629/1998

I denna lag föreskrivs om allmänbildande gymnasieutbildning som bygger på den grundläggande utbildningens lärokurs och är avsedd för ungdomar och vuxna. I denna lag föreskrivs dessutom om utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning. (20.12.2013/1044)

Gymnasieutbildningen ger studeranden färdigheter att inleda studier vid universitet eller yrkeshögskola eller att inleda yrkesutbildning som bygger på gymnasiets lärokurs.

Gymnasieutbildningens mål är att stödja de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor och samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för fortsatta studier, i arbetslivet, för fritidsintressen och en allsidig personlighetsutveckling. Målet för utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning är att ge de studerande språkliga och andra behövliga färdigheter för övergången till gymnasieutbildning. Dessutom ska utbildningen stödja de studerandes förutsättningar för livslångt lärande och för att utveckla sig under hela sitt liv. (20.12.2013/1044)

Gymnasieutbildningen för ungdomar skall genomföras i samarbete med hemmen.

Med invandrare avses i denna lag en person som flyttat till Finland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för annat än turism eller därmed jämförbar kortvarig vistelse eller vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats uppehållskort enligt 161 § i utlänningslagen (301/2004) .

Med en person med ett främmande språk som modersmål avses i denna lag en person vars modersmål enligt vad som antecknats i det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) är något annat än finska, svenska eller samiska.

Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar och stiftelser tillstånd att ordna gymnasieutbildning. Tillstånd kan också beviljas för undervisning utomlands. Tillståndet inbegriper rätten att ordna utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning. (20.12.2013/1044)

Gymnasieutbildning kan också, enligt vad ministeriet beslutar, ordnas i statliga läroanstalter. Beslut om att ordna undervisning och att lägga ned verksamheten fattas av ministeriet med iakttagande i tillämpliga delar av vad som bestäms i 4 § 2 och 3 mom. samt i 4 a och 4 b §. (16.6.2017/373)

Gymnasieutbildning ordnas i gymnasier, vuxengymnasier och andra läroanstalter.

En förutsättning för att ett sådant tillstånd som avses i 3 § skall beviljas är att utbildning behövs och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen på ett ändamålsenligt sätt. Utbildning får inte ordnas i syfte att uppnå ekonomisk vinst.

I tillståndet anges de kommuner i vilka utbildningen ordnas, undervisningsspråket, den form i vilken utbildningen ordnas, en särskild utbildningsuppgift samt andra behövliga villkor som gäller ordnandet av utbildningen. Vederbörande ministerium beslutar om ändringar i ett tillstånd att ordna utbildning.

Ministeriet kan återkalla ett tillstånd att ordna utbildning om utbildningen inte uppfyller de krav som bestäms i 1 mom. för beviljande av tillstånd eller om utbildningen annars ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av den.

Med en särskild utbildningsuppgift avses undervisning inom vilken betoningen i väsentlig utsträckning ligger på ett eller flera läroämnen eller studiehelheter eller undervisning som är inriktad på att avlägga en sådan internationell examen som till sin nivå motsvarar studentexamen och som avses i 17 § i lagen om anordnande av studentexamen (672/2005) . I undervisningen görs, på det sätt som anges i 2 mom., avvikelser från bestämmelser och föreskrifter om gymnasieutbildningen. I en särskild utbildningsuppgift kan ingå en skyldighet att handha riksomfattande utvecklingsuppgifter som gäller ifrågavarande undervisning.

I undervisning enligt en särskild utbildningsuppgift kan, på det sätt som anges i tillstånd enligt 3 §, avvikelser göras från bestämmelserna om undervisningens innehåll i 7 § 2 mom. och från bestämmelserna om timfördelningen i en statsrådsförordning som utfärdas med stöd av 10 § 1 mom. Om avvikelser från de bestämmelser som nämns ovan kräver det kan avvikelser göras från de grunder för gymnasiets läroplan som Utbildningsstyrelsen beslutar om med stöd av 10 § 2 mom.

Beviljande av en särskild utbildningsuppgift förutsätter, förutom ett allmänt behov av gymnasieutbildning, ett sådant behov av att ordna utbildning enligt 1 mom. som anknyter till fördjupande av kunnandet och skapande av mångsidiga studiemöjligheter. En ytterligare förutsättning är att sökanden har yrkesmässiga och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildning enligt den särskilda utbildningsuppgiften.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av en särskild utbildningsuppgift och av en riksomfattande utvecklingsuppgift som eventuellt ingår i den och om innehållet i den riksomfattande utvecklingsuppgiften kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Undervisnings- och kulturministeriet ska regelbundet utreda om förutsättningarna för en särskild utbildningsuppgift och en riksomfattande utvecklingsuppgift som anknyter till den uppfylls.

Undervisnings- och kulturministeriet kan återkalla en särskild utbildningsuppgift eller en riksomfattande utvecklingsuppgift som anknyter till den om behovet av dessa eller förutsättningarna för att sköta dem har försvagats avsevärt.

En utbildningsanordnare skall bedriva samarbete med andra som ordnar gymnasieutbildning, yrkesutbildning och annan utbildning i området.

En utbildningsanordnare kan skaffa en del av de tjänster som avses i denna lag av en sådan utbildningsanordnare som avses i 3 § eller av någon annan sammanslutning eller stiftelse. Utbildningsanordnaren svarar för att tjänster som skaffats ordnas i enlighet med denna lag.

