1243/1992

Till skedena i beredningen av budgetpropositionen hör uppgörande av ramförslag för statsfinanserna och statsrådets beslut om ramarna för statsfinanserna, uppgörande av ämbetsverkens och inrättningarnas förslag till budget, uppgörande av förslag till budget för förvaltningsområdena och övriga förslag till budget, utarbetande av finansministeriets förslag till budgetproposition som skall föreläggas riksdagen samt behandlingen av propositionsförslaget vid statsrådets allmänna sammanträde.

Ministerierna ska lämna in sina förslag till ramar för sina förvaltningsområden till finansministeriet, som gör upp sitt förslag till ramar för statsfinanserna för utarbetande av budgetpropositionen. (23.1.2025/31)

Ämbetsverken och inrättningarna skall sända sina budgetförslag jämte motivering till respektive ministerium.

Varje ministerium uppgör för egen del samt på basis av ämbetsverkens och inrättningarnas budgetförslag till övriga delar ett förslag till budget för sitt förvaltningsområde och inlämnar det jämte motivering till finansministeriet för utarbetande av budgetpropositionen. Då finansministeriet har undertecknat sitt första ställningstagande till förslag till budgetproposition som skall föreläggas riksdagen skall det tillställa ministerierna sitt ställningstagande.

Budgetförslagen skall innehålla förslag till anslag och inkomstposter som skall ingå i budgeten, till användningsändamål för anslagen och till andra motiveringar i budgeten som är avsedda att vara riksdagens ställningstaganden samt förslag till motiveringar som skall ingå i förklaringsdelarna i den budgetproposition som avlåts till riksdagen.

Budgetförslagen skall innehålla

De mål som gäller resultatet av verksamheten indelas såsom motivering till de förslag som gäller anslag och inkomstposter samt andra beslutsdelar i budgeten i mål för den funktionella effektivitet, produktion och kvalitetsledning som avses i 65 § samt vid behov i mål för hantering och utveckling av mänskliga resurser. Resultatmålen anges i mån av möjlighet med nyckeltal, som vid behov kompletteras med kvalitetsmål.

4 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

Om det finns motiverat behov av att ändra en godkänd budget, skall respektive ministerium inlämna sitt förslag angående tillägg till och ändringar i budgeten jämte motivering till finansministeriet för utarbetande av en tilläggsbudgetproposition som skall föreläggas riksdagen. (2.3.2000/263)

Vad denna förordning stadgar om budgeten gäller i tillämpliga delar även en tilläggsbudget.

Inkomsterna grupperas enligt sin art i avdelningar i budgeten enligt följande:

Inkomsterna införs i avdelningarna enligt följande:

Uppgifterna grupperas i huvudtitlar i budgeten enligt följande:

Utgifterna indelas i budgeten i moment enligt uppgift eller utgifternas art.

Ett anslag som har budgeterats enligt uppgift är avsett att användas för alla ordinarie utgifter för verksamheten i fråga, om inte något annat följer av budgeten.

Utgifterna indelas enligt sin art i konsumtionsutgifter, överföringsutgifter, investeringsutgifter och övriga utgifter. Av utgifterna hänförs

4 mom. har upphävts genom F 7.4.2004/254 . (7.4.2004/254)

I budgeten hänförs inkomster och utgifter till ett finansår på det sätt som bestäms nedan, om inte något annat följer av budgeten.

Principen för hänförande av inkomster av avgiftsbelagd verksamhet och övriga inkomster av blandad natur samt konsumtionsutgifter, investeringsutgifter och andra utgifter är överlåtelse av en prestation eller mottagande av en produktionsfaktor ( prestationsprincipen ) eller inkomster eller utgifter på basis av förbindelse som grundar sig på lag eller på basis av ingången förbindelse ( princip som motsvarar prestationsprincipen ), om inte något annat bestäms nedan. Ränteinkomster och ränteutgifter hänförs till det finansår för vilket ränta inflyter eller utgifter uppkommer på basis av en bestämmelse i lag eller en ingången förbindelse. Mindre inkomster och utgifter, lön för semestertid och semesterpenning när det gäller anställningsförhållande till staten samt det belopp som bildas av sådana inkomster och utgifter som inte utan betydande tilläggskostnader tillförlitligt kan bestämmas på basis av en bestämmelse i lag eller en ingången förbindelse innan betalningsskyldigheten förfaller, kan också hänföras på grundval av betalning ( kontantprincipen ). (20.11.2003/936)

Princip i fråga om hänförande av överföringsutgifter är ett beslut om beviljande av statsbidrag ( hänförande enligt beslut om beviljande ) eller någon annan motsvarande förbindelse om en utgift ( hänförande enligt andra förbindelser ). När rätten till statsbidrag eller annan prestation grundar sig på lag och beloppet av den överföringsutgift som skall beviljas eller betalas regleras detaljerat i lag eller det belopp som skall betalas bestäms detaljerat med stöd av lag ( lagstadgad överföringsutgift ), är principen för hänförande dock ett beslut om en detaljerad fastställelse av det belopp som skall betalas ( hänförande enligt betalningsbeslut ). Medfinansieringen från Europeiska unionens strukturfonder och därtill hörande statlig medfinansiering hänförs på basis av betalningsbeslutet eller på motsvarande grund.

Skatter och inkomster av skattenatur, dividendinkomster, intäktsföring av affärsverkens vinst och annan vinstandel som staten erhåller hänförs enligt kontantprincipen.

Amorteringar på statsskulden samt emissions- och kapitalförluster som har samband med upptagande av statsskuld eller minskning av statsskulden skall hänföras enligt kontantprincipen. Inkomster som fås från derivat som hänför sig till räntor på statsskulden och dess kapital samt utgifter som föranleds av dessa hänförs till det finansår för vilket de inflyter. Statens upplåning samt emissions- och kapitalvinster som har samband med upptagande av statsskuld eller minskning av statsskulden skall hänföras enligt kontantprincipen. (20.11.2003/936)

Lån som skall återbetalas till staten hänförs enligt kontantprincipen.

Utgifter för anskaffning av en produktionsfaktor eller inkomster av överlåtelse av en prestation hänförs i budgeten i sin helhet till det finansår då produktionsfaktorn tas emot eller prestationen överlåts.

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. kan när det gäller inkomster av överlåtelse av en prestation som till sin omfattning är betydande och består av olika faser den del som motsvarar överlåtelsefasen eller prestationsgraden hänföras som inkomst till ett finansår. Det separata bidrag som uppstår av prestationen och som hänför sig till finansåret skall härvid kunna bestämmas på ett tillförlitligt sätt.

Om den som erhåller återbäring av inkomst som uppburits till staten till ett för högt belopp har rätt till denna återbäring, får återbäringen i budgeten beaktas som avdrag från inkomsterna under det år då den betalas, om något anslag för återbäringar inte har tagits in i budgeten.

7 § har upphävts genom F 14.6.2007/677 .

8 § har upphävts genom F 29.12.2009/1786 .

9 § har upphävts genom F 29.12.2009/1786 .

Ministerier, ämbetsverk och inrättningar ska ha en mångårig verksamhets- och ekonomiplan för planeringen av statsfinanserna. Utgångspunkt för planen är de riktlinjer för statsfinanserna och statens verksamhetspolitik som gäller planeringsperioden och som statsrådet har godkänt.

Verksamhets- och ekonomiplanen för ett ministerium ska innehålla de viktigaste planerna för ministeriets ansvarsområde och resultatmål med nyckeltal för planerna samt bedömningar av behoven av anslag och av inkomstposterna under planeringsperioden. Verksamhets- och ekonomiplanen för ett ämbetsverk eller en inrättning ska innehålla de viktigaste planerna för ämbetsverket eller inrättningen och resultatmål med nyckeltal för planerna samt bedömningar av behoven av anslag och av inkomstposterna under planeringsperioden.

3 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

Sedan riksdagen har godkänt statsbudgeten skall ministeriet utan dröjsmål fastställa den detaljerade indelningen av budgeten.

