878/1995

Denna förordning tillämpas på dem som avtjänar fängelsestraff och förvandlingsstraff för böter.

Ingen får intas i straffanstalt utan behörigt skriftligt förordnande.

Över de fångar vilka mottagits i straffanstalt skall föras verkställighetsjournal enligt fastställt formulär.

Fångarna skall i mån av möjlighet placeras i en straffanstalt så, att deras kontakter med de anhöriga inte oskäligen försvåras, och så att lämplig sysselsättning och vård som de behöver kan ordnas dem. Vid placering och gruppering skall ytterligare beaktas fångarnas individuella egenskaper samt deras kön och ålder, psykiska och fysiska tillstånd, förmåga och läggning ävensom orsaken till att de har intagits i straffanstalt samt längden av det straff de skall avtjäna.

En fånge skall, sedan han har anlänt till straffanstalten, utan dröjsmål lämnas uppgifter om förhållandena i anstalten samt om fångarnas rättigheter och skyldigheter.

Uppgifter om förhållandena i anstalten samt om fångarnas rättigheter och skyldigheter skall också finnas tillgängliga på de mest allmänt använda språken enligt de i anstalten intagna fångarnas behov.

En samling av de lagar och förordningar samt övriga författningar som gäller fångar skall finnas tillgänglig för dem i straffanstalten.

Fångarna och de utrymmen som står till fångarnas förfogande skall övervakas på det sätt som ordningen i straffanstalten, förvaringssäkerheten i anstalten samt tryggandet av fångarnas säkerhet förutsätter. Det skall särskilt ses till att det finns tillräckliga alarmanordningar och säkerhetsanordningar vid anstalten och att dessa anordningar fungerar oklanderligt.

En fånge skall iaktta straffanstaltens ordningsföreskrifter samt de föreskrifter och anvisningar anstaltens personal ger. En fånge skall uppträda sakligt mot straffanstaltens personal och mot andra fångar.

En fånge får inte utan tillstånd avlägsna sig från honom anvisat boningsrum eller honom annars föreskrivet område.

Med direktörens tillstånd får en fånge som visat sig vara pålitlig röra sig på ett bestämt område utan omedelbar bevakning.

Över kroppsvisitation av fånge skall föras protokoll i vilket antecknas den som har kroppsvisiterats, grunden, tiden och platsen för visitationen, den tjänsteman som beslutat om kroppsvisitationen, den som utförde och den som var vittne vid visitationen samt de observationer som har gjorts och den egendom som har omhändertagits vid visitationen. Fången skall meddelas grunden för kroppsvisitation.

Beslut om kroppsbesiktning av fånge skall fattas skriftligen. Fången skall meddelas grunden för kroppsbesiktning. Över kroppsbesiktning skall föras protokoll i vilket antecknas den som har kroppsbesiktigats, grunden, tiden och platsen för besiktningen, den tjänsteman som beslutat om kroppsbesiktningen, den som utförde och den som var vittne vid besiktningen samt de observationer som har gjorts och de föremål och ämnen som har omhändertagits vid besiktningen.

Beslut om isolering enligt 2 kap. 9 d § lagen om verkställighet av straff (39/1889) skall fattas skriftligen. Fången skall meddelas grunden för isoleringen. Fången och hans hälsotillstånd skall under tiden för isolering följas genom kameraövervakning eller på något annat sätt.

Beslut om specialgranskning enligt 2 kap. 9 b § lagen om verkställighet av straff skall fattas skriftligen. De orsaker som specialgranskningen grundar sig på skall antecknas i beslutet.

Observationer om en fånges misstänkta berusning skall antecknas. Två tjänstemän som har gjort observationerna skall med sina underskrifter bestyrka de uppgifter som har antecknats på formuläret för konstaterande av berusning.

