359/1992

Om uppgifterna för polisens högsta ledning stadgas i polisförvaltningslagen (110/92), förordningen om inrikesministeriet (206/91) och förordningen om polisutbildning.

Polisens länsledning har utöver vad som stadgas i 5 § polisförvaltningslagen till uppgift att i synnerhet

Polisinspektören är chef för den polisavdelning eller den polisbyrå som verkar som polisens länsledning.

Om länsåklagarens uppgifter stadgas i förordningen om polisinspektör i egenskap av länsåklagare (736/85) och om uppgifterna för föredragandena vid länsstyrelsen i länsstyrelseförordningen (202/88).

Polisinrättningarna och länsmansdistrikten utgör polisdistrikt.

Chef för ett polisdistrikt är vid en polisinrättning polismästaren och i ett länsmansdistrikt länsmannen.

Länsstyrelsen beslutar efter att ha hört de berörda kommunerna i vilken kommun ett polisdistrikt skall ha sitt verksamhetsställe.

Chefen för ett polisdistrikt skall, om inte något annat bestäms i fråga om uppgifter som skall skötas i samarbete,

Chefen för ett samarbetsområde som avses i 8 § polisförvaltningslagen har till uppgift att

Polisinrättningen i Helsingfors sköter direkt underställd inrikesministeriet uppgifter som gäller

I det beslut genom vilket ett samarbetsområde enligt 1 § 2 mom. polisförvaltningslagen bildas skall bestämmas

Centralkriminalpolisen skall utöver de uppgifter som stadgas i polisförvaltningslagen

Inrikesministeriet fastställer orterna för centralkriminalpolisens regionala enheter.

Skyddspolisen skall utöver de uppgifter som stadgas i polisförvaltningslagen

Inrikesministeriet fastställer orterna för skyddspolisens regionala enheter.

Inrikesministeriet fastställer orterna för rörliga polisens regionala enheter.

Cheferna för centralkriminalpolisen, skyddspolisen och rörliga polisen, föreståndarna för polisinstitutet, polisskolan och polishundsinrättningen samt chefen för polisdepån skall inom sina enheter sköta de uppgifter som motsvarar de i 5 § nämnda uppgifterna.

För behandling av frågor som gäller upprätthållande av allmän ordning och säkerhet samt utvecklande av polisförvaltningen är vid inrikesministeriet en delegation för polisärenden.

För samordning av polisverksamheten och funktioner som har samband därmed är vid den lokala polisen i varje polisdistrikt en delegation för polisdistriktet. Länsstyrelsen kan besluta att ett samarbetsområde som bildats av polisdistrikt har en gemensam delegation. I det fall som avses i 8 § 2 mom. polisförvaltningslagen fattas beslutet om en delegation för samarbetsområdet av inrikesministeriet.

Delegationen för polisärenden, delegationen för ett polisdistrikt och delegationen för ett samarbetsområde har till uppgift att

Till delegationen för polisärenden hör en ordförande, en vice ordförande samt minst 11 och högst 19 andra medlemmar. Varje medlem har sin personliga suppleant.

Statsrådet kallar medlemmarna och suppleanterna bland personer som representerar olika medborgarkretsar och de viktigaste områdena inom polisverksamheten för tre år i sänder.

Till delegationen för ett polisdistrikt hör minst fem och högst tio medlemmar samt personliga suppleanter för varje medlem. Länsstyrelsen fastställer antalet medlemmar. Fullmäktige i den eller de kommuner som hör till polisdistriktet väljer delegationens medlemmar för sin mandattid. Dessutom hör chefen för polisdistriktet till delegationen. Om polisdistriktet omfattar flera kommuner, bestämmer länsstyrelsen hur många medlemmar och suppleanter i delegationen som utses av respektive kommunfullmäktige.

I fråga om delegationen för ett samarbetsområde gäller vad som i 1 mom. stadgas om delegationen för ett polisdistrikt. Till representanter för polisdistrikten förordnar länsstyrelsen chefen för ett polisdistrikt inom samarbetsområdet. De övriga polisdistriktscheferna inom samarbetsområdet har rätt att närvara och yttra sig vid delegationens möten.

