekretessbestämmelserna rätt att av varandra, Migrationsverket, förläggningar och flyktingslussar, dem som tillhandahåller åtgärder och tjänster som stöder integration och företrädare som förordnats för barn utan vårdnadshavare avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att utföra uppgifterna enligt 2, 5 och 6 kap. (29.11.2019/1192)

Den som tillhandahåller åtgärder och tjänster som stöder integration och som en invandrare hänvisas till som kund har trots sekretessbestämmelserna rätt att av arbets- och näringsbyråer och kommunala myndigheter avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att ordna åtgärder och tjänster enligt 2 kap. i denna lag.

En företrädare som förordnats för ett barn utan vårdnadshavare har trots sekretessbestämmelserna rätt att av arbets- och näringsbyråer, kommunala myndigheter, Folkpensionsanstalten, Migrationsverket och förläggningar och flyktingslussar avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att sköta uppgifterna enligt 57 §. (21.8.2020/618)

4 mom. har upphävts genom L 25.11.2022/936 . (25.11.2022/936)

Folkpensionsanstalten ska till personens hemkommun enligt lagen om hemkommun avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna lämna ut de uppgifter som är nödvändiga för att påbörja den inledande kartläggning som avses i 10 § 1 mom. om en invandrare på vilken denna lag tillämpas och som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd.

Kommunen, arbetskraftsmyndigheten och välfärdsområdet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av varandra få de uppgifter om en invandrare för vilken en inledande kartläggning, integrationsplan eller integrationsplan för familjen utarbetas genom sektorsövergripande samarbete och som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 10 § 2 mom., 13 § 2 mom., 14 § 3 mom., 16 § 3 mom., 17 § 1 och 2 mom. samt 18 §. (23.3.2023/392)

Kommunen, arbets- och näringsbyrån och välfärdsområdet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av varandra få de uppgifter om en invandrare för vilken en inledande kartläggning, integrationsplan eller integrationsplan för familjen utarbetas genom sektorsövergripande samarbete och som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 10 § 2 mom., 13 § 2 mom., 14 § 3 mom., 16 § 3 mom., 17 § 1 och 2 mom. samt 18 §.

Välfärdsområdet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av Migrationsverket, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Folkpensionsanstalten eller en producent av åtgärder och tjänster som stödjer integrationen få de uppgifter om en invandrare för vilken en inledande kartläggning, integrationsplan eller integrationsplan för familjen utarbetas genom sektorsövergripande samarbete och som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 10 § 2 mom., 13 § 2 mom., 14 § 3 mom., 16 § 3 mom., 17 § 1 och 2 mom. samt 18 §.

Kommunen och välfärdsområdet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av varandra få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 15 § 1 mom. om en invandrare för vilken en integrationsplan för minderårig utarbetas.

Välfärdsområdet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av Migrationsverket, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Folkpensionsanstalten eller en företrädare som utsetts för en minderårig utan vårdnadshavare få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 15 § 1 mom. om en minderårig invandrare för vilken en integrationsplan för minderårig utarbetas.

Välfärdsområdet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av Migrationsverket, förläggningar, närings-, trafik- och miljöcentralen, kommunen, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Folkpensionsanstalten, en företrädare som avses i 56 § samt läroinrättningar som avses i 2 kap. och andra tjänsteleverantörer avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för utförande av de uppgifter som föreskrivs i 27 och 28 § som gäller barn eller unga personer som invandrat som minderåriga utan vårdnadshavare.

En företrädare som avses i 56 § har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av välfärdsområdet få de uppgifter om ett barn eller en ung person som invandrat som minderårig utan vårdnadshavare som är nödvändiga för att sköta de uppgifter som föreskrivs i 57 §.

Närings-, trafik- och miljöcentralen har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av välfärdsområdet få de uppgifter om ett barn eller en ung person som invandrat som minderårig utan vårdnadshavare som är nödvändiga för att sköta de uppgifter som föreskrivs i 28, 43 och 49 §.

Kommunen har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av välfärdsområdet få de uppgifter om ett barn eller en ung person som invandrat som minderårig utan vårdnadshavare som är nödvändiga för att sköta de uppgifter som föreskrivs i 2 kap. och 43 §.

Kommunen ska avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna lämna välfärdsområdet de uppgifter som är nödvändiga för genomförandet av ett hörande som avses i 43 § 3 mom. om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom.

