Go to front page
Legislation

1484/2001

Updated legislation

Updated legislative texts incorporating amendments to an act or decree

Statutes followed up to and including statute 59/2025.

Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis samt om företagshälsovårdens innehåll, yrkesutbildade personer och sakkunniga och den utbildning som krävs av inom företagshälsovården

Not valid
Denna förordning har upphävts genom F 10.10.2013/708 , som gäller fr.o.m. 1.1.2014.
Translations of statutes
Keywords
Företagshälsovård
Type of statute
Förordning
Administrative sector
Social- och hälsovårdsministeriet
Date of Issue
Date of publication
Entry into force
ELI identifier
http://data.finlex.fi/eli/sd/2001/1484/ajantasa/2001-12-27/swe

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från social- och hälsovårdsministeriet,

föreskrivs med stöd av 3 § 2 mom. och 12 § 4 mom. lagen den 21 december 2001 om företagshälsovård (1383/2001) :

1 kap.Principerna för god företagshälsovårdspraxis

1 §Ordnande av företagshälsovård

Arbetsgivaren skall ordna företagshälsovård med anlitande av sådana yrkesutbildade personer och sakkunniga inom företagshälsovården som anges i 3 § 1 mom. 4 och 5 punkten lagen om företagshälsovård (1383/2001) .

I företagshälsovården för företagare och andra som utför eget arbete iakttas i tillämpliga delar vad som bestäms i denna förordning.

2 §Företagshälsovårdens mål och verksamhetsmetoder

Målet för företagshälsovården är sunda och säkra arbeten, arbetsmiljöer och arbetsgemenskaper, att förebygga risker och men för hälsan i samband med arbetet liksom även att upprätthålla, främja och ge akt på arbetstagarnas hälsa samt arbets- och funktionsförmåga i olika skeden av arbetslivet.

God företagshälsovårdspraxis omfattar god yrkespraxis, tvärvetenskaplig och multiprofessionell verksamhetsmetoder, behövlig information om arbetsförhållandena på arbetsplatsen samt sådant samarbete som avses i 12 § lagen om företagshälsovård. Företagshälsovården skall vara en fortlöpande verksamhet som innefattar bedömning av behoven på arbetsplatsen, planering av verksamheten, egentlig verksamhet i syfte att uppnå resultat, uppföljning och utvärdering samt fortlöpande förbättring av kvaliteten.

3 §Planering

Vid planeringen av verksamheten inom företagshälsovården skall fastställas målen för företagshälsovården, behovet av yrkesutbildade personer och sakkunniga inom företagshälsovården, verksamhetsmetoderna och medlen med vilka risker och men för hälsan som beror på arbetet och arbetsmiljön, arbetsplatsens struktur och arbetsarrangemangen kan förebyggas och en sund och fungerande arbetsmiljö och arbetsgemenskap samt arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga upprätthållas och främjas.

Vid planeringen av företagshälsovårdens innehåll skall metoder som lämpar sig för bedömning av risker och men för hälsan användas samt tvärvetenskaplig kunskap om sambanden mellan arbete och hälsa och hur de kan hållas under kontroll samt om främjandet av hälsan utnyttjas.

4 §Genomförande

Företagshälsovården skall genomföras med hjälp av åtgärder och metoder som inriktar sig på arbetet, arbetsmiljön, arbetsgemenskapen och arbetstagarna.

När företagshälsovårdens innehåll fastställs skall bland annat följande faktorer utredas:

1)

fysikalisk, kemisk och biologisk exponering i arbetet,

2)

fysisk och psykisk belastning i arbetet,

3)

arbetstagarens hälsotillstånd samt arbets- och funktionsförmåga,

4)

särskild risk och annan risk för ohälsa på grund av arbetstagarens individuella egenskaper,

5)

risk för yrkessjukdom, olycksfall eller våld på grund av arbetet,

6)

arbetstidsarrangemang, inklusive sådant nattarbete som har hälsoeffekter,

7)

förändringar i arbetsförhållandena,

8)

personalstrukturen på arbetsplatsen,

9)

risker och men för hälsan i samband med olika former av arbets- och anställningsförhållanden, såsom kortvariga arbetsförhållanden, och andra arbetsarrangemang, samt

10)

ovan nämnda och eventuella andra faktorers samverkan.

