1705/2009

I denna lag föreskrivs om statsandelar och statsunderstöd som beviljas kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar, stiftelser och statliga affärsverk för driftskostnader samt om annan finansiering av sådan verksamhet som regleras i

I denna lag föreskrivs också om statsunderstöd för anläggningsprojekt enligt de lagar som nämns i 1 mom. 5–7 punkten.

I denna lag föreskrivs också om utbetalning, övervakning av användningen och återbetalning av statsunderstöd och statsandelar för anläggningsprojekt för verksamhet enligt lagen om ändring av grundskolelagen (707/1992) , lagen om ändring av gymnasielagen (708/1992) , lagen om musikläroanstalter (516/1995) , gymnasielagen (629/1998) , lagen om grundläggande utbildning (628/1998) , lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och bibliotekslagen (904/1998) .

För andra kostnader än driftskostnader för lokaler, inventarier och annan lös egendom som används i verksamhet som avses i lagen om yrkesutbildning beviljas finansiering med iakttagande av 9 § i denna lag. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas lagen inte på finansiering av sådan utbildning som avses i 22 § 2 mom., 33 eller 35 § i lagen om yrkesutbildning. (11.8.2017/532)

I denna lag föreskrivs dessutom om kommunens kalkylerade självfinansieringsandel av driftskostnaderna för undervisningsverksamhet som avses i de lagar som nämns i 1 mom. 1 och 2 punkten ( kommunens självfinansieringsandel ).

I denna lag föreskrivs dessutom om beviljande av specialunderstöd för åtgärder som främjar utbildningsmässig jämlikhet och likabehandling inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. (22.6.2022/489)

I denna lag föreskrivs dessutom om beviljande av specialunderstöd för anordnande av småbarnspedagogik för barn som söker eller får tillfälligt skydd, söker internationellt skydd eller saknar uppehållsrätt. (11.11.2022/884)

Bestämmelser om beviljande av statsandel för driftskostnaderna för sådan förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning, sådan småbarnspedagogik som avses i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) , sådan grundläggande konstundervisning som avses i lagen om grundläggande konstundervisning och som finansieras enligt antalet invånare i kommunen, sådana allmänna bibliotek som avses i lagen om allmänna bibliotek (1492/2016) och sådan kulturverksamhet som avses i lagen om kommunernas kulturverksamhet (166/2019) finns i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021) . (20.12.2022/1126)

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom., föreskrivs i denna lag om finansieringen av

I denna lag föreskrivs också om

(29.12.2016/1493)

I denna lag föreskrivs också om statsunderstöd som beviljas kommuner och samkommuner för utvecklingsprojekt som hänför sig till barndagvård samt för anläggningsprojekt som hänför sig till kommunernas kulturverksamhet. (30.12.2014/1410)

I denna lag avses med

På sådan finansiering som avses i denna lag tillämpas lagen om statsandel för kommunal basservice till de delar som bestäms i denna lag och i lagen om statsandel för kommunal basservice.

Finansieringen för driftskostnaderna bestäms enligt kalkylerade grunder. Finansieringen bestäms

För kostnader som föranleds av de verksamheter som nämns i 5 § 1 och 2 punkten beviljas kommunen i statsandel det belopp som fås när grunden för kommunens statsandel, som beräknats enligt 2 mom., minskas med kommunens självfinansieringsandel som beräknats enligt 8 §.

Grunden för kommunens statsandel fås genom sammanräkning av produkten av antalet studerande inom gymnasieutbildning som ordnas av kommunen och inom utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning och de per studerande bestämda priserna per enhet samt den tilläggsfinansiering för en särskild utbildningsuppgift i gymnasiet som avses i 24 a § och som bildas så att den relativa andel som prestationerna inom den särskilda utbildningsuppgift som anordnas av kommunen utgör av samtliga utbildningsanordnares prestationer multipliceras med den nationella tilläggsfinansieringen för den särskilda utbildningsuppgiften.

För i gymnasielagen avsedd utbildning och utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning beviljas samkommuner och privata utbildningsanordnare finansiering till ett belopp som motsvarar statsandelsgrunden och som beräknats på det sätt som föreskrivs i 6 § 2 mom. enligt antalet studerande hos utbildningsanordnarna, priserna per enhet och tilläggsfinansieringen för en särskild utbildningsuppgift. (16.12.2021/1114)

För sådan gymnasieutbildning som en privat utbildningsanordnare såsom särskild utbildningsuppgift har ålagts att ordna på något annat språk än finska eller svenska beviljas utbildningsanordnaren i statsandel ett belopp som motsvarar 57 procent av produkten av antalet studerande och priset per enhet i fråga om sådana studerande som enligt lagen om hemkommun (201/1994) inte har någon hemkommun i Finland.

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning utgör 51,59 procent och av driftskostnaderna för utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning 50 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med antalet invånare i hela landet och det därigenom erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal. (5.12.2024/710)

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning utgör 52,21 procent och av driftskostnaderna för utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning 50 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med antalet invånare i hela landet och det därigenom erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal. (16.12.2021/1114)

Vid beräkning av kommunens självfinansieringsandel sammanräknas de grunder för kommunens statsandel som avses i 6 § 2 mom. och till det därigenom erhållna beloppet adderas

Vid beräkning av kommunens självfinansieringsandel beaktas inte

Till följd av att kommunens finansieringsandel för yrkeshögskolor stryks läggs till kommunens självfinansieringsandel i fråga om gymnasieutbildningen årligen ett belopp på 14,69 euro per invånare på 2017 års nivå. När det årliga beloppet beräknas beaktas den uppskattade förändringen i kostnadsnivån för finansåret och förändringen i antalet invånare i hela landet. (11.8.2017/532)

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 8 § 4 mom. om beräkningen av det årliga belopp som läggs till kommunens självfinansieringsandel, ska den uppskattade förändringen i kostnadsnivån för finansåret inte beaktas under åren 2016, 2018 och 2019.

