348/2017

Denna lag tillämpas på värdeandelssystemet och på bedrivande av clearingverksamhet i Finland.

Utöver bestämmelserna om värdeandelssystemet och clearingverksamhet i denna lag finns bestämmelser om värdepapperscentraler och clearingverksamhet i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012, nedan EU:s förordning om värdepapperscentraler.

Utöver bestämmelserna om centrala motparter i denna lag finns bestämmelser om centrala motparter i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, nedan EMIR-förordningen , samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23 om en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter och om ändring av förordningarna (EU) nr 1095/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 806/2014 och (EU) 2015/2365 samt direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132, nedan förordningen om återhämtning och resolution av centrala motparter . (16.2.2023/191)

På en värdepapperscentral och central motpart som har sitt säte i Finland tillämpas aktiebolagslagen (624/2006) , om inte något annat följer av denna lag, EU:s förordning om värdepapperscentraler, EMIR-förordningen, förordningen om återhämtning och resolution av centrala motparter eller av annan lagstiftning som gäller värdepapperscentraler och clearingverksamhet. (16.2.2023/191)

Efterlevnaden av denna lag och av bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den övervakas av Finansinspektionen. Bestämmelser om Finansinspektionen finns i lagen om Finansinspektionen (878/2008) .

I denna lag avses med

Finansministeriet, Finlands Bank och Finansinspektionen ska utbyta information i syfte att sköta sina myndighetsuppgifter enligt denna lag och EU:s förordning om värdepapperscentraler.

Verksamhet som värdepapperscentral eller drift av avvecklingssystem kräver verksamhetstillstånd.

Finansministeriet är den tillståndsmyndighet som avses i artikel 11.1 i EU:s förordning om värdepapperscentraler.

Bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av verksamhetstillstånd för en värdepapperscentral och om förfarandet för beviljande av verksamhetstillstånd finns i artiklarna 16–21 i EU:s förordning om värdepapperscentraler.

En värdepapperscentral får bedriva clearingverksamhet och dessutom under de förutsättningar som anges i verksamhetstillståndet vara verksam som clearingmedlem.

Värdepapperscentralen ska ha sitt säte i Finland.

Bestämmelser om anförande av besvär på den grunden att finansministeriet inte inom föreskriven tid har meddelat beslut om verksamhetstillstånd finns i 8 kap. 8 § 2 mom.

Innan ett ärende som gäller verksamhetstillstånd avgörs ska finansministeriet begära yttranden om ansökan av Finlands Bank och Finansinspektionen.

Finansministeriet har efter att ha hört sökanden rätt att förena verksamhetstillståndet med sådana begränsningar och villkor för värdepapperscentralens affärsverksamhet som gäller anknutna tjänster enligt avsnitt B i bilagan till EU:s förordning om värdepapperscentraler eller som är nödvändiga för tillsynen eller för stabiliteten på finansmarknaden.

En värdepapperscentral får, om inte något annat följer av tillståndsvillkoren, inleda sin verksamhet omedelbart när verksamhetstillstånd har beviljats och värdepapperscentralens regler har fastställts. Om verksamhetstillstånd har beviljats ett bolag under bildning, får verksamheten inledas efter det att bolaget har registrerats.

Bestämmelser om en värdepapperscentrals rätt att tillhandahålla förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning finns i artikel 60.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937 samt i kommissionens förordningar och beslut som utfärdats med stöd av den förordningen. (28.6.2024/408)

Verksamhetstillstånd för bedrivande av verksamhet som värdepapperscentral ska beviljas också ett sådant europabolag som avses i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 om stadga för europabolag, nedan europabolagsförordningen , om bolaget har beviljats motsvarande tillstånd i en annan EES-stat och har för avsikt att flytta sitt säte till Finland i enlighet med artikel 8 i den förordningen. Finansministeriet ska begära yttrande om tillståndsansökan av den myndighet som övervakar värdepappersmarknaden i staten i fråga. En flyttning av sätet får inte registreras förrän verksamhetstillstånd har beviljats. Detsamma gäller när ett europabolag bildas genom fusion så att det övertagande bolaget med säte i en annan stat registreras som europabolag i Finland.

Finansinspektionen är den tillståndsmyndighet som avses i artikel 9.1–9.3 och artikel     10.1–10.3 i DLT-förordningen. Finansinspektionen ska emellertid innan den avgör ett tillståndsärende be finansministeriet och Finlands Bank yttra sig om ansökan.

På verksamhet som avses i 1 mom. tillämpas denna lag, med undantag för vad som föreskrivs i 2 kap. 9 § 2–5 mom. samt 2 kap. 14 § och 2 kap. 23–26 §, 3 kap. 1–9 samt 3 kap. 11 och 12 § samt 4 kap. 5–16 §.

Finansinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om i 2 kap. 12 § avsedda tillräckliga arrangemang som gäller förvaring av uppgifter i eller utanför Finland.

En värdepapperscentral förvaltar det värdeandelssystem som avses i denna lag.

Om en värdepapperscentral bedriver sådan verksamhet som avses i avsnitt C i bilagan till EU:s förordning om värdepapperscentraler, ska den ha koncession för kreditinstitut enligt kreditinstitutslagen (610/2014) .

Finansinspektionen beviljar värdepapperscentraler tillstånd enligt artikel 48 i EU:s förordning om värdepapperscentraler att upprätta länkar till utländska värdepapperscentraler.

Dessutom beviljar Finansinspektionen värdepapperscentraler tillstånd att utkontraktera de huvudtjänster som avses i avsnitt A i bilagan till EU:s förordning om värdepapperscentraler.

Bestämmelser om värdepapperscentralers ekonomiska verksamhetsförutsättningar finns i artikel 47 i EU:s förordning om värdepapperscentraler och bestämmelser om aktieförvärv i artikel 27.7 i den förordningen.

Vad som i de bestämmelser som det hänvisas till i 1 mom. föreskrivs om aktieförvärv i en värdepapperscentral tillämpas också på företag som i enlighet med 2 kap. 4 § i värdepappersmarknadslagen har bestämmande inflytande i värdepapperscentralen ( en värdepapperscentrals holdingföretag ).

Om en värdepapperscentral har för avsikt att flytta sitt säte till en annan EES-stat i enlighet med artikel 8 i europabolagsförordningen eller 17 a kap. 1 § i aktiebolagslagen, ska värdepapperscentralen sända Finansinspektionen en kopia av det förslag om flyttning som avses i artikel 8.2 och den redogörelse som avses i artikel 8.3. i europabolagsförordningen eller en flyttningsplan enligt 17 a kap. 4 § i aktiebolagslagen och en styrelsens redogörelse enligt 6 § i den nämnda lagen utan dröjsmål efter att värdepapperscentralen har anmält planen för registrering. Av en revisor enligt 17 a kap. 9 § 1 mom. i aktiebolagslagen förutsätts sådan behörighet som anges i 20 § i detta kapitel eller av en annan oberoende sakkunnig motsvarande godkänd behörighet i destinationsstaten.

Registermyndigheten får inte utfärda ett intyg enligt 9 § 5 mom. i lagen om europabolag (742/2004) eller 17 a kap 21 § 4 mom. i aktiebolagslagen, om Finansinspektionen innan ett tillstånd enligt 9 § 2 mom. i lagen om europabolag eller 17 a kap. 21 § 2 mom. i aktiebolagslagen beviljats har meddelat registermyndigheten att värdepapperscentralen inte har iakttagit bestämmelserna om flyttning av sätet eller om avslutande av verksamheten i Finland. Tillstånd får beviljas innan en månad har förflutit från den dag som avses i 16 kap. 6 § 2 mom. eller 17 a kap. 11 § 2 mom. i aktiebolagslagen endast om Finansinspektionen har meddelat att den inte motsätter sig flyttning av sätet.

Om en värdepapperscentral deltar i en gränsöverskridande fusion eller delning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, får registermyndigheten inte utfärda ett intyg över fusionen enligt 4 § 3 mom. i lagen om europabolag eller 16 kap. 26 § 4 mom. i aktiebolagslagen eller intyg över delning enligt 17 kap. 25 § 4 mom. i aktiebolagslagen, om Finansinspektionen innan tillstånd beviljats har meddelat registermyndigheten att värdepapperscentralen inte har iakttagit bestämmelserna om fusion eller delning eller om avslutande av verksamheten i Finland. Tillstånd får beviljas innan en månad har förflutit från den dag som avses i 16 kap. 6 § 2 mom. eller 17 kap. 6 § 2 mom. i aktiebolagslagen endast om Finansinspektionen har meddelat att den inte motsätter sig fusionen, delningen eller flyttningen av hemorten i samband med att ett europabolag bildas. Av en revisor enligt 16 kap. 4 § 1 mom. eller 17 kap. 4 § 1 mom. i aktiebolagslagen förutsätts behörighet enligt 20 § i detta kapitel.

Bestämmelser om organisering av en värdepapperscentrals verksamhet finns i artikel 26 i EU:s förordning om värdepapperscentraler.

Utöver det som bestäms om identifiering av intressekonflikter i artikel 26 i den förordningen ska en värdepapperscentral framför allt beakta sådana konfliktsituationer som kan påverka en tillförlitlig skötsel av värdepapperscentralens tillsynsuppgift enligt 13 § i detta kapitel.

När en värdepapperscentral fullgör uppgifter enligt denna lag ska förvaltningslagen (434/2003) , lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) , språklagen (423/2003) och samiska språklagen (1086/2003) inte tillämpas på dess verksamhet. På den som hör till centralens förvaltningsorgan eller är anställd av centralen tillämpas då inte heller bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar.

