509/2006

Denna förordning tillämpas på verkställighet av fängelse.

Förordningen tillämpas också på verkställighet av ett arreststraff som har dömts ut i ett militärt rättegångsärende och som enligt 3 mom. verkställs samtidigt som en påföljd som avses i 1 mom.

Samtidigt som ett fängelsestraff verkställs sådana arreststraff vars verkställighet inte har inletts. Vid verkställigheten av ett sådant arreststraff skall dessutom iakttas vad som bestäms i militära rättegångsförordningen (964/1983) och i militära disciplinförordningen (969/1983) .

Bestämmelser om verkställighet av andra disciplinstraff som dömts ut i en militär rättegång än de som avses i 2 mom. samt internationell verkställighet av domar utfärdas särskilt.

För verkställighet av en påföljd enligt 1 § 1 och 2 mom. svarar Brottspåföljdsverket och som lokal myndighet regionfängelset och utmätningsmannen.

Verkställighetshandling i fråga om en påföljd som domstolen har dömt ut är en utskrift ur domslutssystemet med uppgifter om meddelandet om utslag. Verkställighetshandling i fråga om en påföljd som högsta domstolen har dömt ut är en kopia av beslutet. Verkställighetshandling i fråga om ett fängelsestraff som har överförts från ett annat land till Finland för att verkställas här är ett beslut av justitieministeriet eller Brottspåföljdsverket.

När domstolen vid avgörande av ett ärende förordnar att den dömde skall häktas eller hållas häktad skall domstolen anteckna uppgifter om häktning, hållande i häkte och förpassning till fängelse samt de uppgifter som är nödvändiga för verkställigheten i fångpasset enligt 20 § eller i ett meddelande om utslag. Ett sådant fångpass eller meddelande om utslag utgör en temporär verkställighetshandling.

Brottspåföljdsverket skall utreda huruvida domen är verkställbar.

Om hovrätten beslutar att den dömde skall häktas som frånvarande, skall Brottspåföljdsverket utfärda en efterlysning enligt vilken den dömde när han eller hon påträffas skall förpassas att avtjäna sitt straff.

Om den dömde är intagen i fängelse, skall verkställighetsförordnandet, verkställighetshandlingen och andra nödvändiga handlingar sändas till regionfängelset, och i övriga fall till den utmätningsman inom vars verksamhetsområde den dömde är bosatt eller vistas. Om den dömde inte har någon hem- eller boningskommun i Finland, kan verkställighetshandlingarna sändas till den utmätningsman inom vars verksamhetsområde den domstol som har dömt ut straffet är belägen.

Verkställighetshandlingarna kan också genom en teknisk anslutning sändas till mottagarens datasystem. I detta fall kan handlingen signeras elektroniskt.

Straffverkställigheten får inte uppskjutas om den dömde redan har börjat avtjäna straffet.

Utmätningsmannen skall uppmana den som dömts till fängelse att infinna sig vid häradsämbetet senast på en av utmätningsmannen utsatt dag. Om den dömdes boningskommun har ändrats, skall utmätningsmannen överföra verkställighetshandlingarna till den behöriga utmätningsmannen. Brottspåföljdsverket skall underrättas om överföringen.

Om den dömde inte påträffas och hans eller hennes vistelseort inte har kunnat utredas eller om den dömde uppenbarligen drar sig undan verkställighet, skall utmätningsmannen återsända verkställighetshandlingarna till Brottspåföljdsverket.

Utmätningsmannen skall utreda huruvida de grunder för placering som avses i 4 kap. 8 och 9 § i fängelselagen (767/2005) föreligger och höra den dömde om placeringen samt för bestämmande av fängelse sända verkställighetshandlingarna och sitt utlåtande till placeringsenheten för det regionfängelse inom vars område den dömdes hemort finns. En fånge som avtjänar förvandlingsstraff för böter kan dock förpassas direkt till ett fängelse som utsetts för detta ändamål.

Handlingarna kan också genom en teknisk anslutning sändas till mottagarens datasystem. I detta fall kan handlingarna signeras elektroniskt.

Om regionfängelsernas verksamhetsområden föreskrivs i statsrådets förordning om förvaltningen av straffverkställighet (84/2006) .

Anser placeringsenheten att den dömde kan börja avtjäna sitt straff utan att anlända till placeringsenheten, bereder placeringsenheten en plan för strafftiden enligt 18 § 2 mom. Placeringsenheten meddelar utmätningsmannen till vilket fängelse den dömde skall förpassas eller förordnas att anmäla sig i.

Anser placeringsenheten att den dömde skall anmäla sig hos regionfängelsets placeringsenhet eller att den dömde skall förpassas dit, skall placeringsenheten lämna utmätningsmannen ett meddelande om sitt beslut.

Placeringsenheten kan lämna det meddelande som avses i 1 och 2 mom. direkt till den dömde om dennes adress är känd och det inte finns andra hinder för meddelandet. Till meddelandet skall då fogas förpassning och färdbiljetter enligt 9 §. Utmätningsmannen skall underrättas om meddelandet.