Sedan riksdagen har godkänt statsbudgeten skall ministeriet utan dröjsmål fastställa de viktigaste målen för utvecklingen av de samhälleliga verkningarna inom ministeriets ansvarsområde samt för resultaten av verksamheten inom förvaltningsområdet och vid dess viktigaste ämbetsverk och inrättningar. När det gäller resultatet av verksamheten skall resultatmålen innehålla specificerade mål för den funktionella effektivitet samt produktion och kvalitetsledning som avses i 65 § samt dessutom vid behov mål för omständigheter i samband med hanteringen av mänskliga resurser.

Resultatmålen anges i mån av möjlighet med nyckeltal som beskriver dem och som vid behov kompletteras med kvalitetsmål.

De resultatmål som ministeriet fastställt för ett ämbetsverk eller en inrättning kan ingå i den handling gällande resultatmålen som ministeriet och ämbetsverket eller inrättningen har undertecknat tillsammans.

Den detaljerade indelningen av budgeten skall uppgöras med iakttagande av indelningen i avdelningar och huvudtitlar och i den skall ingå

2 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

I den detaljerade indelningen ska även anges den bokföringsenhet i vars bokföring inkomstposterna och anslagen eller delar av anslag ska upptas samt särskilt för varje förvaltningsområde, ämbetsverk och inrättning de myndigheter som beslutar om användningen av odelade anslag. (29.12.2009/1786)

1 mom. har upphävts genom F 7.4.2004/254 . (7.4.2004/254)

Har ett ministerium för avsikt att i de fall som avses i 9 § 2 mom. lagen om statsbudgeten fastställda den detaljerade indelningen så att den avviker från de belopp som i budgeten har antecknats i dispositionsplanen för anslaget, skall ett utlåtande om fastställandet av den detaljerade indelningen inbegäras av finansministeriet. Om ministeriet inte nöjer sig med finansministeriets utlåtande och inte anser sig kunna avstå från saken, skall saken föras till statsrådets finansutskott. (12.12.2001/1252)

Vederbörande ministerium skall av finansministeriet begära utlåtande om frigörande för användning av ett anslag som är odelat enligt förvaltningsområde, då ministeriet beslutar om användningen av anslaget. Om ministeriet inte nöjer sig med finansministeriets utlåtande och inte anser sig kunna avstå från saken, skall saken föras till statsrådets finansutskott. (23.12.1998/1111)

4 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

De detaljerade indelningar av budgeten som ministerierna har fastställt enligt 11 § 1 mom., de viktigaste resultatmålen enligt 11 § 2 mom. samt ändringar av dem skall utan dröjsmål tillställas statens revisionsverk och statskontoret. De detaljerade indelningarna publiceras av statskontoret. De fastställda detaljerade indelningarna och resultatmålen samt de verksamhets- och ekonomiplaner som uppgjorts inom verksamhets- och ekonomiplaneringen läggs ut på den informationstjänst som statskontoret administrerar och som finns tillgänglig i ett allmänt datanät, om inte något annat följer av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) , nedan offentlighetslagen .

15 § har upphävts genom F 23.1.2025/31 .

16 § har upphävts genom F 263/2000.

Tillstånd att överskrida ett förslagsanslag ges av respektive ministerium.

Tillstånd att överskrida ett förslagsanslag skall om möjligt begäras före utgången av november under finansåret, dock i god tid innan bokslutet blir färdigt. När tillstånd har beviljats skall ministeriet utan dröjsmål underrätta statskontoret om detta.

En överskridning av ett förslagsanslag skall innan tillstånd beviljas föras till statsrådets finansutskott. Om det är fråga om att överskrida förslagsanslaget med högst 20 procent av anslaget och med högst 1 000 000 euro, inberäknat tidigare överskridningar, kan utlåtande av finansministeriet begäras i stället för behandling i statsrådets finansutskott. Om ministeriet inte nöjer sig med finansministeriets utlåtande och inte anser sig kunna avstå från saken, skall saken föras till statsrådets finansutskott. (12.12.2001/1252)

En förutsättning för en sådan omfördelning av personalresurser som avses i 7 a § lagen om statsbudgeten eller en sådan ändring av ett ministeriums verksamhetsområde som avses i 7 b § i nämnda lag är att den inte föranleder behov av överskridningar av anslag eller tilläggsbehov av annat slag.

Av de anslag som är avsedda för ett ämbetsverks och en inrättnings verksamhet skall, för omfördelning av personalresurserna eller för ändring av ministeriernas verksamhetsområden, medlen för löneutgifter och andra utgifter samt de övriga medel som behövs för ändring av ministeriets indelning i verksamhetsområden, under det moment för ämbetsverket eller inrättningen från vilket utgifterna har betalts, genom en ändring av den detaljerade indelningen av finansårets budget överföras till det ämbetsverk eller den inrättning som får personalresurserna och de andra medel som behövs. Motsvarande ändring av användningsrätten skall göras i fråga om de maximivillkor beträffande användningen av personalen som hänför sig till de överförda anslagen och som eventuellt fastställs för förvaltningsområdet, ämbetsverket eller inrättningen. I samband med att indelningen i verksamhetsområden ändras skall även behövliga ändringar av användningsrätten göras i fråga om övriga anslag inom förvaltningsområdet.

Ändringen av den detaljerade indelningen enligt 2 mom. fastställs av ministeriet inom det förvaltningsområde vars anslag används för personalomställningen eller för ändringen av verksamhetsområdet.

19 § har upphävts genom F 30.12.2014/1435 .

20 § har upphävts genom F 29.12.2009/1786 .

Ministerierna inom sina förvaltningsområden och finansministeriet skall följa hur budgeten iakttas.

2 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

Bokföringsenheterna och de statliga fonder utanför budgeten som hör till statens gemensamma betalningsrörelsesystem ska utarbeta kalkyler över statens kassautgifter och kassainkomster ( kassaflödesprognos ) enligt vad finansministeriet och statskontoret föreskriver. (29.12.2009/1786)

2 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

4 kap. har upphävts genom F 29.12.2009/1786 .

Bokföringsenheterna ansvarar, om inte något annat bestäms eller föreskrivs, för uppbörden av inkomster och betalningen av utgifter inom sitt verksamhetsområde. (29.12.2009/1786)

Om inte något annat föreskrivs nedan, skall statens betalningsrörelse skötas via det eller de kreditinstitut eller andra sammanslutningar som bedriver betalningsrörelse med vilka staten ingått avtal om skötseln av statens betalningsrörelse ( statens betalningsrörelsebank ). Med finansministeriets tillstånd kan av särskilda skäl även något annat förmedlingssätt användas. (22.8.2002/718)

En bokföringsenhet får, om det kan anses vara ändamålsenligt, mot redovisning överföra betalningen av vissa utgifter eller uppbörden av vissa inkomster på någon annan än bokföringsenheten. Den som ska redovisa på detta sätt benämns nedan redogörare. (29.12.2009/1786)

4 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

Bokföringsenheterna ska för sin betalningsrörelse ha särskilda inkomst- och utgiftskonton. Om en bokföringsenhet har flera inkomst- och utgiftskonton, ska den även ha ett allmänt inkomstkonto och ett allmänt utgiftskonto. (29.12.2009/1786)

Om en bokföringsenhet har flera inkomstkonton, ska de dagligen tömmas på bokföringsenhetens allmänna inkomstkonto. Om en bokföringsenhet har flera utgiftskonton, överförs täckning för dem dagligen från bokföringsenhetens allmänna utgiftskonto. (29.12.2009/1786)

Bokföringsenhetens allmänna inkomstkonto töms dagligen på statens allmänna inkomstkonto. Till bokföringsenhetens allmänna utgiftskonto överförs dagligen täckning från statens allmänna utgiftskonto. Om en bokföringsenhet har endast ett inkomstkonto, töms även det dagligen på statens allmänna inkomstkonto. Om en bokföringsenhet har endast ett utgiftskonto, överförs även till det dagligen täckning från statens allmänna utgiftskonto. (29.12.2009/1786)

Statens allmänna inkomstkonto och utgiftskonto sköts av Statskontoret. (23.1.2025/31)

En bokföringsenhet ska öppna inkomst- och utgiftskontona i ämbetsverkets eller inrättningens eller, av särskilda skäl, i myndighetens namn. Bokföringsenheten godkänner innehavarna av betalningsrörelsekontona. (29.12.2009/1786)

Ett betalningsrörelsekonto får användas endast av de två personer tillsammans som bestäms i den ekonomistadga som avses i 69 b § eller med stöd av den. Statskontoret kan dock av särskilda skäl tillåta att betalningsrörelsekontot får användas av en person ensam. Tillstånd kan också av särskilda skäl beviljas det servicecenter ( servicecentret ) som avses i statsrådets förordning om Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (229/2009) , om skötseln av bokföringsenhetens betalningsrörelse i ett avtal mellan bokföringsenheten och servicecentret getts i uppgift åt servicecentret. (30.12.2014/1435)

3 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

Staten har i Finlands Bank ett konto som hör till TARGET2-systemet ( PM-konto ) och som används av statskontoret.