De åtaganden som i clearingverksamheten uppstår för en värdepapperscentral ska fortlöpande täckas genom säkerheter som krävs av clearingmedlemmarna.

En värdepapperscentral ska ha en clearingfond, om clearingverksamheten på det sätt som avses i lagen om vissa villkor vid värdepappers- och valutahandel samt avvecklingssystem (1084/1999) sköter nettning av betalnings- och leveransförpliktelser i fråga om värdepapper. Clearingfonden får användas för att täcka förluster i clearingverksamheten och för att uppfylla de förpliktelser som värdepapperscentralen eller en clearingmedlem har till följd av clearingverksamheten, om dessa inte uppfylls av värdepapperscentralen eller clearingmedlemmen själv. De clearingmedlemmar som deltar i nettningen ska göra inbetalningar till clearingfonden. På fondens förvaltning, stadgar och medelsförvaltning och på återbetalning av dess avkastning och medel tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om en värdepapperscentrals registreringsfond, om den fondens stadgar och medelsförvaltning och om återbetalning av dess avkastning och medel. Fonden får i värdepapperscentralens balansräkning särredovisas i det egna kapitalet. Till clearingfonden ska medel överföras på det sätt som anges i fondens stadgar och värdepapperscentralens regler eller, om fonden särredovisas i värdepapperscentralens balansräkning, i bolagsordningen. Värdepapperscentralens bolagsstämma kan besluta att ett visst belopp av det fria egna kapital som balansräkningen utvisar ska överföras till clearingfonden. I värdepapperscentralens regler kan det dessutom bestämmas att clearingmedlemmarna ska avsätta medel till fonden. Clearingfondens medel får återbetalas till clearingmedlemmarna eller användas för vinstutdelning endast med Finansinspektionens tillstånd eller när värdepapperscentralen upplöses.

En värdepapperscentral kan för att trygga sin verksamhet träffa avtal med clearingmedlemmarna om delning av eventuella förluster i clearingverksamheten. En clearingmedlems ansvar kan i ett sådant avtal inskränkas till endast en del av clearingverksamheten. En övre gräns kan sättas för en clearingmedlems ansvar.

För ett avtal om delning av förluster krävs finansministeriets fastställelse. Innan avtalet fastställs ska finansministeriet begära yttranden av Finlands Bank och Finansinspektionen. En clearingmedlem kan helt eller delvis ersätta ett avtal om delning av förluster genom en försäkring eller garanti som tryggar clearingverksamheten.

Värdepapperscentralens kapitalbas, ett eventuellt förlustdelningsavtal, centralens clearingfond och de för värdepapperscentralen ställda säkerheterna, tecknade försäkringarna, givna garantierna och andra förhandsåtgärder för att trygga clearingverksamheten ska sammantagna vara tillräckliga för att trygga en tillförlitlig clearingverksamhet.

Utöver de anslutningar mellan en värdepapperscentral och andra marknadsinfrastrukturer som anges i artiklarna 48, 50, 51 och 53 i EU:s förordning om värdepapperscentraler ska värdepapperscentralen bedriva samarbete med deponeringsinstitut för värdepapper och förvaringsinstitut.

Värdepapperscentralen ska föra de konton och förteckningar som behövs för det internationella samarbetet i värdeandelsregistret. Bestämmelser om samarbetet ska finnas i värdepapperscentralens regler.

En betydande bindning mellan en värdepapperscentral och någon annan juridisk person eller en fysisk person får inte hindra en effektiv tillsyn över värdepapperscentralen. En effektiv tillsyn får inte heller hindras av sådana bestämmelser och administrativa föreskrifter som i ett tredjeland ska tillämpas på fysiska eller juridiska personer med sådana bindningar.

Förändringar som efter det att ett verksamhetstillstånd beviljats sker i de uppgifter om bindningar som uppgetts i tillståndsansökan ska omedelbart anmälas till Finansinspektionen.

Med betydande bindningar avses i denna paragraf det som föreskrivs i 5 kap. 12 § i kreditinstitutslagen.

Värdepapperscentralen ska säkerställa att uppgifterna i värdeandelssystemet kan förvaras så störningsfritt som möjligt också under undantagsförhållanden. Detta ska ske genom tillräckligt omfattande informationssystem i Finland eller genom andra arrangemang som är tillräckliga för att verksamheten inte ska avbrytas, genom deltagande i beredskapsplanering på finansmarknaden och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden och genom andra motsvarande åtgärder.

Om kraven i 1 mom. förutsätter åtgärder som klart avviker från verksamhet som kan anses vara sedvanlig för en värdepapperscentral och om åtgärderna medför väsentliga merkostnader, kan kostnaderna ersättas ur den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992) .

En värdepapperscentral ska ordna tillräcklig och tillförlitlig tillsyn för att säkerställa att denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den samt värdepapperscentralens regler iakttas inom värdeandelssystemet och clearingverksamheten.

En värdepapperscentral ska informera Finansinspektionen om förfaranden som uppenbart strider mot bestämmelser eller föreskrifter som avses i 1 mom. eller mot värdepapperscentralens regler, om inte förfarandet omedelbart rättas till eller situationen reder upp sig på något annat sätt. Finansinspektionen ska dock alltid informeras om förfaranden som har inneburit väsentliga eller upprepade överträdelser av bestämmelserna, föreskrifterna eller reglerna.

Kontoförvaltare och andra som anlitar värdepapperscentralens tjänster ska på begäran ge värdepapperscentralen de specificerade uppgifter som värdepapperscentralen behöver för att uppfylla tillsynsplikten enligt denna paragraf.

Bestämmelser om en värdepapperscentrals regler finns i artiklarna 26.4 och 43 i EU:s förordning om värdepapperscentraler.

Förutom det som anges i de bestämmelser som nämns i 1 mom. ska i reglerna finnas bestämmelser åtminstone om

Finansministeriet fastställer på ansökan en värdepapperscentrals regler. Reglerna ska fastställas, om de är förenliga med denna lag och om det utifrån inkommen utredning kan anses vara sannolikt att de tryggar en tillförlitlig organisering av värdepapperscentralens verksamhet och av clearingverksamheten samt förvaltningen av värdeandelssystemet.

En ansökan om fastställelse av regler ska avgöras inom tre månader från det att den mottagits eller, om den är bristfällig, från det att sökanden har lämnat in de handlingar och utredningar som behövs för att avgöra saken. Beslut ska dock alltid fattas inom sex månader från det att ansökan mottagits. Innan reglerna fastställs ska finansministeriet begära yttranden av Finlands Bank och Finansinspektionen. Om Finlands Bank ger ett negativt yttrande om frågor som hör till dess lagstadgade uppgifter, får reglerna inte fastställas till denna del.

För att stärka förtroendet för värdeandelssystemet och clearingverksamheten eller av andra synnerligen vägande skäl kan finansministeriet besluta att de regler som det fastställt ska ändras eller kompletteras. Innan finansministeriet meddelar ett sådant beslut ska det begära yttranden av Finlands Bank och Finansinspektionen.

Om ett viktigt allmänt intresse kräver att det ordnas clearingverksamhet och om clearingverksamhetens regler eller en ändring av dem inte har fastställts på grund av att ansökan har avslagits eller av någon annan orsak, kan finansministeriet bestämma hur clearingverksamheten ska ordnas.

Kontoförvaltare och clearingmedlemmar ska förbinda sig att följa värdepapperscentralens regler. Den som emitterar en värdeandel ska förbinda sig att följa värdepapperscentralens regler innan värdeandelen på ansökan av emittenten kan anslutas till värdeandelssystemet.

Om en värdepapperscentral tillhandahåller investeringstjänster på det sätt som avses i artikel 73 i EU:s värdepapperscentralsförordning ska på privata transaktioner som utförs av värdepapperscentralens ledning och anställda tillämpas vad som i 7 kap. 2 § 2 mom. i lagen om investeringstjänster föreskrivs om privata transaktioner som utförs av värdepappersföretags verkställande ledning, anställda och anknutna ombud.

En insider enligt 2 mom. vid en värdepapperscentral ska med iakttagande av 18 § till det insiderregister som avses i 19 § lämna en insideranmälan om uppgifter som gäller

Med insider vid en värdepapperscentral avses

En insider vid en värdepapperscentral ska göra insideranmälan inom fjorton dagar från det att han eller hon utnämnts till ett uppdrag enligt 17 § 2 mom.

I insideranmälan ska nämnas

En insider ska medan uppdraget pågår inom sju dagar underrätta värdepapperscentralen om

De uppgifter som avses i 2 mom. 2 och 3 punkten behöver inte uppges till den del de gäller bostadsaktiebolag, ömsesidiga fastighetsaktiebolag som avses i 28 kap. 2 § i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) , ideella föreningar, ekonomiska föreningar eller sådana organisationer som drivs utan vinstsyfte. Om en organisation bedriver regelbunden handel med finansiella instrument, ska emellertid uppgifter om organisationen lämnas.

I anmälan ska ingå de uppgifter som behövs för att identifiera personen, organisationen eller stiftelsen i fråga samt uppgifter om aktierna och övriga finansiella instrument.

Om aktier eller finansiella instrument som avses i 2 mom. 3 punkten har anslutits till värdeandelssystemet kan värdepapperscentralen organisera ett förfarande som gör det möjligt att hämta uppgifterna ur värdeandelssystemet. I så fall behövs ingen separat anmälan.

