Polisförvaltningsförordning
Up-to-date- Keywords
- Polis
- Type of statute
- Förordning
- Administrative sector
- Inrikesministeriet
- Date of Issue
- Date of publication
- Entry into force
delvis 1.4.1996
- ELI identifier
- http://data.finlex.fi/eli/sd/1996/158/ajantasa/2020-08-20/swe
På föredragning av inrikesministern stadgas med stöd av 3, 15 och 16 § polisförvaltningslagen av den 14 februari 1992 (110/92) :
Centralförvaltningen
1 § (3.12.2015/1405)
Bestämmelser om uppgifterna för Polisstyrelsen, som är polisens högsta ledning, finns i polisförvaltningslagen (110/1992) , lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013) och statsrådets förordning om polisen (1080/2013) .
Polisstyrelsen leder de polisenheter som lyder under den. Närmare föreskrifter om styrelsens uppgifter finns i reglementet för Polisstyrelsen.
2 § (26.6.2009/516)
2 § har upphävts genom F 26.6.2009/516 .
3 § (31.1.2008/74)
3 § har upphävts genom F 31.1.2008/74 .
Den lokala polisen
4 § (26.6.2009/516)
Den lokala polisens uppgifter sköts av en polisinrättning. Chef för polisinrättningen är en polischef.
5 § (14.8.2002/706)
5 § har upphävts genom F 14.8.2002/706 .
6 § (26.6.2009/516)
6 § har upphävts genom F 26.6.2009/516 .
Riksomfattande enheter
7 § (12.5.2005/282)
Centralkriminalpolisen skall för att fullgöra den uppgift som stadgas i polisförvaltningslagen i synnerhet
följa brottsligheten,
utföra eller skaffa kriminaltekniska undersökningar som begärs av förundersökningsmyndigheter, åklagarmyndigheter eller judiciella myndigheter samt sådana övriga kriminaltekniska undersökningar som polisen och andra myndigheter behöver för polisundersökningar, lagstadgade övervakningsuppgifter eller undersökning av olyckor,
sköta de uppgifter inom den internationella kriminalpolisverksamheten som ankommer på den nationella centralen samt andra internationella uppgifter som det föreskrivs att ämbetsverket skall sköta, samt
skaffa och underhålla samlingar av jämförelseprov som behövs för kriminaltekniska undersökningar.
Polisstyrelsen fastställer centralkriminalpolisens verksamhetsställen. (26.6.2009/516)
8 § (3.12.2015/1405)
Skyddspolisen ska, för att fullgöra den uppgift som bestäms i polisförvaltningslagen, meddela myndigheter och sammanslutningar sådana anvisningar, råd och upplysningar som behövs för upprätthållande av statens säkerhet eller för att förhindra att den kränks.
Inrikesministeriet fastställer verksamhetsområdena för skyddspolisens resultatenheter.
9 § (30.1.2014/59)
9 § har upphävts genom F 30.1.2014/59 .
Delegationer
10 § (26.6.2009/516)
10 § har upphävts genom F 26.6.2009/516 .
11 § (26.6.2009/516)
Delegationen för polisärenden och delegationen för polisen ska
följa utvecklingen av den omgivning som påverkar polisens verksamhet samt följa polisens verksamhet,
göra framställningar om utvecklande av polisverksamheten,
avge utlåtanden i ärenden som gäller polisen, samt
behandla övriga ärenden som hänskjuts till delegationen i fråga.
12 § (26.6.2009/516)
Delegationen för polisärenden tillsätts av statsrådets allmänna sammanträde för högst fyra år i sänder. Delegationen har en ordförande, en vice ordförande samt minst 11 och högst 19 andra medlemmar. Varje medlem, med undantag för ordföranden, har en personlig suppleant. Ordföranden, medlemmarna och suppleanterna utses inom inrikesministeriet och Polisstyrelsen samt bland personer som representerar olika medborgarkretsar och de viktigaste intressenterna i anslutning till polisverksamheten.
13 § (26.6.2009/516)
Polisstyrelsen fastställer antalet medlemmar i delegationen för polisen. Varje medlem har en personlig suppleant. Kommunfullmäktige väljer delegationens medlemmar för sin mandattid. Dessutom hör chefen för polisinrättningen till delegationen.