Om en fånges berusning av yttre kännetecken att döma är uppenbar, skall urin- eller salivprov inte krävas. Om berusningen inte är uppenbar, skall eventuellt rusmedelsbruk fastställas genom urin- eller salivprov. Om det misstänks att berusningen beror på alkohol, skall utandningsprov dock alltid krävas. (25.1.2001/36)

Utöver det som bestäms i 2 mom. skall annan än av alkohol beroende berusning hos en fånge i en öppen anstalt alltid på anmodan av fången konstateras med urin- eller salivprov som ges omedelbart. (25.1.2001/36)

En fånge kan på ansökan förflyttas till en annan straffanstalt, om det finns grundad anledning för det och fången kan antas anpassa sig till förhållandena i den andra anstalten.

En fånge kan mot sin vilja förflyttas till en annan straffanstalt, om förvaringssäkerheten, ordningen i anstalten, fångens egen eller andras säkerhet eller någon annan motsvarande orsak det förutsätter. I undantagsfall kan en fånge mot sin vilja förflyttas till en annan anstalt också för att utjämna fängelsernas kapacitetsutnyttjande. Innan beslutet om förflytting fattas skall fången höras. Skälen för förflyttningen skall meddelas fången.

En fånge skall trots förflyttning i mån av möjlighet kunna fortsätta med en för honom lämplig sysselsättning och han skall trots förflyttningen få den vård han behöver.

En fånge skall vid behov ges lämplig klädsel för arbete och fritid. Han skall också ges behövliga säng- och linnekläder.

En fånge som inte har egen adekvat klädsel skall för uppträdande inför domstol ges lämplig, från fångdräkt avvikande klädsel. En fånge kan ges likadan klädsel även då han annars avlägsnar sig från anstalten.

En fånge skall hålla de kläder straffanstalten gett honom i behörigt skick.

En fånge skall själv sköta de egna kläder som är i hans bruk. Straffanstalten skall ordna fången tillfälle till att tvätta sina egna kläder eller till att låta tvätta dem i straffanstalten eller på fångens egen bekostnad utanför straffanstalten.

Vid byggande eller reparation av en straffanstalt skall de egentliga boningsutrymmena utrustas så att de motsvarar de krav den allmänna byggnadslagstiftningen ställer på bostadsutrymmen.

I en straffanstalts slutna utrymmen där fångar förvaras skall det finnas en alarmanordning, med vilken kontakt omedelbart kan erhållas till personalen.

En straffanstalt skall hållas snygg och ren samt ändamålsenligt inredd. Bonings- och övriga utrymmen skall vädras och uppvärmas i tillräcklig mån.

En fånge är skyldig att under sin fritid sköta städningen av sitt boningsrum och av vistelseutrymmen samt sköta andra renhållnings- och hushållsarbeten.

Fångarnas matförsörjning skall ordnas på så sätt att fångarna får en hälsosam, mångsidig och tillräcklig kost.

Brottspåföljdsverket fastställer grunderna för matförsörjningen. (26.7.2001/669)

Undantag från grunddieten görs om fångens hälsa eller religiösa övertygelse förutsätter det. Av särskilda skäl kan avvikelser från grunddieten göras också annars.

En fånge skall beredas tillfälle att vistas utomhus och bedriva lämplig motion minst en timme om dagen.

När sysselsättning ordnas för fångarna skall deras arbetsförmåga, yrkesskicklighet, utbildning, anlag och andra individuella egenskaper beaktas.

För att en fånge skall kunna uppfylla sin sysselsättningsplikt skall han placeras i sådan sysselsättning som upprätthåller och utvecklar hans yrkesskicklighet eller på annat sätt främjar hans möjligheter att klara sig i samhället.

Sedan fången har anlänt till straffanstalten utreds de faktorer som inverkar på hans placering i olika sysselsättningar. Fången skall informeras om de olika sysselsättningsalternativen i anstalten.

Ett beslut om placering i sysselsättning eller om befrielse från sysselsättningsplikten skall göras skriftligt. Om fången placeras i en sysselsättning som väsentligt avviker från hans önskemål skall beslutet motiveras.

En fånge får inte mot sin vilja förflyttas till en annan sysselsättning utan grundad anledning.

När fångarbete ordnas skall den tekniska utvecklingen inom branschen i fråga följas samt moderna arbetsmetoder tillämpas.