Om placeringsenheten inte har lämnat ett meddelande direkt till den dömde på det sätt som avses i 8 § 3 mom., skall utmätningsmannen kalla den dömde till sig för att ge förpassning och färdbiljetter.

Om den dömde inte iakttar kallelsen, skall utmätningsmannen begära handräckning av polisen för att omedelbart förpassa den dömde till fängelset.

Den dömde skall förpassas till det fängelse där regionfängelsets placeringsenhet finns eller till ett fängelse som regionfängelsets placeringsenhet har bestämt. Den dömde får själv anmäla sig i placeringsenheten eller fängelset, om det inte finns anledning att anta att han eller hon underlåter att anmäla sig. Utmätningsmannen skall då informera placeringsenheten om saken.

Om den dömde inte iakttar det förordnande som avses i 7 och 8 § eller annars drar sig undan verkställighet, skall regionfängelsets placeringsenhet återsända verkställighetshandlingarna till Brottspåföljdsverket för efterlysning.

Den tjänsteman vid regionfängelset som svarar för verkställigheten skall verkställa straffet utan dröjsmål i enlighet med verkställighetshandlingen.

Ett meddelande om att verkställigheten av domen har inletts skall lämnas till Brottpåföljdsverket och i de fall som nämns i 1 § 2 mom. till truppförbandets kommendör eller huvudstaben. I fråga om en anställd hos gränsbevakningsväsendet lämnas meddelandet till staben för gränsbevakningsväsendet.

I fråga om dem som har tagits in i ett fängelse lagras i verkställighetsregistret personuppgifter, verkställighetsuppgifter, uppgifter om domen, beräkning av strafftiden, uppgifter om ankomst, placeringar och förflyttningar, uppgifter om frigivning, permissioner och deltagande i sysselsättning utanför fängelset samt övriga nödvändiga uppgifter om straffverkställigheten. Fångarnas verkställighetsjournaler är utskrifter ur verkställighetsregistret.

Om en dömd i enlighet med 2 kap. 2 § i fängelselagen samtycker till verkställighet även om domen inte har vunnit laga kraft, skall en anmälan om samtycket göras i närvaro av ett ojävigt vittne till den tjänsteman som svarar för verkställigheten eller till någon annan tjänsteman som förordnats i regionfängelsets arbetsordning.

Den domstol där målet är anhängigt skall underrättas om att den dömde nöjer sig med domen och att den dömde eventuellt friges från fängelset innan ärendet har avgjorts av fullföljdsdomstolen. Den dömdes ombud skall också underrättas om att den dömde nöjer sig med domen.

Den som anländer till ett fängelse för att avtjäna förvandlingsstraff för böter skall upplysas om sin rätt att betala böterna inom fem vardagar. Om det inte finns något annat straff än bötestraffet att verkställa eller om den dömde inte är häktad på någon annan grund, skall fången friges genast efter att böterna har betalats.

Betalar den dömde sina böter, skall ett intyg över betalningen ges till honom eller henne. Ett intyg skall ges över att den dömde avtjänat ett förvandlingstraff för böter. Ett intyg skall ges över avtjänande av ett arreststraff.

I fängelsetiden inräknas strafftiden för fången fram till frigivningen inklusive frigivningsdagen. I fängelsetiden inräknas också den avräkning som domstolen har gjort med stöd av 6 kap. 13 § i strafflagen (39/1889) . I fängelsetiden för en fånge som avtjänar livstids fängelse inräknas också den tid som fången har varit häktad eller annars berövad sin frihet innan avtjänandet av straffet inleddes.

I den handling som upprättas vid ankomstgranskningen antecknas

Vid ankomstgranskningen görs upp en egendomsförteckning enligt i 9 kap. 2 § i fängelselagen.

Planen för strafftiden görs upp på ett av Brottspåföljdsverket fastställt formulär. När planen utarbetas skall beaktas

Planen för strafftiden innehåller

I de fall som avses i 8 § 1 mom. innehåller planen åtminstone ett beslut om det fängelse till vilket den dömde skall anlända eller skall förpassas, dagen när avtjänandet av straffet inleds samt uppgifter om uppfyllande av sysselsättningsplikten samt om frågor som hänför sig till eventuell frihet på prov och villkorlig frigivning.

Planen för strafftiden utarbetas av placeringsenheten. För verkställande och precisering av planen svarar placeringsfängelset. Placeringsfängelset handhar också de förberedelser som försättande av en fånge i övervakad frihet på prov eller villkorlig frihet förutsätter.

I fängelset skall följas hur målen för planen för strafftiden uppnås och planen skall granskas minst tre gånger om året.

Om det under verkställigheten konstateras att det är nödvändigt att avvika från de mål som ställs upp i planen för strafftiden, skall fängelset göra en framställning om en ändring av planen till placeringsenheten. Förfarandet är detsamma om iakttagandet av planen förutsätter att fången förflyttas till ett annat fängelse och placeringsenheten inte har överfört befogenheten i ärendet på fängelset.