Delegationen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande. Den som hör till polisens personal kan dock inte vara ordförande eller vice ordförande.
14 § (26.6.2009/516)
I fråga om beslutsfattandet och förrättandet av val i delegationen för polisen gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 59–62 § i kommunallagen (365/1995) .
Behörighetsvillkor
15 § (16.2.2017/105)
Bestämmelser om behörighetsvillkoren för tjänsterna vid inrikesministeriets polisavdelning finns i statstjänstemannalagen (750/1994) och i statsrådets förordning om inrikesministeriet (1056/2013) .
Bestämmelser om behörighetsvillkoren för tjänsten som polisöverdirektör finns i statstjänstemannalagen och i polisförvaltningslagen.
Bestämmelser om behörighetsvillkoren för tjänsten som chef för skyddspolisen finns i statstjänstemannalagen.
Bestämmelser om behörighetsvillkoren för tjänsten som chef för centralkriminalpolisen och för tjänsten som chef för polisinrättningen finns i polisförvaltningslagen.
Bestämmelser om behörighetsvillkoren för tjänsten som rektor för Polisyrkeshögskolan finns i statsrådets förordning om Polisyrkeshögskolan (282/2014) .
16 § (16.2.2017/105)
Behörighetsvillkor är för
polisdirektörer vid Polisstyrelsen högre högskoleexamen, sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften förutsätter, i praktiken visad ledarförmåga, erfarenhet av ledarskap samt förtrogenhet med polisväsendet,
chefen för tillståndsförvaltningen, chefen för informationshanteringen, chefen för vapenförvaltningen och chefen för lotteriförvaltningen vid Polisstyrelsen högre högskoleexamen, sådan förtrogenhet som uppgiften förutsätter och i praktiken visad ledarförmåga,
polisöverinspektörer vid Polisstyrelsen högre högskoleexamen, sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften förutsätter och förtrogenhet med polisväsendet,
biträdande chefer och avdelningschefer vid skyddspolisen högre högskoleexamen, sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften förutsätter, i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap,
biträdande chefer vid centralkriminalpolisen högre högskoleexamen, sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften förutsätter, förtrogenhet med polisväsendet, i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap,
kriminalöverinspektörer vid centralkriminalpolisen annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt, utöver polisbefälsexamen eller tjänsteexamen för polisbefäl avlagd högre högskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen för polis, förtrogenhet med polisväsendet, i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap,
laboratorieföreståndaren vid centralkriminalpolisen högre högskoleexamen, sådan förtrogenhet som uppgiften förutsätter, i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap,
biträdande polischefer högre högskoleexamen, polisbefälsexamen eller tjänsteexamen för polisbefäl, sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften förutsätter, i praktiken visad ledarförmåga, erfarenhet av ledarskap och förtrogenhet med polisväsendet,
polisjurister annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt, sådan mångsidig erfarenhet som tjänsten förutsätter och, när uppgiften förutsätter det, i praktiken visad ledarförmåga,
polisinspektörer
polisbefälsexamen, tjänsteexamen för polisbefäl eller högre yrkeshögskoleexamen för polis, eller
högskoleexamen och sådan förtrogenhet som uppgiften förutsätter,
kriminalinspektörer och den lokala polisens kriminalöverinspektörer högre högskoleexamen och sådan förtrogenhet som uppgiften förutsätter,
överinspektörer vid skyddspolisen när uppgiften förutsätter det, i praktiken visad ledarförmåga och
polisbefälsexamen, tjänsteexamen för polisbefäl eller högre yrkeshögskoleexamen för polis, eller
högskoleexamen och sådan förtrogenhet som uppgiften förutsätter,
överkommissarier och kriminalöverkommissarier i praktiken visad ledarförmåga och
polisbefälsexamen, tjänsteexamen för polisbefäl, högre yrkeshögskoleexamen för polis,
högskoleexamen utöver grundexamen för polis eller tjänsteexamen för polismanskap,
högskoleexamen och förtrogenhet med polisväsendet,
inspektörer vid skyddspolisen
polisbefälsexamen, tjänsteexamen för polisbefäl, avlagd A-del av polisbefälsexamen eller högre yrkeshögskoleexamen för polis, eller
högskoleexamen och sådan förtrogenhet som uppgiften förutsätter,
kommissarier och kriminalkommissarier
a) polisbefälsexamen, tjänsteexamen för polisbefäl, avlagd A-del av polisbefälsexamen, högre yrkeshögskoleexamen för polis,
högskoleexamen utöver grundexamen för polis eller tjänsteexamen för polismanskap, eller
högskoleexamen och förtrogenhet med polisväsendet,
överdetektiver vid skyddspolisen
specialiseringsstudier för polisunderbefäl, polisunderbefälsexamen, avlagd A-del av polisbefälsexamen eller tjänsteexamen för polisunderbefäl, eller
högskoleexamen och sådan förtrogenhet som uppgiften förutsätter,
överkonstaplar och kriminalöverkonstaplar
specialiseringsstudier för polisunderbefäl, polisunderbefälsexamen, avlagd A-del av polisbefälsexamen, tjänsteexamen för polisunderbefäl,
högskoleexamen utöver grundexamen för polis eller tjänsteexamen för polismanskap, eller
högskoleexamen och förtrogenhet med polisväsendet,
äldre kriminalkonstaplar, äldre konstaplar och detektiver yrkeshögskoleexamen för polis, grundexamen för polis eller tjänsteexamen för polismanskap,
överväktare och väktare vid en polisinrättning lämplig utbildning i säkerhetsbranschen.