Värdepapperscentralen ska föra ett register över insideranmälningar som avses i 18 § ( värdepapperscentralens insiderregister ), av vilket det för varje insider ska framgå de aktier och finansiella instrument som ägs av insidern, en omyndig som avses i 18 § 2 mom. 1 punkten och av en organisation eller stiftelse som avses i 18 § 2 mom. 2 punkten och som är av det slag som nämns i momentet samt specificerade förvärv och avyttringar.

Om anmälningar görs i enlighet med 18 § 6 mom. kan värdepapperscentralens insiderregister till denna del bildas av uppgifter från värdeandelssystemet.

Förvaltningen av värdepapperscentralens insiderregister ska organiseras på ett tillförlitligt sätt. De uppgifter som registrerats i registret ska bevaras i fem år efter registreringen. Var och en har rätt att mot ersättning av kostnaderna få utdrag och kopior ur registret. Fysiska personers personbeteckning och adress och andra fysiska personers än insiderns namn är dock inte offentliga.

4 mom. har upphävts genom L 28.12.2017/1079 . (28.12.2017/1079)

Bestämmelser om revision av värdepapperscentraler finns i artikel 26.6 i EU:s förordning om värdepapperscentraler.

Utöver det som föreskrivs i artikel 26 ska minst en av värdepapperscentralens revisorer vara en CGR-revisor enligt 1 kap. 2 § 3 punkten i revisionslagen (1141/2015) eller en revisionssammanslutning enligt 5 punkten i den paragrafen.

Finansinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om identifiering och förebyggande av intressekonflikter för att värdepapperscentralen ska kunna sköta sin tillsynsuppgift enligt 13 §.

Finansinspektionen får dessutom utfärda närmare föreskrifter om innehållet i insideranmälningar enligt 18 § och hur de ska göras, om innehållet i värdepapperscentralens insiderregister enligt 19 § och hur uppgifterna ska registrera samt om hur sådana rapporter som avses i 22 § 1 mom. ska göras och hur de ska behandlas hos värdepapperscentralen. (28.12.2017/1079)

En värdepapperscentral ska ha rutiner för att dess anställda internt genom en oberoende kanal ska kunna rapportera misstankar om överträdelse av bestämmelser och föreskrifter om finansmarknaden. I rapporteringsförfarandet ska ingå lämpliga och tillräckliga åtgärder för att ordna en korrekt behandling av rapporterna, skydda rapportören och säkerställa skyddet av personuppgifterna för rapportören och den som är föremål för rapporten. När det gäller skydd för rapporterande personer tillämpas även lagen om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av EU-rätten och den nationella lagstiftningen (1171/2022) . Rapporteringsförfarandet ska dessutom innehålla anvisningar som tryggar skyddet för rapportörens identitet, om det inte för utredande av en överträdelse eller annars i fråga om myndigheternas rätt till information föreskrivs något annat i lag. (20.12.2022/1181)

Värdepapperscentralen ska bevara de behövliga uppgifterna enligt 1 mom. Uppgifterna ska avföras fem år efter rapporteringen, om de inte fortfarande behövs för en brottsutredning, en anhängig rättegång eller en myndighetsundersökning eller för att trygga de rättigheter som rapportören eller den som är föremål för rapporten har. Behovet av fortsatt bevarande ska granskas senast tre år efter den föregående undersökningen av behovet. En anteckning ska göras om granskningen. Uppgifterna ska avföras omedelbart efter det att grunden för att behandla dem har upphört.

Utöver vad som föreskrivs i dataskyddslagen (1050/2018) har en sådan registrerad person som en rapport enligt 1 mom. avser inte rätt till insyn i den information som avses i 1 och 2 mom., om utlämnande av uppgifterna skulle kunna hindra utredningen av misstänkta överträdelser.

Finansministeriet är den myndighet enligt artikel 22.1 i EMIR-förordningen som beviljar verksamhetstillstånd för finländska centrala motparter. Bestämmelser om Finansinspektionens ställning som behörig myndighet som övervakar centrala motparters verksamhet finns i 50 d § i lagen om Finansinspektionen. Bestämmelser om villkor och förfaranden för beviljande av verksamhetstillstånd för centrala motparter finns i artiklarna 14–21 i EMIR-förordningen.

Bestämmelser om centrala motparters verksamhet finns i EMIR-förordningen.

Bestämmelser om återhämtning och resolution av centrala motparter finns i förordningen om återhämtning och resolution av centrala motparter. På centrala motparter tillämpas också 12 kap. 7 §, 17 kap. 4 § 2 mom. och 19 kap. 1 § i lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (1194/2014) , nedan resolutionslagen .

Finansministeriet är behörigt ministerium enligt artikel 3.8 i förordningen om återhämtning och resolution av centrala motparter. Bestämmelser om myndigheten för finansiell stabilitet som den centrala motpartens resolutionsmyndighet finns i lagen om myndigheten för finansiell stabilitet (1195/2014) .

Bestämmelser om myndigheternas uppgifter, verksamhet, samarbete och informationsutbyte finns i förordningen om återhämtning och resolution av centrala motparter.

Avtal enligt artikel 48 i EMIR-förordningen om överföring av tillgångar och kontrakt som tillhör kunder hos en central motparts clearingmedlem till en annan clearingmedlem kan verkställas trots konkurs, företagssanering och andra med dessa jämförbara förfaranden som gäller den förstnämnda clearingmedlemmen.

Vad som i 15 § föreskrivs om fastställelse av en värdepapperscentrals regler, i 16 § om privata transaktioner, i 17–19 § om insideranmälan och insiderregister, i 20 § 2 mom. om revision och i 21 § om Finansinspektionens behörighet att utfärda föreskrifter tillämpas på en finländsk central motpart.

Bestämmelser om beviljande och återkallelse av rätt av vara verksam som clearingmedlem finns i artikel 33 i EU:s förordning om värdepapperscentraler.

En värdepapperscentral ska bevilja finska staten, Finlands Bank och börser rätt att vara verksam som clearingmedlem. Denna rätt ska även beviljas sådana tillhandahållare av investeringstjänster

Rätt att vara verksam som clearingmedlem ska dessutom beviljas

På de villkor som finansministeriet bestämmer får en värdepapperscentral bevilja också andra finländska och utländska företag som uppfyller villkoren i 2 mom. 2–4 punkten i denna paragraf och som har tillräckliga förutsättningar när det gäller kapitaltäckning och riskhantering rätt att vara verksam som clearingmedlem. I de villkor som finansministeriet bestämmer ska det krävas att det sökande företaget lämnar värdepapperscentralen utredningar som i tillämpliga delar motsvarar de utredningar som enligt 3 kap. 1 § i lagen om investeringstjänster ska fogas till ett värdepappersföretags ansökan om verksamhetstillstånd. (28.12.2017/1079)

Innan finansministeriet fattar beslut om att bestämma villkoren enligt 4 mom. ska det begära yttrande av Finlands Bank och Finansinspektionen.

En sådan central motpart som i samband med värdepapperstransaktioner avräknar förpliktelser som regelbundet avvecklas i det avvecklingssystem som värdepapperscentralen driver och vars verksamhet väsentligt kan komma att påverka finansmarknadens stabilitet, ska hos värdepapperscentralen ansöka om rätt att vara verksam som clearingmedlem.

En värdepapperscentral ska se till att clearingmedlemmarna inte löper risk att i värdepapperscentralens verksamhet förlora en prestation utan att få någon motprestation. En värdepapperscentral får inte uppfylla förpliktelser till följd av värdepapperstransaktioner eller överlåtelser gentemot en clearingmedlem utan att förvissa sig om att denna har uppfyllt sina egna förpliktelser i samband med värdepapperstransaktioner eller överlåtelser.

En värdepapperscentral får för clearingverksamheten i eget namn öppna clearingkonto i Finlands Bank, en utländsk centralbank, en inlåningsbank, ett utländskt kreditinstitut eller dess filial för in- och utbetalningar av prestationer till och från clearingmedlemmar och deras kunder. De medel som finns på ett sådant konto tillhör inte värdepapperscentralen, och denna ska i sin bokföring hålla medlen åtskilda från sina egna medel. Värdepapperscentralen ska i realtid registrera vem kontomedlen tillhör.

Clearingmedlemmar ska genom överföring av besittningsrätten till värdepapper, genom förvaring av kundmedel i enlighet med 9 kap. 1 § i lagen om investeringstjänster, genom registrering som avses i 9 eller 16 § i lagen om värdeandelskonton eller annars tillräckligt omsorgsfullt förvissa sig om att betalnings- eller leveransförpliktelser efter värdepapperstransaktioner eller andra överlåtelser kan uppfyllas i enlighet med värdepapperscentralens regler.

Bestämmelser om skadeståndsskyldighet finns i 8 kap. 4 §.

Som säkerhet för sådana förpliktelser i anslutning till värdepapperstransaktioner som fastställts i enlighet med värdepapperscentralens regler och som en clearingmedlem har lämnat till clearing har värdepapperscentralen panträtt i värdeandelar som efter transaktionen har registrerats på ett i 16 § i lagen om värdeandelskonton avsett kommissionskonto som förs för en värdepapperscentral, clearingmedlem eller tillhandahållare av investeringstjänster. Värdepapperscentralen får panträtt, om den har betalat för värdeandelarna eller övertagit ansvaret för betalningen.

En clearingmedlem har som säkerhet för förpliktelser i anslutning till uppdrag som avser värdeandelarna panträtt i egna värdeandelar eller i kunders värdeandelar som har registrerats på ett kommissionskonto som förs för en tillhandahållare av investeringstjänster som clearingmedlemmen företräder, förutsatt att clearingmedlemmen har betalat för värdeandelarna.