Den myndighet som beslutar om transporten av en fånge skall över transporten utfärda ett fångpass som innehåller

Om fången har kallats till domstolen skall denna göra upp ett fångpass i vilket skall antecknas de uppgifter som gäller häktning, hållande i häkte samt förpassning till fängelse samt övriga uppgifter som är nödvändiga för verkställigheten av avgörandet.

I brottmål skall i fångpasset antecknas huruvida den åtalade har dömts till straff. Om åtalet har förkastats eller om den åtalade inte har dömts till straff, skall i fångpasset antecknas den gärning för vilken det har yrkats straff för honom eller henne eller som har tillräknats för honom eller henne. Om fången har dömts till straff, skall i fångpasset det brott antecknas för vilket straffet har dömts ut samt straffpåföljderna.

För att målen i planen för strafftiden skall kunna uppnås skall fången placeras i sysselsättning så att fångens individuella behov och fängelsets resurser beaktas.

I ett beslut om placering i sysselsättning anges den sysselsättning i vilken fången placeras, den dagliga sysselsättningstiden och grunderna för sysselsättningspenningen eller lönen i öppen anstalt.

Beslut om befrielse från sysselsättningsplikten enligt 8 kap. 2 § i fängelselagen skall vara skriftligt.

I yrkesarbetet vid öppna anstalter tillämpas den allmänna arbetstidslagstiftningen.

I annan sysselsättning är den regelbundna sysselsättnings- eller arbetstiden högst åtta timmar om dygnet och högst 35 timmar i veckan.

För intagande av måltid skall fångarna ges en vilopaus som är en timme eller som av särskilda skäl är kortare. Vilopausen inräknas inte i sysselsättningstiden.

Vid bestämmande av övertidsarbete och grunderna för ersättningen för arbetet iakttas den allmänna arbetstidslagstiftningen i tillämpliga delar.

Tillstånd till civilt arbete beviljas för viss tid eller tills vidare. Fångarna skall skriftligt underrättas om villkoren för civilt arbetet. I villkoren skall bestämmas om

Fängelset skall i tillräcklig utsträckning övervaka att villkoren för civilt arbete iakttas.

Arbetsgivaren skall underrättas om villkoren för civilt arbete och om uppgiften om fängelsets övervakningsansvar.

Placering i en anstalt utanför fängelset baserar sig på ett skriftligt placeringsavtal mellan fängelset, förläggningsplatsen och fången. I placeringsavtalet skall bestämmas om

Avtalet innehåller också fångens förbindelse till en målinriktad sysselsättning på förläggningsplatsen.

Placeringsavtalet ingås för viss tid som inte utan skäl som beror av fångens förhållanden eller något annat motsvarande särskilt skäl får vara under 14 dygn och inte över sex månader. Om förläggningsplatsen och de nödvändiga åtgärderna efter villkorlig frigivning avtalas med fångens bonings- eller hemkommun.

Förläggningsplatsen skall vara en enhet som producerar social- och hälsovårdstjänster och där staten, kommunen, samkommunen eller något annat offentligt samfund är huvudman, eller en motsvarande privat enhet vars verksamhet har ordnats enligt lagen om tillsyn över privat socialservice (603/1996) eller lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) , eller en enhet som drivs av en förening eller stiftelse som är verksam inom brottspåföljdsområdet och som är godkänd av Brottspåföljdsverket som förläggningsplats.

Studietillstånd beviljas för viss tid eller tills vidare. Villkoren för studietillståndet skall meddelas fången skriftligt. I dem skall bestämmas om

Tillstånd till sysselsättning under övervakning utanför fängelset beviljas för viss tid eller tills vidare. Tillstånd kan beviljas för deltagande i ett evenemang eller i någon annan sysselsättning utanför fängelset än arbete eller utbildning. Om sysselsättningen uppfyller fångens sysselsättningsplikt, skall det i tillståndsvillkoren bestämmas om den sysselsättningspenning som betalas för tiden för sysselsättningen.

Tillståndsvillkoren för sysselsättningen meddelas fången skriftligt. I tillståndsvillkoren bestäms om innehållet i deltagandet i evenemanget eller i sysselsättningen, rutten samt eventuella villkor för kontakt.

Fångar som regelbundet har deltagit i sysselsättning minst sex månader kan beviljas befrielse från sysselsättningsplikten två vardagar för varje månad som de deltagit. Befrielse från sysselsättningsplikten kan förläggas till en tidpunkt som är lämplig för fängelsets verksamhet. Befrielse från sysselsättningsplikten kan ordnas under flera perioder.

Egendom som överlämnas till fångens förfogande kan granskas. Fångens personliga bruksföremål som överlämnas till fångens förfogande skall lämpa sig för förvaring i bostadsrummet. Vid bedömning av den rimliga mängden bruksföremål beaktas förhållandena i fängelset eller fängelseavdelningen och graden av övervakning, bostadsrummets storlek, förvaringsutrymmen, brandsäkerheten och de krav som granskningen av rummen ställer.

När mängden av egendom som fången innehar begränsas skall fången ges en möjlighet att välja de föremål som han eller hon innehar.