Fångarbete kan utföras för en annan arbetsgivare än fångvårdsväsendet endast under fångvårdsmyndigheternas övervakning. Vid ordnandet och övervakningen av fångarbetet skall härvid iakttas fångvårdsmyndigheternas föreskrifter och anvisningar.

Fångars arbetstid fastställs av justitieministeriet. Den ordinarie arbetstiden får inte fastställas så att den blir längre än arbetstiden enligt den allmänna arbetstidslagstiftningen.

Fångars dagliga arbetstid skall i mån av möjlighet vara sammanhängande. För intagande av måltid skall fångar erhålla en vilopaus som är en timme eller som av särskilda skäl är kortare. Vilopausen inräknas inte i arbetstiden. Under arbetstiden skall enligt arbetets art och påfrestningsgrad ordnas pauser, vilka ingår i arbetstiden.

En fånge är skyldig att utföra övertidsarbete i enlighet med principerna i den allmänna arbetstidslagstiftningen.

En fånge kan ges tillstånd att utföra eget arbete, såvida arbetet lämpligen kan utföras i straffanstalten och den inkomst som erhålls av arbetet anses vara tillräcklig.

En fånge som utför eget arbete är skyldig att iaktta den fastställda ordinarie arbetstiden, såvida inte anstaltens direktör av särskilda skäl beviljar honom undantag från det.

Till fångens förfogande kan för eget arbete eller fritidsarbete överlåtas anstaltens arbetsredskap utan ersättning, om därav inte förorsakas olägenhet med tanke på ordningen i anstalten eller ordnandet av anstaltens egna verksamheter.

En fånge kan ges tillstånd till civilt arbete endast om de villkor som ansluter sig till arbetet inte väsentligen skiljer sig från de villkor som allmänt iakttas inom ifrågavarande område och ordnandet av arbetstid eller arbetsresor inte förorsakar oskälig olägenhet.

Övervakningen av en fånge som utför civilt arbete får inte väcka onödig uppmärksamhet under arbetstiden eller arbetsresorna.

En fånge och hans arbetsgivare skall skriftligen underrättas om de villkor som fången skall iaktta i civilt arbete. Bryter fången mot villkoren i tillståndet och ett disciplinärt straff inte anses vara tillräckligt, eller har de omständigheter som inverkat på beviljandet av tillståndet väsentligen förändrats, kan tillståndet återkallas.

En fånge skall handledas att utföra arbete med beaktande av tryggheten i arbetet. Om fångars skydd och säkerhet i arbete stadgas särskilt.

Angående den utbildning som ges i en straffanstalt gäller vad om utbildning i allmänhet stadgas.

En fånge som inte har avlagt en lärokurs som den allmänna läroplikten förutsätter skall beredas möjlighet att avlägga den.

En fånge skall i mån av möjlighet ges tillfälle att studera i en läroinrättning för vuxna och i andra läroinrättningar.

Ges en fånge tillstånd att för studier avlägsna sig till en läroinrättning utanför straffanstalten skall villkoren för tillståndet meddelas honom skriftligen. Bryter fången mot villkoren i tillståndet och ett disciplinärt straff inte anses vara tillräckligt, eller har de omständigheter som inverkat på beviljandet av tillståndet väsentligen förändrats, kan tillståndet återkallas.

En fånge skall i sina studier efter behov vägledas och stödas samt studieframgången följas.

Ur studieintyg får inte framgå att studierna bedrivits i en straffanstalt.

En fånge kan uppfylla sin sysselsättningsplikt också i någon annan sysselsättning som upprätthåller eller ökar hans handlingsförmåga än sådan som avses i detta kapitel.

En fånge som regelbundet deltagit i sysselsättning kan befrias från sysselsättningsplikten för högst fyra veckor i året.

En fånge som är åtalad för brott skall få behövlig befrielse från sysselsättningsplikten för förberedelse av sitt försvar. Straffanstaltens direktör kan tillfälligt befria en fånge från sysselsättningsplikten även av någon annan viktig orsak.

Arbetspenning betalas till de fångar som deltar i arbete eller utbildning eller i någon annan sysselsättning. Justitieministeriet bestämmer hur den tid fången har använt och det resultat han har nått skall beaktas när arbetspenningens storlek fastställs.