En utbildningsanordnare som enligt sitt tillstånd har rätt att ordna utbildning som leder till International Baccalaureate-examen får ordna undervisning som leder till sådan examen för studerande som kommer till Finland, om utbildningen beställs och finansieras av en annan stat, en internationell organisation eller ett finländskt eller utländskt offentligt samfund eller av en finländsk eller utländsk stiftelse eller privat sammanslutning ( uppdragsutbildning ).

Uppdragsutbildning får inte ordnas för medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller för personer som jämställs med medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart, eller för sådana personers familjemedlemmar. Uppdragsutbildning får inte heller ordnas för personer som har i utlänningslagen avsett EU-blåkort, kontinuerligt eller permanent uppehållstillstånd eller EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta, eller för sådana personers familjemedlemmar. I fråga om begreppet familjemedlem tillämpas definitionen i utlänningslagen. På dem som deltar i uppdragsutbildning tillämpas inte 2 a §, 7 § 1, 5 och 6 mom., 8, 9, 18, 18 a, 18 b, 19, 19 a och 20 §, 28 § 4 mom. och 29 och 29 a § i denna lag.

Anordnande av uppdragsutbildning får inte inverka negativt på den övriga gymnasieutbildning som utbildningsanordnaren ger i enlighet med denna lag. Utbildningsanordnaren ska av den som beställer utbildningen ta ut en sådan avgift för ordnande av uppdragsutbildning som åtminstone täcker kostnaderna för utbildningen. Avgiften ska även täcka kostnaderna för de studiesociala förmåner som avses i 28 §. Utbildningsanordnaren ska rikta avkastningen av uppdragsutbildningen till sin egen utbildningsverksamhet. Den som har beställt utbildningen har rätt att av de studerande som deltar i uppdragsutbildningen ta ut avgifter i enlighet med lagstiftningen i beställarens placeringsstat eller i enlighet med beställarens praxis. På undervisning som ordnas som uppdragsutbildning tillämpas inte lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) .

Som studerande i uppdragsutbildning kan utbildningsanordnaren anta en person som har tillräckliga förutsättningar för att genomföra de studier som avses i 1 mom.

I gymnasieutbildningen är läroanstaltens undervisningsspråk antingen finska eller svenska. Undervisningsspråket kan också vara samiska, rommani eller teckenspråk. Dessutom kan en del av undervisningen meddelas på något annat än studerandens egna ovan nämnda språk, om detta inte äventyrar studerandes möjligheter att följa undervisningen.

Om utbildningsanordnaren meddelar undervisning på fler än ett av de undervisningsspråk som avses i 1 mom. och studeranden har förmåga att studera på detta språk, får studeranden välja undervisningsspråket.

I en särskild undervisningsgrupp eller läroanstalt kan undervisningen dessutom huvudsakligen eller uteslutande meddelas på ett annat språk än de som nämns i 1 mom.

Gymnasiets lärokurs omfattar tre år.

I gymnasiets lärokurs ingår, enligt vad som föreskrivs med stöd av 10 §, modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, matematisk-naturvetenskapliga studier, humanistisk-samhällsvetenskapliga studier, religion eller livsåskådningskunskap, gymnastik och andra konst- och färdighetsämnen samt hälsokunskap. I de studier som nämns i detta moment kan enligt vad som föreskrivs med stöd av 10 § ingå lärokurser av olika omfattning. För en studerande som avlägger gymnasieutbildningen enligt den lärokurs som föreskrivs för vuxna är konst- och färdighetsämnena samt hälsokunskapen frivilliga. (16.6.2017/373)

Gymnasiets lärokurs kan också omfatta yrkesinriktade studier eller andra studier som är förenliga med gymnasiets uppgift, enligt vad som bestäms i läroplanen. Studier som avses i detta moment är delvis eller helt frivilliga eller valfria.

Studerandena skall också få studiehandledning.

Utbildning som förbereder för gymnasieutbildning är en studiehelhet som omfattar ett läsår och särskilt inbegriper studier i finska eller svenska och vid behov i andra språk samt gymnasiestudier och kunskaper och färdigheter som krävs i gymnasiestudier. Studerande i utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ska få studiehandledning. (20.12.2013/1044)

Närmare bestämmelser om undervisningens omfattning utfärdas genom förordning av statsrådet. (20.12.2013/1044)

Undervisning i modersmålet meddelas utgående från studerandens undervisningsspråk i finska, svenska eller samiska.

I modersmålsundervisningen kan enligt studerandens val också undervisas i rommani, teckenspråk eller ett annat språk som är studerandens modersmål.

Utbildningsanordnaren skall meddela religionsundervisning enligt den religion som flertalet av de studerande omfattar. Undervisningen ordnas då i enlighet med till vilket religionssamfund flertalet av de studerande hör. De studerande som hör till detta religionssamfund deltar i undervisningen i sin egen religion. En studerande som inte hör till detta religionssamfund kan om han eller hon så önskar delta i nämnda religionsundervisning.

För minst tre studerande som hör till evangelisk-lutherska kyrkan eller för minst tre studerande som hör till ortodoxa kyrkosamfundet vilka inte deltar i den religionsundervisning som avses i 1 mom. ordnas undervisning i deras egen religion.

För minst tre studerande som hör till andra religionssamfund än de som nämns i 2 mom. och vilka inte deltar i den religionsundervisning som avses i 1 mom. ordnas undervisning i deras egen religion om de studerande begär detta.

Om en studerande hör till flera än ett religionssamfund beslutar den studerande i vilken religion han eller hon skall undervisas.

En studerande som inte hör till något religionssamfund och som inte deltar i religionsundervisning enligt 1 mom. skall undervisas i livsåskådningskunskap. En studerande som hör till ett religionssamfund och för vilken inte ordnas undervisning i hans eller hennes egen religion skall på begäran av den studerande undervisas i livsåskådningskunskap. Utbildningsanordnaren skall ordna undervisning i livsåskådningskunskap om det finns minst tre studerande som har rätt till sådan undervisning.