I övrigt iakttas i fråga om arten och mängden av egendom som överlämnas till fångens förfogande vad som föreskrivs i fängelsets ordningsstadga.

Elektrisk utrustning som överlämnas till fångens förfogande skall lämnas för granskning till en person som har en lämplig utbildning. Utrustningen granskas på fångens bekostnad. Granskningsavgiften skall vara skälig.

Den granskade utrustningen skall förseglas så att den inte kan öppnas utan att förseglingen bryts eller avlägsnas. En ny granskning får utföras på fångens bekostnad endast om förseglingen har avlägsnats eller brutits utan personalens lov.

Vid en fångtransport kan medföras en sådan mängd egendom som har fastställts i Brottspåföljdsverkets anvisning.

Under transporten får fångar inte ta emot egendom utan fångvårdsmyndighetens tillstånd.

Om fången vill skaffa sig bruksföremål eller andra förnödenheter utanför fängelset, skall han eller hon innan de skaffas försäkra sig om att föremålen eller förnödenheterna kan överlämnas till hans eller hennes förfogande eller tas till förvaring i fängelset.

Lön och sysselsättningspenning betalas på basis av de timmar som har använts för arbete eller annan sysselsättning. När en fånge placeras i sysselsättning fastställs sysselsättningstiden. För annan regelbunden arbets- och sysselsättningstid enligt 22 § betalas brukspenning.

Sysselsättningspenning betalas enligt de grunder som avses i 9 kap. 6 § i fängelselagen så att sysselsättningspenningen i första löneklassen är 0,70 euro i timmen, i andra klassen 0,90 euro i timmen och i tredje klassen 1,20 euro i timmen.

För ackordsarbete kan sysselsättningspenning betalas också på basis av arbetsprestationen. Innan arbetet inleds skall då en överenskommelse nås om arbetsprestationens enhetsvärden.

Den gängse lön som betalas för yrkesarbete i öppna anstalter uppgår till minst det skyddade beloppet vid utmätning av lönen. Lönen är i första löneklassen 3,70 euro i timmen, i andra 4,10 euro i timmen, i tredje 4,50 euro i timmen, i fjärde 6,00 euro i timmen, i femte 6,70 euro i timmen och i sjätte löneklassen 7,30 euro i timmen. Sysselsättningspenning kan betalas för den tid då fången introduceras i yrkesarbetet.

När fångarbete utförs under fångvårdsmyndigheternas övervakning för någon annan än fångvårdsväsendet betalas lön enligt minst fjärde löneklassen.

Till en fånge betalas under hans eller hennes regelbundna arbets- och sysselsättningstid som brukspenning 0,30 euro per timme då fången inte deltar i sysselsättningen. Om fången av någon orsak som beror på honom eller henne själv inte deltar i sysselsättningen, betalas brukspenning 0,15 euro per timme. Brukspenning betalas från den dag då fången på basis av ett skriftligt verkställighetsförordnande har intagits i fängelse.

Under tiden för arbetsoförmåga betalas brukspenning 0,30 euro per timme för arbets- eller sysselsättningstid under de tre första dagarna. Som brukspenning betalas därefter till fången 70 procent av sysselsättningspenningen enligt den sysselsättningspenningklass som tillämpades på fången när han eller hon blev arbetsförmogen. Till en fånge som har råkat ut för en arbetsolycka betalas dock genast efter olyckan 70 procent av sysselsättningspenningen enligt den sysselsättningspenningsklass som tillämpades på fången när han eller hon råkade ut för arbetsolyckan.

Till en fånge som har fått lön betalas brukspenning under tiden för arbetsoförmågan enligt tredje sysselsättningspenningsklassen. Till en fånge som har fått sysselsättningspenning på basis av arbetsprestation betalas som brukspenning under arbetsoförmågan högst 70 procent av sysselsättningspenningen enligt tredje sysselsättningspenningsklassen.

Under befrielse från sysselsättningsplikten för viss tid enligt 27 § betalas sysselsättningspenning enligt den sysselsättningspenningsklass som tillämpades på fången när han eller hon beviljades befrielse.

Till en fånge som har fått lön betalas sysselsättningspenning under tiden för befrielsen från sysselsättningsplikten enligt tredje sysselsättningspenningsklassen. Till en fånge som har fått sysselsättningspenning på basis av arbetsprestation betalas sysselsättningspenning under tiden för befrielsen 70 procent av sysselsättningspenningen i tredje sysselsättningspenningsklassen.

Den ersättning för kost och logi som innehålls på lönen är 1,60 euro per utförd arbetstimme. Ersättning för kost och logi tas inte ut för övertidstimmar. Innehållningarna verkställs direkt från fångens konto före löneutbetalningen.

Av den som utför eget produktivt arbete eller något annat civilt arbete än arbetspraktik tas ut 9,90 euro för kost och logi för varje fängelsedag.

Av en fånge som erhåller stöd av en utomstående myndighet för deltagande i sysselsättning tas ersättning för kost och logi ut så som föreskrivs i 2 mom. Ersättning för kost och logi tas dock inte ut till den del ett mindre belopp än sysselsättningspenningen enligt den tredje sysselsättningspenningsklassen återstår efter att fången har betalat de nödvändiga kostnaderna för studier och annan sysselsättning.