De omständigheter som nämns i 2 mom. skall utredas av företagshälsovården så att den som sakkunnig kan lägga fram initiativ och förslag för arbetsgivaren eller en representant för denna som gäller

1)

åtgärder och procedurer för att förbättra och utveckla arbetet, arbetsmiljön och arbetsmetoderna på arbetsplatsen,

2)

åtgärder som berör arbetstagarna och olika arbetstagargrupper i syfte att följa hälsotillståndet samt upprätthålla och främja hälsan och arbetsförmågan, samt

3)

utvecklande av arbetet och arbetsförhållandena samt förebyggande av risker och men för hälsan.

2 kap.Företagshälsovårdens innehåll

5 §Företagshälsovårdens metoder

De yrkesutbildade personerna och sakkunniga inom företagshälsovården skall använda sådana ändamålsenliga och tillförlitliga metoder som vetenskapligt eller empiriskt är de bästa. Metoderna skall dessutom vara effektiva och verkningsfulla.

6 §Arbetsplatsutredning och dess mål

Med arbetsplatsutredning avses identifiering och utvärdering av de risker och men för hälsan som arbetet, arbetsmiljön eller arbetsgemenskapen medför samt framläggande av förslag till fortlöpande utveckling av arbetsmiljön och arbetsgemenskapen, förebyggande och bekämpning av konstaterade hälsorisker samt bevarande och främjande av arbets- och funktionsförmågan.

7 §Utförande av arbetsplatsutredning

En arbetsplatsutredning skall göras för utarbetande av en verksamhetsplan då företagshälsovården inleds, för ändring eller granskning av planen då arbetsförhållandena på arbetsplatsen förändras väsentligt eller vid de tidpunkter som fastställs i verksamhetsplanen för företagshälsovården. Med hjälp av arbetsplatsutredningen utreds och vidtas de åtgärder som följer av 4 § med hjälp av metoder enligt 5 § i samarbete med olika parter på arbetsplatsen.

I den handling som görs upp utgående från arbetsplatsutredningen skall anges de slutsatser som grundar sig på de faktorer i arbetsförhållandena som inverkar på hälsan samt förslag till behövliga åtgärder.

8 §Hälsoundersökning och dess syfte

Med hälsoundersökning avses undersökning av hälsotillståndet samt arbets- och funktionsförmågan som görs med hjälp av kliniska undersökningar eller andra ändamålsenliga och tillförlitliga metoder samt utredning av hälsotillståndet med hänsyn till främjandet av hälsan.

Syftet med hälsoundersökningen är att

1)

identifiera symtomen på yrkesbetingade sjukdomar och vidta behövliga åtgärder för att förebygga dem,

2)

bedöma, upprätthålla och främja arbetstagarens hälsa samt arbets- och funktionsförmåga och ge akt på de faktorer som inverkar på dem,

3)

skaffa information om arbetet, arbetsförhållandena och hur arbetsgemenskapen fungerar,

4)

ge information om risker och men för hälsan i samband med arbetet samt rådgivning om sunda och säkra arbetssätt som innefattar handledning i användningen av personlig skyddsutrustning samt

5)

utreda behovet av nödvändig vård och rehabilitering i ett så tidigt skede som möjligt samt hänvisa till vård och rehabilitering.

9 §Hälsoundersökningens innehåll

Hälsoundersökningens innehåll varierar beroende på de krav arbetet ställer, exponeringen och arbetstagarens egenskaper.

Vid planeringen av hälsoundersökningens innehåll och de metoder som skall användas skall dessutom beaktas de omständigheter som nämns i 4 §, tidigare exponering samt arbetstagarens exponering för andra faktorer än sådana som har direkt samband med arbetet och förhållandena på arbetsplatsen.