Delegationen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande. Någon som hör till polisens personal kan dock inte vara ordförande eller vice ordförande.

Omfattande av beslut och förrättande av val i delegationerna för samarbetsområden och polisdistrikt gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 27 § samt 28 § 1 och 4 mom. kommunallagen (953/76).

Angående delegationerna gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som bestäms i statsrådets beslut om kommittéer (218/88) och med stöd av det.

Om behörighetsvillkoren för tjänsterna inom polisens högsta ledning stadgas i förordningen om inrikesministeriet.

Om behörighetsvillkor för tjänsterna inom polisens länsledning stadgas i länsstyrelseförordningen.

Om behörighetsvillkoren för tjänster inom utsökningsväsendet stadgas i förordningen om utsökningsväsendet (158/85).

Allmänt behörighetsvillkor för andra tjänster vid polisen än de som avses i 18 § är sådan skicklighet och förmåga som krävs för att tjänsten skall kunna skötas med framgång.

Dessutom fordras

Chefen för centralkriminalpolisen samt chefen och biträdande cheferna för skyddspolisen utnämns av republikens president på framställning av statsrådet utan att tjänsten har varit ledigförklarad.

Statsrådet utnämner på framställning av länsstyrelsen polismästaren vid polisinrättningen i Helsingfors, på framställning av centralkriminalpolisen biträdande cheferna för centralkriminalpolisen samt på framställning av skyddspolisen avdelningscheferna vid skyddspolisen.

Inrikesministeriet utnämner föreståndarna och biträdande föreståndarna för polisinstitutet och polisskolan, föreståndaren för polishundsinrättningen och cheferna för polisdepåerna sedan enheten avgett utlåtande i saken samt på framställning av länsstyrelsen biträdande polismästarna vid polisinrättningen i Helsingfors.

Länsstyrelsen utnämner länsmän, andra än i 20 § 2 mom. nämnda polismästare, biträdande länsmän och andra än i 20 § 3 mom. angivna biträdande polismästare.

En polisinrättning, ett länsmansdistrikt, centralkriminalpolisen, skyddspolisen, polisinstitutet, polisskolan, polishundsinrättningen och en polisdepå utnämner andra än i 20 och 21 §§ nämnda tjänstemän som är underställda dem samt anställer personal i arbetsavtalsförhållande.

Chefen för rörliga polisen utnämner överkommissarier och kommissarier vid rörliga polisen samt rörliga polisens avdelning andra tjänstemän som är underställda den. Rörliga polisens avdelning anställer även sin personal i arbetsavtalsförhållande.

En tjänst som äldre kriminalkonstapel, äldre konstapel eller yngre konstapel kan besättas utan att den ledigförklaras.

Tjänstledighet beviljas av den utnämnande myndigheten med de undantag som stadgas i 2-4 mom.

En tjänsteman som nämns i 20 § 1 mom. beviljas tjänstledighet av statsrådet och en tjänsteman som nämns i 20 § 2 mom. av inrikesministeriet.

En tjänsteman som utnämnts av republikens president beviljas dock tjänstledighet av inrikesministeriet när det är fråga om tjänstledighet som han har rätt till med stöd av lag eller tjänstekollektivavtal eller när det är fråga om annan tjänstledighet för en tid av högst ett år.

Länsstyrelsen, polisinstitutet och polisskolan beviljar tjänstledighet även för en av inrikesministeriet och rörliga polisens avdelning även för en av chefen för rörliga polisen samt polisinrättningen och länsmansdistriktet även för en av länsstyrelsen utnämnd tjänsteman som är underställd nämnda myndighet när det är fråga om tjänstledighet som tjänstemannen har rätt till med stöd av lag eller tjänstekollektivavtal eller när det är fråga om annan tjänstledighet för en tid av högst ett år.

Vikarie anställs av den myndighet som har beviljat tjänstledigheten.