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar anordnare av yrkesutbildning finansiering för de uppgifter som det föreskrivs om i lagen om yrkesutbildning, lagen om utbildning som handleder för examensutbildning och läropliktslagen inom ramen för det anslag som tas in i statsbudgeten och inom ramen för kommunens finansieringsandel enligt 9 a § 1 mom. ( anslag för yrkesutbildning ). Som finansiering beviljas kalkylerad basfinansiering och finansiering efter prövning. (30.12.2024/1079)

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar anordnare av yrkesutbildning finansiering för de uppgifter som det föreskrivs om i lagen om yrkesutbildning, lagen om utbildning som handleder för examensutbildning och läropliktslagen inom ramen för det anslag som tas in i statsbudgeten och inom ramen för kommunens finansieringsandel enligt 9 a § 1 mom. ( anslag för yrkesutbildning ). Som finansiering beviljas på kalkylerade grunder basfinansiering, prestationsbaserad finansiering och genomslagsfinansiering. Därtill beviljas strategifinansiering. (16.12.2021/1114)

Det statliga anslag och den kommunala finansieringsandel som avses i 1 mom. och som anvisats för anordnare av yrkesutbildning det föregående året höjs med undantag av poster av engångsnatur så att höjningen motsvarar den årliga höjningen av kostnadsnivån enligt yrkesutbildningsindexet. Yrkesutbildningsindexet består av det allmänna förtjänstnivåindexet, konsumentprisindexet och partiprisindexet. Närmare bestämmelser om uträkningen av yrkesutbildningsindexet och beaktandet av höjningen av kostnadsnivån utfärdas genom förordning av statsrådet.

Privata utbildningsanordnare beviljas dessutom ersättning för mervärdesskatt med iakttagande av 32 i §.

Kommunens finansieringsandel vid finansiering av yrkesutbildning är det belopp som fås när det i 9 § 1 mom. avsedda statliga anslaget multipliceras med talet 1,3461. Kommunernas finansieringsandel är dock 2025 det belopp som fås när man från kommunernas indexjusterade finansieringsandel för 2024 drar av 57,4 miljoner euro. Från och med 2026 är kommunernas finansieringsandel högst på 2025 års nivå. (5.12.2024/710)

Kommunens finansieringsandel vid finansiering av yrkesutbildning är det belopp som fås när det i 9 § 1 mom. avsedda statliga anslaget multipliceras med talet 1,3461. Kommunernas finansieringsandel motsvarar dock högst nivån för 2017.

Kommunens självfinansieringsandel vid finansiering av yrkesutbildning är det belopp som fås när det belopp av kommunens finansieringsandel som avses i 1 mom. divideras med antalet invånare i hela landet och det därigenom erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

Genom ett beslut som fattas före finansårets början beviljas anordnare av yrkesutbildning kalkylerad basfinansiering till en sådan andel av det belopp av varje finansieringsandel enligt 32 a § som motsvarar den relativa andel som utbildningsanordnarens prestationer utgör av alla utbildningsanordnares prestationer. Därtill kan det beviljas finansiering efter prövning. Finansiering efter prövning kan av särskilda skäl beviljas även under finansåret. (30.12.2024/1079)

Genom ett beslut som fattas före finansårets början beviljas anordnare av yrkesutbildning basfinansiering, prestationsbaserad finansiering och genomslagsfinansiering till en sådan andel av det belopp av varje finansieringsandel enligt 32 a § som motsvarar den relativa andel som utbildningsanordnarens prestationer utgör av alla utbildningsanordnares prestationer. Av det belopp enligt 32 a § som basfinansieringsandelen utgör dras dock först av beloppet av de höjningar efter prövning som avses i 32 e § och som fördelas genom ett beslut som fattas före finansårets början. (13.7.2018/548)

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. beviljas en kommun som ordnar yrkesutbildning i statsandel ett belopp som fås när man från det belopp som beräknats i enlighet med 1 mom. drar av kommunens självfinansieringsandel enligt 9 a § 2 mom.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2024/1079 , som träder i kraft 1.1.2026. Den tidigare formen lyder: (30.12.2024/1079)

Av det belopp enligt 32 a § som basfinansieringsandelen utgör kan en del sparas för att fördelas under finansåret för målinriktade studerandeår enligt 32 c §, höjningar av basfinansieringen efter prövning enligt 32 e § och för eventuella rättelser eller korrigeringar. (13.7.2018/548)

Prestationerna beaktas inte som utbildningsanordnarens prestationer enligt 1 mom., om det för ordnandet av utbildningen har beviljats statsunderstöd enligt 8 § i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021) . (29.6.2021/684)

10 a § har upphävts genom L 16.12.2021/1114 .

För sådan verksamhet som avses i 2 § 2 mom. 2, 3 a-, 3 b-, 4, 9 och 11 punkten och för sådant tillägg för internatskola som avses i 2 § 2 mom. 5 punkten samt för utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av grundläggande utbildning beviljas en kommun, en samkommun eller en sådan privat utbildningsanordnare som har fått ett tillstånd att ordna utbildning enligt 7 § i lagen om grundläggande utbildning finansiering till ett belopp som fås genom att antalet prestationer multipliceras med priset per enhet för prestationen i enlighet med 5 § 3 punkten. För sådan skolhemsförhöjning som avses i 2 § 2 mom. 5 punkten och för sådan verksamhet som avses i 2 § 2 mom. 7 punkten beviljas en privat utbildningsanordnare som har fått ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning dessutom finansiering till ett belopp som fås genom att antalet prestationer multipliceras med priset per enhet för prestationen i enlighet med 5 § 3 punkten. (16.12.2021/1114)

En anordnare av grundläggande utbildning som har fått ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning beviljas, för tiden från ingången av den månad under vilken verksamheten inleds till utgången av det finansår för vilket anordnaren inte får sådan hemkommunsersättning för förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i lagen om statsandel för kommunal basservice, finansiering till ett belopp som motsvarar den nämnda ersättningen. När verksamheten inleds beräknas finansieringen enligt det kalkylerade antalet elever. Skillnaden mellan det faktiska och uppskattade elevantalet beaktas vid finansieringen av det år som följer på året efter det aktuella finansåret. Finansiering för inledande av verksamhet beviljas när en privat utbildningsanordnare beviljas ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning eller när tillståndet utvidgas till att omfatta förskoleundervisning eller grundläggande utbildning och när undervisningen utvidgas till att omfatta nya årskurser.

Vid beviljande av finansiering för det första året av en tvåårig förskoleundervisning som ingår i ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning används som pris per enhet i fråga om de elever som fyller fem år det år som förskoleundervisningen inleds ett belopp som motsvarar den hemkommunsersättning för sexåringar som avses i 35 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. (20.12.2022/1126)

För de tilläggskostnader som föranleds av flexibel grundläggande utbildning kan kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare, utöver vad som i lagen om statsandel för kommunal basservice föreskrivs om statsandelen för grundläggande utbildning, beviljas ett belopp som fås när det antal elever som deltar i den flexibla grundläggande utbildningen multipliceras med det per elev bestämda priset per enhet för den utbildningen.