Om en fånge som deltar i sysselsättning utanför fängelset inte har möjlighet att delta i alla dagliga måltider i anstalten, tas ersättning inte ut för en oanvänd måltid. Den ersättning som inte tas ut för frukost är 1,25 euro, för lunch och middag 2,25 euro för vardera samt för en lätt kvällsmåltid 0,65 euro.

I fängelser där fångarna själva svarar för mathållningen är den ersättning som inte tas ut 6,40 euro för varje dag då fängelset inte bjuder på mat i anstalten. Om en fånge i en sådan anstalt får sysselsättningspenning, erhåller fången 6,40 euro per dag för anskaffning av råvaror för mat som tillreds på boendeavdelningarna om fängelset inte skaffar råvarorna. En fånge som har med sig ett litet barn erhåller dessutom för anskaffning av råvaror för barnets del hälften av det belopp som fången får.

Genom granskning av brev och andra postförsändelser får fången inte vållas större skada än vad som är nödvändigt för utförande av en ändamålsenlig granskning. Brev och andra postförsändelser skall granskas och vidarebefordras så snabbt som möjligt med beaktande av tiden som granskningen tar. Tidpunkterna för utdelningen av breven och tömningen av postlådan skall meddelas fångarna. Fängelsets postboxadress skall meddelas fångarna.

Ett brev som har öppnats för granskning vidarebefordras till fången återförslutet.

Fången skall underrättas om öppnandet av ett slutet brev eller någon annan postförsändelse till eller från fången. Beslutet om öppnandet skall protokollföras. Föremål och ämnen som har påträffats i samband med öppnandet skall protokollföras.

I ett beslut om kvarhållande av ett brev, en annan postförsändelse eller ett meddelande skall anges orsaken till kvarhållandet. Om kvarhållandet har en i 12 kap. 5 § 1 mom. i fängelselagen avsedd orsak, skall beslutet protokollföras i det säkerhetsregister som avses i 8 § i lagen om behandling av personuppgifter vid verkställighet av straff (422/2002) .

Fångarna skall ha tillgång till en förteckning av vilken framgår de myndigheter som utövar tillsyn över fängelsets eller fängelsepersonalens verksamhet samt organ som utövar tillsyn över iakttagandet av de mänskliga rättigheterna hos vilka fången enligt internationella konventioner har besvärs- eller klagorätt.

I fråga om telefonsamtal som avlyssnas antecknas namnet på fången som avlyssnas, telefonnumret till vilket fången ringde eller från vilket någon ringde till fången, namnet på den som beslutade om avlyssningen samt grunden för avlyssningen.

Innan fången ges tillstånd att använda elektroniska kommunikationsmedel skall han eller hon underrättas om hur kontakterna övervakas.

I ett beslut om besöksförbud skall anges namnet på den som meddelas besöksförbud, grunden för och längden på förbudet, fången eller fångarna som förbudet avser, fängelset eller fängelserna som förbudet avser samt vem som fattade beslutet.

Om förbudet avser flera än ett fängelse, skall fängelsedirektörerna i mån av möjlighet ges tillfälle att yttra sig innan besöksförbudet meddelas.

Ansökan om permission med motivering skall göras på en blankett som fastställs av Brottspåföljdsverket. Om permission söks på grund av viktigt skäl eller synnerligen viktigt skäl, skall fången lämna en tillräcklig utredning till stöd för sin ansökan. Fången skall i god tid före tidpunkten för den permission som söks lämna in sin ansökan för behandling till den tjänsteman som anges i fängelsets arbetsordning.

Permissionsansökningarna skall behandlas utan dröjsmål. Om beslutanderätten i frågor som gäller permission utövas av Brottspåföljdsverket, skall ansökan jämte fängelsets utlåtande utan dröjsmål tillställas Brottspåföljdsverket.

Permissionsvillkoren skall meddelas fången i ett skriftligt permissionsintyg i vilket antecknas

Vid beräkningen av restid under permissionen beaktas syftet med permissionen, de kommunikationsmedel som används samt andra omständigheter som påverkar resans varaktighet.

Utöver vad som bestäms i 14 kap. 10 § i fängelselagen betalas kostnaderna för resor under fångens permission med statsmedel, om permissionen har beviljats för en resa till ett annat fängelse eller för deltagande i en rättegång. Som grundat skäl till betalningen av kostnaderna för resor under permission med statsmedel kan betraktas också det att permissionen är motiverad med tanke på genomförande av planen för strafftiden.

Kostnaderna betalas på basis av användning av det billigaste allmänna fortskaffningsmedlet. Ledsagarens kostnader betalas endast om ledsagaren är Fångvårdsväsendets tjänsteman.

Anmälan om en misstänkt ordningsförseelse skall lämnas till den tjänsteman som svarar för säkerheten enligt ett av Brottspåföljdsverket fastställt formulär. Av anmälan skall framgå uppgifter om vem som gör anmälan, fängelset, tidpunkten för händelsen, den fånge som misstänks vara skyldig och andra som har anknytning till händelsen samt en redogörelse för vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits med anledning av händelsen.