10 §Utförande av hälsoundersökning

En hälsoundersökning skall, om undersökningen inte skall göras med stöd av någon annan lag, göras

1)

när en arbetstagare placeras i arbetsuppgifter som medför särskild fara för ohälsa eller olycksfall eller när arbetsuppgifterna annars förutsätter det,

2)

när en arbetstagare utför arbetsuppgifter som medför särskild fara för ohälsa eller olycksfall,

3)

när arbetstagarens ålder, kön, fysiologiska tillstånd och de risker och men för hälsan som arbetet medför förutsätter det,

4)

när arbetsskift som avviker från de normala eller nattarbete förutsätter det,

5)

när hälsoeffekterna av nya ämnen eller metoder som skall tas i bruk förutsätter det,

6)

vid behov för att konstatera arbetstagarens hälsotillstånd också efter det att exponeringen upphört,

7)

på grund av de särskilda krav på hälsan som arbetet ställer,

8)

vid behov när arbetsuppgifterna förändras väsentligt eller efter behov i olika skeden av arbetslivet, samt

9)

i samband med sjukperioder när arbetstagarens hälsotillstånd och arbetsförmåga förutsätter det.

11 §Uppföljning och främjande av handikappade arbetstagares möjligheter att klara sig i arbetet samt hänvisning till rehabilitering

Arbetsgivaren skall genom att anlita yrkesutbildade personer och sakkunniga inom företagshälsovården i enlighet med 12 § 1 mom. 5 punkten lagen om företagshälsovård följa upp och främja möjligheterna för en arbetstagare som på grund av sjukdom, lyte eller skada är handikappad att klara sig i arbetet. Åtgärderna skall inriktas på den handikappade arbetstagarens arbete, arbetsredskap, arbetsmiljö, arbetsgemenskap, arbetstagarens yrkeskunnande och hälsa samt vid behov arbetsarrangemangen. Om en handikappad arbetstagares arbetsförmåga inte i tillräcklig utsträckning kan stödas genom företagshälsovården och arrangemangen på arbetsplatsen, skall arbetstagaren få råd i frågor som gäller rehabilitering eller hänvisas till vård eller medicinsk eller yrkesinriktad rehabilitering.

Lämpliga åtgärder för bevarande och återställande av en arbetstagares arbetsförmåga skall vidtas så tidigt som möjligt när risk för arbetsoförmåga föreligger. Vid bevarande och återställande av arbetsförmågan skall de omständigheter som nämns i 1 mom. beaktas.

12 §Råd och vägledning

Information, råd och vägledning skall ges

1)

om företagshälsovårdens mål och innehåll då verksamheten inleds och i olika skeden av verksamheten,

2)

om de risker och men för hälsan som förekommer i arbetet och på arbetsplatsen, deras betydelse och skydd för dem samt om förstahjälpsarrangemangen,

3)

om sunda och säkra arbetsmetoder då arbetet inleds och vid behov under arbetets gång,

4)

om yrkessjukdomar och olycksfall i arbetet samt förebyggande av dem,

5)

om annan ohälsa i samband med arbetet,

6)

om förbättrande av arbetet, arbetsmiljön och arbetsgemenskapen samt upprätthållande och främjande av arbetstagarens hälsa och arbetsförmåga i olika skeden av arbetslivet,

7)

om förebyggande av rusmedelsmissbruk och tidig identifiering av arbetstagare med rusmedelsproblem samt om vård och hänvisning till vård;

8)

om risker och men för hälsan som hänför sig till arbetsmetoderna, arbetsarrangemangen och arbetstiderna samt förhållandena på arbetsplatsen och förändringar i dem samt om hur de kan hållas under kontroll,

9)

om förebyggande av fysiskt och psykiskt våld i samband med arbetet och hur det kan hållas under kontroll samt

10)

då risk för arbetslöshet föreligger.

De omständigheter som avses i 1 mom. skall beaktas då en utredning om arbetstagarens arbetsbelastning ges.

Då råd och vägledning ges skall företagshälsovården för sin del beakta den rådgivning gällande skydd i arbete och arbetshygien som hänför sig till introduktionen i arbetet och arbetshandledningen.

13 §Bevarande av arbetsförmågan

Verksamheten för bevarande av arbetsförmågan enligt 3 § 1 mom. 2 punkten lagen om företagshälsovård skall i första hand genomföras med interna åtgärder på arbetsplatsen.

Vid planeringen och vidtagandet av de åtgärder på arbetsplatsen som grundar sig på 12 § 1 mom. 1–9 punkten lagen om företagshälsovård skall stödandet och främjandet av arbetsförmågan samt förebyggandet av risker och men för hälsan beaktas.

14 §Förstahjälpsberedskap

Företagshälsovården skall delta i ordnandet av första hjälpen enligt 36 § lagen om skydd i arbete (299/1958) .