En studerande som inte hör till något religionssamfund kan delta även i sådan av utbildningsanordnaren ordnad religionsundervisning som på basis av den fostran som den studerande åtnjutit och studerandens kulturella bakgrund uppenbarligen motsvarar hans eller hennes religiösa åskådning.

En studerande som inleder gymnasieutbildningen efter att ha fyllt 18 år får välja mellan religionsundervisning och undervisning i livsåskådningskunskap.

Bestämmelser om de allmänna riksomfattande målen för utbildning som avses i denna lag och om hur den tid som används för undervisningen ska fördelas mellan undervisning i olika ämnen, ämnesgrupper och studiehandledning ( timfördelning ) utfärdas genom förordning av statsrådet. (20.12.2013/1044)

Utbildningsstyrelsen beslutar om målen för och det centrala innehållet i de olika läroämnena, ämnesgrupperna och ämneshelheterna och den övriga undervisning som avses i denna lag samt om de centrala principerna för samarbetet mellan läroanstalten och hemmet samt för elevvården och om målen för den elevvård som hör till undervisningsväsendet (grunderna för läroplanen). (13.6.2003/478)

I fråga om samarbetet mellan hemmet och läroanstalten samt elevvården bereds det beslut som gäller grunderna för läroplanen och som avses i 2 mom. av utbildningsstyrelsen i samråd med forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården. (13.6.2003/478)

De beslut som avses i denna paragraf fattas vid behov särskilt för undervisning avsedd för ungdomar och för undervisning avsedd för vuxna. Frågor om samarbete mellan läroanstalten och hemmet samt elevvård tas inte med i de grunder för läroplanen som utarbetas för vuxenutbildning. (13.6.2003/478)

Utbildningsanordnaren skall godkänna en läroplan. Läroplanen godkänns särskilt för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning samt vid behov för undervisning på något annat språk.

Läroplanen skall vara sådan att den ger de studerande möjligheter till individuella val som gäller studierna, vid behov med anlitande också av undervisning som ordnas av andra utbildningsanordnare.

Med tillstånd av vederbörande ministerium kan en gemensam läroplan godkännas för gymnasieutbildningen och den grundläggande utbildningen.

Till den del som det i 10 § 3 mom. bestäms om grunderna skall läroplanen utarbetas i samarbete med de myndigheter som sköter uppgifter i samband med verkställigheten av social- och hälsovården i kommunen. Utbildningsanordnaren skall också bestämma formerna dels för samarbetet mellan hemmet och läroanstalten, dels för elevvården. (13.6.2003/478)

Utbildningen kan delvis eller helt ordnas som närundervisning eller distansundervisning.

Gymnasiets lärokurs eller en del av den kan oberoende av på vilket sätt studeranden har inhämtat de kunskaper och färdigheter som hör till lärokursen tenteras vid prov som hålls och bedöms av en utbildningsanordnare som avses i denna lag, enligt vad som bestäms genom förordning.

Studierna för en studerande kan delvis ordnas på annat sätt än vad som bestäms och föreskrivs i denna lag eller med stöd av den, om

Om den studerande inte har gjort en framställning om att hans eller hennes studier skall ordnas så som avses i 1 mom. eller föreskrivs med stöd av nämnda moment, skall den studerande ges möjlighet att bli hörd innan ett beslut fattas. (13.6.2003/478)

Undervisning som avses i denna lag är offentlig. Rätten att få följa undervisningen kan dock av grundad anledning begränsas.

I försök som ordnas för att utveckla utbildningen eller undervisningen kan avvikelser göras från timfördelningen och grunderna för läroplanen enligt 10 §.

Försökstillstånd beviljas av undervisningsministeriet. Om försöket avviker endast från grunderna för läroplanen, beviljas försökstillstånd av utbildningsstyrelsen.

Försökstillstånd beviljas på ansökan av utbildningsanordnaren. Tillstånd till ett behövligt försök kan beviljas en utbildningsanordnare som har förutsättningar att genomföra försöket på ett sätt som motsvarar dess syfte och utan att äventyra elevernas undervisningsrelaterade rättigheter. Om läroanstalter som tillhör flera utbildningsanordnare deltar i samma försök, väljs läroanstalterna ut så att de är så representativa som möjligt i språkligt och regionalt hänseende.

Försökstillstånd kan beviljas för högst tre år och förlängas med högst två år. I försöket följs ett försöksprogram som är godkänt av utbildningsstyrelsen.

Syftet med utvärderingen av utbildningen är att säkerställa att syftet med denna lag nås och att stödja en utveckling av utbildningen och att förbättra förutsättningarna för inlärning.

Den som ordnar utbildningen ska också utvärdera utbildningen samt delta i extern utvärdering av verksamheten.

Bestämmelser om Nationella centret för utbildningsutvärdering finns i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013) .

De viktigaste resultaten av utvärderingen ska offentliggöras.

Närmare bestämmelser om utvärderingen och dess utveckling utfärdas genom förordning av statsrådet.

Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning och arbete ska bedömas mångsidigt.

Den studerande har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och hur de har tillämpats på honom eller henne.

I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkfärdighet bedömas utöver de övriga delområdena i språkfärdigheten. Den muntliga språkfärdigheten bedöms i ett särskilt prov. Utbildningsstyrelsen svarar för utarbetandet av provet. Bestämmelser om innehållet i provet i muntlig språkfärdighet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelser om bedömning av studieprestationerna under studiernas gång, om framsteg i studierna samt om avgångsbetyg och andra betyg som ges den studerande utfärdas genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen meddelar preciserande föreskrifter om bedömningen av studieprestationer och beslutar om de uppgifter som antecknas i betygen.