För den tid som fångarbetet överskrider den fastställda dagliga arbetstiden utbetalas arbetspenningen förhöjd med 50 procent för de två första timmarna och med 100 procent för därpåföljande timmar. För den tid som överskrider veckoarbetstiden utbetalas arbetspenningen förhöjd med 50 procent för de åtta första timmarna och med 100 procent för därpåföljande timmar. Övertidsarbete kan med fångens medgivande ersättas med fritid av motsvarande längd under den ordinarie arbetstiden.

Arbetspenningen antecknas minst en gång i månaden på fångens konto som förs av straffanstalten.

Brukspenningen utgör hälften av den lägsta arbetspenningen. Brukspenningen kan vara större än minimibeloppet, om fången på grund av arbetsoförmåga eller något annat därmed jämförbart av honom oberoende skäl inte kan uppfylla sin sysselsättningsplikt.

Brukspenningen antecknas minst en gång i månaden på fångens konto som förs av straffanstalten.

En fånges penningmedel skall specificerade enligt bruksändamål antecknas på fångens konto som förs av straffanstalten. Fången skall månatligen ges ett utdrag ur bokföringen av hans penningmedel. Otillåtna penningmedel som tagits i förvar av anstalten skall separat antecknas på fångens konto. (28.5.1999/700)

En fånges penningmedel förvaras i straffanstalten eller deponeras i bank på hans konto. Av särskilda skäl får fången genom straffanstaltens förmedling sända sina penningmedel utom anstalten.

En fånge kan med sina penningmedel genom straffanstaltens förmedling skaffa sådana bruksföremål och förnödenheter som det är tillåtet att inneha i anstalten.

Justitieministeriet bestämmer när fångar kan ges rätt att inom eller utom straffanstalten inneha penningmedel eller i stället för penningmedel med dem jämförbara betalkort. Straffanstaltens direktör kan av särskilt skäl även annars bevilja en fånge rätt att inneha och använda penningmedel.

En fånge får i straffanstalt inneha en skälig mängd sådana personliga bruksföremål som inte förorsakar olägenhet med tanke på renligheten, ordningen eller säkerheten vid anstalten.

Över en till straffanstalt mottagen fånges egendom skall uppgöras en förteckning, vari antecknas egendomens art, mängd och värde. Förteckningen skall undertecknas av fången och ett vittne som var närvarande när förteckningen uppgjordes. Undertecknar fången inte förteckningen, skall straffanstaltens direktör eller en av honom förordnad tjänsteman undersöka saken och bestyrka förteckningens riktighet.

Över egendom som överlåtits i en fånges besittning görs anteckning i egendomsförteckningen.

En fånge skall vid behov få ett utdrag ur egendomsförteckningen.

Då en fånge friges från en straffanstalt, överlåts hans penningmedel och övriga egendom till honom mot kvittering.

I en straffanstalt skall det finnas en butik, där fångarna under bestämda tider kan inhandla förnödenheter som lämpar sig för anstaltens förhållanden. Är det på grund av anstaltens storlek eller någon annan orsak inte ändamålsenligt att upprätthålla en butik, skall fångarna beredas tillfälle att skaffa motsvarande förnödenheter på annat sätt.

Får en fånge inte inneha penningmedel eller betalkort i anstalten, görs anteckning om köpen på hans konto som förs av straffanstalten.

Kostnaderna för sändande av en fånges egendom till någon annan plats, för hans postförsändelser och telefonsamtal samt ersättning för material som överlåtits åt honom att användas i eget arbete och i fritidsarbete uppbärs direkt från hans konto som förs av straffanstalten.

Av särskilda skäl kan ersättningar enligt 1 mom. efterskänkas.

För fångar skall ordnas adekvat hälsovård, sjukvård och rehabilitering. Brottspåföljdsverket meddelar närmare anvisningar om läkares och sjukskötares ordinarie mottagningstider, om undersökning av hälsotillståndet när en fånge anlänt till en straffanstalt samt om ordnande av övrig hälsovård i en straffanstalt. (26.7.2001/669)

Angående ordnandet av hälsovård i övrigt gäller vad om hälsovård i allmänhet stadgas.