Till att sköta en tjänst interimistiskt antas en person av den utnämnande myndigheten. Statsrådet antar dock en person att sköta en sådan tjänst interimistiskt vars innehavare utnämns av republikens president. Till att sköta en sådan tjänst interimistiskt vars innehavare utnämns av statsrådet antas en person av inrikesministeriet.

Tjänstemän som hör till underbefälet och manskapet är skyldiga att avgå från sin tjänst när de fyller 60 år.

Tjänstemän som hör till polisbefälet vid centralkriminalpolisen, skyddspolisen, rörliga polisen, polisinstitutet, polisskolan eller polishundsinrättningen eller vid den lokala polisen, med undantag av länsmän och biträdande länsmän, är skyldiga att avgå från sin tjänst när de fyller 63 år.

Semester för chefen för ett polisdistrikt fastställs av länsstyrelsen. Om fastställande av semester för den övriga personalen vid polisen gäller vad som bestäms i enhetens reglemente.

Om uppsägning av en tjänsteman som utnämnts av polisdistriktet på en grund som anges i 47 § statstjänstemannalagen (755/86) beslutar länsstyrelsen och om uppsägning av en tjänsteman som utnämnts av en avdelning vid rörliga polisen beslutar chefen för rörliga polisen. Den utnämnande myndigheten beslutar om uppsägning på andra grunder och av andra tjänstemän.

Centralkriminalpolisen, skyddspolisen, rörliga polisen, polisinstitutet, polisskolan, polishundsinrättningen, polisdepån och polisdistrikten skall ha ett reglemente som enheten fastställer.

Ett samarbetsområde skall ha ett reglemente som fastställs av länsstyrelsen. I det fall som avses i 8 § 2 mom. polisförvaltningslagen fastställs reglementet dock av inrikesministeriet.

I reglementet kan bestämmas om enhetens uppdelning på avdelningar och byråer samt andra enheter, om tjänstemännens uppgifter och ordnandet av arbetsfördelningen. I reglementet kan även ärenden som enligt förordning skall avgöras av enhetens chef anförtros en annan tjänsteman vid enheten för avgörande.

Läkarundersökning av rörliga polisens underbefäl och manskap görs en gång om året på statens bekostnad.

Inrikesministeriet beslutar om polisdistriktens namn.

Polismästaren vid polisinrättningen i Helsingfors har titeln poliskommendör, cheferna för centralkriminalpolisen och skyddspolisen samt föreståndaren för polisinstitutet titeln polisråd och polisinspektörerna titeln länspolisråd.

Tjänstemän vid polisen vilka utnämnts av republikens president och statsrådet åtalas för tjänstebrott i hovrätten.

För sådana på polisen ankommande uppgifter som kräver särskild yrkesskicklighet kan inrikesministeriet och länsstyrelsen enligt anvisningar som meddelats av inrikesministeriet bilda specialgrupper av polispersonal.

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1992.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 16 augusti 1973 om delegationer inom polisförvaltningen (675/73) jämte senare gjorda ändringar och i polisförordningen av den 23 augusti 1985 (737/85) 4 och 6 §§, 4 kap., 14-18 §§, mellanrubriken före 14 och 16 §§, 19 § 1 mom., 21-26 §§, mellanrubriken före 23 §, 44 §, 7-10 kap. och 69 §, av dessa 6 § sådan den lyder delvis ändrad genom förordning av den 17 januari 1986 (47/86), 4 kap., 16 och 26 §§ samt 8-10 kap. sådana de lyder delvis ändrade genom förordning av den 23 december 1987 (1162/87), 17, 18 och 22 § sådana de lyder i sistnämnda förordning samt 7 kap. sådant det lyder ändrat genom sistnämnda förordning och förordningar av den 22 augusti 1986, den 29 december 1988, den 9 mars 1990 och den 17 augusti 1990 (635/86, 1336/88, 249/90 och 688/90).

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Ett reglemente och en arbetsordning som utfärdats med stöd av upphävda polisförordningen (737/85) gäller, till den del den inte strider mot denna förordning, till den 31 december 1992.