I arbetsplatsutredningen skall behovet av förstahjälpsberedskap bedömas. Vid planeringen skall behovet av färdigheter i första hjälpen och av förstahjälpsutrustning samt de särskilda krav arbetsplatsen ställer beaktas. Planeringen skall ske i samarbete enligt 12 § 2 mom. lagen om företagshälsovård och vid behov tillsammans med företrädare för befolkningsskyddsorganisationerna och organisationerna inom räddningsväsendet. Förstahjälpsberedskapen vid storolyckor skall beaktas i planeringen.

Ordnande av första hjälpen omfattar även behövlig rådgivning och vägledning för att psykiska reaktioner som beror på arbetet eller arbetssituationen skall kunna hållas under kontroll.

15 §Utvärdering och uppföljning av verksamhetens kvalitet och effekter

Företagshälsovårdens kvalitet skall utvärderas genom uppföljning av

1)

åtgärdernas effekter i arbetsmiljön och arbetsgemenskapen,

2)

arbetstagarnas exponering, olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar,

3)

arbetstagarnas hälsotillstånd, arbetsförmåga och sjukfrånvaro,

4)

företagshälsovårdens förfaringssätt,

5)

hur målen uppnås och åtgärdsförslagen genomförs, samt

6)

kundtillfredsställelsen.

3 kap.Utbildning som krävs av yrkesutbildade personer och sakkunniga inom företagshälsovården

16 §Läkare inom företagshälsovården

En heltidsanställd legitimerad läkare inom företagshälsovården skall vara specialist i företagshälsovård. Som heltidsanställd anses den som i genomsnitt arbetar 20 timmar eller mera i veckan i uppgifter inom företagshälsovården.

En deltidsanställd legitimerad läkare inom företagshälsovården skall ha slutfört utbildning i företagshälsovård som omfattar minst sju studieveckor inom två år från övergången till uppgifter inom företagshälsovården.

Vad som bestäms i 1 och 2 mom. tillämpas inte på läkare i specialiseringstjänstgöring, utan därom föreskrivs särskilt i förordningen om specialläkarexamen (678/1998) .

17 §Hälsovårdare inom företagshälsovården

En heltidsanställd legitimerad hälsovårdare inom företagshälsovården skall ha behörighet som hälsovårdare och ha slutfört specialiseringsstudier i företagshälsovård vid en yrkeshögskola eller utbildning i företagshälsovård som omfattar minst sju studieveckor inom två år från övergången till uppgifter inom företagshälsovården.

Som heltidsanställd anses den som i genomsnitt arbetar 20 timmar eller mera i veckan i uppgifter inom företagshälsovården.

18 §Sakkunniga inom företagshälsovården

Med sakkunnig avses den som har

1)

behörighet som legitimerad fysioterapeut och som har slutfört specialiseringsstudier i företagshälsovård vid en yrkeshögskola eller utbildning i företagshälsovård som omfattar minst sju studieveckor inom två år från sakkunnigverksamhetens inledande,

2)

behörighet som legitimerad psykolog och som har slutfört utbildning i företagshälsovård som omfattar minst sju studieveckor inom två år från sakkunnigverksamhetens inledande, eller

3)

lämplig högskoleexamen eller annan motsvarande tidigare examen inom området för arbetshygien, ergonomi, teknik, jordbruk, arbetsseende, kost och näring, talterapi eller idrott och tillräckliga kunskaper i företagshälsovård, varmed avses tilläggsutbildning i företagshälsovård som omfattar minst en studievecka enligt social- och hälsovårdsministeriets anvisningar.

19 §Uppföljning av utbildningen

Social- och hälsovårdsministeriet skall följa anlitandet av yrkesutbildade personer och sakkunniga inom företagshälsovården samt deras utbildning och göra en utvärdering därav då två år har förflutit från förordningens ikraftträdande.



Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002.

Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut av den 27 oktober 1994 om företagshälsovård vilken stadgats såsom arbetsgivares skyldighet samt om företagshälsovård för företagare och andra som utför eget arbete (950/1994) och social- och hälsovårdsministeriets beslut av den 12 december 1994 om företagshälsovård vilken stadgats såsom arbetsgivares skyldighet samt om företagshälsovård för företagare och andra som utför eget arbete (1348/1994) .

Top of page