För sådan undervisning som ordnas utomlands kan finansieringen per elev höjas eller sänkas. Bestämmelser om höjningens maximi- och minimibelopp får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om landsspecifika höjningar eller sänkningar får utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet.

Åren 2017–2019 beviljas kommunerna och samkommunerna 98,97 procent av den finansiering som avses i 1 mom.

När en kommun, en samkommun eller en sådan privat utbildningsanordnare som har fått ett tillstånd som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning att ordna utbildning beviljas i denna paragraf avsedd finansiering under åren 2020–2022 ska finansieringen enligt 1 mom. multipliceras med 1,0098.

12 § har upphävts genom L 29.12.2016/1486 .

13 § har upphävts genom L 29.12.2016/1486 .

14 § har upphävts genom L 29.12.2016/1486 .

15 § har upphävts genom L 29.12.2016/1486 .

16 § har upphävts genom L 29.12.2016/1486 .

17 § har upphävts genom L 29.12.2016/1486 .

18 § har upphävts genom L 29.12.2016/1486 .

För driftskostnaderna för sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning beviljas den kommun som ordnar sådan verksamhet i statsandel 57 procent av det belopp som fås när antalet timmar som fastställts för denna verksamhet som grund för beräkning av statsandelen för kommunen multipliceras med det per timme bestämda priset per enhet.

För driftskostnaderna för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar beviljas en kommun, samkommun, privat sammanslutning eller stiftelse som med stöd av 11 § 3 mom. i lagen om grundläggande konstundervisning har beviljats rätt till statsandel enligt antalet undervisningstimmar i statsandel 57 procent av det belopp som fås när det antal undervisningstimmar som fastställts för nämnda utbildning som grund för beräkning av statsandelen för utbildningsanordnaren multipliceras med det per undervisningstimme bestämda priset per enhet.

När en kommun eller samkommun beviljas statsandelar åren 2017–2019 beaktas 97,98 procent av grunden för statsandelen enligt 1 mom. (29.12.2016/1486)

För driftskostnaderna för idrottsverksamhet beviljas kommunen i statsandel 29,70 procent av det belopp som fås när kommunens invånarantal multipliceras med det per invånare bestämda priset per enhet för idrottsverksamhet.

För driftskostnaderna för ungdomsarbete beviljas kommunen i statsandel 29,70 procent av det belopp som fås när antalet kommuninvånare som är yngre än 29 år multipliceras med det per invånare bestämda priset per enhet för ungdomsarbete.

Huvudmannen för ett museum beviljas i statsandel för driftskostnaderna det belopp som fås genom sammanräkning av

Huvudmannen för en verksamhetsenhet för scenkonst beviljas i statsandel för driftskostnaderna det belopp som fås genom sammanräkning av

Genom förordning av statsrådet utfärdas årligen bestämmelser om de genomsnittliga priser per enhet för gymnasieutbildning och grundläggande konstundervisning som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret, med iakttagande av 19 § 2 mom. och 22 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. (20.12.2022/1126)

Priserna per enhet bestäms av undervisnings- och kulturministeriet. De priser per enhet som avses i 24 § i denna lag bestäms så att de belopp som beräknas enligt priserna per enhet och som läggs till grund för finansieringen sammanlagt motsvarar de belopp som beräknas på basis av de genomsnittliga priserna per enhet.

23 a § gällde temporärt 1.1.2013–31.12.2015 genom L 995/2012.

Från de genomsnittliga priser per enhet som beräknas i enlighet med 23 § 1 mom. dras årligen följande belopp av:

(19.12.2019/1317)

Trots det som föreskrivs i 1 mom. ska det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning dock vara minst 5 860,80 euro och det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande konstundervisning minst 74,92 euro.

Priserna per enhet för studerande i gymnasieutbildning beräknas årligen på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har orsakats av gymnasieutbildning enligt gymnasielagen och läropliktslagen samt av utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning under året före det år som föregår det år då priserna per enhet bestäms. Från totalkostnaderna avdras först 1,44 procent för tilläggsfinansieringen för en särskild utbildningsuppgift i gymnasiet. Vid beräkning av priserna per enhet beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller studerande som får sådan undervisning. Vid beräkning av priserna per enhet viktas antalet studerande som deltar i utbildning som handleder för examensutbildning med koefficienten 1,17. Vid beräkning av priserna per enhet viktas antalet studerande som deltar i gymnasieutbildning för vuxna med koefficienten 0,615, med undantag av studerande som får utbildning vid en internatskola. (19.12.2024/803)

Priserna per enhet för studerande vid gymnasier beräknas årligen på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har orsakats av gymnasieutbildning enligt gymnasielagen och läropliktslagen samt av utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning under året före det år som föregår det år då priserna per enhet bestäms. Från totalkostnaderna avdras först 1,44 procent för tilläggsfinansieringen för en särskild utbildningsuppgift i gymnasiet. Vid beräkning av priserna per enhet beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller studerande som får sådan undervisning. Vid beräkning av priserna per enhet viktas antalet studerande som deltar i utbildning som handleder för examensutbildning med koefficienten 1,17. Vid beräkning av priserna per enhet viktas antalet studerande som deltar i gymnasieutbildning för vuxna med koefficienten 0,615, med undantag av studerande som får utbildning vid en internatskola. (16.12.2021/1114)

Priserna per enhet för kommuner och samkommuner graderas på basis av ett nyckeltal som beräknas för dem. Nyckeltalet bestäms på basis av utbildningsanordnarens studerandeantal och fjärrortstal samt på basis av huruvida utbildningsanordnarens undervisningsspråk är ett nationalspråk som är minoritetsspråk i den kommun där undervisningen huvudsakligen ordnas. Priset per enhet för en privat utbildningsanordnare är detsamma som priset per enhet för den kommun där utbildningen huvudsakligen ordnas. Om utbildningsanordnarens undervisningsspråk är ett nationalspråk som är minoritetsspråk i den kommun där undervisningen huvudsakligen ordnas eller om kommunen inte ordnar gymnasieutbildning, beräknas priset per enhet för en privat anordnare av gymnasieutbildning på samma sätt som priset per enhet för kommunen. För undervisning som ordnas utomlands bestäms priset per enhet genom att det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för gymnasieutbildning enligt 23 § graderas. Undervisnings- och kulturministeriet kan av andra särskilda skäl än de som avses i 24 a § höja priset per enhet. Bestämmelser om gradering av priserna per enhet och grunderna för bestämmande av fjärrortstalet utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om bestämmande av priset per enhet för utbildning som ordnas utomlands utfärdas genom förordning av statsrådet och genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. (19.12.2024/803)