PM-kontot får användas av dem som anges i Statskontorets ekonomistadga. (23.1.2025/31)

För uppbörd av inkomster och för betalning av mindre utgifter kan bokföringsenheterna ha en kontantkassa.

Bokföringsenheterna ska se till att det i de kassor som står under deras tillsyn inte förvaras mera medel än vad som behövs för mindre utbetalningar från kassan.

32 § har upphävts genom F 23.1.2025/31 .

Statens egna medel samt andra medel som förvaltas av staten kan, om inte annat föreskrivs, deponeras i ett kreditinstitut endast med statskontorets tillstånd.

Inflyter på statens PM-konto i Finlands Bank eller på statens allmänna inkomstkonto mera medel än vad som behövs för skötseln av statens betalningsrörelse, beslutar finansministeriet om deponering eller annan placering av dem på ett räntebärande sätt. Finansministeriet beslutar även om placering av tillgångar som erhållits genom andra lån än lån i euro och likaså om placering av tillgångar som anskaffats med tanke på återbetalning av andra lån än lån i euro. Finansministeriet kan även på de villkor som det bestämmer ge statskontoret i uppdrag att helt eller delvis sköta den ovan nämnda placeringen av medel.

Medel i fonder som förvaltas av staten skall i bokföringen skiljas från varandra och från andra medel.

Fondernas betalningsrörelse sköts via bokföringsenhetens betalningsrörelsekonto eller kassa. (29.12.2009/1786)

Medel som tillhör donationsfonder eller fonder av stiftelsenatur kan, om så särskilt stadgas om placeringen av medlen eller har bestämts vid överlåtelsen av medlen till staten, placeras i bankdepositioner eller i obligationer eller andra värdepapper.

4 mom. har upphävts genom F 29.12.2009/1786 . (29.12.2009/1786)

Kontoutdrag, kvitto eller något annat verifikat som godkänts av statskontoret utgör bevis på betalning, då denna skett via depositionsbank. (22.8.2002/718)

När medel inbetalas i en kassa, skall ett inkomstverifikat med datum för inbetalningen utskrivas och ett kvitto eller något annat bevis på erlagd betalning ges till betalaren.

På den lönebokföring som ska föras över de löner, arvoden och pensioner som ämbetsverken eller inrättningarna betalar tillämpas vad som i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016) och förordningen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (1355/2016) föreskrivs om en bokföringsskyldig betalares lönebokföring. (21.12.2016/1361)

2 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

Innan ett ämbetsverk eller en inrättning gör en beställning, ingår ett avtal eller på annat sätt förbinder sig att betala en utgift ( utgiftsbeslut ), ska ämbetsverket eller inrättningen försäkra sig om att utgiften är laglig och ändamålsenlig samt att anslaget eller tillståndet att överskrida förslagsanslaget och fullmakten är tillräckliga. Utgifterna enligt utgiftsbesluten får inte överskrida beloppet av det anslag eller det tillstånd att överskrida förslagsanslaget som finns till förfogande för ändamålet och inte heller beloppet av fullmakten. (11.2.2016/118)

Innan en utgift betalas ska ämbetsverket eller inrättningen kontrollera att den handling som utgiften baserar sig på är riktig både sakligt och numeriskt sett. Servicecentret svarar dock för sådana kontrollåtgärder i fråga om godkännande av ersättningar på grund av resa som statskontoret med stöd av 12 b § 2 mom. i lagen om statsbudgeten har bestämt att det ska ansvara för. (7.6.2018/430)

Innan en utgift betalas ska den godkännas av den som har förordnats till denna uppgift med stöd av den ekonomistadga som avses i 69 b §. Den som godkänner utgiften ska kontrollera att grunden för utgiften är riktig. Godkännandet ska dateras och undertecknas. Av anteckningen om godkännande ska det framgå på vilka konton utgiften ska bokföras. (7.6.2018/430)

Ett utgiftsbeslut kan också räknas som godkännande av en utgift, om det har fattats efter föredragning och beloppet per förfallodag för de enskilda utgiftsposter som förfaller till betalning med stöd av utgiftsbeslutet, eller grunden för bestämmandet av utgifter mot vederlag, har specificerats i utgiftsbeslutet eller om grunden för utgiftsbeslutet är ett av arbetsgivaren på förhand utfärdat skriftligt reseförordnande där utgifterna för resor och logi samt övriga reseutgifter som grundar sig på statens tjänste- eller arbetskollektivavtal specificerats separat och de faktiska kostnaderna inte överstiger dem. Dessutom krävs det att datum och underskrift framgår av utgiftsbeslutet samt att de bokföringskonton som ska användas vid bokföringen av utgiften och den handling som uppvisar utgiften utan svårighet kan kopplas till utgiftsbeslutet. (7.6.2018/430)

Som ett led i förfarandena inom den interna kontrollen enligt 69 § ska ämbetsverket eller inrättningen försäkra sig om att anslaget är tillräckligt och att statens inkomster inom ämbetsverkets eller inrättningens verksamhetsområde tas ut och dess utgifter betalas på behörigt sätt till rätt belopp.

I ekonomistadgan ska det bestämmas om förfarandet vid debitering av utgifter vid bokföringsenheten. (23.1.2025/31)

1 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

Ämbetsverkens och inrättningarnas betalningsrörelse och löneuträkning skall skötas med användning av tillräckligt enhetliga, och säkra system som ger nödvändig information.

3 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

Till statens bokföring hör ämbetsverkens och inrättningarnas bokföring, bokföringen för statliga fonder utanför budgeten samt statens centralbokföring.

Ämbetsverkens och inrättningarnas bokföring samt centralbokföringen består av affärsbokföring och budgetbokföring. Bokföringen för statliga fonder utanför budgeten är affärsbokföring. (29.12.2009/1786)

3 mom. har upphävts genom F 7.4.2004/254 . (7.4.2004/254)

I bokföringen för fonder som bildats med medel som donerats till staten och bokföringen av medel som donerats med särskilda villkor iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i denna förordning, om inte något annat föreskrivs om detta.

Bestämmelser om skyldighet att ha separat redovisning för ekonomisk verksamhet som bedrivs i ett konkurrensläge på marknaden finns i 30 d § i konkurrenslagen (948/2011) . (14.12.2022/1053)

1 mom. har upphävts genom F 7.4.2004/254 . (7.4.2004/254)

Bokföringen ska skötas med användning av tillräckligt enhetliga och säkra system som ger behövlig information. (23.1.2025/31)

41 b § har upphävts genom F 23.1.2025/31 .

Verifikat får upprättas och anteckningar i bokföringen göras i maskinläsbara datamedier, och verifikaten, bokföringsböckerna och det övriga bokföringsmaterialet får förvaras samtidigt enbart i maskinläsbara datamedier.

Vid bokföring i ett maskinläsbart datamedium ska sättet att utföra registreringarna och deras samband med bokslutet kunna konstateras utan svårighet. Bokföringsenheten ska vid behov återge bokföringsmaterial som finns i ett maskinläsbart datamedium i vanlig läsbar skriftlig form.

Vid bokföring i ett maskinläsbart datamedium ska en beskrivning av förfarandet uppgöras. Beskrivningen ska förses med anteckningar om tillämpningsperioden och förvaras så ordnad att det utan svårigheter kan fastställas på vilket sätt databehandlingen har utförts.

4 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

I affärsbokföringen registreras såsom affärshändelser inkomster, utgifter, finansiella transaktioner samt därtill hörande rättelseoch överföringsposter.

I budgetbokföringen registreras såsom budgethändelser budgetinkomster och budgetutgifter samt därtill hörande rättelse- och överföringsposter.