En studerande som deltar i sådan utbildning som avses i 24 § i lagen om Polisyrkeshögskolan kan utnämnas till ett tjänsteförhållande för viss tid som yngre konstapel under den praktikperiod som ingår i studierna samt för sammanlagt högst ett år efter praktikperioden. En studerande som avlägger specialiseringsstudier för polisunderbefäl vid Polisyrkeshögskolan kan utnämnas till ett tjänsteförhållande för viss tid som överkonstapel, kriminalöverkonstapel eller överdetektiv i samband med studierna. En studerande som deltar i sådan utbildning enligt nämnda paragraf som leder till högre yrkeshögskoleexamen kan utnämnas till ett tjänsteförhållande för viss tid som kommissarie, kriminalkommissarie eller inspektör i samband med studierna.
16 a § (22.4.2004/286)
Bestämmelser om språkkunskapskrav för de tjänster för vilka högskoleexamen är behörighetsvillkor finns i 6 § lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) .
Vid en tvåspråkig myndighet är språkkunskapskravet för andra tjänster som polisman än de som avses i 1 mom. goda muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom myndighetens ämbetsdistrikt samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket. Vid en enspråkig myndighet krävs goda muntliga och skriftliga kunskaper i myndighetens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket.
Vid en sådan regional enhet inom en tvåspråkig polisinrättning där majoritetens språk är ett annat än majoritetens språk i polisinrättningen, är språkkunskapskravet för andra tjänster som polisman än de som avses i 1 mom. goda muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom ämbetsdistriktet för den regionala enheten, samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket. (15.11.2007/1032)
16 b § (15.11.2007/1032)
Vid en tvåspråkig myndighet är språkkunskapskravet för en tjänst som väktare och överväktare vid en polisinrättning goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska. Vid en enspråkig myndighet krävs goda muntliga och skriftliga kunskaper i myndighetens språk. När en tjänst som väktare eller överväktare vid en polisinrättning tillsätts vid en tvåspråkig myndighet, skall beaktas att tjänsteåligganden som förutsätter användning av finska och svenska kan fördelas mellan personer som behärskar språket i fråga.
16 c § (15.4.2010/257)
De behörighetsvillkor som anges i 16 § 1 mom. 23 punkten och i 16 a § 2 och 3 mom. tillämpas inte när en person som genomför den period av arbetspraktik eller fältarbete som ingår i grundexamen för polis utnämns till ett tjänsteförhållande för viss tid som yngre konstapel.
Besättande av tjänster och beviljande av tjänstledighet samt bisysslor
17 § (16.2.2017/105)
17 § har upphävts genom F 16.2.2017/105 .
18 § (26.6.2009/516)
18 § har upphävts genom F 26.6.2009/516 .
19 § (16.2.2017/105)
Polisstyrelsen, centralkriminalpolisen, skyddspolisen och polisinrättningen utnämner andra tjänstemän vid sin enhet än de om vars utnämning föreskrivs särskilt, samt anställer personal i arbetsavtalsförhållande.