Om det i samma värdeandelar samtidigt finns panträtt enligt både 1 och 2 mom., får den som innehar en rättighet som avses i 1 mom. sin fordran betald före den som innehar en rättighet som avses i 2 mom.

Om en i 1 eller 2 mom. i denna paragraf nämnd förpliktelse som gäller pantsatt egendom åsidosätts, får panthavaren omvandla egendomen till pengar för att clearingen ska kunna genomföras. Om den pantsatta egendomen består av värdepapper eller finansiella instrument som är föremål för handel på en handelsplats som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 13 punkten i lagen om handel med finansiella instrument (1070/2017) kan värdepapperen eller de finansiella instrumenten omvandlas till pengar på handelsplatsen. Vid omvandlingen är det också annars möjligt att avvika från vad som i lagen föreskrivs om begränsningar i panthavarens rätt, om inte avvikelsen oskäligt äventyrar pantägarens, gäldenärens eller de övriga borgenärernas intressen. En clearingmedlem har rätt att omsätta pantsatt egendom också om en tillhandahållare av investeringstjänster som inte är clearingmedlem åsidosätter sina förpliktelser till följd av transaktioner som ska ges clearing och avvecklas. (28.12.2017/1079)

Vad som i denna paragraf föreskrivs om värdeandelar som registrerats på kommissionskonton tillämpas också på sålda och köpta värdepapper och finansiella instrument som har överlämnats till en värdepapperscentral eller en clearingmedlem för clearing och avveckling.

En värdepapperscentral ska bevilja finska staten, Finlands Bank och centralbankerna i andra EES-stater, samt sådana börser, centrala motparter och utländska värdepapperscentraler som avses i lagen om handel med finansiella instrument rätt att vara verksam som kontoförvaltare. Rätt att vara verksam som kontoförvaltare ska beviljas även sådana tillhandahållare av investeringstjänster och clearingmedlemmar

(28.12.2017/1079)

Värdepapperscentralen ska dessutom bevilja sådana utländska tillhandahållare av investeringstjänster som uppfyller kraven enligt 1 mom. och som av en myndighet i någon annan EES-stat har beviljats auktorisation som motsvarar det verksamhetstillstånd som krävs av tillhandahållare av investeringstjänster i Finland rätt att vara verksam som kontoförvaltare.

Värdepapperscentralen får bevilja en organisation som handlar för andras räkning rätt att vara verksam som kontoförvaltare, om organisationen uppfyller de krav som ställs i 1 mom. Kontoförvaltaren får utkontraktera sin verksamhet också till en organisation som inte är en sådan kontoförvaltare som avses i denna paragraf.

På de villkor som finansministeriet bestämmer får värdepapperscentralen bevilja andra stater, centralbanker i andra stater än EES-stater, organisationer som avses i 2 kap. 10 § och andra utländska organisationer som uppfyller kraven enligt 1 mom. rätt att vara verksam som kontoförvaltare.

På de villkor som finansministeriet bestämmer får värdepapperscentralen bevilja också andra organisationer som uppfyller kraven enligt 1 mom. 1, 3 och 5 punkten rätt att vara verksam som kontoförvaltare. I sådana fall får organisationen rätt att göra registreringar i värdeandelsregistret endast för egen räkning. Innan finansministeriet fattar beslut om att bestämma villkoren enligt 4 mom. ska det begära yttrande av Finlands Bank och Finansinspektionen.

I de villkor som finansministeriet bestämmer enligt 4 och 5 mom. ska det förutsättas att ägarna till ett företag som ansöker om rätt att vara verksam som kontoförvaltare är tillförlitliga. På bedömningen av tillförlitligheten tillämpas 3 kap. 4 § i lagen om investeringstjänster.

En värdepapperscentral ska avgöra ansökningar om rätt att vara verksam som kontoförvaltare inom en månad från mottagandet av ansökan. Om värdepapperscentralen under denna tid ber sökanden om tilläggsutredning, ska tidsfristen räknas från den dag då centralen tar emot utredningen.

Värdepapperscentralen ska iaktta opartiskhet när den beviljar rätt att vara verksam som kontoförvaltare.

Värdepapperscentralen ska utan dröjsmål delge Finansinspektionen sina beslut om rätt att vara verksam som kontoförvaltare. En organisation som ansöker om rätt att vara verksam som kontoförvaltare har rätt att inom 30 dagar efter att ha fått del av värdepapperscentralens beslut hänskjuta beslutet till Finansinspektionen för behandling. Finansinspektionen ska meddela värdepapperscentralen att ärendet har hänskjutits till Finansinspektionen.

Värdepapperscentralen ska återkalla rätten att vara verksam som kontoförvaltare, om kontoförvaltaren inte längre uppfyller alla de förutsättningar för godkännande som anges i 6 § 1 mom. 1–4 punkten eller om Finansinspektionen så beslutar för att stärka förtroendet för värdeandelssystemet eller av något annat särskilt vägande skäl.

Värdepapperscentralen kan återkalla rätten att vara verksam som kontoförvaltare eller inskränka den, om

När rätten har återkallats ska kontoförvaltarens registreringsverksamhet utan dröjsmål börja bedrivas av värdepapperscentralen. Värdepapperscentralen ska utan dröjsmål se till att kontoförvaltarens registreringsverksamhet avslutas.

Värdepapperscentralen ska utan dröjsmål delge Finansinspektionen sitt beslut om återkallelse av rätten att vara verksam som kontoförvaltare. En kontoförvaltare vars rätt har återkallats har rätt att inom 30 dagar från att ha fått del av värdepapperscentralens beslut hänskjuta beslutet till Finansinspektionen. Även om värdepapperscentralens beslut har hänskjutits till Finansinspektionen för behandling är det i kraft tills vidare, om inte Finansinspektionen beslutar något annat eller om inte något annat föreskrivs om saken någon annanstans. Finansinspektionen ska meddela värdepapperscentralen att ärendet har hänskjutits till Finansinspektionen.

En värdepapperscentral kan i stället för att återkalla rätten att vara verksam som kontoförvaltare begränsa kontoförvaltarens verksamhet, om detta kan anses vara en tillräcklig åtgärd.

Värdepapperscentralen kan för viss tid begränsa en kontoförvaltares verksamhet, om oskicklighet eller oaktsamhet har konstaterats i verksamheten eller om det är uppenbart att kontoförvaltarens verksamhet äventyrar värdeandelssystemets eller värdeandelsregistrets stabilitet eller investerarnas intressen.

Vad som i 8 § 4 mom. föreskrivs om beslut om återkallelse av rätten att vara verksam som kontoförvaltare tillämpas även på beslut om begränsning av en kontoförvaltares verksamhet.

En värdepapperscentral kan vara verksam som kontoförvaltare för ett värdeandelskonto.

Vad som föreskrivs om privata transaktioner i 7 kap. 2 § 2 mom. i lagen om investeringstjänster och om hantering av intressekonflikter i 9 § i det kapitlet, om värdepappersföretags skyldighet att särredovisa kundmedel i 9 kap. 1 § och orderhantering i 10 kap. 9 § i den lagen ska tillämpas också på clearingmedlemmar och kontoförvaltare. (28.12.2017/1079)

Vad som i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG föreskrivs om den skyldighet att göra anmälan om marknadsmissbruk som gäller för tillhandahållare av investeringstjänster och vad som i 71 b § i lagen om Finansinspektionen (878/2008) föreskrivs om ansvarsbegränsning vid lämnande av information till Finansinspektionen tillämpas också på clearingmedlemmar och kontoförvaltare.

Finansinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om i 11 § 1 mom. avsedda

Finansinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om särredovisning av kundmedel på i 3 § 2 mom. avsedda konton som värdepapperscentralen har öppnat och om tryggande av kundernas ställning inom clearingverksamheten samt om innehållet i sådana anmälningar om marknadsmissbruk som avses i 11 § 2 mom. och om hur anmälningarna ska göras.

För värdeandelar utfärdas inte aktiebrev, skuldebrev eller andra sådana värdepapper över rättigheters existens och innehåll. Värdeandelar numreras inte.

Vad som i denna lag eller någon annanstans i lag föreskrivs om värdepapper tillämpas också på värdeandelar.

Värdeandelar samt rättigheter och begränsningar som gäller värdeandelar ska registreras på värdeandelskonton som förs i värdeandelsregistret. Bestämmelser om värdeandelskonton finns i lagen om värdeandelskonton.

Vad som i denna lag eller någon annanstans i lag föreskrivs om utfärdande och överlåtelse av värdepapper tillämpas också på registrering av värdeandelar på värdeandelskonton.

I en värdepapperscentral ska för varje emittents räkning föras aktieägarförteckningar och andra motsvarande emittentbaserade ägarförteckningar över ägarna till följande värdeandelar som hör till värdeandelssystemet:

I en värdepapperscentral ska det föras förteckningar över ägarna till följande värdeandelar som hör till värdeandelssystemet:

I en värdepapperscentral ska också föra en förteckning över antalet sådana värdeandelar som avses i 2 mom.