I fråga om bedömningen av varje enskilt läroämne eller ämnesgrupp beslutar den studerandes lärare eller, om lärarna är många, lärarna gemensamt. I fråga om slutbedömningen beslutar rektorn och den studerandes lärare gemensamt.

Gymnasieutbildningen avslutas med en studentexamen. Med hjälp av studentexamen klarläggs om de studerande har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som anges i gymnasiets läroplan samt uppnått tillräcklig mognad enligt målen för gymnasieutbildningen. I examen ingår prov i modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, matematik och realämnena.

Studentexamen omfattar minst fyra prov. Examinanderna skall avlägga provet i modersmål och litteratur samt enligt eget val tre prov av en grupp som består av provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk, provet i matematik och provet i realämnena. Utöver dessa prov kan examinanderna delta i ett eller flera extra prov.

Bestämmelser om anordnande av studentexamen utfärdas i en särskild lag. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om deltagande i studentexamen, prov och omtagning av dem, bedömning och genomförandet av examen i övrigt. (26.8.2005/673)

Studentexamen ger allmän behörighet för fortsatta studier vid högskola.

Andra än studerande som avlägger gymnasiets lärokurs får delta i studentexamen och studentexamensprov, om de har avlagt

En studerande som avlägger en examen enligt 1 mom. 2 punkten kan delta i studentexamen medan han eller hon fortfarande studerar inom den grundexamensutbildningen. En studerande kan delta i examen tidigast efter att ha förvärvat kunnande som motsvarar minst 90 kompetenspoäng.

Undervisningsministeriet tillsätter för tre år i sänder en studentexamensnämnd med uppgift att leda, ordna och genomföra studentexamen. Närmare bestämmelser om nämnden och dess uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Studentexamensnämnden meddelar föreskrifter om provens innehåll samt om hur proven skall ordnas och bedömas.

Den som ansöker om inträde till gymnasium har rätt att fritt söka till vilket gymnasium han önskar.

Bestämmelser om förfarandet vid ansökan till utbildning som avses i denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet. (26.6.2015/790)

Om beslutet om antagning meddelas inom ramen för ansökningsförfaranden som föreskrivits med stöd av 19 § och i vilka man kan söka till flera utbildningar med en enda ansökan, får meddelande om att ansökan avslagits delges sökanden per post genom brev.

Om resultatet av antagningen har meddelats genom ett brev, ska utbildningsanordnaren på sökandens begäran ge ett skriftligt beslut om antagningen jämte anvisning om ändringssökande. Sökanden ska framställa en skriftlig eller muntlig begäran om beslutet inom 30 dagar efter att ha fått meddelandet om resultatet av antagningen för kännedom.

I det förfarande som avses i denna paragraf iakttas i övrigt vad som i förvaltningslagen (434/2003) föreskrivs om att ge beslut.

Som studerande till gymnasieutbildning kan antas den som har genomgått den grundläggande utbildningens lärokurs eller inhämtat motsvarande tidigare lärokurs. Som studerande kan också antas den som inte har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs men som annars anses ha tillräckliga förutsättningar att klara av gymnasiestudierna.

Som studerande till utbildning som förbereder för gymnasieutbildning kan antas en person

Utbildningsanordnaren beslutar om övriga grunder för antagning av studerande liksom även om eventuella inträdes- eller lämplighetsprov. Undervisnings- och kulturministeriet får genom förordning föreskriva närmare om grunderna för antagning av studerande. Enhetliga antagningsgrunder ska tillämpas på samtliga sökande.

Som studerande till sådan utbildning som avses i 1 mom. kan också antas den som endast har för avsikt att slutföra ett eller flera av de läroämnen som ingår i gymnasiets lärokurs.

En studerande har rätt till en trygg studiemiljö.

Till läroanstalten får inte medföras och under arbetsdagen får inte innehas sådana föremål eller ämnen som enligt någon annan lag inte får innehas eller med vilka den egna eller någon annans säkerhet kan äventyras eller som särskilt lämpar sig för att skada egendom och i fråga om vilka det inte finns någon godtagbar orsak för att de ska få innehas.

I samband med att läroplanen utarbetas ska utbildningsanordnaren utarbeta en plan för användning av disciplinära åtgärder och de tillhörande förfaringssätten och ge anvisningar för hur planen ska användas. Utbildningsstyrelsen ska i grunderna för läroplanen ta in bestämmelser om hur planen ska utarbetas. (29.12.2016/1499)

I avsikt att främja den interna ordningen, ostörda studier samt trygghet och trivsel i läroanstalten ska utbildningsanordnaren godkänna en ordningsstadga eller meddela andra ordningsbestämmelser som ska tillämpas vid läroanstalten.

Den ordningsstadga och de andra ordningsbestämmelser som avses i 4 mom. får innehålla sådana regler om praktiska arrangemang och ett korrekt uppförande som är nödvändiga för tryggheten och trivseln i läroanstalten samt närmare bestämmelser om de föremål och ämnen som avses i 2 mom. och om deras användning och förvaring. Dessutom kan regler meddelas om hur läroanstaltens egendom får hanteras och om hur man får vistas och röra sig i läroanstaltens lokaler och på läroanstaltens område.

Det som bestäms i 3 mom. gäller inte grunderna för läroplanen eller själva läroplanerna inom vuxenutbildningen. Någon ordningsstadga eller andra ordningsbestämmelser behöver inte heller godkännas för vuxenutbildningen.