Kommunen har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av välfärdsområdet få de uppgifter som är nödvändiga för sökande av sådan ersättning som avses i 54 § 1 mom. om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. för vilken det producerats tjänster som under 2021 eller 2022 orsakat kommunen sådana kostnader för vilka den kan ansöka om i 46, 47, 48, 49 eller 51–53 § avsedda ersättningar.

Välfärdsområdet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättningar enligt 46, 47, 48, 49, 51 eller 52 § om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. Välfärdsområdet har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få sådana uppgifter om ett offer för människohandel som avses i 53 § som är nödvändiga för ansökan om ersättning som avses i den paragrafen.

Närings-, trafik- och miljöcentralen och välfärdsområdet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av varandra få sådana uppgifter om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom., 52 § eller 53 § som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 49 § 2 mom., 52 § 1 mom. eller 53 § 2 mom.

Utvecklings- och förvaltningscentret har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av välfärdsområdet få sådana uppgifter om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. eller 51–53 § som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 54 § 1 mom. eller 55 §. (23.3.2023/392)

Närings-, trafik- och miljöcentralernas och arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av välfärdsområdet få sådana uppgifter om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. eller 51–53 § som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 54 § 1 mom. eller 55 §.

Välfärdsområdet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata få sådana uppgifter om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. som är nödvändiga för översynen av ersättningar som avses i 45 a §.

Folkpensionsanstalten ska utan dröjsmål, avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna för ordnandet av i 6 § avsedda social- och hälsovårdstjänster lämna välfärdsområdet uppgifter om en invandrare på vilken denna lag tillämpas och som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd.

Information och handlingar som erhållits för skötseln av uppgifter enligt denna lag ska hållas hemliga enligt vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) .

Det som i denna lag föreskrivs om välfärdsområdet tillämpas också på Helsingfors stad.

Denna lag träder i kraft den 1 september 2011. Lagens 9 kap. och 86 § träder dock i kraft den 1 januari 2011. Lagens 9 kap. gäller till den 31 december 2013.

Lagens 9 § tillämpas från och med den 1 januari 2011 på de i 2 § 1 mom. avsedda personer på vilka 9 kap. tillämpas.

Genom denna lag upphävs lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (493/1999) .

Bestämmelsen i 86 § tillämpas på ersättning för kostnader för inresa för en utlänning som tagits till Finland inom flyktingkvoten eller som har fått uppehållstillstånd på basis av familjeband, om beslut om uppehållstillstånd för den person som tagits inom flyktingkvoten eller för den som fått uppehållstillstånd på basis av familjeband har fattats den 1 januari 2011 eller därefter.

De integrationsplaner som gjorts upp med stöd av den lag som gällde vid ikraftträdandet av denna lag följs till utgången av den avtalade tiden.

När ändring söks i beslut som fattats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

Om kommunen har upprätthållit eller ordnat verksamhet som avses i 27 eller 28 § den 31 december 2022, övergår uppgiften till välfärdsområdet den 1 januari 2023. Kommunen ska överföra de avtal som avses i 28 och 52 § som den ingått med närings-, trafik- och miljöcentralen och sådana i 49 § 2 mom. avsedda avtal som berör kostnader som avses i 49 § 1 mom. 1 eller 2 punkten samt de avtal som enligt avtalet gäller uppgiften till välfärdsområdet från och med den 1 januari 2023.

Välfärdsområdet kan ansöka om ersättning med stöd av de avtal som avses i 49 eller 52 § för de kostnader som orsakas välfärdsområdet efter den 1 januari 2023.

Kommunen kan också sedan denna lag trätt i kraft ansöka om ersättning för kostnader i fråga om avtal som övergått och som avses ovan i 2 mom. som orsakats kommunen senast den 31 december 2022.

Övergång av personal, som sköter uppgifter som gäller familjegrupphems verksamhet och andra uppgifter som gäller ordnande av stöd eller boende för barn eller unga som invandrat som minderåriga utan vårdnadshavare, från kommuner och samkommuner till välfärdsamorådet och till välfärdssammanslutningen anses som överlåtelse av rörelse.

Som överlåtelse av rörelse betraktas också övergång av stöduppgifter och den personal som utför stöduppgifterna till de kommunala uppgifter som avses i 1 mom., om minst hälften av de faktiska uppgifter som en person som sköter en sådan uppgift utför är stöduppgifter till de uppgifter som avses i 1 mom.