Uppgifter om de förteckningar enligt 2 mom. som förs för en emittents räkning ska på begäran lämnas till ombudet för obligationsinnehavarna. (25.8.2017/581)

Om en värdeandel har registrerats på ett förvaltningskonto enligt 5 a § i lagen om värdeandelskonton eller på ett kommissionskonto enligt 16 § i den lagen, ska i en förteckning enligt 3 § i detta kapitel i stället för ägaren antecknas den som sköter förvaltarregistreringen. Den som sköter förvaltarregistreringen kan antecknas i förteckningen i stället för ägaren också när värdeandelen ägs av en utlänning eller av en utländsk organisation eller stiftelse. Förvaltarregistreringen kan skötas av kommissionskontots innehavare eller av värdepapperscentralen, en kontoförvaltare eller någon annan i 5 a § 3 mom. i lagen om värdeandelskonton avsedd organisation som kan få rätt att inneha ett förvaltningskonto.

Med stöd av förvaltarregistrerade aktier eller andra värdeandelar enligt 3 § 1 mom. kan inga andra rättigheter som värdeandelsägare göras gällande mot emittenten än rätten att lyfta medel, omvandla eller byta ut värdeandelar och delta i emissioner av aktier och andra värdeandelar.

Den som sköter förvaltarregistreringen ska på begäran meddela Finansinspektionen namnet på värdeandelarnas verkliga ägare, om detta är känt, och hur många värdeandelar ägaren innehar. Om den verkliga ägarens namn inte är känt ska den som sköter förvaltarregistreringen lämna motsvarande uppgifter om ett ombud som handlar på ägarens vägnar och överlämna ombudets skriftliga försäkran om att värdeandelarnas verkliga ägare inte är en finsk fysisk person, organisation eller stiftelse. Uppgifter om värdeandelar som avses i 3 § 1 mom. ska på begäran lämnas också till emittenten. Ett institut som avses i 2 kap. 10 § och som handlar på ägarens vägnar är emellertid inte skyldigt att ge en skriftlig försäkran, om det är fråga om värdeandelar som avses i 3 § 2 mom.

För att se till att kontoförvaltares skadeståndsansvar enligt lagen om värdeandelskonton fullgörs ska värdepapperscentralens styrelse inrätta en fond ( registreringsfonden ).

Om en kontoförvaltare inte kan fullgöra sin skadeståndsskyldighet enligt lagen om värdeandelskonton, har den skadelidande rätt till ersättning ur registreringsfonden. Registreringsfonden har då rätt att kräva att den kontoförvaltare som är skadeståndsskyldig ersätter fonden för betalningen till den skadelidande.

Kontoförvaltarna ska betala in garantiavgifter till registreringsfonden. I registreringsfondens stadgar kan det föreskrivas att finska staten, andra stater, Finlands Bank och utländska centralbanker inte behöver betala garantiavgifter. Garantiavgifter ska betalas tills fondens kapital uppgår till minst 0,0048 procent av den genomsnittliga summan av det verkliga värdet på de värdeandelar som under de senaste fem åren har förvarats inom värdeandelssystemet, dock till minst 20 miljoner euro.

Kontoförvaltarna ska betala in garantiavgifter tills varje avgiftsskyldig kontoförvaltares andel av avgifterna, enligt vad som bestäms i registreringsfondens stadgar, motsvarar kontoförvaltarens andel av de ansvarsförbindelser som fonden ska täcka. Garantiavgifterna ska baseras på antalet registreringar i värdeandelssystemet, på registreringsbeloppen i euro och på de förvarade värdeandelarnas verkliga värde. Samma beräkningsgrund ska tillämpas på varje kategori av avgiftsskyldiga kontoförvaltare som nämns i registreringsfondens stadgar.

Med avvikelse från 1 mom. ska en kontoförvaltare som blir medlem i registreringsfonden efter det att fondens kapital har uppnått det minimibelopp som anges i 1 mom. betala in 1,5 procent av fondens minimikapital som förskott på garantiavgiften när medlemskapet börjar. Förskottet på garantiavgiften ska räknas kontoförvaltaren till godo när dennas garantiavgift bestäms i enlighet med 8 §.

Registreringsfonden bestämmer halvårsvis i enlighet med sina stadgar det minsta belopp som ska insamlas till registreringsfonden genom garantiavgifter och storleken på varje avgiftsskyldig kontoförvaltares garantiavgift.

Registreringsfondens penningmedel ska placeras på ett säkert sätt som garanterar fondens likviditet. Avkastningen på registreringsfondens penningmedel ska läggas till fondens kapital efter det att de nödvändiga kostnaderna för fondens förvaltning har dragits av från avkastningen. Registreringsfondens penningmedel får inte placeras i fastigheter eller i sådana aktier eller andra värdepapper som ensamma eller tillsammans med andra värdepapper medför rätt att besitta en viss lägenhet eller del av en fastighet.

En kontoförvaltare som har betalat in garantiavgift har rätt att byta ut en såsom garantiavgift inbetald tillgångspost mot en annan på det sätt som anges i registreringsfondens stadgar. I så fall får den avgiftsskyldiges andel av avgifterna dock inte minska.

Om registreringsfondens kapital, efter det att ersättning betalats till skadelidande eller efter det att återbetalning gjorts enligt 15 § 2 mom., underskrider det minimibelopp som anges i 7 § 1 mom., ska kapitalet inom tre månader från ersättningen eller återbetalningen åter ökas till minimibeloppet.

Registreringsfonden får uppta kredit på det sätt som anges i stadgarna, om dess egna medel inte räcker för att täcka fondens ansvarsförbindelser.

Registreringsfondens stadgar fastställs av finansministeriet på ansökan. Finansministeriet ska begära yttrande om fastställande av stadgarna av Finlands Bank och Finansinspektionen.

Av stadgarna ska framgå

Fonden förvaltas av värdepapperscentralens styrelse med iakttagande av vad som bestäms om förvaltningen i fondens stadgar.

Om en kontoförvaltare inte har betalat en skadelidandes klara och ostridiga ersättningsfordran i enlighet med lagen om värdeandelskonton, kan den skadelidande anmäla detta till Finansinspektionen.

Finansinspektionen ska inom 21 dagar från en anmälan enligt 1 mom. eller från att på något annat sätt ha blivit upplyst om saken besluta huruvida registreringsfonden ska betala den skadelidandes fordringar. En förutsättning för att registreringsfonden ska åläggas betalningsskyldighet är att orsaken till den uteblivna betalningen av en fordran som avses i 1 mom. är att kontoförvaltaren har blivit försatt i konkurs, undergår företagssanering eller annars enligt Finansinspektionens bedömning inte endast tillfälligt är insolvent samt att det finns tillräcklig utredning om saken.

Finansinspektionen ska underrätta registreringsfonden, kontoförvaltaren, finansministeriet och värdepapperscentralen om sitt beslut enligt 2 mom.

För att Finansinspektionens beslut enligt 2 mom. ska kunna verkställas och för att beslut om ersättningar till enskilda skadelidande ska kunna fattas, ska kontoförvaltaren vid behov lämna registreringsfonden och Finansinspektionen uppgifter om alla innehavare av registrerade rättigheter och deras fordringar enligt 1 mom.

En och samma skadelidande betalas ersättning ur registreringsfonden upp till ett belopp som motsvarar den skadelidandes ersättningsfordran på en och samma kontoförvaltare, dock högst 25 000 euro. Registreringsfonden är skyldig att betala högst 10 miljoner euro i ersättning för skador i samband med ett och samma skadefall.

Fysiska personer betalas ersättning ur registreringsfonden före andra skadelidande.

Den skadelidandes ersättning ska räknas enligt det verkliga värdet den dag då Finansinspektionen fattade sitt beslut enligt 10 § 2 mom. eller den dag då kontoförvaltarens insolvens konstaterades, beroende på vilken dag som infaller tidigare. Ersättning betalas till skadelidande som har full rätt till de fordringar som kontoförvaltaren innehar. Om flera gemensamt har rätt till ersättningen, ska vars och ens andel beaktas när den skadelidandes ersättning räknas ut.

Sådana tillgångar som har förvärvats genom brott för vilket den skadelidande eller dennas representant har dömts till straff för penningtvätt i enlighet med 32 kap. 6§ i strafflagen (39/1889) , grov penningtvätt i enlighet med 7 §, stämpling till grov penningtvätt i enlighet med 8 §, penningtvätt av oaktsamhet i enlighet med 9 § eller penningtvättsförseelse i enlighet med 10 § i det kapitlet kan inte ersättas ur registreringsfonden.

Registreringsfonden ska betala skadelidandes fordringar utan obefogat dröjsmål, dock inom tre månader från Finansinspektionens beslut enligt 10 § 2 mom. Om kontoförvaltaren före ett beslut enligt 10 § 2 mom. har försatts i likvidation eller konkurs eller undergår företagssanering, räknas tidsfristen från likvidations-, konkurs- eller saneringsbeslutet. Dröjsmålsränta enligt 4 § i räntelagen (633/1982) ska betalas på ersättningsskulden räknat från den dag då Finansinspektionen fattade sitt beslut enligt 10 § 2 mom. i denna lag.

Finansinspektionen kan av särskilda skäl med högst tre månader förlänga den tid inom vilken registreringsfonden ska betala skadelidandes fordringar. Trots en eventuell förlängning ska registreringsfonden emellertid betala ersättning utan dröjsmål, om en senare betalning vore oskälig från ersättningstagarens synpunkt.

Om registreringsfonden inte ersätter en skadelidandes fordran inom den tid som anges i 1 eller 2 mom., får den skadelidande en fordran som denne har rätt att kräva ut av registreringsfonden.

Om en skadelidande eller dennes representant är åtalad för ett brott som nämns i 11 § 4 mom., får registreringsfonden trots 1 och 2 mom. skjuta upp betalningen till dess att en domstol har avgjort ärendet.