En studerande har rätt att få undervisning enligt läroplanen samt studiehandledning.

Om studiehandledningen bestäms närmare genom förordning.

En studerande har rätt att få tidigare slutförda studier som motsvarar målen för och det centrala innehållet i läroplanen eller kunnande som förvärvats på annat sätt bedömda och erkända. Genom erkännande av kunnande kan den studerande få obligatoriska, fördjupade eller tillämpade studier som ingår i gymnasiets läroplan tillgodoräknade eller ersatta. I fråga om erkännande av den studerandes kunnande iakttas vad som i 17 och 17 a § föreskrivs om bedömning och beslut om bedömning. Vid behov ska kunnandet visas på det sätt utbildningsanordnaren bestämmer.

Beslut om erkännande av kunnande ska på särskild begäran fattas innan nämnda studier eller en studiehelhet som gäller kunnande som ska tillgodoräknas inleds.

Närmare bestämmelser om erkännande av kunnande och om förfarandet vid erkännande av kunnande utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.

Gymnasiets lärokurs ska slutföras på högst fyra år, om inte studeranden av grundad anledning beviljas förlängning. Lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ska slutföras på ett år, om inte förlängning beviljas på grund av sjukdom eller någon annan särskild anledning. (20.12.2013/1044)

En studerande som inte har slutfört gymnasiets lärokurs inom den tid som nämns i 1 mom. anses ha avgått. En studerande som utan att anmäla giltigt skäl uteblir från undervisningen anses även ha avgått, om det är uppenbart att han inte har för avsikt att fortsätta studierna.

En studerande skall delta i undervisningen ifall han inte har beviljats befrielse från den.

En studerande skall utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt.

Bestämmelser om skyldigheten för en studerande att ersätta den skada som han eller hon har orsakat finns i skadeståndslagen (412/1974) . (30.12.2013/1268)

En studerande som stör undervisningen eller i övrigt bryter mot ordningen eller gör sig skyldig till fusk kan ges en skriftlig varning. Om förseelsen är allvarlig eller om den studerande fortsätter att uppföra sig olämpligt på ovan avsett sätt efter en skriftlig varning kan den studerande avstängas från läroanstalten för en viss tid, högst ett år, samt uppsägas från elevhemmet för en viss tid eller för den tid som återstår av studierna. Ovan nämnda åtgärder är disciplinära straff.

En studerande som stör undervisningen kan bli tillsagd att lämna klassrummet eller ett annat rum där undervisningen ges för den tid som återstår av lektionen, eller en tillställning som arrangeras av läroanstalten.

En studerande kan förvägras rätt att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar, om det föreligger en risk för att säkerheten för en annan studerande eller person som arbetar i läroanstalten eller i ett annat undervisningsutrymme äventyras av elevens våldsamma eller hotfulla uppförande eller om undervisningen eller därtill hörande verksamhet försvåras orimligt mycket på grund av den studerandes störande uppförande. (30.12.2013/1268)

Om en studerande är föremål för rannsakan med anledning av brott, kan den studerande för den tid som rannsakan pågår avstängas från studierna om detta är motiverat med hänsyn till det brott som han eller hon misstänks ha gjort sig skyldig till eller omständigheter som har samband med detta.

Innan ett beslut enligt 26 § 1 eller 4 mom. fattas skall den handling eller försummelse, eller det misstänkta brott eller den omständighet som hänför sig till detta och som åtgärden grundar sig på preciseras, den studerande höras samt annan behövlig utredning skaffas. Innan en studerande påförs disciplinstraff skall hans eller hennes vårdnadshavare ges tillfälle att bli hörd. Om andra åtgärder enligt 26 § skall studerandens vårdnadshavare underrättas och om att den studerande förvägras undervisning skall den myndighet som sköter uppgifter i samband med verkställigheten av socialvården i den kommun där läroanstalten är belägen underrättas vid behov. Om åtgärder enligt 26 § 1 och 4 mom. skall ett beslut utfärdas och åtgärder enligt 26 § 2 och 3 mom. skall registreras.

Ett beslut om avstängning av en studerande för en viss tid eller om uppsägning från elevhemmet kan verkställas även om det överklagats, om utbildningsanordnaren eller förvaltningsdomstolen inte beslutar något annat.

Ett beslut om verkställighet av ett icke lagakraftvunnet beslut om avstängning för viss tid eller uppsägning från elevhemmet och ett beslut om den tidpunkt då verkställigheten inleds skall fattas samtidigt som beslutet om avstängning eller uppsägning.

Bestämmelser om rektorns och lärarnas befogenheter i situationer som avses i 26 § 2 och 3 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.

Beslut om avstängning från läroanstalten, uppsägning från elevhemmet, avstängning från studierna samt tilldelande av en skriftlig varning fattas av det behöriga kollegiala organet hos utbildningsanordnaren eller, i enlighet med utbildningsanordnarens beslut, av rektorn. Rektorn kan ges rätt att besluta om avstängning från läroanstalten eller uppsägning från elevhemmet för en tid av högst tre månader. (29.12.2016/1499)

Lyder en studerande inte en uppmaning att avlägsna sig enligt 26 § 2 mom. har rektorn och läraren rätt att avlägsna honom eller henne från klassrummet eller ett annat undervisningsutrymme, eller från en skoltillställning. Rektorn och läraren har också rätt att avlägsna en studerande från läroanstaltens område, om den studerande inte avlägsnar sig efter att ha fått veta att han eller hon avstängts från undervisningen enligt 26 § 2 och 3 mom.