En fånge skall instrueras i personlig hälsovård.

En sjuk eller skadad fånge skall vårdas och rehabiliteras enligt anvisningar av en läkare.

Kan en sjuk eller skadad fånge inte på behörigt sätt vårdas eller undersökas i straffanstalten, skall han för detta ändamål under behövlig uppsikt förflyttas utom anstalten.

En gravid kvinnlig fånge skall för förlossningstiden förflyttas i tillräckligt god tid till sjukhus eller motsvarande anstalt utom straffanstalten.

En fånge får med tillstånd av straffanstaltens läkare även på egen bekostnad ordna undersökning och vård åt sig samt införskaffa mediciner. Medicinerna skall införskaffas genom anstaltens förmedling.

Om en fånges allvarliga insjuknande skall hans anhöriga eller någon annan av honom uppgiven person underrättas, om inte fången har förbjudit det.

I en straffanstalt skall ordnas evenemang som omfattar kurser, föredrag, diskussioner och andra program och fångarna skall ges möjlighet till sådan hobby- och fritidsverksamhet som lämpar sig för anstaltens förhållanden. Fångarna skall ges tillfälle till motion och sådan idrott som lämpar sig för anstaltens förhållanden. I hobbyverksamheten skall fångarna vägledas och rådas.

Personer eller samfund utom straffanstalten kan ges tillstånd att ordna lämplig fritidsverksamhet i anstalten.

Fångarna skall beredas tillfälle att delta i planeringen och ordnandet av fritidsverksamheten.

Fångarna skall beredas möjlighet att utnyttja de allmänna bibliotekens tjänster. Urvalet i fängelsets bibliotek skall i mån av möjlighet motsvara de allmänna bibliotekens utbud. Fångarna skall tillräckligt ofta beredas tillträde till fängelsets bibliotek och de skall vid behov ges handledning vid användningen av biblioteket.

Vid granskning av en fånges post- och andra försändelser får inte förorsakas större olägenhet än vad som är nödvändigt för att en behörig granskning skall kunna genomföras.

Brev eller andra försändelser får kvarhållas, om det finns grundad anledning att anta att försändelsen förorsakar störning med tanke på ordningen i anstalten eller främjar begående av brott eller att rätten att brevväxla missbrukas på något annat sätt.

Innehåller en försändelse sådant som en fånge inte får inneha i straffanstalt, skall det tas bort innan försändelsen vidarebefordras.

Om kvarhållande av en försändelse och orsaken härtill skall en fånge utan dröjsmål underrättas. En fånge skall underrättas om innehållet i brev, om inte något annat följer av 2 mom.

När en fånge anhåller om tillstånd att få stå i telefonförbindelse med en person utanför straffanstalten, skall han på begäran meddela med vem han ämnar tala.

Om avlyssning av en fånges telefonsamtal beslutar straffanstaltens direktör eller en av honom förordnad tjänsteman. I brådskande fall kan beslutet också fattas av en tjänsteman som övervakar användningen av telefon. Den tjänsteman som övervakar användningen av telefon skall innan avlyssningen påbörjas underrätta fången och den person med vilken fången står i telefonförbindelse om att samtalet kommer att avlyssnas.

Samtal som avlyssnas skall registreras.

Ingen får ges tillträde till en straffanstalt utan behörigt tillstånd. Som förutsättning för tillträde till en straffanstalt kan uppställas att vederbörande lämnar sina ytterkläder och medförda saker i förvar i anstalten på det sätt som anstalten bestämmer. (28.5.1999/700)

Som villkor för rätt att röra sig inom straffanstaltens område kan uppställas att personen styrker sin identitet. För rätten att röra sig inom straffanstaltens område kan också andra villkor uppställas.

Tillträde till en straffanstalt får inte ges personer som till följd av berusning eller av någon annan orsak kan äventyra ordningen i anstalten. Om fångars intagning i straffanstalt stadgas särskilt.