Priserna per enhet för kommuner och samkommuner graderas på basis av nyckeltalet för ett obetydligt antal studerande, i enlighet med vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet. Priset per enhet för en privat utbildningsanordnare är detsamma som priset per enhet i den kommun där utbildningen huvudsakligen ordnas. Om kommunen inte ordnar gymnasieutbildning, beräknas priset per enhet för en privat anordnare av gymnasieutbildning på samma sätt som priset per enhet för kommunen. För undervisning som ordnas utomlands bestäms priset per enhet genom att det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för gymnasieutbildning enligt 23 § graderas i enlighet med vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet och vad undervisnings- och kulturministeriet bestämmer med stöd av förordningen. Undervisnings- och kulturministeriet kan av andra särskilda skäl än de som avses i 24 a § höja priset per enhet. (16.6.2017/374)

Priset per enhet för anordnare av gymnasieutbildning bestäms i fråga om studerande i utbildning som handleder för examensutbildning genom en gradering av det genomsnittliga pris per enhet för gymnasieutbildning som föreskrivs med stöd av 23 §. Bestämmelser om viktkoefficienten för utbildning som handleder för examensutbildning utfärdas genom förordning av statsrådet. (16.12.2021/1114)

Om en anordnare av gymnasieutbildning med stöd av 4 § 2 mom. i gymnasielagen har ålagts ordna utbildning vid en internatskola, höjs priset per enhet för elever som får inkvartering och måltider vid internatskolan, i enlighet med vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när de priser per enhet som beräknats för utbildningsanordnarna multipliceras med antalet studerande hos utbildningsanordnarna, sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom.

6 mom. har upphävts genom L 30.12.2014/1410 . (30.12.2014/1410)

För en studerande som deltar i gymnasieutbildning för vuxna är priset per enhet 61,5 procent av det per studerande bestämda priset per enhet för utbildningsanordnaren i fråga. Detta gäller dock inte studerande som får utbildning vid en internatskola. (16.12.2021/1114)

Närmare bestämmelser om beräknande av priserna per enhet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om de grunder enligt vilka läroämnen som slutförs i enlighet med 20 § 2 mom. 2 punkten i gymnasielagen och sådana prov för en särskild examen enligt 36 § 2 mom. i den lagen som avlagts av en läropliktig omvandlas till studerandeantal och beaktas i antalet sådana studerande som avses i 1 och 5 mom. i denna paragraf och som studerar i gymnasieutbildning för vuxna. (30.12.2020/1220)

De riksomfattande totalkostnaderna för den utbildning som avses i gymnasielagen utökas med 380 000 euro år 2019, 6 492 000 euro år 2020, 9 742 000 euro år 2021, 13 892 000 euro år 2022, 7 780 000 euro år 2023 och 4 530 000 euro år 2024. (10.8.2018/716)

11 mom. har upphävts genom L 16.12.2021/1114 . (16.12.2021/1114)

Anordnare av gymnasieutbildning beviljas på basis av en särskild utbildningsuppgift enligt 4 a § i gymnasielagen samt på basis av en riksomfattande utvecklingsuppgift som tilläggsfinansiering för en särskild utbildningsuppgift ett belopp som sammanlagt motsvarar den andel enligt 24 § 1 mom. som dragits av från de riksomfattande totalkostnaderna för gymnasieutbildning omvandlad till kostnadsnivån för respektive finansår. Tilläggsfinansiering betalas dock inte till utbildningsanordnare som tar ut sådana avgifter som avses i 28 § 4 mom. i gymnasielagen.

Utbildningsanordnarens prestationer fås genom en sammanräkning av produkterna för antalet studerande inom den särskilda utbildningsuppgiften den 20 september det år som omedelbart föregår finansåret och de viktkoefficienter som anges för den särskilda utbildningsuppgiften. Undervisnings- och kulturministeriet kan separat för varje utbildningsanordnare höja viktkoefficienterna på basis av en riksomfattande utvecklingsuppgift som ingår i den särskilda utbildningsuppgiften. När verksamhet enligt den särskilda utbildningsuppgiften inleds och under de två följande finansåren beräknas finansieringen enligt det uppskattade antalet studerande. Det uppskattade antalet studerande som inleder första årskursen viktas med koefficienten 5/12. Skillnaden mellan det faktiska och uppskattade antalet studerande beaktas när prestationerna beräknas för det år som omedelbart följer på finansåret i fråga.

I ett tillstånd enligt 3 § i gymnasielagen beslutar undervisnings- och kulturministeriet om det maximala antalet studerande inom en särskild utbildningsuppgift som ska beaktas vid beräkningen av tilläggsfinansieringen för utbildningsanordnaren.

Bestämmelser om viktkoefficienterna enligt 2 mom. utfärdas och bestämmelser om grunderna för höjande av dem kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 24 § 1 och 10 mom. beräknas priserna per enhet för studerande vid gymnasier för finansåren 2023 och 2024 utifrån de riksomfattande totalkostnaderna för 2019 och antalet studerande under det sistnämnda året. De riksomfattande totalkostnaderna utökas med 13 892 000 euro.

25 § har upphävts genom L 11.8.2017/532 .

26 § har upphävts genom L 30.12.2014/1410 .

26 a § har upphävts genom L 30.12.2014/1410 .

27 § har upphävts genom L 11.8.2017/532 .

27 a § har upphävts genom L 11.8.2017/532 .

De priser per enhet för grundläggande konstundervisning som avses i 20 § beräknas årligen genom att de riksomfattande totalkostnaderna för den grundläggande konstundervisningen under året före det år som föregår det år då priset per enhet bestäms divideras med det totala antal undervisningstimmar som hållits året före det år som föregår det år då priset per enhet bestäms.

Åren 2020–2022 utökas de riksomfattande totalkostnaderna för den grundläggande konstundervisningen med 748 000 euro. (29.12.2016/1486)

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 28 § 1 mom. beräknas priserna per enhet för grundläggande konstundervisning finansåren 2023 och 2024 genom att de riksomfattande totalkostnaderna för 2019 divideras med det totala antalet undervisningstimmar under det sistnämnda året. De riksomfattande totalkostnaderna utökas med 748 000 euro.