20 § (13.5.2015/590)
20 § har upphävts genom F 13.5.2015/590 .
21 § (26.6.2009/516)
Tjänstledighet beviljas av den utnämnande myndigheten, med de undantag som bestäms i 2 mom.
Polisöverdirektören vid Polisstyrelsen, chefen för centralkriminalpolisen och chefen för skyddspolisen beviljas tjänstledighet av statsrådet. Ovannämnda tjänstemän beviljas dock tjänstledighet av inrikesministeriet när det är fråga om tjänstledighet som tjänstemannen har rätt till med stöd av lag eller tjänstekollektivavtal eller när det är fråga om annan tjänstledighet för en tid av högst ett år. (20.8.2020/640)
22 § (26.6.2009/516)
Beslut om utnämning av en person till tjänsteman med stöd av 9 § 1 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994) fattas av den utnämnande myndigheten.
Polisöverdirektören vid Polisstyrelsen, chefen för centralkriminalpolisen och chefen för skyddspolisen utnämns till tjänsteförhållande för viss tid om högst ett år av inrikesministeriet och för längre tid än ett år av statsrådets allmänna sammanträde. (20.8.2020/640)
23 §
Bisysslotillstånd beviljas av den utnämnande myndigheten. Polisöverdirektören vid Polisstyrelsen, chefen för centralkriminalpolisen och chefen för skyddspolisen beviljas dock bisysslotillstånd av inrikesministeriet. (20.8.2020/640)
En tjänsteman skall utan dröjsmål anmäla en bisyssla som nämns i 18 § 3 mom. statstjänstemannalagen till den myndighet som avses i 1 mom.
Mellanrubriken har upphävts genom F 24.1.2013/69 .
24 § (24.1.2013/69)
24 § har upphävts genom F 24.1.2013/69 .
Särskilda stadganden
25 § (26.6.2009/516)
Semester för polischefen fastställs av Polisstyrelsen. I fråga om fastställande av semester för den övriga personalen gäller vad som bestäms i enhetens reglemente eller i en arbetsordning.
26 §
Den utnämnande myndigheten säger upp en tjänsteman med stöd av 25 eller 26 § statstjänstemannalagen. Den utnämnande myndigheten upplöser även ett tjänsteförhållande.
Respektive ämbetsverk säger upp en tjänsteman med stöd av 27 § i statstjänstemannalagen. Polisöverdirektören vid Polisstyrelsen, chefen för centralkriminalpolisen och chefen för skyddspolisen sägs dock upp av inrikesministeriet och chefen för polisinrättningen av Polisstyrelsen. (20.8.2020/640)
27 § (16.2.2017/105)
Beslut om varning som ges en tjänsteman, om permittering och om ändring av ett tjänsteförhållande till tjänsteförhållande på deltid fattas av den utnämnande myndigheten. När det gäller polisöverdirektören vid Polisstyrelsen, chefen för centralkriminalpolisen och chefen för skyddspolisen fattas beslutet dock av inrikesministeriet.
27 a § (30.1.2014/59)
27 a § har upphävts genom F 30.1.2014/59 .
28 § (26.6.2009/516)
Polisstyrelsen ska ha en arbetsordning som polisöverdirektören fastställer. Centralkriminalpolisen, skyddspolisen och polisinrättningen ska ha ett reglemente som enheten fastställer. (30.1.2014/59)
Polisstyrelsen fastställer reglementet för ett samarbetsområde. (30.1.2014/59)
I en arbetsordning eller reglementet kan ärenden som enligt förordning ska avgöras av enhetens chef anförtros en annan tjänsteman vid enheten för avgörande.
29 § (30.1.2014/59)
29 § har upphävts genom F 30.1.2014/59 .