Vid bokföringen ska principerna för dubbel bokföring iakttas, om inte något annat föreskrivs nedan. I 54 a § föreskrivs om kontroll av fullmakter. (29.12.2009/1786)

Bokföringshändelserna skall registreras kronologiskt (grundbokföring) i dagboken samt systematiskt (huvudbokföring) i affärsbokföringens huvudbok och budgetbokföringens huvudbok. Bokföringen skall i mån av möjlighet hållas vid dagsläget.

För varje kassa ska det föras kassabok, i vilken alla mottagna och erlagda betalningar införs. Kassaboken avslutas varje dag, om inte något annat bestäms i bokföringsenhetens ekonomistadga. (29.12.2009/1786)

Bokföringsenheten kan, om det i en kassa används kassaterminal eller någon motsvarande anordning eller om betalningsrörelsen är ringa, bestämma att kassan inte behöver föra kassabok. (29.12.2009/1786)

Affärsbokföringen omfattar åtminstone de konton som behövs för uppgörande av en intäkts- och kostnadskalkyl och en balansräkning. (23.1.2025/31)

Budgetbokföringen omfattar budgetkontona, kontona för överförda anslag och övriga konton. Budgetkontona och deras innehåll ska motsvara statsbudgeten och den detaljerade indelningen av den. (23.1.2025/31)

Kontosystemet i statens bokföring ska vara klart och tillräckligt specificerat. Kontosystemet ska utformas så att det gör det möjligt att från andra affärstransaktioner särskilja statens interna intäkter och kostnader samt interna fordringar och skulder. För varje finansår ska det finnas en kontoförteckning försedd med anteckningar om användningstiden. (22.12.2020/1165)

4 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

I budgetbokföringen registreras budgetutgifterna och budgetinkomsterna enligt budgeten för finansåret. I budgetbokföringen kan budgetutgifterna och budgetinkomsterna under finansåret registreras även på grundval av betalning.

I affärsbokföringen är grunden för registrering av en utgift som föranleds av anskaffning av produktionsfaktorer mottagande av en produktionsfaktor. Grunden för registrering av en sådan inkomst som erhålls av försäljning av prestationer är i affärsbokföringen överlåtelse av prestation (prestationsprincipen).

Räntor och inkomster och utgifter av räntenatur registreras i affärsbokföringen på ett sätt som motsvarar prestationsprincipen. De räntor och inkomster och utgifter av räntenatur som hänför sig till skatter registreras i affärsbokföringen på samma sätt som i budgetbokföringen. (21.12.2004/1253)

I affärsbokföringen registreras andra än i 1 och 2 mom. avsedda utgifter och inkomster på samma sätt som i budgetbokföringen. (19.12.2002/1175)

I affärsbokföringen får utgifter och inkomster under finansåret registreras även på grund av betalning (kontantprincipen).

Om registreringarna i affärsbokföringen görs på grund av betalning, skall skulder och fordringar kunna fortlöpande klarläggas.

För säkerställande av att budgetbokföringen är fullständig och tillförlitlig ska det mellan affärsbokföringen och budgetbokföringen varje månad och i samband med bokslutet uppgöras en avstämningskalkyl. Avstämningskalkylen förvaras som en del av bokföringsenhetens bokföringsmaterial.

Om de utgifter och inkomster som avses i 42 d § 1 och 2 mom. under finansåret har registrerats i affärsbokföringen enligt kontantprincipen, ska registreringarna, med undantag för registreringar som avser mindre i 42 d § 2 mom. avsedda inkomster och utgifter, innan bokslutet görs upp korrigeras och kompletteras så att de överensstämmer med prestationsprincipen eller med motsvarande princip. Mindre inkomster och utgifter som avses i 5 a § 2 mom. samt det belopp som bildas av sådana inkomster och utgifter som inte utan betydande tilläggskostnader tillförlitligt kan bestämmas på basis av en bestämmelse i lag eller en ingången förbindelse innan betalningsskyldigheten förfaller, kan i affärsbokföringen dock hänföras på grundval av betalning. (30.12.2014/1435)

Om andra än i 1 mom. avsedda utgifter och inkomster inte under finansåret har registrerats i affärsbokföringen enligt budgetbokföringen, skall registreringarna i affärsbokföringen innan bokslutet görs upp korrigeras och kompletteras så att de överensstämmer med budgetbokföringen under finansåret.

Om budgetutgifterna och budgetinkomsterna inte under finansåret har registrerats i budgetbokföringen enligt budgeten för finansåret, skall registreringarna i budgetbokföringen innan bokslutet görs upp korrigeras och kompletteras så att de överensstämmer med budgeten för finansåret.

Anteckningarna i bokföringen skall göras tydligt och med bestående skrift. En anteckning får inte strykas ut eller göras svårläslig.

Registreringarna ska basera sig på daterade, numrerade och godkända verifikat som verifierar bokföringshändelsen. Andra verifikat än sådana som uppvisar en budgetutgift kan godkännas i servicecentret. (23.1.2025/31)

Registreringarna skall göras så att deras samband med bokslutet utan svårigheter kan konstateras.

Bokföringens verifikat skall förses med anteckningar om de konton som skall belastas eller gottskrivas, om det annars inte klart framgår på vilket konto bokföringshändelsen har bokförts. På verifikatet skall även antecknas det belopp som skall bokföras på varje konto, granskningarna och godkännandet av utgiften.

Av affärsbokföringens utgifts- eller inkomstverifikat skall framgå vad utgiften eller inkomsten beror på. Av budgetbokföringens budgetutgifts- eller budgetinkomstverifikat skall framgå vad budgetutgiften eller budgetinkomsten beror på. Tidpunkten för mottagande av en produktionsfaktor, för överlåtelse av en prestation eller för uppkomsten av någon annan utgift eller inkomst i affärsbokföringen eller budgetbokföringen skall kunna påvisas med stöd av ett verifikat eller en bilaga till det eller på något annat motsvarande sätt.

3 mom. har upphävts genom F 29.12.2009/1786 . (29.12.2009/1786)

Fel i bokföringen skall rättas så att det tydligt framgår vilket verifikat som skall rättas, vad som har rättats och hur rättelsen gjorts.

Verifikat som verifierar rättelse- och överföringsregistreringar ska godkännas på behörigt sätt. Om registreringen ändrar beloppet av en budgetutgift eller ett budgetkonto som fastställts i den detaljerade indelningen av budgeten, ska verifikatet godkännas på det sätt som bestäms i 38 § 3 mom. om godkännande av utgift. (30.12.2014/1435)

Verifikaten skall förvaras så att varje verifikat vid behov lätt kan hittas.

2 mom. har upphävts genom F 29.12.2009/1786 . (29.12.2009/1786)

Bokföringsböcker, kontoförteckningar och beskrivningar över förfarandet vid maskinell bokföring skall förvaras i minst tio år efter finansårets utgång så ordnade att det utan svårighet kan konstateras vilket kontosystem som använts och på vilket sätt databehandlingen utförts.

Finansårets verifikationer och annat än i 3 mom. nämnt bokföringsmaterial skall förvaras i minst sex år efter finansårets utgång, verifikationerna i registreringsordning eller annars så ordnade att sambandet mellan verifikationerna och registreringarna utan svårighet kan konstateras.

5 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

47 § har upphävts genom F 29.12.2009/1786 .

Huvudboken för bokföringsenhetens affärsbokföring ska omfatta de konton som avses i 42 b § 1 mom.

Huvudboken för bokföringsenhetens budgetbokföring ska omfatta de konton som avses i 42 b § 2 mom.

En dagbok för bokföringen och en huvudbok för affärsbokföring och budgetbokföring ska upprättas minst en gång per månad. Senast i samband med bokslutet ska det göras en sammanställning över dagboken och huvudböckerna som omfattar hela finansåret och utifrån vilken det kan konstateras att räkenskapsböckerna finns bevarade i sin helhet.

50 § har upphävts genom F 29.12.2009/1786 .

Bokföringsenheten ska se till att redogörarens bokföring har ordnats på behörigt sätt med beaktande av arten och omfattningen av redogörarens verksamhet.