Priserna per enhet för de verksamheter som avses i 2 § 2 mom. 2, 3 a-, 3 b-, 4, 5 och 9 punkten och för utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av grundläggande utbildning fås genom att man från hemkommunsersättningens grunddel som finansministeriet bestämt i enlighet med 35 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av 320,77 euro och multiplicerar skillnaden med följande koefficienter:

Priserna per enhet för de verksamheter som avses i 2 § 2 mom. 2, 3 a-, 3 b-, 4, 5 och 9 punkten och för utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av grundläggande utbildning fås genom att man från hemkommunsersättningens grunddel som finansministeriet bestämt i enlighet med 35 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av 320,77 euro och multiplicerar skillnaden med följande koefficienter:

Utöver priset per enhet för utbildning som handleder för examensutbildning får utbildningsanordnaren tilläggsfinansiering för undervisning enligt 20 i § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning för de elever som omfattades av undervisning enligt det momentet när de slutförde den grundläggande utbildningens lärokurs och när den grundläggande utbildningen avslutades. (30.12.2024/1092)

Utöver priset per enhet för utbildning som handleder för examensutbildning får utbildningsanordnaren en tilläggsfinansiering som motsvarar tilläggsfinansieringen för förlängd läroplikt för de elever som omfattades av den förlängda läroplikten när de slutförde den grundläggande utbildningens lärokurs och den grundläggande utbildningen avslutades. Detta gäller dock inte elever med mycket svår utvecklingsstörning. (20.12.2022/1128)

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen de priser per enhet och elev eller prestation som avses i denna paragraf.

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen i enlighet med 11 § priserna per enhet för sådan verksamhet som avses i 2 § 2 mom. 7 och 11 punkten.

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten priset per enhet för sådan flexibel grundläggande utbildning som avses i 2 § 2 mom. 6 punkten.

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten och i enlighet med 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning priset per enhet för sådana kurser som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs och som avläggs av elever som slutför enskilda läroämnen.

Priset per enhet för skolhemsförhöjning för sådana studerande som deltar i utbildning som handleder för examensutbildning och är placerade i ett skolhem som har beviljats tillstånd enligt 7 § i lagen om grundläggande utbildning beräknas med avvikelse från vad som anges i 1 mom. enligt priset per enhet för en närvarodag. Priset per enhet för en närvarodag fås genom att det pris per enhet för skolhemsförhöjning som bestäms enligt 1 mom. divideras med antalet närvarodagar under det läsår som följer av 23 § i lagen om grundläggande utbildning. (24.11.2023/1049)

29 a § har upphävts genom L 30.12.2014/1410 .

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det per ledd timme bestämda priset per enhet för sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning.

Som driftskostnader för gymnasier och sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar betraktas inte (11.8.2017/532)

Driftskostnaderna för de utbildningsformer som avses i 1 mom., för vilka finansiering beviljas i Europeiska unionens budget, får betraktas som sådana driftskostnader som finansieras med stöd av denna lag till den del de inte täcks av den finansiering som beviljas i Europeiska unionens budget och den motsvarande särskilda nationella finansiering som beviljas i statsbudgeten.

Från driftskostnaderna för de utbildningsformer som avses i 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som med stöd av 44 § 1 och 2 mom. beviljats utbildningsanordnarna för verksamheten i fråga det år då kostnaderna beräknas.

4 mom. har upphävts genom L 11.8.2017/532 . (11.8.2017/532)

För privata utbildningsanordnare höjs priserna per enhet och den tilläggsfinansiering för särskilda utbildningsuppgifter i gymnasiet som avses i 24 a § för gymnasier och grundläggande konstundervisning så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata utbildningsanordnarna betalat utgör av de mervärdesskattefria kostnader som dessa utbildningsformer orsakar de privata utbildningsanordnarna. (11.8.2017/532)

2 mom. har upphävts genom L 11.8.2017/532 . (11.8.2017/532)

För en privat anordnare av grundläggande utbildning höjs de priser per enhet och priser som avses i 11–18 § så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata utbildningsanordnarna betalat utgör av de mervärdesskattefria kostnader som de privata utbildningsanordnarna orsakas.

Den förhöjning som avses i 1 mom. beaktas inte när de genomsnittliga priserna per enhet föreskrivs enligt 23 § 1 mom. och inte heller när priserna per enhet bestäms enligt 2 mom. i den paragrafen. (11.8.2017/532)

Det totala beloppet av den kalkylerade basfinansieringen fås genom att beloppet av sådan finansiering efter prövning som avses i 32 h § dras av från anslaget för yrkesutbildning.

Grunderna för bestämmande av den kalkylerade basfinansieringen och deras andelar av den kalkylerade basfinansieringen är följande:

Utbildningsstyrelsen svarar för insamlingen av studerande- och arbetslivsrespons.

Närmare bestämmelser om hur basfinansieringen bestäms, viktas och beräknas samt om insamlingen och viktningen av studerande- och arbetslivsrespons utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet.

Basfinansieringens andel är 70 procent, den prestationsbaserade finansieringens andel 20 procent och genomslagsfinansieringens andel 10 procent av det belopp som man får när man från anslaget för yrkesutbildning drar av det belopp för i budgeten fastställda tidsbundna tillägg som beviljas som i 32 e § avsedd höjning av basfinansieringen efter prövning samt det belopp för strategifinansiering som avses i 32 h §. (17.12.2020/1050)

I finansiering som beviljas under finansåret på basis av en tilläggsbudget behöver finansieringsandelar enligt 1 mom. inte beaktas. (13.7.2018/548)

Med studerandeår avses 365 dagar då den studerande beaktas som grund för finansieringen. Den studerande beaktas som grund för finansieringen från den dag då den studerandes studierätt börjar fram till den dag då studierätten upphör. Den studerande beaktas dock inte som grund för finansieringen om den studerandes studierätt tillfälligt avbryts. När studierätten bestäms tillämpas bestämmelserna i lagen om yrkesutbildning och lagen om utbildning som handleder för examensutbildning i fråga om när studierätten börjar, studierätten upphör, studierätten tillfälligt avbryts, studierätten dras in, den studerande avhålls från studierna eller den studerande avstängs från läroanstalten för viss tid samt bestämmelserna i läropliktslagen i fråga om avbrytande av fullgörandet av läroplikten. Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan i detta moment beaktas en läropliktig studerande som grund för finansieringen, om studeranden avlägger sin läroplikt enligt en sådan plan som avses i 8 § i läropliktslagen. (16.12.2021/1114)

Om det i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet som avses i 44 § i lagen om yrkesutbildning eller i utbildning som avses i 8 § i den lagen i övrigt har överenskommits att den studerande inte studerar alla regelbundna studiedagar, beaktas den studerande som grund för finansieringen endast till den del det är fråga om studiedagar som har överenskommits i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet.

Närmare bestämmelser om beaktande av en studerande som grund för finansieringen utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet.