Registreringsfonden ska skriftligen informera den berörda kontoförvaltarens alla kunder om Finansinspektionens beslut enligt 10 § 2 mom. Dessutom ska fonden genom en offentlig kungörelse meddela vilka åtgärder skadelidande ska vidta för att trygga sina fordringar. Kungörelsen ska också publiceras i de största dagstidningarna på de officiella språken inom kontoförvaltarens verksamhetsområde.

Registreringsfonden kan bestämma en tidsfrist på minst sex månader inom vilken skadelidande ska vidta åtgärder för att trygga sina fordringar. Fonden får emellertid inte till följd av att den tidsfrist som satts ut har överskridits vägra betala ersättning till en skadelidande som av något tvingande skäl inte har kunnat bevaka sin fordringsrätt inom utsatt tid.

Bestämmelser om en värdepapperscentrals skyldighet att bilda en clearingfond finns i 2 kap. 9 § 2 mom.

Registreringsfonden och clearingfonden kan med finansministeriets tillstånd, i syfte att främja en rationell och effektiv förvaltning av tillgångarna, sammanslås till en enda fond. Sammanslagningen får inte minska värdepapperscentralens risktäckningskapacitet, och fonderingsskyldigheten för de institut som ska betala in garantiavgifter till fonderna får inte öka jämfört med läget före sammanslagningen.

Den garantiavgiftsandel som en kontoförvaltare betalat in kan anses höra till kontoförvaltarens tillgångar. Kontoförvaltaren har emellertid inte rätt att kräva avskiljande av sin andel av registreringsfonden och inte heller rätt att överlåta den till någon annan i andra fall än de som avses i 2 mom.

Om den verksamhet som ligger till grund för fonderingsskyldigheten avslutas, ska registreringsfonden på kontoförvaltarens begäran i enlighet med stadgarna återbetala den relativa andel av fondtillgångarna som kontoförvaltaren har betalat till fonden. Återbetalningen kan göras tidigast tre år efter det att den verksamhet som fonderingsskyldigheten grundat sig på avslutats.

Skadelidande rättsinnehavares ersättningsfordringar som har uppkommit på grund av en kontoförvaltares verksamhet skyddas av registreringsfonden till dess att garantiavgifterna har återbetalats. Den andel som ska återbetalas räknas inte som fondens kapital och kan således inte användas till betalning av ersättningsfordringar som uppkommit efter det att kontoförvaltarens verksamhet avslutats.

Kontoförvaltare har rätt att hänskjuta beslut som registreringsfonden har fattat med stöd av denna lag till Finansinspektionen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Bestämmelser om anslutning till värdeandelssystemet av överlåtbara värdepapper som har upptagits till handel eller handlas på handelsplatser finns i artikel 3 i EU:s förordning om värdepapperscentraler.

På anslutning av placeringsfondandelar till värdeandelssystemet ska i övrigt tillämpas 12 kap. i lagen om placeringsfonder (213/2019) . (22.2.2019/223)

I en värdepapperscentrals regler kan det bestämmas att också andra finländska aktiebolags aktier än de som avses i 1 mom. kan anslutas till värdeandelssystemet. På anslutningsförfarandet tillämpas då detta kapitel och 6 kap. Värdepapperscentralens regler ska innehålla närmare bestämmelser om förfarandet vid anslutningen. En aktie eller andel som ensam eller tillsammans med andra aktier eller andelar medför rätt att besitta en viss lägenhet eller del av en fastighet får dock inte anslutas till värdeandelssystemet.

En värdepapperscentral kan på ansökan av en emittent godkänna att andra värdepapper eller finansiella instrument än värdepapper, som avses i 1 § ansluts till värdeandelssystemet. Före beslutet ska centralen underrätta Finlands Bank om saken, om ansökan är av betydelse med tanke på bankens lagstadgade uppgifter.

Värdepapperscentralen ska i sitt beslut ange den tidpunkt från vilken värdepapper eller finansiella instrument kan anslutas till värdeandelssystemet. I sitt beslut kan värdepapperscentralen bestämma närmare om vilka uppgifter som ska registreras i systemet och om hur registreringen av uppgifter ska ske i fråga om den tidpunkt då värdepapperen eller de finansiella instrumenten ansluts till systemet. Före beslutet ska värdepapperscentralen kontrollera att emittenten i ett avtal som denna har ingått med en eller flera kontoförvaltare eller på något annat sätt har säkerställt att alla ägare till värdepapperen eller de finansiella instrumenten har möjlighet att få sin rätt registrerad i värdeandelssystemet.

De som äger värdepapperen eller de finansiella instrumenten eller deras företrädare kan från den tidpunkt som avses i 2 mom. hos den kontoförvaltare som emittenten anvisat ansöka om registrering av äganderätten. Sökanden ska överlåta värdepapperen eller de finansiella instrumenten till kontoförvaltaren och visa sin rätt enligt lagen om skuldebrev (622/1947) eller sin därmed jämförbara rätt att förfoga över värdepapperen eller de finansiella instrumenten. Kontoförvaltaren ska med iakttagande av lagen om värdeandelskonton registrera värdepapperen eller de finansiella instrumenten på det värdeandelskonto som sökanden anvisat.

De värdepapper och finansiella instrument som överlåtits till en kontoförvaltare ska förses med en anteckning om att de har anslutits till värdeandelssystemet.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om finansiella instrument gäller också i 1 kap. 3 § 1 punkten avsedda rättigheter som kan jämställas med finansiella instrument.

En värdepapperscentral kan till värdeandelssystemet ansluta andra utländska värdepapper än sådana som avses i 1 § eller rättigheter som hänför sig till eller baserar sig på dessa värdepapper och som hanteras i ett utländskt system. Värdepapper eller rättigheter som hänför sig till de värdeandelar som ansluts ska inom det utländska systemet registreras på värdepapperscentralens konto enligt avtal mellan värdepapperscentralen och det utländska institutet eller hållas åtskilda för värdeandelsägarna på något annat sätt. De anslutna värdeandelarna ska sammanlagt motsvara de värdepapper eller rättigheter som det utländska institutet håller åtskilda. Värdeandelarna kan anslutas till värdeandelssystemet trots vad som i denna lag och i lagen om värdeandelskonton föreskrivs om emittenter. Värdepapperscentralens regler ska innehålla bestämmelser om anslutningsförfarandet.

Värdepapperscentralen kan på ansökan av emittenten godkänna att utländska värdepapper eller rättigheter som hänför sig till eller baserar sig på dem ansluts till värdeandelssystemet. Om det för värdeandelar som ska anslutas har utfärdats bevis som inte makuleras i samband med anslutningen, ska värdepapperscentralen förvissa sig om att bevisen inte sätts i omlopp samtidigt som värdeandelarna. Detsamma gäller rättigheter som hänför sig till eller baserar sig på utländska värdepapper och som ansluts till värdeandelssystemet. Innan utländska värdepapper ansluts till värdeandelssystemet ska värdepapperscentralen kunna förvissa sig om att anslutningen och hanteringen av värdeandelarna kan ske utan att det äventyrar tillförlitligheten och ändamålsenligheten i värdeandelssystemets funktion eller investerarskyddet. Värdepapperscentralens regler ska innehålla bestämmelser om anslutningsförfarandet.

När värdeandelar ansluts till värdeandelsregistret ska ett emissionskonto öppnas.

På emissionskontot ska samma uppgifter antecknas som enligt lag ska anges på värdepapper som utfärdas för värdeandelarna samt antalet värdeandelar som emitterats. För värdeandelar som avses i 4 kap. 3 § 2 mom. 1 punkten ska på emissionskontot dessutom antecknas förfallodagar, eventuell lånesäkerhet, låneränta eller eventuell annan kompensation som ska betalas för lånet, återbetalningsvillkor och andra väsentliga lånevillkor.

För värdeandelar som avses i 3 § 1 mom. ska på emissionskontot antecknas det antal som ansluts till värdeandelssystemet, värdeandelarnas utländska identifikationssignum och vilka typer av rättigheter värdeandelarna avser, uppgifter om det i 2 kap. 10 § avsedda utländska institut där värdeandelens underliggande värdepapper eller rättigheter som hänför sig till eller baserar sig på dem förvaras och uppgifter om emittenten.

En värdepapperscentral kan på ansökan av emittenten avföra värdepapper och finansiella instrument från värdeandelssystemet, om värdepapperens och de finansiella instrumentens rättsinnehavares rättigheter inte därigenom äventyras.

Värdepapperscentralen kan på eget initiativ avföra värdepapper och finansiella instrument från värdeandelssystemet, om emittenten är insolvent eller väsentligen har åsidosatt sina åtaganden i fråga om värdeandelssystemet eller av något annat jämförbart och synnerligen vägande skäl. En förutsättning är dessutom att värdepapperens och de finansiella instrumentens rättsinnehavares rättigheter inte äventyras till följd av att värdepapperen och de finansiella instrumenten avförs.

Värdepapperscentralen ska innan värdepapperen eller de finansiella instrumenten avförs från värdeandelssystemet för Finansinspektionen lägga fram en utredning om att de förutsättningar som avses ovan i denna paragraf är uppfyllda. Värdepapperen och de finansiella instrumenten får avföras från värdeandelssystemet, om inte Finansinspektionen inom tre månader efter att utredningen lades fram meddelar att den motsätter sig att de avförs.

Värdepapperscentralens regler ska innehålla närmare bestämmelser om hur värdepapper och finansiella instrument avförs från värdeandelssystemet.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om finansiella instrument gäller på motsvarande sätt rättigheter som enligt 1 kap. 3 § 1 punkten kan jämställas med finansiella instrument.