Redogöraren ska för varje kalendermånad tillställa bokföringsenheten en undertecknad redovisning för sina affärstransaktioner. Om redogörarens betalningsrörelse är ringa, kan redovisning med bokföringsenhetens tillstånd avges för en längre redovisningsperiod. Redovisning kan dock ges för högst ett finansår. Bokföringsenheten ska granska redovisningen.

Statens centralbokföring ska ordnas så att det på basis av den går att upprätta huvudboken för statens affärsbokföring, huvudboken för statens budgetbokföring och statsbokslut samt göra i 17 b § 1 mom. i lagen om statsbudgeten avsedda sammanställda kalkyler över statsfinanserna liksom också utredningar om budgetekonomin, fondekonomin och statliga affärsverk. (23.1.2025/31)

Huvudboken för statens affärsbokföring upprättas på basis av bokföringsuppgifter från bokföringsenheternas affärsbokföring. Huvudboken för statens budgetbokföring upprättas på basis av bokföringsuppgifter från bokföringsenheternas budgetbokföring. (23.1.2025/31)

Kontona i huvudboken för statens budgetbokföring skall bildas så att de omfattar budgetkontona, kontona för överförda anslag och andra i 42 b § 2 mom. avsedda konton. Av budgetbokföringens huvudbok skall med tanke på statsbokslutet framgå det faktiska överskottet eller underskottet för finansåret samt kumulativt.

Bokföringsmaterial som hör till statens centralbokföring omfattar i 1 mom. avsedda statliga bokföringsböcker och bokföringsuppgifter som behövs för uppgörandet av sammanställda kalkyler över statsfinanserna, i 54 § avsedda bokföringsuppgifter och i 42 e § avsedda avstämningskalkyler som gjorts upp utifrån bokföringsuppgifterna, anmälningar som Statskontoret med stöd av 24 c § i lagen om statsbudgeten bestämt i fråga om fullmakter och användningen av dem samt kontoförteckningar och övrigt material som behövs för att sköta centralbokföringen. Registreringar i centralbokföringen ska dokumenteras på ett verifierbart sätt. I fråga om Statskontorets skyldighet att bevara bokföringsmaterial gäller vad som föreskrivs särskilt. (23.1.2025/31)

Bokföringsenheterna och statliga fonder utanför budgeten ska för centralbokföringen åtminstone för varje kalendermånad sända Statskontoret sina bokföringsuppgifter och övriga uppgifter som behövs för skötseln av centralbokföringen. Uppgifter som sänds för centralbokföringen ska undertecknas på behörigt sätt.

Vid kontrollen av fullmakter antecknas de fullmakter som beviljats i samband med behandlingen av budgeten och som grundar sig på lag samt användningen av dem. I samband med kontrollen av fullmakter följs också utgifterna för användningen av fullmakten samt behoven av anslag till följd av användningen av fullmakten under kommande finansår.

2 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

Ämbetsverken och inrättningarna skall ordna sin bokföring enligt 41 § och därtill uppföljning av resultatet av verksamheten ( resultatredovisning ) så att de på ett ekonomiskt och tillförlitligt sätt producerar

Vid ordnandet av resultatredovisningen och övriga uppföljningssystem beaktas verksamhetens kontinuitet så att de viktigaste uppgifterna om ekonomi och resultat som skall rapporteras i bokslutet och verksamhetsberättelsen kan jämföras med uppgifterna för innevarande år och dessutom med uppgifterna för de två föregående åren.

Ämbetsverken och inrättningarna skall ordna ledningens redovisning och utnyttjandet av den på det sätt som en resultatrik ledning av ämbetsverket eller inrättningen och förfarandena inom den interna kontrollen enligt 69 § förutsätter.

Om inte något annat följer av det ändamål som egendom används för, används i statens investeringskalkyler och i andra uppskattningar av kapitalanvändningen som intäktskrav den av statskontoret uträknade effektiva räntekostnaden för staten för den långfristiga upplåningen i euro under det finansår som föregår uppskattningen.

57 § har upphävts genom F 7.4.2004/254 .

Ämbetsverken och inrättningarna ska föra förrådsbokföring över de omsättningstillgångar som är i deras besittning, om inte Statskontoret av särskilda skäl i enskilda fall bestämmer något annat. Om ämbetsverkets eller inrättningens omsättningstillgångar är av särskilt ringa värde och kvantitet, behöver ämbetsverket eller inrättningen inte föra förrådsbokföring över sina omsättningstillgångar. I sistnämnda fall ska ämbetsverket eller inrättningen dock vid utgången av finansåret inventera sina omsättningstillgångar.

Över nationalförmögenhet och anläggningstillgångar i ämbetsverks och inrättningars besittning ska det upprättas bokföring av anläggningstillgångar.

60 § har upphävts genom F 19.12.2002/1175 .

Bokföringsenheternas bokslut ska upprättas på ett enhetligt sätt.

2 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

62 § har upphävts genom F 23.1.2025/31 .

En bokföringsenhet ska upprätta bokslut för varje finansår. Bokslutet ska bestå av

Bokslutet ska upprättas och godkännas senast före utgången av februari året efter finansåret. (23.1.2025/31)

Cheferna för de ämbetsverk och inrättningar som hör till bokföringsenheten ska alla för egen del godkänna och underteckna bokföringsenhetens bokslut. Om ämbetsverket eller inrättningen har en styrelse eller ett motsvarande kollegialt organ för den högsta ledningen och beslutsfattandet, godkänner och undertecknar också detta organ bokslutet för ämbetsverket eller inrättningen i fråga. Den minister som är chef för ministeriet godkänner och undertecknar ministeriets bokslut på föredragning av den tjänsteman som sköter kanslichefens uppgifter vid ministeriet. Om också en annan minister har förordnats att behandla ärenden som hör till ministeriets ansvarsområde, godkänner och undertecknar denna minister bokslutet när det gäller det egna uppgiftsområdet.

Sedan bokslutet har godkänts ska bokföringsenheten utan dröjsmål offentliggöra det på sin allmänna webbplats, om inte något annat följer av offentlighetslagen i fråga om vissa delar av bokslutet, samt informera ministeriet, statens revisionsverk och Statskontoret om offentliggörandet. (23.1.2025/31)

I utfallskalkylen för bokföringsenhetens budget ska det enligt specificeringen i den detaljerade indelningen av budgeten anges (29.12.2009/1786)

2 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

Bokslutskalkylerna ska bekräftas med specifikationer till balansräkningen. (29.12.2009/1786)

Den verksamhetsberättelse som ingår i bokföringsenhetens bokslut ska innehålla (29.12.2009/1786)

De uppgifter enligt 1 mom. 2–5 punkten som gäller resultatet av verksamheten framställs i mån av möjlighet med hjälp av lämpliga nyckeltal som vid behov kompletteras med kvalitativa redogörelser. De uppgifter som gäller resultatet skall innehålla jämförelser med de resultatmål som fastställts enligt 11 § och redogörelser för avvikelser samt de viktigaste orsakerna till dessa.

65 a § har upphävts genom F 29.12.2009/1786 .

Om inte något annat följer av lag skall bokslutet för statliga fonder utanför budgeten innehålla

På bokslutet för statliga fonder utanför budgeten tillämpas i övrigt vad som i denna förordning föreskrivs om bokföringsenheternas bokslut. (29.12.2009/1786)

I balansräkningen upptas som separata förmögenhetsposter den nationalförmögenhet samt de anläggningstillgångar, omsättningstillgångar och finansieringstillgångar som bokföringsenheten besitter. (29.12.2009/1786)

Som nationalförmögenhet räknas sådana statligt ägda kultur- och naturarv för vars del det primära syftet med det statliga ägandet är att bevara förmögenheten och trygga dess bevarande. (23.1.2025/31)

Som anläggningstillgångar räknas föremål, rättigheter som kan överlåtas separat och andra nyttigheter vilkas verkningstid som produktionsfaktorer sträcker sig över en längre tid än ett finansår.

Som omsättningstillgångar räknas nyttigheter vilka som sådana eller i förädlad form är avsedda att överlåtas eller konsumeras.

Som finansieringstillgångar räknas pengar, fordringar samt sådana finansieringsmedel som tillfälligt innehar någon annan form.