Besök hos en fånge skall enligt behov övervakas. Samtal får avlyssnas för att missbruk skall kunna förhindras. (28.5.1999/700)

Om inte något annat följer av 54 § har en fånge rätt att ta emot besök under tider som har reserverats för besökare så ofta det är möjligt utan att det orsakar olägenhet med tanke på ordningen eller verksamheten i straffanstalten. Besök kan tillåtas även under annan tid än sådan som reserverats för besök, om det finns skäl för det.

Besök hos en fånge skall enligt behov övervakas. Samtal får avlyssnas, om detta är nödvändigt för att hindra missbruk.

Identiteten hos den som har kommit för att besöka en fånge ( besökare) får vid behov granskas. Om besökaren inte tillförlitligt kan styrka sin identitet, kan besöket ordnas under särskilt övervakade förhållanden eller förbjudas, om det finns särskilda skäl för det.

Föremål som besökaren hämtat med sig skall granskas innan de överlåts åt fången.

Om kroppsvisitation av en besökare beslutar straffanstaltens direktör, den jourhavande tjänstemannen i anstalten, en tjänsteman som arbetar i överordnad ställning i övervakningen eller någon annan tjänsteman som med stöd av arbetsordningen svarar för övervakningen i anstalten eller vid dess avdelning. Över kroppsvisitation skall föras protokoll, i vilket antecknas den som kroppsvisi terats, grunden, tiden och platsen för visitationen, den som utförde och den som var vittne vid kroppsvisitationen samt de observationer som har gjorts vid kroppsvisitationen. (28.5.1999/700)

En kroppsvisitation skall utföras i särskilda utrymmen som har reserverats för ändamålet. Ett vittne skall vara närvarande. Om visitationen förutsätter att den som kroppsvisiteras klär av sig eller att han berörs, skall den som utför kroppsvisitationen samt vittnet vara av samma kön som den visiterade.

Beslut om besöksförbud för en besökare skall göras skriftligt. I beslutet skall nämnas besökarens namn, grunden för förbudet, förbudets varaktighet, den straffanstalt som förbudet gäller samt beslutsfattaren. Innan ett besöksförbud meddelas skall besökaren i mån av möjlighet höras.

Besöksförbud får inte meddelas utan vägande skäl, om fången avtjänar sitt straff i en öppen anstalt.

Över besöksförbud förs i straffanstalten en förteckning, vari antecknas de uppgifter som anges i beslutet om besöksförbud.

Fångvårdsmyndigheter får inte yppa uppgifter i förteckningen över besöksförbud till utomstående. Detta hindrar dock inte att uppgifterna i förteckningen lämnas till någon annan straffanstalt som behöver dessa uppgifter för att övervaka ett besök eller annars för att upprätthålla ordningen och säkerheten. Uppgifter kan även lämnas till polismyndigheter, om det är påkallat för utredning av brott.

En fånge som avtjänar längre fängelsestraff än två månader kan på grund av strafftidens längd beviljas tillstånd att för kort tid avlägsna sig från straffanstalten.

En fånge som avtjänar ett högst två månaders straff kan beviljas tillstånd att avlägsna sig från anstalten endast på grund av viktigt skäl.

Tillstånd att avlägsna sig skall ges skriftligen. I tillståndet skall nämnas tillståndsvillkoren och påföljderna för överträdelse av villkoren.

Villkoren för tillståndet att avlägsna sig får inte vara oskäliga med hänsyn till frånvarotidens längd och frånvarons syfte.

En förutsättning för placering av en fånge utanför straffanstalten enligt 2 kap. 3 d § lagen om verkställighet av straff är att straffanstalten, placeringsenheten och fången har ingått ett skriftligt avtal om placeringen.

I placeringsavtalet överenskoms målen och tidpunkten för placeringen, placeringens längd, verksamhetens innehåll i placeringsenheten, de villkor som ställs på fången, påföljderna för brott mot villkoren, kontakten mellan fängelset, placeringsenheten och fångens hemkommun, åtgärderna vid avslutandet av placeringen samt andra nödvändiga frågor. Avtalet inbegriper dessutom en förbindelse av fången om att gå in för målorienterad verksamhet i placeringsenheten.