Antalet faktiska studerandeår viktas på följande grunder:

Därtill höjs de faktiska studerandeåren på följande grunder:

Antalet faktiska studerandeår som används som grund för finansieringen kan inte överstiga maximiantalet studerandeår enligt 26 § i lagen om yrkesutbildning i fråga om studerande som inte har rätt till avgiftsfri utbildning med stöd av 16 § i läropliktslagen.

Ett studerandeår räknas som prestation för den utbildningsanordnare som har utarbetat en i 44 § i lagen om yrkesutbildning avsedd personlig utvecklingsplan för kunnandet för den studerande eller som ansvarar för anordnandet av utbildning inom sådan i 8 § i den lagen avsedd utbildning som förbereder för yrkesuppgifter.

Bestämmelser om beräkningen av viktningen av faktiska studerandeår och om koefficienterna för de grunder som anges i 1 och 2 mom. utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet.

Undervisnings- och kulturministeriet beslutar årligen inom ramen för statsbudgeten och för finansåret om det målinriktade antalet studerandeår för utbildningsanordnare samt om det där innefattade målinriktade antalet studerandeår inom arbetskraftsutbildningen. Det målinriktade antalet studerandeår för utbildningsanordnaren får inte understiga det minsta antal studerandeår som anges i anordnartillståndet.

Ministeriet kan under finansåret öka det målinriktade antalet studerandeår för utbildningsanordnare eller det målinriktade antalet studerandeår för utbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning.

I samband med de beslut som avses i 1 och 2 mom. kan ministeriet också besluta om det målinriktade antalet studerandeår för en viss examen eller utbildning, i fråga om det minsta antal studerandeår som anges i anordnartillståndet dock endast när det gäller arbetskraftsutbildning.

Ministeriet ska höra utbildningsanordnaren före beslut som gäller studerandeår enligt denna paragraf. Ministeriet ska höra arbets- och näringsministeriet före beslut som gäller studerandeår för arbetskraftsutbildning enligt denna paragraf.

Examina viktas med en koefficient som grundar sig på utbildningen efter grundstadiet för den som avlägger examen. I basfinansieringen beaktas högst 120 kompetenspoäng per studerandeår som ligger till grund för finansieringen för tidsperioden i fråga.

Kompetenspoängen för en examensdel räknas som prestation för den utbildningsanordnare som har utarbetat en i 44 § i lagen om yrkesutbildning avsedd personlig utvecklingsplan för kunnandet för den studerande. En examen räknas som prestation för den utbildningsanordnare som har utfärdat ett i 57 § i lagen om yrkesutbildning avsett examensbetyg. Om examen har ordnats på basis av läroavtalsutbildning enligt 27 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning, räknas examen dock som prestation för den anordnare som har anskaffat läroavtalsutbildningen.

Examensdelarnas kompetenspoäng beaktas inte i basfinansieringen om de har erkänts utifrån tidigare förvärvat kunnande så att den studerande inte har visat sitt kunnande genom yrkesprov eller på något annat sätt enligt 52 § i lagen om yrkesutbildning. Examensdelarnas kompetenspoäng beaktas dock i basfinansieringen om kunnandet i examensdelen har bedömts i samband med utbildning som skaffats med stöd av 30 § i lagen om yrkesutbildning.

Bestämmelser om beräkningsgrunderna för den basfinansiering som beviljas på basis av kompetenspoäng för avlagda examensdelar samt antalet examina utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet.

Basfinansieringen bestäms utifrån det i 32 c § 1 mom. avsedda målinriktade antal studerandeår som har viktats med en viktkoefficient som baserar sig på det faktiska antalet studerandeår under året före det år som föregår finansåret.

Antalet faktiska studerandeår viktas på följande grunder:

Ett studerandeår räknas som prestation för den utbildningsanordnare som har utarbetat en i 44 § i lagen om yrkesutbildning avsedd personlig utvecklingsplan för kunnandet eller som ansvarar för anordnandet av utbildning som avses i 8 § i den lagen.

Närmare bestämmelser om beräkningen av det vägda antalet prestationer och viktkoefficienterna för de grunder som anges i 2 mom. utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet.

Som finansiering efter prövning kan beviljas

Den maximala andel som finansieringen för strategisk utveckling utgör av anslaget för yrkesutbildning fastställs årligen i statsbudgeten.

Undervisnings- och kulturministeriet beslutar om finansiering efter prövning på ansökan eller på eget initiativ.

Bestämmelser om grunderna för beviljande av finansiering efter prövning får utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet.

Den basfinansiering som beviljas utbildningsanordnare kan efter prövning höjas av särskilda skäl som hänför sig till utbildningsanordnarens verksamhet. Höjning efter prövning kan av särskilda skäl beviljas även under finansåret. Undervisnings- och kulturministeriet beslutar på ansökan om höjning efter prövning.

32 f § har upphävts genom L 30.12.2024/1079 , som träder i kraft 1.1.2026. Den tidigare formen lyder:

Den prestationsbaserade finansieringen bestäms utifrån kompetenspoängen för examensdelar och antalet examina som avlagts under året före det år som föregår finansåret.

Kompetenspoängen för examensdelar viktas på följande grunder:

Examina viktas på följande grunder:

En examensdel räknas som prestation för den utbildningsanordnare som har utarbetat en i 44 § i lagen om yrkesutbildning avsedd personlig utvecklingsplan för kunnandet. En examen räknas som prestation för den utbildningsanordnare som har utfärdat ett i 57 § i lagen om yrkesutbildning avsett examensbetyg. Om examen har ordnats i form av i 27 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning avsedd läroavtalsutbildning, beaktas examen dock som prestation för den anordnare som har skaffat läroavtalsutbildningen.

En examensdel beaktas inte som grund för prestationsbaserad finansiering om den har erkänts utifrån tidigare förvärvat kunnande så att den som avlagt examen inte har visat sitt kunnande genom yrkesprov eller på något annat sätt enligt 52 § i lagen om yrkesutbildning. Vad som föreskrivs i detta moment tillämpas dock inte om kunnandet i examensdelen har bedömts vid anskaffning av utbildning enligt 30 § i den lagen.

Som grund för prestationsbaserad finansiering beaktas högst 120 kompetenspoäng per målinriktat studerandeår under finansåret i fråga. Om de faktiska studerandeåren för en utbildningsanordnare under finansåret i fråga har överskridit ett sådant maximalt antal studerandeår för en viss examen som anges i anordnartillståndet eller som bestäms med tanke på målinriktade studerandeår, beaktas dessa examensdelar eller examina till den överskridande delen inte som grund för prestationsbaserad finansiering, om inte utbildningsanordnaren uppger någon grundad anledning till överskridningen.