I balansräkningen upptas på ett tillräckligt specificerat sätt bland aktiva den icke avskrivna delen av anskaffningsutgifterna för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid samt värderingsposter och aktiverade anskaffningsutgifter för omsättningstillgångar samt finansieringstillgångar. Bland passiva upptas eget kapital, reserver, värderingsposter samt det främmande kapitalet uppdelat i kort- och långfristiga skulder. Som långfristiga betraktas sådana skulder eller delar av skulder som förfaller till betalning om ett år eller om en längre tid. Om ett ämbetsverk eller en inrättning har fordringar hos någon som ämbetsverket eller inrättningen själv står i skuld till, skall fordringarna och skulderna antecknas separat i balansräkningen.

Sådana medel och sådant kapital för vilka har meddelats särskilda begränsande föreskrifter skall antecknas separat i balansräkningen.

Med anskaffningsutgift avses de rörliga utgifterna för anskaffning och tillverkning av en nyttighet.

Om de fasta utgifter som ansluter sig till anskaffningen och tillverkningen av en nyttighet är väsentliga i förhållande till anskaffningsutgiften, får ett sådant undantag göras från 1 mom. att med anskaffningsutgift dessutom avses den del av de till anskaffningen och tillverkningen av en nyttighet anslutna fasta utgifterna som kan hänföras till anskaffningsutgiften.

De utgifter för anskaffning och tillverkning av en nyttighet som räknas som aktiverade anskaffningsutgifter skall kunna redas ut med hjälp av en kostnadsberäkning eller kostnadskalkyler.

Besittningsöverföringar mellan bokföringsenheterna registreras i affärsbokföringen till beloppet av den anskaffningsutgift som inte registrerats som kostnad för nyttigheten efter det att de avdrag som avses i 66 f och 66 g § har gjorts fram till tidpunkten för överföringen. (29.12.2009/1786)

5 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

I bokslutet upptas

Fordringar i utländsk valuta samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omräknas till euro enligt den sista kurs för finansåret som publicerats av Europeiska centralbanken. Är fordringar, skulder eller andra förbindelser emellertid genom avtal eller på något annat sätt bundna vid en bestämd kurs, omräknas de till euro enligt denna kurs. (21.12.2004/1253)

Är det sannolika överlåtelsepriset för ett jord- eller vattenområde, en byggnad, ett värdepapper eller någon annan därmed jämförbar nyttighet, som hör till nationalförmögenheten eller anläggningstillgångarna, vid utgången av finansåret varaktigt väsentligt högre än anskaffningsutgiften, kan i balansräkningen utöver den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften upptas en uppskrivning motsvarande högst skillnaden mellan det sannolika överlåtelsepriset och den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften. Uppskrivningsbeloppet skall upptas som en värderingspost bland passiva. Om en uppskrivning visar sig vara ogrundad skall den återföras.

I specifikationen till balansräkningen skall detaljerat gruppvis upptecknas nationalförmögenheten och anläggningstillgångarna eller de ökningar och minskningar i fråga om dem som inträffat under finansåret, omsättningstillgångarna och finansieringstillgångarna vid finansårets utgång samt andra utgifter med lång verkningstid och andra långfristiga placeringar som upptagits i balansräkningen (aktiverats), liksom också främmande kapital.

Specifikationerna till balansräkningen får göras i ett maskinläsbart datamedium på ett sådant sätt att de vid behov kan tas fram i vanlig läsbar skriftlig form. (23.1.2025/31)

Specifikationerna till balansräkningen ska dateras och undertecknas av dem som upprättat dem. En specifikation i ett maskinläsbart datamedium bekräftas med en kod som anger vem som har upprättat den samt tidpunkten för upprättandet. (29.12.2009/1786)

I bokslutet upptas inkomsterna i affärsbokföringen under finansåret som intäkter. Från intäkterna avdras såsom kostnader de utgifter i affärsbokföringen som motsvaras av den prestation som överlåtits, liksom även andra utgifter under finansåret vilka sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. De övriga utgifterna i affärsbokföringen får aktiveras i enlighet med vad som bestäms nedan.

När det gäller inkomster av överlåtelse av en prestation som till sin omfattning är betydande och består av olika faser, och när den del av inkomsterna som motsvarar överlåtelsefasen eller prestationsgraden har hänförts som inkomst för finansåret i statsbudgeten enligt 5 b § 2 mom., ska överlåtelsen av prestationen i affärsbokföringen tas upp som intäkt på grundval av överlåtelsefasen eller prestationsgraden. Bokföringsenheten ska iaktta samma grund när alla inkomster som avses i detta moment tas upp som intäkter. (29.12.2009/1786)

Anskaffningsutgiften för de omsättningstillgångar som återstår vid finansårets utgång aktiveras. Är den sannolika anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar eller det sannolika överlåtelsepriset för omsättningstillgångar i fråga om avgiftsbelagd verksamhet vid finansårets utgång lägre än anskaffningsutgiften, skall skillnaden dock upptas såsom kostnad.

Anskaffningsutgiften för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar aktiveras och upptas under sin verkningstid som kostnader genom avskrivningar enligt plan.

Har andra utgifter med lång verkningstid aktiverats, skall de avskrivas under sin verkningstid enligt plan.

I intäkts- och kostnadskalkylen eller balansräkningen eller i bilagor till dessa skall upptas sådana avskrivningar av utgifterna för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar samt andra utgifter med lång verkningstid som under finansåret dragits av från intäkterna specificerade enligt balansposterna samt ges en utredning om grunderna för avskrivningar enligt plan och ändringar i dessa. Avskrivningsplanerna och ändringar i dem skall göras upp skriftligen samt fogas till specifikationerna till balansräkningen.

5 mom. har upphävts genom F 23.1.2025/31 . (23.1.2025/31)

Bilagorna till bokföringsenheternas bokslut ska innehålla (29.12.2009/1786)

Varje ministerium ska årligen senast den 15 juni efter finansåret ge ett motiverat ställningstagande till bokslutet för de bokföringsenheter och statliga fonder som hör till ministeriets förvaltningsområde samt till de åtgärder som föranleds av bokslutet och den revisionsberättelse som statens revisionsverk gjort upp om det samt av andra redogörelser för och utlåtanden om verksamheten och ekonomin vid bokföringsenheten eller den statliga fonden utanför budgeten. För beredningen av ställningstagandet ska varje ministerium utarbeta och skaffa de redogörelser och utvärderingar som behövs. (29.12.2009/1786)

I ställningstagandet till bokslutet ska ministeriet

(29.12.2009/1786)

3 mom. har upphävts genom F 29.12.2009/1786 . (29.12.2009/1786)

Ministeriet ska sända sitt ställningstagande för kännedom till finansministeriet samt till statens revisionsverk och statskontoret. Ställningstagandena läggs ut på den informationstjänst som statskontoret administrerar och som finns tillgänglig i ett allmänt datanät, om inte något annat följer av offentlighetslagen när det gäller vissa delar av ställningstagandet. (11.2.2016/118)

Utfallskalkylen för statsbudgeten görs upp på basis av huvudboken för statens budgetbokföring och uppgifterna från kontrollen av fullmakter. Utfallskalkylen innehåller uppgifter om budgetinkomster och budgetutgifter specificerade enligt avdelning och huvudtitel samt avdelning eller huvudtitel, kapitel och moment samt en på samma sätt specificerad jämförelse mellan utfallet av inkomstpostkontona och anslagskontona och statsbudgeten. I utfallskalkylen ska det ingå uppgifter om de reservationsanslag som överförts från de föregående finansåren och om de reservationsanslag som överförts till det följande finansåret. I samband med utfallskalkylen lämnas uppgifter om fullmakterna och användningen av dem under finansåret, utgifterna för användningen under finansåret och behoven av anslag för användningen under senare finansår specificerade enligt huvudtitel samt huvudtitel och moment. (29.12.2009/1786)

Om ett belopp motsvarande det överskott som avses i 3 b § 1 mom. lagen om statsbudgeten har tagits som täckning för budgeten, upptas beloppet som en separat post i utfallskalkylen för statsbudgeten i samband med budgetinkomsterna. Om ett anslag har tagits in i budgeten för att täcka det underskott som avses i 2 mom. i nämnda paragraf upptas anslaget som en separat post i utfallskalkylen i samband med budgetutgifterna. I utfallskalkylen anges dessutom, efter jämförelsen mellan de enligt avdelning och huvudtitel samt avdelning eller huvudtitel, kapitel och moment specificerade inkomstpostkontona och anslagskontona samt budgeten, beloppet av det kumulativa överskott eller underskott vid finansårets utgång som avses i 1 mom. i nämnda paragraf och som föreligger vid utgången av föregående finansår och utgången av innevarande finansår.

Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt statens balansräkning och finansieringsanalys görs upp på basis av den huvudbok för statens affärsbokföring som grundar sig på bokföringsenheternas bokföringsuppgifter i enlighet med de scheman för intäkts- och kostnadskalkylen, balansräkningen och finansieringsanalysen som finansministeriet fastställt. I statens bokslut elimineras verkningarna av intäkter, kostnader, fordringar, skulder och finansiella transaktioner mellan bokföringsenheterna med iakttagande av ärendets vikt. De intäkter och kostnader, fordringar och skulder samt finansiella transaktioner som ska elimineras dras av från den rad i intäkts- och kostnadskalkylen, balansräkningen eller finansieringsanalysen till vilken posten hör. Statskontoret gör upp en elimineringskalkyl av vilken de gjorda elimineringarna framgår. (23.1.2025/31)

Vid upprättande av statsbokslut ska samma principer fortlöpande tillämpas. Dessa får ändras endast om det behövs för att ge en rättvisande bild. (23.1.2025/31)

Bilagorna till statsbokslutet skall innehålla

Statskontoret utarbetar förslaget till statsbokslut och till de sammanställda kalkyler över statsfinanserna som ska presenterats i samband med bokslutet, med bilagor, och ger det före utgången av mars året efter finansåret undertecknat till finansministeriet för uppgörande av regeringens årsberättelse. Statskontoret utarbetar dessutom för finansministeriet de redogörelser som ministeriet begär och som behövs vid beredningen av regeringens årsberättelse.

Statskontorets förslag till statsbokslut och till de sammanställda kalkyler över statsfinanserna som ska presenterats i samband med bokslutet ska innehålla Statskontorets lednings utlåtande om utvärdering och bekräftelse av ändamålsenligheten och tillräckligheten när det gäller den interna kontrollen enligt 69 § i anslutning till statens centralbokföring och sammanställandet av bokslutskalkylerna, de sammanställda kalkyler över statsfinanserna som ska presenterats i samband med statsbokslutet och bilagorna till dem samt förfarandena i samband med dessa.

Statskontoret gör för ministerierna upp sådana kalkyler och utarbetar sådana redogörelser som grundar sig på statsbokslutet och centralbokföringen och som behövs för uppgörandet av det förslag till redogörelse för resultatet inom ministeriets ansvarsområde som ska ingå i regeringens årsberättelse.

Statskontoret ska förvara förslaget till statsbokslut och till de sammanställda kalkyler över statsfinanserna som ska presenterats i samband med bokslutet, med bilagor, utlåtandet om utvärdering och bekräftelse, utredningar som Statskontoret bestämmer med stöd av 24 c § i lagen om statsbudgeten och som grundar sig på bokföringsenheternas eller fondernas bokföring och bokslut samt de kalkyler och annat material som säkrar riktigheten hos bokslutet och de sammanställda kalkylerna över statsfinanserna i enlighet med vad som bestäms eller föreskrivs särskilt.

Intäkts- och kostnadskalkylen för de sammanställda kalkylerna över statsfinanserna samt balansräkningen och finansieringsanalysen görs upp på basis av bokföringsuppgifter från bokföringsenheter, statliga fonder utanför budgeten och statliga affärsverk.

Vid uppgörande av sammanställda kalkyler över statsfinanserna ska samma principer fortlöpande tillämpas. Dessa får ändras endast om det behövs för att ge en rättvisande bild.

Vid uppgörande av sammanställda kalkyler över statsfinanserna ska de bokföringsskyldigas bokföringsuppgifter ändras så att de är tillräckligt enhetliga med de bokslutsprinciper enligt lagen om statsbudgeten och denna förordning som ska iakttas i statens bokföring. Avvikelse från detta får göras av särskilda skäl, om avvikelserna inte äventyrar en rättvisande bild.

I de sammanställda kalkylerna över statsfinanserna ska intäkterna och utgifterna i bokföringen samt den ekonomiska ställningen presenteras som om de bokföringsskyldiga som omfattas av kalkylerna utgjorde en enda bokföringsskyldig.

I de sammanställda kalkylerna över statsfinanserna elimineras verkningarna av intäkter, kostnader, intäktsföring av vinst, fordringar, skulder, ägande och finansiella transaktioner mellan de bokföringsskyldiga som omfattas av kalkylerna, med iakttagande av ärendets vikt. Intäkter, kostnader, intäktsföring, fordringar, skulder och finansiella transaktioner som ska elimineras dras av från den rad i intäkts- och kostnadskalkylen, balansräkningen eller finansieringsanalysen för de sammanställda kalkylerna över statsfinanserna till vilken posten hör. Statskontoret gör upp en elimineringskalkyl av vilken de gjorda elimineringarna framgår.

Noterna till de sammanställda kalkyler över statsfinanserna som ska presenteras i samband med statsbokslutet ska innehålla

1) de principer som iakttagits vid uppgörandet och de omständigheter som inverkar på jämförbarheten med föregående års sammanställda kalkyler över statsfinanserna,

2) finansiella intäkter och kostnader i de sammanställda kalkylerna över statsfinanserna,

3) finansieringsposterna i balansräkningen i de sammanställda kalkylerna över statsfinanserna,

4) åtagandena utanför balansräkningen i de sammanställda kalkylerna över statsfinanserna,

5) investeringar i de sammanställda kalkylerna över statsfinanserna,

6) förändringar i det egna kapitalet i de sammanställda kalkylerna över statsfinanserna,

7) aktier och andelar som hör till anläggnings- och finansieringstillgångarna och investeringar i form av övrigt eget kapital i de sammanställda kalkylerna över statsfinanserna, och

8) andra än i 1–7 punkten avsedda kompletterande uppgifter till de sammanställda kalkylerna över statsfinanserna som behövs för lämnande av riktiga och tillräckliga uppgifter.

68 § har upphävts genom F 23.1.2025/31 .

Ämbetsverkens och inrättningarnas ledning skall se till att vid ämbetsverket eller inrättningen vidtas sådana med tanke på omfattningen av dess ekonomi och verksamhet och innehållet i dessa samt därtill anslutna risker ändamålsenliga förfaranden ( intern kontroll ) som säkerställer

Förfarandena skall också omfatta förvaltningen av de medel som ämbetsverket eller inrättningen skall svara för eller förmedla samt sådana funktioner och uppgifter som ankommer på ämbetsverket eller inrättningen men som har givits i uppdrag åt något annat ämbetsverk eller någon annan inrättning, en sammanslutning eller enskilda eller som ämbetsverket eller inrättningen annars svarar för.

Servicecentralens ledning svarar för den interna kontroll som avses i 24 b § i lagen om statsbudgeten till den del som bokföringsenhetens uppgifter genom ett serviceavtal har överförts till servicecentralen. (30.12.2014/1435)

I fråga om ämbetsverk och inrättningar som är bokföringsenheter ska de förfaranden som avses i 1 mom. också omfatta de uppgifter som ankommer på dem som bokföringsenheter. (29.12.2009/1786)

Vid förfarandena inom den interna kontrollen skall de verkningar som Europeiska gemenskapsrätten har med tanke på ämbetsverkets eller inrättningens verksamhet beaktas. Dessutom skall de allmänna standarder och rekommendationer som gäller intern kontroll beaktas.

Varje bokföringsenhet ska ha en ekonomistadga. Om bokföringsenheten omfattar flera ämbetsverk och inrättningar, ska ekonomistadgan godkännas av det ämbetsverk eller den inrättning som enligt det beslut genom vilket bokföringsenheten utsetts ska godkänna ekonomistadgan. Ämbetsverket eller inrättningen ska dock först höra de övriga ämbetsverk och inrättningar som hör till samma bokföringsenhet.