Placering förutsätter att överenskommelse har träffats om betalning av kostnaderna.

En fånge som inte är finsk medborgare skall ges möjlighet att stå i kontakt med en diplomatisk eller konsulär representation som företräder hans hemland.

För en fånges frigivning skall under strafftiden vidtas åtgärder som behövs för att ordna de angelägenheter som ansluter sig till frigivningen.

Vid förberedelserna för frigivningen skall en fånge ges råd och genom samarbete med de behöriga myndigheterna i mån av möjlighet bistås vid ordnande av arbets-, bostads- och andra sociala angelägenheter.

En fånge som friges skall ges intyg över i straffanstalten avtjänat fängelsestraff eller förvandlingsstraff för böter.

Disciplinärenden skall behandlas och påföljderna verkställas utan dröjsmål och utan att väcka onödig uppmärksamhet.

En ordningsförseelse som har begåtts av en fånge under transport skall behandlas i den straffanstalt till vilken fången anländer för att förvaras.

Vid förordnande av disciplinärt straff skall förseelsens art och allvarlighet samt de övriga följder som förorsakas fången på grund av förseelsen beaktas.

En fånge som har gjort sig skyldig till två eller flera ordningsförseelser skall för dem åläggas ett gemensamt disciplinärt straff.

Om det sedan ett disciplinärt straff har ålagts framgår att fången därförinnan har begått en annan ordningsförseelse, åläggs det disciplinära straffet särskilt för sig, såvida inte det disciplinära straff som förordnats för den förseelse som uppdagats tidigare anses vara tillräckligt.

En fånge som disciplinärt bestraffats med enrum hålls åtskild från övriga fångar. Han kan dock av särskilda skäl placeras i arbete eller någon annan sysselsättning tillsammans med övriga fångar.

Förorsakar enrum uppenbar fara för fångens hälsa, skall verkställigheten uppskjutas eller redan inledd verkställighet avbrytas.

Brottspåföljdsverket skall underrättas om fångars förlust av avtjänad tid samt om överförande av fångar för längre tid än sju dygn i enrum genom disciplinär bestraffning eller i syfte att stävja våldsamhet. (26.7.2001/669)

Anmälan skall i enlighet med anvisningar som meddelas särskilt även göras om sådant beläggande med fängsel och andra åtgärder som vidtagits för att stävja en fånges våldsamhet eller för att förhindra rymning.

Åtalas en fånge vid domstol för ett brott för vilket han i straffanstalten ålagts disciplinärt straff, skall om straffet och dess verkställighet anmälas till domstolen.

Innan verkställigheten av ett straff som med stöd av 4 kap. 2 § 1 mom. lagen om verkställighet av straff kan förordnas att avtjänas i öppen anstalt inleds, skall verkställighetsmyndigheten anmäla saken till brottspåföljdsverket för att erhålla förordnande om huruvida den dömde skall förordnas att att avtjäna sitt straff i en öppen anstalt. Om den dömde har efterlysts för verkställighet av straffet eller om det av sannolika skäl kan antas att den dömde undandrar sig avtjänandet av straffet, skall den dömde förpassas till fängelse utan att nämda anmälan görs. (26.7.2001/669)

Är den dömde häktad eller har han i enlighet med 1 mom. förpassats till fängelse, skall en sådan anmälan som avses i 1 mom. göras av fängelsets direktör.

Om det framkommer ett sådant skäl på grund av vilket den som har förordnats till öppen anstalt skall sändas till fängelse för att avtjäna straffet, skall detta omedelbart anmälas till brottspåföljdsverket. Anmälan skall göras även i det fall att straffet för den som förordnats till öppen anstalt, på grund av att ett nytt straff har förordnats till verkställighet, överskrider två år fängelse. Fången kan förpassas till fängelse för att invänta brottspåföljdsverkets beslut i frågan. (26.7.2001/669)

Förklaras den som förordnats till öppen anstalt häktad, skall han överflyttas till fängelse.

Den som har intagits i öppen anstalt får vistas och röra sig på anstaltens område och på arbetsplatsen enligt anstaltens direktörs eller föreståndares föreskrifter.