Detta kapitel tillämpas på aktiebolag och andelslag som är registrerade enligt finsk lag och vars aktier och andelar hör till värdeandelssystemet.

Vad som i detta kapitel föreskrivs om huruvida ett aktiebolags och andelslags aktier och andelar hör till värdeandelssystemet tillämpas också på aktier och andelar som har anslutits till ett utländskt värdeandelssystem. Om aktierna eller andelarna har anslutits till ett utländskt värdeandelssystem, avses i denna lag med det nämnda värdeandelskontot ett sådant konto som tillhandahålls genom en tjänst enligt avsnitt A punkt 2 i bilagan till EU:s förordning om värdepapperscentraler.

Aktiebolag och andelslag ska för att trygga fullgörandet av myndigheternas lagstadgade uppgifter ingå avtal med en utländsk värdepapperscentral med stöd av vilket värdepapperscentralen, en organisation som hör till samma koncern eller en part till värdepapperscentralen utan dröjsmål ska lämna bolaget eller andelslaget de uppgifter om aktieägare och andelsägare som avses i 3 kap. 15 § 2 mom. i aktiebolagslagen eller 4 kap. 14 § 2 mom. i lagen om andelslag (421/2013) .

Aktiebolaget eller andelslaget ska på förhand ge in det i 1 mom. avsedda avtalet till Finansinspektionen för kännedom.

Ett bolag och andelslag ska se till att aktieägaren eller andelsägaren hos en part till värdepapperscentralen kan kräva registrering av sin rättighet, när ett beslut enligt 3 kap. 14 a § i aktiebolagslagen eller 4 kap. 13 a § i lagen om andelslag, om att bolagets eller andelslagets aktier eller andelar hör till värdeandelssystemet har registrerats och anmälningstiden har börjat löpa. Rättigheten ska registreras på ett sådant av värdepapperscentralen godkänt sätt som innebär att sambandet mellan varje aktie eller andel och registreringen på värdeandelskontot kan utredas.

Om ett aktie- eller andelsbrev har utfärdats över en aktie eller en andel, ska aktie- eller andelsägaren överlämna aktie- eller andelsbrevet till värdepapperscentralens part. Bolaget eller andelslaget ska se till att parten till värdepapperscentralen på aktie- eller andelsbrevet antecknar att aktierna eller andelarna har anslutits till värdeandelssystemet.

Panthavare och andra rättsinnehavare kan anmäla sina rättigheter för registrering på aktieägarens eller andelsägarens värdeandelskonto. Bolaget eller andelslaget ska se till att aktien eller andelen och innehavarens rättighet utifrån en behövlig utredning av sökanden kan registreras på ett värdeandelskonto som öppnas i aktieägarens eller andelsägarens namn, om aktieägaren eller andelsägaren inte har något värdeandelskonto. Pantsättningen kan i detta fall registreras utan kontoinnehavarens skriftliga samtycke.

När anmälningstiden har gått ut kan de rättigheter som en aktieägare eller andelsägare har i bolaget eller andelslaget inte utövas, om de inte har registrerats i värdeandelssystemet enligt 3 §.

Bolaget eller andelslaget ska senast vid anmälningstidens utgång öppna ett gemensamt värdeandelskonto för de aktieägares eller andelsägares räkning i fråga om vilka det inte inom anmälningstiden har krävts att rättigheterna ska bli registrerade i värdeandelssystemet.

Då ett bolag eller ett andelslag bildas eller nya aktier eller andelar emitteras ska den som har rätt till en aktie eller en andel inte antecknas i aktieägarförteckningen eller i medlems- och ägarförteckningen, utan i en särskild förteckning ( vänteförteckning ) som förs av bolagets eller andelslagets styrelse, till dess att bolaget eller andelslaget och aktien eller andelen har registrerats samt aktien eller andelen i andelslaget har betalats till fullo. I anslutning till förvärvaren ska i förteckningen göras anteckning om betalning för aktien eller andelen.

Om en aktie är föremål för en sådan lösningsrätt som avses i 3 kap. 7 § i aktiebolagslagen eller om det krävs samtycke enligt 3 kap. 8 § i den lagen för förvärv av aktien, ska ett förvärv som har anmälts för införande i aktieägarförteckningen i stället antecknas i vänteförteckningen tills det har utretts att lösningsrätten inte utnyttjas eller tills samtycke har getts. På sådana aktier tillämpas 3 kap. 7 § 4 mom. och 8 § 4 mom. i aktiebolagslagen.

Om överlåtelse av en aktie eller en andel har begränsats med stöd av lagen om andelslag eller andelslagets stadgar, ska förvärv som anmälts för införande i medlems- och ägarförteckningen i stället antecknas i vänteförteckningen, tills det har utretts att lösningsrätten inte utnyttjas, att samtycke ges eller att den som förvärvar en andel antas som medlem. På sådana aktier tillämpas 4 kap. 6 § 4 mom. och 7 § 4 mom. i lagen om andelslag.

Om en aktie eller en andel är föremål för panträtt, utmätning eller säkerhetsåtgärder som har noterats på värdeandelskontot, får aktien eller andelen inte avföras från värdeandelssystemet utan att denna rätt har antecknats i aktieägarförteckningen eller i medlems- eller ägarförteckningen eller utan att det samtidigt utfärdas ett aktie- eller andelsbrev, vars besittningsrätt överförs på panthavaren eller utsökningsmyndigheten.

Om ett i 1 § avsett aktiebolags aktier inte är föremål för handel på en handelsplats som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 13 punkten i lagen om handel med finansiella instrument, får aktierna inte anslutas till ett utländskt värdeandelssystem.

Vad som i 9 a kap. i lagen om investeringstjänster föreskrivs om värdepappersföretags skyldighet att meddela information om aktieägares identitet och medverka till utövande av aktieägarrättigheter, ska tillämpas på den som sköter förvaltarregistrering.

Vad som i 9 a kap. i lagen om investeringstjänster föreskrivs om värdepappersföretag ska tillämpas på värdepapperscentraler, om aktierna har anslutits till värdeandelssystemet på det sätt som avses i artikel 48 i EU:s förordning om värdepapperscentraler.

Myndighetsuppgifterna vid planering av resolution av en värdepapperscentral enligt detta kapitel hör till Verket för finansiell stabilitet enligt lagen om myndigheten för finansiell stabilitet, nedan verket , om inte något annat föreskrivs i denna lag eller i resolutionslagen.

Bestämmelser om en värdepapperscentrals skyldighet att upprätta en återhämtningsplan finns i artikel 22.2 i EU:s förordning om värdepapperscentraler.

Verket ska efter att det har hört finansministeriet, Finlands Bank och Finansinspektionen upprätta en resolutionsplan för en värdepapperscentral i enlighet med artikel 22.3 i EU:s förordning om värdepapperscentraler. Finlands Bank och Finansinspektionen ska bistå verket vid upprättandet av resolutionsplanen.

I resolutionsplanen ska anges alternativa sätt när det gäller att komma till rätta med enskilda värdepapperscentralers allvarliga ekonomiska problem och när det gäller avhjälpande av omfattande instabilitet inom den finansiella sektorn eller det finansiella systemet.

Verket kan ålägga en värdepapperscentral att bistå vid upprättandet av en resolutionsplan och vid uppdatering av planen samt att till verket ge in resolutionsplanen för värdepapperscentralens moderbolag.

De myndigheter som avses i denna paragraf ska dessutom i nära samarbete samverka för att upprätta resolutionsplanen.

Verket ska årligen granska värdepapperscentralernas resolutionsplaner.

En resolutionsplan ska dessutom granskas efter varje sådan förändring i värdepapperscentralens rättsliga eller funktionella struktur, affärsverksamhet eller finansiella ställning som kan ha betydande relevans för planens genomförbarhet eller annars förutsätter att planen granskas. Värdepapperscentralen, Finlands Bank och Finansinspektionen ska utan dröjsmål till verket rapportera de uppgifter som ändrats.

Av resolutionsplanen ska framgå hur kontinuiteten för de huvudtjänster som värdepapperscentralen erbjuder tryggas, rättskyddet för innehavarna av värdeandelar och betydelsen av värdepapperscentralens verksamhet med tanke på stabiliteten på finansmarknaden.

I resolutionsplanen ska beaktas det som i 2 kap. 9 § föreskrivs om skyldigheten att trygga clearingverksamheten och i 2 kap. 12 § om värdepapperscentralens beredskapsskyldighet för undantagsförhållanden.

Värdepapperscentralen ska tillställa verket de uppgifter och utredningar som behövs för att upprätta, underhålla och genomföra resolutionsplanen.

Om Finlands Bank eller Finansinspektionen innehar de uppgifter och utredningar som avses i 1 mom. ska Finlands Bank eller Finansinspektionen på verkets begäran ge in uppgifterna och utredningarna till verket.

Verket ska till finansministeriet, Finlands Bank och Finansinspektionen ge in de resolutionsplaner och resolutionsplaner för värdepapperscentralens moderbolag som avses i detta kapitel samt ändringar i planerna.

Verket ska samarbeta med de myndigheter som svarar för resolutionsplanen i fråga om värdepapperscentralens moderbolag.