Försöker en studerande som skall avlägsnas förhindra detta genom att göra motstånd, har rektorn och läraren rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att få honom eller henne avlägsnad och som med hänsyn till den studerandes ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en helhetsbedömning av situationen kan anses vara försvarbara.

Rektorn och läraren kan i situationer som avses i 1 och 2 mom. agera tillsammans eller var för sig. Det är förbjudet att använda maktmedelsredskap för att avlägsna eleven. Om läraren eller rektorn använt sig av maktmedel skall han eller hon lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till utbildningsanordnaren.

Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § strafflagen (39/1889) .

Under den tid då åtal mot en studerande är anhängigt vid allmän domstol får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas mot den studerande.

Om en domstol har frikänt en studerande, får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas annat än på grund av en sådan omständighet som inte kan betraktas som ett brott men som kan medföra en disciplinär bestraffning.

Om en domstol har dömt en studerande till straff, får han eller hon inte av samma skäl påföras disciplinstraff. En studerande kan dock avstängas för viss tid eller uppsägas från elevhemmet, om det med hänsyn till den studerandes brott eller omständigheter i samband med det är motiverat.

Rektorn och en lärare har rätt att tillsammans eller var för sig under arbetsdagen frånta en studerande ett förbjudet föremål eller ämne enligt 21 § 2 mom.

Försöker en studerande som innehar ett föremål eller ämne som ska omhändertas förhindra omhändertagandet genom att göra motstånd, har rektorn och läraren rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att omhänderta föremålet eller ämnet och som med hänsyn till studerandens ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en samlad bedömning av situationen kan anses vara försvarbara. Rätten att använda maktmedel gäller enbart föremål och ämnen som äventyrar den studerandes eller andras säkerhet.

Maktmedelsredskap får inte användas vid omhändertagande enligt 1 eller 2 mom. Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen.

De rättigheter och skyldigheter som avses i denna paragraf gäller också under den tid som en studerande deltar i utbildning eller verksamhet enligt läroplanen eller någon annan plan som godkänts av utbildningsanordnaren och som utarbetats med stöd av denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

En lärare och rektorn har rätt att under arbetsdagen granska de saker som en studerande har med sig och de förvaringsutrymmen i skolan som studeranden förfogar över och att utföra en ytlig granskning av studerandens kläder för att omhänderta ett föremål eller ämne som avses i 21 § 2 mom. och med vilket den egna säkerheten eller någon annans säkerhet kan äventyras, om det är uppenbart att studeranden innehar sådana föremål eller ämnen och studeranden trots begäran vägrar att överlämna dem eller inte på ett tillförlitligt sätt visar att han eller hon inte innehar sådana.

Studeranden ska meddelas orsaken till granskningen innan den utförs.

Granskningen får utföras endast av en person som är av samma kön som den studerande. Vid granskningen ska förutom den som utför granskningen även en annan myndig person som hör till läroanstaltens personal närvara. På den studerandes begäran ska en person som hör till läroanstaltens personal och som den studerande utser närvara vid granskningen om denna person är tillgänglig.

Avvikelse från det sätt att utföra granskningen på som föreskrivs i 3 mom. får dock göras om det på grund av ärendets brådskande natur är absolut nödvändigt med tanke på säkerheten.

De rättigheter och skyldigheter som avses i denna paragraf gäller också under den tid som en studerande deltar i utbildning eller verksamhet enligt läroplanen eller någon annan plan som godkänts av utbildningsanordnaren och som utarbetats med stöd av denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

De åtgärder som avses i 26 d och 26 e § ska genomföras på ett så säkert sätt som möjligt. Åtgärderna får inte ingripa i studerandens personliga integritet i större omfattning än vad som är nödvändigt för att trygga studieron och säkerheten. Vid omhändertagande av föremål och ämnen och vid granskning av en studerande ska den diskretion som omständigheterna kräver iakttas. Användningen av åtgärderna ska planeras i läroanstalterna och anvisningar ska ges om användningen.

En lärare eller rektor som använt sig av maktmedel enligt 26 d § ska lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till utbildningsanordnaren. Granskning av en studerande och omhändertagande av föremål och ämnen ska registreras. En minderårig studerandes vårdnadshavare ska så fort som möjligt informeras om omhändertagande och granskning.

Föremål och ämnen enligt 26 d § som omhändertagits av en studerande ska överlämnas till studerandens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare eller till studeranden om han eller hon är myndig. Föremålen och ämnena ska dock överlämnas till polisen eller till någon annan i lag föreskriven myndighet, om studeranden, dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare inte har laglig rätt att inneha dem.

Före överlämnandet ska föremålet eller ämnet förvaras omsorgsfullt. Överlämnandet ska ske så fort som möjligt efter det att föremålet eller ämnet har omhändertagits. Narkotika, skjutvapen, vapendelar, patroner, projektiler, gassprayer och explosiva varor som har omhändertagits ska omedelbart överlämnas till polisen. De föremål och ämnen som ska överlämnas till studeranden överlämnas efter arbetsdagens slut.

Om vårdnadshavaren inte inom tre månader efter det att han eller hon fått meddelande om omhändertagandet avhämtar föremålet eller ämnet får det bevisligen förstöras. Överlämnande och förstörande av föremål och ämnen ska registreras.

Utbildningsanordnaren ska främja alla studerandes delaktighet och se till att alla studerande har möjlighet att delta i läroanstaltens verksamhet och utveckling samt att de har möjlighet att uttrycka sin åsikt i frågor som gäller de studerandes ställning. De studerande ska ges möjlighet att delta i beredningen av läroplanen och de planer som hänför sig till den och i beredningen av den ordningsstadga som avses i 21 § 4 mom.