Närmare bestämmelser om beräkningen av det vägda antalet prestationer, viktkoefficienterna för de grunder som anges i 2 och 3 mom. samt beräkningsgrunderna för de begränsningar som avses i 6 mom. utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet.

32 g § har upphävts genom L 30.12.2024/1079 , som träder i kraft 1.1.2026. Den tidigare formen lyder:

Genomslagsfinansieringen bestäms på följande grunder:

Vid beräkning av examen och examensdelar som prestation för utbildningsanordnaren tillämpas 32 f § 4 mom.

Närmare bestämmelser om bestämmande och beräkning av grunderna för genomslagsfinansieringen samt om insamling av den respons som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet.

Utbildningsstyrelsen svarar för den automatiska insamlingen av studerande- och arbetslivsresponsen.

32 h § har upphävts genom L 30.12.2024/1079 , som träder i kraft 1.1.2026. Den tidigare formen lyder:

Strategifinansieringens andel är högst fyra procent av anslaget för yrkesutbildning. Som strategifinansiering beviljas de understöd för yrkesutbildning som avses i 44 § 1 mom.

Strategifinansiering som beviljas under finansåret på basis av en tilläggsbudget kan överskrida den andel som anges i 1 mom. (13.7.2018/548)

Närmare bestämmelser om grunderna för beviljande av strategifinansiering får utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet.

Privata anordnare av yrkesutbildning ersätts för andelen mervärdesskatt i de kostnader som utbildningsanordnaren har för anskaffningar och lokalhyror som anknyter till utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och till annan än affärsekonomisk verksamhet. Ersättningen ska basera sig på uppgifterna i det senast fastställda bokslutet. (14.12.2017/883)

En privat anordnare av yrkesutbildning kan även i fråga om en sådan fastighet och sådana anläggningstillgångar som en kommun eller samkommun har överlåtit till en privat sammanslutning eller stiftelse för verksamhet som avses i lagen om yrkesutbildning efter ansökan beviljas en ersättning som högst motsvarar beloppet av den mervärdesskatt som betalas för de överlåtelser som sker för nämnda ändamål.

Om ett nytt anordnartillstånd har beviljats efter det att utbildningsordnare har slagits samman eller delats upp eller efter någon annan motsvarande omorganisering av verksamheten eller efter det att en ändring har inträtt i utbildningsanordnarens ställning som juridisk person, bestäms utbildningsanordnarens kalkylerade basfinansiering utifrån det faktiska antalet prestationer för sådana utbildningsanordnare som varit föremål för en ovan avsedd omorganisering. (30.12.2024/1079)

Om ett nytt anordnartillstånd har beviljats efter det att utbildningsordnare har slagits samman eller delats upp eller efter någon annan motsvarande omorganisering av verksamheten eller efter det att en ändring har inträtt i utbildningsanordnarens ställning som juridisk person, bestäms utbildningsanordnarens prestationsbaserade finansiering och genomslagsfinansiering utifrån de faktiska prestationerna för sådana utbildningsanordnare som varit föremål för en ovan avsedd omorganisering.

Andra än i 1 mom. avsedda nya utbildningsanordnare beviljas finansiering som finansiering efter prövning till dess att antalet faktiska prestationer som ligger till grund för den kalkylerade basfinansieringen kan tillämpas. (30.12.2024/1079)

Andra än i 1 mom. avsedda nya utbildningsanordnare beviljas finansiering i form av basfinansiering till dess att de faktiska prestationer som ligger till grund för prestationsbaserad finansiering och genomslagsfinansiering kan tillämpas. Bristen på prestationsbaserad finansiering och genomslagsfinansiering kan i förekommande fall kompenseras med en behovsprövad höjning av basfinansieringen. Viktkoefficienten för det målinriktade antalet studerandeår beträffande andra än i 1 mom. avsedda nya utbildningsanordnare bedöms utifrån den plan för antalet studerandeår för enskilda examina och utbildningar som ingår i ansökan om anordnartillstånd.

Den i 32 i § 1 mom. avsedda ersättningen för mervärdesskatt till en ny utbildningsanordnare bestäms utifrån en kalkyl som ministeriet bestämmer till dess att de första uppgifterna om faktiska prestationer som behövs för att bestämma ersättningen är tillgängliga.

Från 2025 till 2026 kan den kalkylerade finansiering som grundar sig på utbildningsanordnarens prestationer minska med högst fem procent i förhållande till förändringen i finansieringen för alla utbildningsanordnare och öka med högst tio procent i förhållande till förändringen i finansieringen för alla utbildningsanordnare. Från 2026 till 2027 kan den kalkylerade finansiering som grundar sig på utbildningsanordnarens prestationer minska med högst sju procent i förhållande till förändringen i finansieringen för alla utbildningsanordnare och öka med högst tio procent i förhållande till förändringen i finansieringen för alla utbildningsanordnare. Från 2027 till 2028 kan den kalkylerade finansiering som grundar sig på utbildningsanordnarens prestationer minska med högst tio procent i förhållande till förändringen i finansieringen för alla utbildningsanordnare och öka med högst tio procent i förhållande till förändringen i finansieringen för alla utbildningsanordnare.

Med kalkylerad finansiering som baserar sig på prestationer år 2025 avses finansiering som erhållits på basis av målinriktade studerandeår, kompetenspoäng för examensdelar samt hela examina, sysselsättning och fortsatta studier för dem som avlagt examen och examensdelar samt studeranderespons och arbetslivsrespons. Med kalkylerad finansiering som baserar sig på prestationer åren 2026–2028 avses finansiering som erhållits på basis av faktiska studerandeår, kompetenspoäng för examensdelar samt hela examina, sysselsättningen och fortsatta studier för dem som avlagt examen och examensdelar samt studeranderespons och arbetslivsrespons enligt den kalkylerade basfinansieringen.

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det per kommuninvånare bestämda priset per enhet för idrottsverksamhet.

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det pris per enhet för ungdomsarbete som bestäms per kommuninvånare som inte har fyllt 29 år.

Priserna per enhet för museer och verksamhetsenheter för scenkonst beräknas varje år genom att driftskostnaderna för dessa kulturinstitutioners verksamhet under året före det år som föregår det år då priset per enhet bestäms divideras med institutionernas totala antal faktiska årsverken under samma kalenderår.

Priserna per enhet beräknas särskilt för

Undervisnings- och kulturministeriet bestämmer priset per enhet så att den stämmer överens med den uppskattade kostnadsnivån för finansåret och så att de förändringar i verksamhetens omfattning och art som föranleds av statens åtgärder i tillämpliga delar beaktas i enlighet med vad som föreskrivs i 23 § 1 mom.