Den som i egenskap av medlem eller ersättare i ett organ, som anställd hos eller som vid utförandet av ett uppdrag för en kontoförvaltare, central motpart eller värdepapperscentral, en kontoförvaltares, central motparts eller värdepapperscentrals holdingföretag, ett finansiellt institut som hör till en kontoförvaltares eller värdepapperscentrals finansiella företagsgrupp eller en sammanslutning av kontoförvaltare eller värdepapperscentraler har fått kännedom om en värdeandelsägares, en emittents eller någon annans ekonomiska ställning eller personliga omständigheter eller om en företagshemlighet, är skyldig att hemlighålla saken, om inte den till vars förmån tystnadsplikten har föreskrivits ger sitt samtycke till att informationen röjs. Sekretessbelagd information får inte heller lämnas till kontoförvaltarens eller värdepapperscentralens bolagsstämma eller andelsstämma eller till aktie- eller andelsägare som deltar i stämman. I fråga om information som avses i 4 kap. 4 § 3 mom. och annan information som en värdeandelsemittent har fått i denna egenskap gäller tystnadsplikten även den som är medlem eller ersättare i ett organ eller anställd hos emittenten eller som utför uppdrag för denna. (10.8.2018/636)

Den som i egenskap av medlem eller ersättare i ett organ eller som tjänsteman hos en clearingmedlem eller en organisation som verksamheten har utkontrakterats till har fått kännedom om icke-offentliggjorda omständigheter som gäller en emittents eller någon annans ekonomiska ställning eller personliga omständigheter eller fått kännedom om en företagshemlighet, får inte röja eller annars avslöja eller utnyttja informationen, om det inte har föreskrivits eller i behörig ordning beslutats att informationen ska röjas eller om inte den till vars förmån tystnadsplikten har föreskrivits ger sitt samtycke till att informationen röjs. (10.8.2018/636)

Värdepapperscentraler har trots bestämmelserna om tystnadsplikt rätt att ur värdeandelssystemet lämna ut uppgifter till insiderregister över ägande och till register över privata transaktioner som görs av sådana personer med inflytande som avses i 7 kap. 2 § 2 mom. i lagen om investeringstjänster. (28.12.2017/1079)

Kontoförvaltare, clearingmedlemmar, de som sköter förvaltarregistrering, centrala motparter och värdepapperscentraler och organisationer som verksamheten utkontrakterats till samt dessa aktörers holdingföretag, finansiella institut som hör till dessa aktörers finansiella företagsgrupp och sammanslutningar av dessa aktörer är trots bestämmelserna om tystnadsplikt skyldiga att lämna ut uppgifter som avses i 1 § och annan information om värdeandelskonton och värdeandelars ägare till de myndigheter som enligt lag har rätt att få sådan information. Bestämmelser om skyldigheten att lämna ut uppgifter till domstolar finns i 17 kap. i rättegångsbalken och annanstans i lag. Separata bestämmelser gäller för skyldigheten att lämna ut uppgifter om värdeandelskonton och värdeandelars ägare för beskattningen.

Kontoförvaltare, clearingmedlemmar, de som sköter förvaltarregistrering, centrala motparter, värdepapperscentraler och organisationer som verksamheten utkontrakterats till samt dessa aktörers holdingföretag och finansiella institut som hör till deras finansiella företagsgrupp har trots bestämmelserna om tystnadsplikt rätt att lämna ut uppgifter som avses i 1 mom. till företag som hör till samma koncern, finansiella företagsgrupp eller i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004) avsett finans- och försäkringskonglomerat, för kundbetjäning och andra kundrelationer, för marknadsföring och för koncernens, företagsgruppens eller konglomeratets riskhantering, om den tystnadsplikt som avses i 1 § eller motsvarande tystnadsplikt gäller för dess förvaltningsorgans medlemmar och för dess anställda. Vad som i detta moment föreskrivs om utlämnande av information gäller inte utlämnande av uppgifter enligt artiklarna 9.1 och 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). (29.3.2019/402)

Värdepapperscentralen, clearingmedlemmar och kontoförvaltare samt finansiella institut som hör till dessa aktörers finansiella företagsgrupp ska ha kännedom om sina kunder. Kontoförvaltare och värdepapperscentraler samt finansiella institut som hör till dessa aktörers finansiella företagsgrupp ska dessutom vid behov ha kännedom om kundernas verkliga förmånstagare och de personer som handlar för kundernas räkning. De system som avses i 2 mom. kan användas för att fullgöra skyldigheterna enligt detta moment.

Kontoförvaltare och finansiella institut som hör till dess finansiella företagsgrupp samt värdepapperscentraler ska ha tillräckliga riskhanteringssystem för bedömning av de risker som kunderna medför för verksamheten.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om värdepapperscentraler ska tillämpas också på finländska centrala motparter.

Bestämmelser om kundkontroll finns dessutom i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017) . (28.6.2017/471)

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar en annan person skada genom ett förfarande som strider mot denna lag eller mot bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den är skyldig att ersätta skadan.

Bestämmelser om jämkning av skadestånd finns i 2 kap. i skadeståndslagen (412/1974) och bestämmelser om fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga i 6 kap. i den lagen.

Sådana bestämmelser som avses i 38 § 1 mom. 2 punkten i lagen om Finansinspektionen och för vilka det vid försummelse eller överträdelse påförs ordningsavgift, är bestämmelserna i 2 kap. 17–19 § om insideranmälan och insiderregister, bestämmelserna i 2 kap. 26 § om tillämpning av bestämmelserna i det kapitlet på en central motpart samt bestämmelserna i artiklarna 15 och   31–38 i EMIR-förordningen om centrala motparters verksamhet.

Påföljdsavgift påförs för försummelse att iaktta eller för överträdelse av följande bestämmelser som avses i 40 § i lagen om Finansinspektionen:

(12.4.2019/514)

Bestämmelser som avses i 40 § i lagen om Finansinspektionen är, utöver 1 mom., försummelse att iaktta eller överträdelse av följande bestämmelser i EU:s förordning om värdepapperscentraler:

Bestämmelser som avses i 40 § i lagen om Finansinspektionen är, utöver 1 och 2 mom., försummelse att iaktta eller överträdelse av följande bestämmelser i förordningen om återhämtning och resolution av centrala motparter:

(16.2.2023/191)

Utöver vad som föreskrivs i 1–3 mom. är också de närmare bestämmelser och föreskrifter som gäller bestämmelser som avses 1–3 mom. sådana bestämmelser som avses i 40 § i lagen om Finansinspektionen. Detsamma gäller bestämmelserna i sådana förordningar och beslut av Europeiska kommissionen som antagits med stöd av direktivet om aktieägarrättigheter, EU:s förordning om värdepapperscentraler och förordningen om återhämtning och resolution av centrala motparter. (16.2.2023/191)

Bestämmelser om påförande, offentliggörande och verkställighet av administrativa påföljder och om behandlingen i marknadsdomstolen av ärenden som gäller administrativa påföljder finns i 4 kap. i lagen om Finansinspektionen.

Bestämmelser om sökande av ändring i beslut som finansministeriet meddelat med stöd av denna lag finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Om ett i 2 kap. 1 § avsett beslut om beviljande av verksamhetstillstånd för en värdepapperscentral, ett i 2 kap. 15 § avsett beslut om fastställelse av värdepapperscentralens regler eller ett i 2 kap. 23 § avsett beslut om beviljande av verksamhetstillstånd för en central motpart inte har meddelats inom den föreskrivna tidsfristen, får sökanden anföra besvär. Besvären anses då gälla ett beslut om avslag på ansökan. Sådana besvär får anföras till dess att beslut har meddelats. Om beslutet meddelas efter att besvär anförts, ska finansministeriet underrätta besvärsmyndigheten om beslutet. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

På överklagande av beslut som Finansinspektionen har meddelat med stöd av denna lag tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden, om inte något annat föreskrivs i 73 § i lagen om Finansinspektionen.

För brott mot tystnadsplikten enligt 2 kap. 22 § samt 1 § i detta kapitel ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, dömas till straff enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i strid med 2 kap. 1 § 1 mom. bedriver verksamhet som värdepapperscentral utan tillstånd ska, om inte gärningen är ringa eller strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag, för o lovligt bedrivande av verksamhet som värdepapperscentral dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bedriver verksamhet som central motpart i strid med artikel 14 i EMIR-förordningen ska, om inte gärningen är ringa eller strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag, för olovligt bedrivande av verksamhet som central motpart dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om förfaranden vid kundkontroll enligt 3 § 1 mom. och om riskhantering enligt 3 § 2 mom.

Denna lag träder i kraft den 21 juni 2017.

Genom denna lag upphävs lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet (749/2012) , nedan den upphävda lagen .

Om det någon annanstans i lagstiftningen hänvisas till den upphävda lagen eller en bestämmelse i den lagen, avser hänvisningen efter att denna lag trädde i kraft en hänvisning till denna lag eller en motsvarande bestämmelse i den.

Föreskrifter som Finansinspektionen meddelat med stöd av den upphävda lagen förblir i kraft.

Genom förordning av finansministeriet utfärdas bestämmelser om den tidpunkt vid vilken en värdepapperscentral senast ska ansöka om verksamhetstillstånd enligt artikel 17 i EU:s förordning om värdepapperscentraler, på det sätt som genomförandet av Europeiska unionens rättsakter förutsätter. Finansministeriets förordning ska utfärdas senast inom sex månader efter ikraftträdandet av de tekniska standarder som antagits med stöd av artikel 17, 26, 45, 47 och 48 samt vid behov artikel 55 och 59 i EU:s förordning om värdepapperscentraler.

På sådana värdeandelskonton som förts i värdeandelsägarnas namn och för vars kostnader emittenterna för värdeandelarna i fråga har svarat vid ikraftträdande av denna lag, tillämpas under två år från ikraftträdandet av denna lag de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.