Varje läroanstalt där det ordnas i denna lag avsedd utbildning ska ha en studerandekår som består av läroanstaltens studerande. Utbildningsanordnaren ska säkerställa tillräckliga verksamhetsförutsättningar för studerandekåren. Studerandekårens uppgift är att främja samarbetet mellan de studerande, öka de studerandes påverkningsmöjligheter och delaktighet och utveckla samarbetet mellan de studerande och utbildningsanordnaren. Studerandekårerna bidrar även till att förbereda de studerande för ett aktivt och kritiskt medborgarskap. Utbildningsanordnaren ska höra studerandekåren innan de planer och regler som nämns i 1 mom. fastställs och, om det inte på grund av ärendets natur är onödigt, före andra beslut som inverkar på de studerandes ställning. Utbildningsanordnaren ska regelbundet utreda de studerandes och deras vårdnadshavares åsikter om läroanstaltens och utbildningsanordnarens verksamhet.

Den verksamhet som avses i denna paragraf ska planeras som en del av läroplanen och övriga planer som grundar sig på läroplanen eller i samband med dem.

Undervisningen är avgiftsfri för studerandena. Avgifter kan dock tas ut hos studerande som avses i 20 § 4 mom. samt för studentexamen som avses i 18 § och prov som avses i 12 § 2 mom. (26.6.2015/790)

Studerande som studerar på heltid har rätt till en avgiftsfri måltid de arbetsdagar då läroplanen kräver att studeranden är närvarande på en utbildningsplats som utbildningsanordnaren anvisar. Genom förordning bestäms när studierna är heltidsstudier. Vid utbildning som med stöd av 4 § 2 mom. ordnas som internatutbildning har studeranden dessutom dagligen rätt till andra avgiftsfria, tillräckliga måltider.

Det är avgiftsfritt för studeranden att bo i ett elevhem som utbildningsanordnaren anvisar.

I undervisning som ordnas utomlands och i undervisning som ordnas av en privat sammanslutning eller stiftelse på basis av en särskild utbildningsuppgift som vederbörande ministerium givit och som sker på något annat undervisningsspråk än de som nämns i 6 § 1 mom. kan utan hinder av 1–3 mom. skäliga avgifter tas ut av studerandena. Ministeriet kan dessutom av särskilda skäl ge tillstånd till att avgifter tas ut också av andra studerande.

Om stöd för kostnader som orsakas av studerandens skolresor och om studiestöd bestäms särskilt.

Handikappade studerande och studerande som av någon annan anledning är i behov av särskilt stöd har i enlighet med vad som särskilt bestäms därom rätt till de biträdestjänster, andra undervisnings- och elevvårdstjänster samt särskilda hjälpmedel som studierna kräver.

Bestämmelser om de studerandes rätt till studerandevård finns i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) .

29 b § har upphävts genom L 19.12.2014/1226 .

Varje läroanstalt där det ordnas utbildning enligt denna lag skall ha en rektor som svarar för verksamheten.

En utbildningsanordnare skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Utbildningsanordnaren kan dessutom ha timlärare samt annan personal.

Behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen kan vid behov utfärda föreskrifter som kompletterar bestämmelserna i förordningen. Regionförvaltningsverket kan av särskilda skäl bevilja dispens från behörighetsvillkoren. (22.12.2009/1445)

31 § har upphävts genom L 30.12.2013/1268 .

Ledamöterna i de organ som svarar för anordnandet av utbildning, personer som avses i 30 § och personer som deltar i undervisningspraktik får inte olovligen för utomstående röja vad de vid skötseln av uppgifter som gäller utbildningen har fått veta om de studerandes, den i denna lag avsedda personalens eller familjemedlemmars personliga förhållanden och ekonomiska ställning.

Utan hinder av 1 mom. eller vad som särskilt bestäms om tystnadsplikt får de personer som avses i 1 mom. samt de personer som svarar för skolhälsovården och den övriga elevvården ge varandra samt de myndigheter som svarar för utbildningen sådana uppgifter som är nödvändiga för att studierna skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Den som fullgör uppgifter som avses i denna lag har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. (20.3.2015/277)

En utbildningsanordnare har vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som förutsätts för planering och ordnande av utbildningen.

Utbildningsanordnaren skall på begäran ge de statliga undervisningsförvaltningsmyndigheterna de uppgifter som de bestämmer och som krävs för utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen.

Uppgifter ur de register som avses i denna lag får lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning till den som har rätt att få uppgifterna. Innan en sådan teknisk anslutning öppnas ska den som lämnar ut uppgifterna försäkra sig om att uppgifterna kommer att skyddas på behörigt sätt.

Omprövning av beslut enligt denna lag får begäras hos regionförvaltningsverket på det sätt som anges i förvaltningslagen, om beslutet gäller

Ett sådant beslut av en utbildningsanordnare som avses i denna lag och som gäller varning till en studerande, avstängning av en studerande för viss tid, uppsägning av en studerande från elevhemmet för viss tid eller för den tid som återstår av studierna, avhållande från studier för den tid som brottsundersökning pågår eller en förmån eller rättighet enligt 28 § får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996) , om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Ett beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning enligt 34 § får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag.