I ekonomistadgan ska det ingå närmare bestämmelser om

I ekonomistadgan kan det dessutom meddelas andra bestämmelser om verksamheten vid de ämbetsverk och inrättningar som hör till bokföringsenheten. I ekonomistadgan kan det föreskrivas att bestämmelser om en del av de frågor som gäller förvaltningens interna verksamhet och som enligt denna förordning hör till ekonomistadgan i stället ska meddelas i något annat reglemente i enlighet med vad ämbetsverket eller inrättningen beslutar.

Ekonomistadgan ska upprättas så att den tillsammans med de författningar som utfärdats om förvaltningen av ämbetsverken och inrättningarna och de arbetsordningar som utfärdats med stöd av författningarna skapar lämpliga och tillräckliga grunder för de förfaranden inom den interna kontrollen som avses i 69 och 69 a §.

Ekonomistadgan och de andra reglementen som avses i 2 mom. samt ändringar i dem ska sändas till respektive ministerium, statens revisionsverk och Statskontoret för kännedom. (23.1.2025/31)

Ämbetsverken och inrättningarna skall på begäran av ett annat ämbetsverk eller en annan inrättning utföra finansiella övervakningsuppgifter eller administrativa kontroller inom sin behörighet samt göra upp behövliga handlingar därom, om

Ämbetsverkens och inrättningarnas ledning skall ordna intern granskning om det finns motiverat behov därtill med anledning av den interna kontrollen enligt 69 och 69 a §. Den interna granskningen har till uppgift att för ledningen utreda om den interna kontrollen är ändamålsenlig och tillräcklig samt att utföra de granskningsuppgifter som ledningen bestämmer.

Vid ordnandet av den interna granskningen skall de allmänna standarder och rekommendationer som gäller den beaktas.

Föreskrifter om förfarandena i samband med den interna granskningen och dess ställning i ämbetsverkets eller inrättningens organisation skall meddelas i ett reglemente för intern granskning som ämbetsverket eller inrättningen fastställer. Reglementet för intern granskning skall delges respektive ministerium och statens revisionsverk.

I anslutning till finansministeriet finns en delegation för intern kontroll och riskhantering.

Delegationen ska

(11.2.2016/118)

Statsrådet tillsätter delegationen och förordnar dess ordförande och vice ordförande samt medlemmar och personliga suppleanter för medlemmarna för tre år i sänder. Delegationens ordförande och vice ordförande ska vara tjänstemän vid finansministeriets finanscontrollerfunktion. I delegationen ska ingå en representant för varje ministerium och enligt behov representanter för centrala samarbetsparter inom delegationens verksamhetsområde samt sakkunniga inom finansförvaltning, offentlig ekonomi och ledning och inom finansiell tillsyn och granskning. (15.12.2011/1277)

Vid delegationen kan finnas sektioner för beredning av de ärenden som skall behandlas i delegationen. Finansministeriet kallar medlemmarna i sektionerna. En uppgift som ankommer på delegationen kan av delegationen överföras på en sektion.

Vid statskontoret kan det för främjande av god bokföringssed finnas en statlig bokföringsnämnd, nedan bokföringsnämnden, som på ansökan av en statlig myndighet, en bokföringsenhet, en fond utanför budgeten eller ett statligt affärsverk kan ge utlåtanden och rekommendationer om tillämpningen av de bestämmelser, föreskrifter och anvisningar som gäller deras bokföring och bokslut samt ta initiativ eller utfärda rekommendationer om statens bokföring och upprättandet av bokslut samt utvecklandet av dessa. Bokföringsnämnden kan vid behov också ge utlåtanden om allmänt viktiga projekt som gäller utvecklande av bokföringen. (29.12.2009/1786)

Bokföringsnämnden består av en ordförande samt minst sex och högst åtta medlemmar, av vilka alla utom ordföranden har en personlig suppleant. Finansministeriet förordnar ordföranden, medlemmarna och suppleanterna för tre år i sänder. Nämnden utser en vice ordförande inom sig. Nämnden kan inom sig tillsätta sektioner för beredningen av ärenden. Nämnden och dess sektioner har rätt att höra sakkunniga. De sekreteraruppgifter och kontorstjänster som bokföringsnämnden behöver skall skötas som tjänsteuppdrag av statskontorets personal. (17.2.2005/99)

Arvoden och resekostnadsersättningar till bokföringsnämndens medlemmar, suppleanter och sakkunniga fastställs av finansministeriet. Nämnden ska årligen före utgången av mars för statskontoret göra upp en berättelse över sin verksamhet under föregående kalenderår. Berättelsen ska tillställas finansministeriet för kännedom. (29.12.2009/1786)

Värdet av de maskiner, anordningar, inventarier, förnödenheter och andra föremål samt immateriella rättigheter som kan överlåtas separat vilka är i ämbetsverkets eller inrättningens besittning och ägs av staten ( statens lösa egendom ) är avsevärt, om gängse värde av den egendom som skall överlåtas eller, om detta inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt, det bokföringsmässiga värdet överstiger 1 000 000 euro. (12.12.2001/1252)

En överlåtelse av statens lösa egendom skall anses vara betydande, om någon viktig principiell fråga till följd av ekonomiska, kulturella eller andra därmed jämförbara orsaker ansluter sig till den lösa egendom som skall överlåtas eller till överlåtelsen.

Vad som ovan nämns om överlåtelse gäller inte överlåtelse av besittningsrätten till lös egendom mellan olika ämbetsverk och inrättningar.

En överlåtelse av statens lösa egendom skall ske på det sätt som är fördelaktigast för staten.

Lös egendom får i följande fall överlåtas för ett pris som understiger gängse värde, förutsatt att överlåtelsen anses vara ekonomiskt motiverad och ändamålsenlig med tanke på statens intressen:

I de fall som avses i 2 mom. 1–3 punkten får statens lösa egendom överlåtas även utan vederlag, förutsatt att överlåtelsen anses vara uppenbart motiverad och ändamålsenlig med tanke på statens intressen.

Lös egendom som tagits ur bruk får överlåtas utan vederlag, förutsatt att överlåtelsen anses vara motiverad och ändamålsenlig med tanke på statens intressen,

En överlåtelse av staten tillhöriga värdepapper skall anses vara av ringa betydelse, om

Statliga ämbetsverk och inrättningar samt statliga fonder utanför budgeten får ta emot donations- och testamentsmedel ( donationsmedel ), om medlen kan användas för ändamål som är i överensstämmelse med uppgifterna för det ämbetsverk, den inrättning eller den fond som är mottagare och om villkoren i anslutning till donationsmedlen är godtagbara och det även i övrigt kan anses korrekt att ta emot medlen.

Donationsmedel ska betalas tillbaka, om de inte kan användas för det anvisade ändamålet. Om det inte är möjligt att betala tillbaka donationsmedlen, ska de användas för ett ändamål som närmast motsvarar det ursprungliga syftet med donationen.

Stadgandena i 3-9 kap. tillämpas inte på affärsverk, om inte något annat stadgas särskilt. Om dem gäller i stället vad som stadgas i lagen om statens affärsverk.

74 § har upphävts genom F 23.1.2025/31 .

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 13 maj 1988 om statsbudgeten (424/88) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

På verkställigheten av statsbudgeten samt bokföringen och bokslutet för finansåret 1992 samt på strukturen i fråga om budgeten för finansåret 1993 tillämpas de vid tidpunkten för denna förordnings ikraftträdande gällande stadgandena i den förordning som avses i 75 § 2 mom. och som upphävs.

Till dess med stöd av denna förordning annat föreskrivs tillämpas fortfarande de detaljerade bestämmelser som utfärdats med stöd den förordning som nämns i 75 § 2 mom. och som upphävs, förutsatt att de inte strider mot denna förordning.

De tillstånd vilka har meddelats med stöd av den i 75 § 2 mom. nämnda förordning som upphävs och vilka gäller när denna förordning träder i kraft förblir i kraft till den del de inte strider mot denna förordning.

Räkenskapsverket skall fastställa det i 26 § i denna förordning förutsedda ekonomistadga senast den 1 juni 1993. Till dess tillämpas det redovisningsreglementet och de övriga reglementen som utfärdats med stöd av den i 75 § 2 mom. nämnda förordning som upphävs, dock endast till den del reglementena inte strider mot denna förordning.