Över utredningen av en ordningsförseelse skall föras protokoll enligt ett av Brottspåföljdsverket fastställt formulär. I protokollet antecknas personuppgifter om fången och andra som hörs, händelsens identifieringsuppgifter samt vilken ordningsförseelse som fången misstänks för, tid och plats för hörande, vem som utfört hörandet och det närvarande vittnet samt de berättelser som avgetts av fången som misstänks vara skyldig och som hörs samt annan bevisning. Anmälan om ordningsförseelsen fogas till protokollet. Den som utför hörandet och det närvarande vittnet skall underteckna protokollet. Den som har hörts undertecknar protokollet som förts över hörandet.

Över behandlingen av disciplinärenden skall föras ett protokoll i vilket antecknas

Om ett disciplinstraff inte påförs, antecknas i protokollet de uppgifter som avses i 1 mom. 1–6 punkten. Om ärendet i stället för att ett disciplinstraff påförs överförs till polisundersökning, skall detta antecknas i protokollet.

Protokollet undertecknas av fängelsedirektören, av den tjänsteman som svarar för säkerheten och av vittnet. Protokollet med anvisning om rättelseyrkande skall bevisligen delges fången.

Vid kroppsvisitation av en fånge skall antecknas i protokollet

Protokollet undertecknas av den som utför kroppsvisitationen och av vittnet.

I ett beslut om specialgranskning skall antecknas fängelset, avdelningen eller utrymmet som granskas, tiden för granskningen, den som ansvarar för granskningen, grunden för specialgranskningen samt vem som fattade beslutet. I beslutsblanketten antecknas också tidpunkten då grunden för specialgranskningen har meddelats fången eller fångarna.

Över kroppsvisitationer som utförs vid specialgranskningen förs ett protokoll i vilket antecknas vilka tjänstemän som har deltagit i granskningen, personuppgifter om de fångar som granskades, eventuella otillåtna föremål och ämnen som påträffats samt var de hittades. Protokollet undertecknas av två tjänstemän som har deltagit i granskningen.

I ett beslut om kroppsbesiktning skall antecknas fångens namn, grunden för kroppsbesiktning, plats där kroppsbesiktningen utförs, vem som fattade beslutet samt tidpunkten då fången har underrättats om grunden för kroppsbesiktningen. Den tjänsteman som har fattat beslutet bekräftar beslutet med sin underskrift.

Ämnen och föremål som påträffas vid kroppsbesiktningen skall protokollföras.

Vid kroppsvisitation av besökare antecknas i protokollet

Protokollet undertecknas av den som utför kroppsvisitationen och av vittnet.

Ett beslut om avlägsnande av en person från fängelseområdet skall protokollföras. I beslutet skall antecknas personuppgifter om den som avlägsnas från fängelseområdet, grunden för avlägsnandet, vilka tjänstemän som avlägsnade personen i fråga, tiden och platsen för åtgärden samt tidpunkten då grunden för avlägsnandet har meddelats den som avlägsnades. Den tjänsteman som har fattat beslutet bekräftar beslutet med sin underskrift.

Ett beslut om gripande av en person skall protokollföras. I beslutet skall antecknas personuppgifter om den som grips, tiden och platsen för gripandet, grunden för gripandet, vilka tjänstemän som grep personen i fråga samt tidpunkten då grunden för gripandet har meddelats den som gripits. I beslutet skall också antecknas när gripandet har meddelats polisen. Den tjänsteman som har fattat beslutet bekräftar beslutet med sin underskrift.

I ett beslut om hållande i förvar antecknas personuppgifter om den som hålls i förvar, tiden och platsen för hållande i förvar samt tidpunkten då beslutet om hållande i förvar har meddelats den som hålls i förvar. I beslutet antecknas också de anvisningar som polisen har gett. Den tjänsteman som har fattat beslutet bekräftar beslutet med sin underskrift.

Begynnelsetiden för hållande i förvar räknas från gripandet.

Som maktmedelsredskap används redskap som Fångvårdsväsendet har reserverat för detta syfte. Som maktmedelsredskap används handbojor, knippförband av plast för fängsel av en person, skyddssköld, batong eller teleskopbatong, gassprej, elpistol, pistol och revolver.

Som redskap för fängsel används handbojor och knippförband av plast.

Brottspåföljdsverket beslutar om typen och mängden av de maktmedel som Fångvårdsväsendets tjänstemän använder samt om de patroner som används i vapen.

Skjutvapen får bäras endast av sådana tjänstemän inom Fångvårdsväsendet som har lämplig utbildning och endast i tjänsteutövning eller i sådan utbildning i användningen av vapen som godkänts av fängelsedirektören.

Fängelsedirektören bestämmer de tjänsteuppdrag där skjutvapen kan bäras. En tjänsteman som utför närarbete med fångarna i fängelset får inte bära skjutvapen, om inte situationens farlighet i ett enskilt fall kräver det.