Besvär över ett beslut som gäller varning till en studerande, avstängning för viss tid, uppsägning från elevhemmet för viss tid eller slutgiltigt, avhållande från studier för den tid som brottsundersökning pågår eller ett ärende som avses i 34 a § 2 mom. ska anföras samt omprövning av ett ärende som avses i 34 § begäras inom 14 dagar från det att studeranden delgavs beslutet. Ärenden som avses i denna paragraf ska behandlas skyndsamt.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, får beslut av förvaltningsdomstolen överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

I ett beslut som avses i 17 § och som gäller bedömning av en studerande får ändring inte sökas genom besvär. En studerande kan hos rektor begära ett nytt beslut om studieframstegen eller slutbedömningen inom två månader efter det att han eller hon fick del av beslutet. I fråga om den nya bedömningen beslutar skolans rektor och den studerandes lärare gemensamt.

Den studerande får hos regionförvaltningsverket på det sätt som anges i förvaltningslagen begära omprövning av den nya bedömning som gjorts på begäran eller av ett avgörande genom vilket begäran har avslagits, inom 14 dagar från det att han eller hon fick del av beslutet. Efter att ha tagit upp omprövningsbegäran till prövning kan regionförvaltningsverket ändra förvaltningsbeslutet, upphäva beslutet, avslå begäran om omprövning eller återförvisa ärendet till rektor för ny behandling.

Andra beslut som fattats med stöd av 26 § än beslut som gäller varning, avstängning för viss tid, uppsägning från elevhem eller avhållande från studier får inte överklagas genom besvär.

Ett beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket besvär som anförts i ett ärende enligt 34 § har avgjorts och ett beslut av ett regionförvaltningsverk genom vilket begäran om omprövning av ett ärende enligt 34 d § har avgjorts får inte överklagas genom besvär.

För undervisning som ordnas utomlands är den behöriga förvaltningsdomstolen Helsingfors förvaltningsdomstol och den behöriga regionförvaltningsmyndigheten Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

För utbildning enligt denna lag beviljas statsunderstöd för driftskostnader inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten så som föreskrivs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) . För investeringsprojekt kan statsunderstöd också beviljas enligt statsunderstödslagen (688/2001) . Statsbidragsmyndighet för investeringsprojekt är regionförvaltningsverket.

Vederbörande ministerium bestämmer de avgifter som tas ut för deltagande i studentexamen och därtill hörande prov samt prov som avses i 12 § 2 mom. och ordnas i statens läroanstalter, enligt vad som bestäms om offentligrättsliga prestationer i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) .

Om grunderna för andra avgifter än sådana som nämns i 1 mom. och som tas ut av de studerande med stöd av denna lag bestämmer ministeriet i tillämpliga delar enligt vad som bestäms om offentligrättsliga prestationer i lagen om grunderna för avgifter till staten.

Om en i denna lag avsedd avgift som skall tas ut av en studerande inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) uppbäras från förfallodagen.

Avgiften får indrivas utan dom eller beslut så som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961) .

För studerandena kan i samband med gymnasieutbildningen ordnas annan verksamhet som nära anknyter till utbildningen.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Genom denna lag upphävs följande lagar och förordning jämte ändringar:

Studentexamensförordningen (1000/1994) som utfärdats med stöd av den gymnasielag som upphävs förblir i kraft tills något annat bestäms.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Beslut om timfördelningen i gymnasier och vuxengymnasier och grunderna för läroplaner vilka har fattats med stöd av de lagar som nämns i 40 § 2 mom. gäller tills något annat bestäms med stöd av denna lag. Läroplaner som har godkänts med stöd av de lagar som nämns i 40 § 2 mom. kan iakttas i undervisningen tills utbildningsanordnaren godkänner en läroplan enligt denna lag. En särskild uppgift som grundar sig på läroplanen och som med stöd av de lagar som nämns i 40 § 2 mom. påförts ett gymnasium ändras till en sådan särskild utbildningsuppgift som avses i 4 § 2 mom. i denna lag och som skall anges i tillståndet att ordna utbildning.

Organ som har tillsatts med stöd av de lagar som nämns i 40 § 2 mom. fortsätter till utgången av mandatperioden, om inte utbildningsanordnaren beslutar något annat. På organens sammansättning och valet av medlemmar till dem tillämpas till slutet av mandatperioden de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft.

Huvudmän för läroanstalter som när denna lag träder i kraft är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 40 § 2 mom. fortsätter sin verksamhet såsom utbildningsanordnare som avses i denna lag och lagen om grundläggande utbildning (628/1998) .

Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av ett tillstånd att inrätta gymnasium som beviljats huvudmannen för en läroanstalt som ordnar gymnasieutbildning till ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 4 § 2 mom. i denna lag och i 7 § 3 mom. lagen om grundläggande utbildning.

När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare, arbetstagare samt timlärare i läroanstalter som är verksamma med stöd av de lagar som avses i 40 § 2 mom. i sina tidigare uppgifter.

De tjänsteinnehavare och befattningshavare, arbetstagare samt timlärare som avses i 1 mom. och som när denna lag träder i kraft har rätt till periodisk ersättning eller lön på indragningsstat, har fortfarande rätt till nämnda förmåner enligt de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft. (31.5.2000/517)

Avgångsåldern för tjänsteinnehavare och befattningshavare, arbetstagare och timlärare är 65 år också när pensionsåldern enligt de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft är lägre än nämnda ålder. (30.12.1998/1184)

Den frivillighet i fråga om gymnastik och hälsokunskap samt konst- och färdighetsämnen som avses i bestämmelsen i tredje meningen i 7 § 2 mom. samt den rätt att välja religion eller livsåskådningskunskap som avses i 9 § 5 mom. tillämpas på de studerande som inleder studierna efter det att denna lag har trätt i kraft. På studerande som har inlett studierna innan denna lag träder i kraft tillämpas vad som bestäms i lagen och förordningen om vuxengymnasier och bestäms med stöd av dem när denna lag träder i kraft.