30 § (13.3.1998/183)
Polischefen vid polisinrättningen i Helsingfors har titeln poliskommendör. Cheferna vid centralkriminalpolisen och skyddspolisen har titeln polisråd. Centralkriminalpolisens laboratorieföreståndare har professors titel om han eller hon har docentkompetens. (30.1.2014/59)
En tjänsteman som den 30 november 1996 eller den 31 december 2008 innehade en ordinarie tjänst som länsman, biträdande länsman eller polischef får använda titeln länsman och en tjänsteman som vid ovannämnda tidpunkter eller den 31 december 2013 innehade en ordinarie tjänst som polismästare, polischef eller biträdande polischef får använda titeln polismästare under den tid han eller hon innehar en tjänst som polischef, biträdande polischef, ledande häradsfogde, häradsfogde, ledande häradsåklagare, häradsåklagare, polisjurist eller kriminalöverinspektör samt efter att han eller hon avgått med pension från dessa tjänster. (30.1.2014/59)
En tjänsteman som den 31 augusti 1997 innehade en ordinarie tjänst som länspolisråd får använda titeln länspolisråd under den tid han eller hon innehar en tjänst som länspolisdirektör eller som polisöverinspektör vid länsstyrelse eller länspolisöverinspektör samt efter att han eller hon avgått med pension från dessa tjänster. (14.8.2002/706)
31 § (31.1.2008/74)
Polisens museer är Polismuseet som finns i anslutning till Polisyrkeshögskolan och Kriminalmuseet som drivs av centralkriminalpolisen. I anslutning till polisinrättningarna kan finnas polisinrättningarnas museisamlingar.
32 § (26.6.2009/516)
För sådana på polisen ankommande uppgifter som kräver särskild yrkesskicklighet kan Polisstyrelsen bilda specialgrupper av polispersonal.
Ikraftträdande
33 §
Denna förordning träder i kraft den 1 december 1996. Förordningens 16-18 § tillämpas dock redan från den 1 april 1996.
Genom denna förordning upphävs polisförvaltningsförordningen av den 24 april 1992 (359/92) jämte ändringar.
Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
Mellanrubriken har upphävts genom F 24.1.2013/69 .
34 § (24.1.2013/69)
34 § har upphävts genom F 24.1.2013/69 .
Ikraftträdelsestadganden
30.5.1997/487:
Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1997.
19.12.1997/1273:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
13.3.1998/183:
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1998.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
19.3.1999/355:
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1999.
11.2.2000/139:
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2000.
23.11.2000/989:
Denna förordning träder i kraft den 1 december 2000.
1.3.2001/182:
Denna förordning träder i kraft den 15 mars 2001.
14.8.2002/706:
Denna förordning träder i kraft den 1 september 2002.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
13.3.2003/224:
Denna förordning träder i kraft den 1 april 2003.
22.4.2004/286:
Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2004.
En tjänsteman som utnämnts till tjänst inom polisförvaltningen innan denna förordning träder i kraft är i fråga om språkkunskaperna fortfarande behörig för tjänsten efter att förordningen har trätt i kraft.
Bestämmelserna i 16 a § 2 mom. tillämpas inte när en person som under tiden 1.5.2004–10.11.2006 har avlagt grundexamen för polis efter avläggandet av denna examen utnämns till en tjänst eller till ett tjänsteförhållande för viss tid som polisman och inte heller när personen övergår till en sådan annan tjänst eller till ett sådant annat tjänsteförhållande för viss tid som polisman som i fråga om språkkunskapskraven motsvarar förstnämnda tjänst eller tjänsteförhållande. (28.4.2005/267)
28.4.2005/266:
Denna förordning träder i kraft den 6 maj 2005.
28.4.2005/267:
Denna förordning träder i kraft den 6 maj 2005.
12.5.2005/282:
Denna förordning träder i kraft den 15 maj 2005.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
15.11.2007/1032:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
31.1.2008/74:
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2008.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
26.6.2009/516:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
3.12.2009/1010:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
15.4.2010/257:
Denna förordning träder i kraft den 20 april 2010.
15.9.2011/1029:
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2011.
24.1.2013/69:
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2013.
30.1.2014/59:
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2014.
13.5.2015/590:
Denna förordning träder i kraft den 18 maj 2015.
3.12.2015/1405:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
19.5.2016/358:
Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2016.
16.2.2016/105:
Denna förordning träder i kraft den 1 april 2017.
Den som hade utnämnts till en tjänst eller till ett tjänsteförhållande för viss tid enligt 16 § när denna förordning trädde i kraft behåller sin behörighet för den tjänst eller det tjänsteförhållande för viss tid som han eller hon utnämnts till.
De tjänster och tjänsteförhållanden för viss tid som förklarats vakanta när denna förordning trädde i kraft tillsätts med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
20.8.2020/640:
Denna förordning träder i kraft den 1 september 2020.