Skjutvapnet skall bäras oladdat i ett skyddshölster i eller någon annan utrustning avsedd för bärande av vapen under uniformen så att vapnet inte är synligt om inte uppdragets art eller situationens farlighet eller förhållandena undantagsvis förutsätter något annat.

I synnerhet skall man se till att ingen annan än den som avses i 1 mom. kommer att ha tillgång till skjutvapnet.

Skjutvapen och patroner skall förvaras inlåsta och över dem skall föras en förteckning i varje fängelse. Den tjänsteman som svarar för säkerheten skall övervaka förvaringen av skjutvapnen och överlåtelse av dem för användning.

Grunden för och varaktigheten av användningen av fängsel skall protokollföras. Sker användningen av fängsel med stöd av 18 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten i fängelselagen, antecknas också tidpunkten då en läkare har hörts. Den tjänsteman som har fattat beslutet och den tjänsteman som har verkställt det bekräftar beslutet med sin underskrift.

Vid ställande under observation antecknas i protokollet

Ett beslut om att observationen skall fortgå och grunderna för beslutet skall protokollföras. Den tjänsteman som har fattat beslutet om ställande under observation och att observationen skall fortgå och den tjänsteman som svarar för verkställigheten av observationen bekräftar anteckningarna med sin underskrift.

Vid observation i isolering skall antecknas i protokollet

Om observation i isolering fortgår över sju dygn, skall beslutet om att observationen skall fortgå och grunderna för beslutet samt omständigheterna vid kroppsbesiktningen protokollföras.

Den tjänsteman som har fattat beslutet om ställande under observation i isolering och att observationen skall fortgå och den tjänsteman som svarar för verkställigheten av observationen i isolering bekräftar anteckningarna med sin underskrift.

Ett beslut om avskildhet fattas skriftligt. I beslutet skall nämnas

Den fängelsedirektör som har fattat beslutet bekräftar beslutet med sin underskrift.

Om avskildheten fortgår, skall de uppgifter som avses i 1 mom. nämnas i beslutet.

Den tjänsteman som har fattat ett beslut är skyldig att ge fången en anvisning om rättelseyrkande. I anvisningen skall anges

Anvisningen om rättelseyrkandet ges på en blankett som fastställts av Brottspåföljdsverket. Beslutet med anvisningen om rättelseyrkandet delges fången bevisligen. När ett beslut om besöksförbud delges besökaren iakttas förvaltningslagen (434/2003) .

Ett rättelseyrkande riktas till direktören för det regionfängelse inom vars område beslutet har fattats. I rättelseyrkandet skall anges

Till rättelseyrkandet skall fogas

Ett rättelseyrkande som framställs av en fånge skall tillställas direktören för regionfängelset.

Om direktören för ett regionfängelse på basis av ett rättelseyrkande eller en förvaltningsdomstol på basis av besvär beslutar att det ändringssökande som gäller uppskov med verkställigheten och som avses i 20 kap. 9 § 1 mom. 1 punkten i fängelselagen avbryter verkställigheten, skall direktören för ett regionfängelse eller förvaltningsdomstolen utan dröjsmål meddela Brottspåföljdsverket om detta.

Direktören för ett regionfängelse avgör rättelseyrkanden på föredragning. Innan avgörandet träffas skall den tjänsteman som har fattat beslutet ges tillfälle att ge ett utlåtande i ärendet. Beslutet fattas skriftligt.

Beslut om rättelse delges fången bevisligen.

Placeringsfängelset skall i god tid innan fången eventuellt försätts i frihet på prov göra en bedömning av huruvida villkoren för den övervakade friheten på prov har uppfyllts. I synnerhet skall en bedömning göras av fångens förmåga att iaktta de föreskrifter och begränsningar som fastställts för honom eller henne och som gäller sysselsättning, kontakter, drogfrihet och rörelse utanför fängelset. Dessutom skall en utredning göras över hur fångens boende lämpar sig för verkställighet av den övervakade friheten på prov och fängelset skall i nödvändig utsträckning stå i kontakt med de myndigheter, sammanslutningar och enskilda personer som har anknytning till verkställigheten av friheten på prov.

Fängelset gör upp ett förslag till verkställighetsplan för friheten på prov med de uppgifter som avses i 74 §.

Fången skall få en noggrann redogörelse för betydelsen av föreskrifterna och begränsningarna i verkställighetsplanen för den övervakade friheten på prov samt följderna för överträdelser av föreskrifterna.

Fången skall ge sitt samtycke skriftligt.

Fängelsets framställning med ett förslag till en verkställighetsplan för friheten på prov, en bedömning av hur målen i planen för strafftiden har uppnåtts samt fängelsets utlåtande om huruvida villkoren för friheten på prov har uppfyllts skall tillställas placeringsenheten. Till framställningen fogas ett skriftligt samtycke av fången samt av den person eller de personer som avses i 71 § samt andra nödvändiga handlingar.