I öppen anstalt hålls dörrar och portar låsta enligt vad bevarandet av ordning och säkerhet i anstalten förutsätter.

Den som har intagits i öppen anstalt har rätt att inneha penningmedel. Penningmedlen kan på hans begäran tas emot för att uppbevaras i anstalten eller deponeras på hans konto i bank.

I öppen anstalt iakttas vid ordnandet av arbete och annan verksamhet i tillämpliga delar den allmänna arbetstidslagstiftningen.

En arbetstagare i öppen anstalt får inte hållas samman med andra arbetstagare, om därav förorsakas olägenhet med tanke på upprätthållandet av ordningen i anstalten.

En öppen anstalts arbetstagare kan hållas i arbete utan omedelbar övervakning.

För arbete som i öppen anstalt utförs för statens räkning skall betalas av justitieministeriet fastställd gängse lön. För bestämmande av lönen klassificeras arbetena i enlighet med hur krävande och tunga de är samt i enlighet med den yrkesskicklighet och yrkesutbildning som behövs i arbetet. Lön kan även betalas med iakttagande i tillämpliga delar av kollektivavtalet på området i fråga. Justitieministeriet beslutar på vilket sätt lönen bestäms.

Till den som deltagit i utbildning eller annan sysselsättning betalas sysselsättningspenning för den tid som motsvarar arbetstiden för en arbetstagare i öppen anstalt. Som betalningsgrund kan vara använd tid och uppnådda resultat. Vid fastställandet av grunderna för sysselsättningspenning skall det också beaktas hur krävande studierna eller någon annan verksamhet är, framgången i studierna samt andra motsvarande omständigheter.

Till den som är intagen i öppen anstalt skall betalas brukspenning för sådan arbetstid för vilken han inte får lön eller sysselsättningspenning.

Av en fånge som är intagen i öppen anstalt och som är i arbete uppbärs ersättning för uppehållskostnader enligt de grunder som justitieministeriet fastställer. Ersättningen bestäms per arbetstimme under den ordinarie arbetstiden, och den får uppgå till högst en femtedel av den genomsnittliga timlönen.

Av en fånge som är intagen i öppen anstalt och som är i arbete uppbärs ersättning för matkostnader enligt de grunder som justitieministeriet fastställer. Ersättningen bestäms per arbetstimme under den ordinarie arbetstiden. Om kostnaderna för mathållningen vid någon anstalt överstiger det högsta matpris som justitieministeriet har fastställt för öppna fängelser och arbetskolonier, betalas skillnaden av statens medel.

Justitieministeriet beslutar om de ersättningar som uppbärs av en fånge som har förordnats till öppen anstalt men som befinner sig i anstalten av någon annan orsak än för att utföra arbete för statens räkning.

För sådan säskild anstaltsklädsel som enligt justitieministeriets föreskrifter skall användas i öppna anstalter uppbärs ingen ersättning. För andra kläder som anstalten tillhandahåller uppbärs ersättning.

Ersättningar som en fånge som är intagen i öppen anstalt skall betala får innehållas från hans lön.

75 § har upphävts genom F 26.7.2001/669 .

Beträffande ungdomsfängelser och den som är intagen i ett sådant gäller i tillämpliga delar vad som i denna förordning stadgas om en fånge och om avtjänande av fängelsestraff i en straffanstalt.

Kostnaderna för de resor på finskt territorium vilka företas av den som anländer till och försätts i frihet från en straffanstalt betalas av statens medel. Justitieministeriet meddelar närmare föreskrifter om betalningen av övriga kostnader för en fånges resor som ansluter sig till straffverkställigheten.

Resekostnaderna för en ledsagare som har förordnats för en fånge betalas av statens medel.

Om fånges död skall anmälan göras till behöriga myndigheter och till den avlidnes anhöriga. Den avlidne befordras på statens bekostnad till den ort i Finland som den avlidnes anhöriga önskar. En avliden som inte kan överlämnas till anhöriga begravs på statens bekostnad.

79 § har upphävts genom F 26.7.2001/669 .