Placeringsenheten gör en bedömning av huruvida den övervakade friheten på prov främjar uppnåendet av målen i planen för strafftiden samt utreder huruvida de övriga villkoren för den övervakade friheten på prov uppfylls. Placeringsenheten skall vid behov stå i kontakt med de myndigheter, sammanslutningar och enskilda personer som har anknytning till verkställigheten av friheten på prov samt vid behov kalla fången personligen till placeringsenheten för utförande av en bedömning.

Om villkoren för den övervakade friheten på prov uppfylls, utarbetas i placeringsenheten en skriftlig verkställighetsplan för friheten på prov. I planen bestäms

Verkställighetsplanen fastställs av placeringsenhetens direktör eller i fall som avses i 76 § av generaldirektören för Fångvårdsväsendet och till planen fogas fångens skriftliga samtycke. Verkställighetsplanen ges till fången skriftligt.

Beredningen av en övervakad frihet på prov enligt 2 c kap. 12 § 3 mom. i strafflagen inleds i god tid innan fången försätts i övervakad frihet på prov. Fängelset och placeringsenheten skall särskilt noga bedöma för risken för att den som försätts i övervakad frihet på prov gör sig skyldig till nya brott. Föreskrifterna om övervakning och kontakter skall dimensioneras så att de är tillräckliga för att förhindra nya brott.

Vid beredningen av övervakad frihet på prov för en fånge som avtjänar livstids fängelse eller straffet i dess helhet skall placeringsenheten utan dröjsmål tillställa Brottspåföljdsverket sin framställning rörande verkställighetsplanen, andra nödvändiga handlingar och sitt eget utlåtande.

Om den som befinner sig i övervakad frihet på prov misstänks ha brutit mot villkoren i verkställighetsplanen, skall i saken göras en utredning med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs i 15 kap. 9 § 1–2 mom. i fängelselagen. När utredningen görs skall den som befinner sig i övervakad frihet på prov ges möjlighet att bli hörd. Utredningen tillställs fängelsedirektören eller, om det är fråga om en sådan fånge i frihet på prov som avtjänar livstids fängelse eller straffet i dess helhet, Brottspåföljdsverket.

Vid övervakningen av drogfriheten beaktas bestämmelserna i 16 kap. 7 och 9 § i fängelselagen.

Den som befinner sig i övervakad frihet på prov skall den sista dagen i frihet på prov anlända till fängelset vid den tidpunkt som bestäms i verkställighetsplanen för åtgärder som hänför sig till frigivningen.

Den som befinner sig i övervakad frihet på prov skall samtidigt återlämna de övervakningsapparater som han eller hon innehar.

I god tid innan fången eventuellt försätts i övervakad frihet på prov, i villkorlig frihet eller den som avtjänar straffet i dess helhet försätts i övervakad frihet på prov skall i samarbete med fången beredas en frigivningsplan som en del av planen för strafftiden.

Vid beredningen av frigivningsplanen skall de faktorer utredas som stöder den frigivna fångens placering i samhället. I synnerhet skall en bedömning göras av fångens behov i anknytning till boende, utkomst, arbete eller ordnande av utbildning, sociala relationer, arbetsförmåga, hälsovård samt missbrukarrehabilitering och annan psykosocial rehabilitering.

I samarbete med kommunen skall man se till att frigivningsplanen stöder den vård-, service- eller rehabiliteringsplan som eventuellt är under beredning i kommunen.

Om en fånge som friges ställs under övervakning, bereds frigivningsplanen i samarbete med Kriminalvårdsväsendet och fogas till planen för övervakning av den villkorliga friheten.

En fånge skall försättas i villkorlig frihet mellan klockan 7 och 17 den sista dagen under den fängelsetid som avses i 16 §, om det inte finns motiverad anledning att i enskilda fall avvika från detta på grund av trafikförbindelser eller andra motsvarande omständigheter.

Beslut om villkorlig frigivning fattas skriftligt och i det nämns fångens personuppgifter, hemkommun, det fängelse från vilket fången friges, frigivningsdag samt eventuellt ställande under övervakning och prövotidens sista dag.

Den som har fattat beslutet bekräftar det med sin underskrift.

Fängelsedirektören skall utan dröjsmål underrätta Kriminalvårdsväsendet om sitt beslut att ställa en fånge som friges villkorligt under övervakning. Till meddelandet skall fogas den plan för strafftiden som gäller den som ställts under övervakning.

En fånge som har försatts i villkorlig frihet skall ges ett fripass i vilket antecknas fångens personuppgifter, verkställighetsuppgifter, längden av reststraffet samt frigivnings- och övervakningsuppgifter. I fripasset antecknas också den sista dagen för prövotiden.

Den övervakningsbok som innehas av en fånge som förpassats i villkorlig frihet och ställts under övervakning, och i vilken antecknas de uppgifter som avses i 1 mom. skall utan dröjsmål tillställas Kriminalvårdsväsendet. Övervakningsboken kan sändas också med hjälp av teknisk anslutning till Kriminalvårdsväsendets datasystem. Handlingen kan då signeras elektroniskt.

En fånge som har avtjänat sitt straff i dess helhet skall ges ett intyg över avtjänat fängelsestraff.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2006.

Genom denna förordning upphävs