I fråga om beräkningen av priserna per enhet gäller dessutom vad som föreskrivs i 31 § 1 mom.

Vid beräkningen av priserna per enhet avdras från kostnaderna ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som beviljats huvudmännen för institutionerna med stöd av 44 § 1 och 2 mom. för institutionernas verksamhet det år då kostnaderna beräknades.

I fråga om mervärdesskatt gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 32 § 1 och 4 mom. Priset per enhet höjs dock inte för mervärdesskattskyldiga privata sammanslutningar eller stiftelser.

År 2022 utökas museernas driftskostnader med 324 000 euro, de i 2 mom. 2 punkten avsedda verksamhetsenheternas driftskostnader med 426 000 euro och de i 2 mom. 3 punkten avsedda verksamhetsenheternas driftskostnader med 233 000 euro.

Från de priser per enhet för museer och verksamhetsenheter för scenkonst som beräknas i enlighet med 35 § 1–5 mom. dras årligen följande belopp av:

Undervisnings- och kulturministeriet kan på ansökan besluta att efter prövning höja statsandelen för ett sådant museum med riksansvar som avses i 10 § i museilagen för att täcka kostnaderna som föranleds av skötseln av de uppgifter som avses i den bestämmelsen.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 35 § 1 mom. beräknas priserna per enhet för finansåren 2023 och 2024 genom att driftskostnaderna för verksamheten 2019 divideras med kulturinstitutionernas totala antal faktiska årsverken under det sistnämnda kalenderåret. Museernas driftskostnader utökas med 324 000 euro, de i 35 § 2 mom. 2 punkten avsedda verksamhetsenheternas driftskostnader med 426 000 euro och de i nämnda mom. 3 punkten avsedda verksamhetsenheternas driftskostnader med 233 000 euro.

Med anläggningsprojekt avses byggande, förvärv eller grundlig reparation av lokaler som utgör en funktionell helhet, eller motsvarande åtgärder som berör sådana lokaler, samt anskaffning av lös egendom i samband med en nämnd åtgärd, om åtgärdens beräknade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet fastställt genom förordning.

Förvärv av markområden betraktas inte som anläggningsprojekt.

Anskaffning av annan lös egendom än sådan som avses i 1 mom. betraktas inte som anläggningsprojekt. Anskaffning av bokbussar och bokbåtar betraktas dock som anläggningsprojekt.

En åtgärd som avses i 1 mom., vars beräknade kostnader underskrider det belopp som statsrådet fastställt genom förordning, kan betraktas som ett anläggningsprojekt om finansieringen av projektet med hänsyn till invånarantalet och den ekonomiska situationen i kommunen eller i samkommunens medlemskommuner skulle bli synnerligen betungande för kommunen eller samkommunen. Detsamma gäller i tillämpliga delar anläggningsprojekt som genomförs av privata utbildningsanordnare eller anordnare av annan verksamhet och den statsandel som beviljas för detta.

En projektplan ska utarbetas över anläggningsprojektet och tillställas statsbidragsmyndigheten. Projektplanen ska innehålla en allmän beskrivning av projektet, en utredning om behovet av att genomföra projektet och om när det kan genomföras, samt planskisser och en kostnadskalkyl. De lokaler som projektet omfattar ska specificeras i planen ( rumsprogram ).

Undervisnings- och kulturministeriet kan utfärda sådana bestämmelser om projektplanen och ansökningshandlingarna som gäller bedömningen av projektets funktionalitet, tekniska standard, säkerhet och energieffektivitet. (29.12.2011/1511)

Om statsbidragsmyndigheten anser att anläggningsprojektet behövs och att det finns statsekonomiska förutsättningar för finansiering av det, kan statsbidragsmyndigheten innan statsunderstödet beviljas fastställa hur stort statsunderstöd som högst beviljas för projektet, utgående från de uppskattningar om projektets behövliga omfattning och skäliga kostnader som grundar sig på den projektplan som avses i 37 §.

Statsbidragsmyndigheten kan av särskilda skäl på ansökan besluta att ett anläggningsprojekt får påbörjas innan beslutet om beviljande av statsunderstöd har fattats.

En ansökan om statsunderstöd för ett anläggningsprojekt ska riktas till statsbidragsmyndigheten och sändas till regionförvaltningsverket före utgången av året före det år vars budget ligger till grund för ansökan om statsunderstöd, om inte undervisnings- och kulturministeriet bestämmer något annat. En uppskattning av vid vilken tidpunkt projektet kan genomföras ska fogas till ansökan.

Statsunderstödstagaren ska inom sex månader efter att anläggningsprojektet har genomförts tillställa statsbidragsmyndigheten en redovisning över det genomförda projektet. Om redovisningen inte lämnas in inom utsatt tid, kan statsbidragsmyndigheten besluta att statsunderstödets slutpost, som inte ännu har betalats, helt eller delvis kan lämnas obetald.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om projektredovisningens innehåll.

42 § har upphävts genom L 5.12.2024/710 , som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder:

Undervisnings- och kulturministeriet utarbetar årligen för de följande fyra åren en riksomfattande finansieringsplan för anläggningsprojekt som hänför sig till undervisnings- och kulturverksamhet. Finansieringsplanen omfattar de anläggningsprojekt som är ämnade att genomföras under planeringsperioden, kalenderårsvis i den ordning som de ska genomföras, samt en beräkning av projektens statsunderstöd.

För den finansieringsplan som utarbetas för anläggningsprojekten inom verksamhet enligt idrottslagen ska regionförvaltningsverket, på basis av förslag som inkommit från anordnare av verksamhet enligt idrottslagen som nämns i 1 §, upprätta en förteckning över de anläggningsprojekt som är ämnade att genomföras inom dess verksamhetsområde. Projekten antecknas i förteckningen enligt deras uppskattade skyndsamhetsordning. Förslagen för förteckningen ska sändas till regionförvaltningsverket före utgången av året före förteckningen upprättas.

En finansieringsplan behöver inte utarbetas, om det anslag som har anvisats för statsunderstöd för anläggningsprojekt är av ringa betydelse.

Undervisnings- och kulturministeriet kan göra ändringar i finansieringsplanen, om det anvisas tilläggsanslag för statsunderstöd för anläggningsprojekt efter det att finansieringsplanen fastställts.

43 § har upphävts genom L 30.12.2014/1410 .

För inledande och utveckling av verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 och 2 § samt för försök som gäller sådan verksamhet, för behövliga specialuppgifter i samband med verksamheten eller för uppnående av utbildningspolitiska syften kan statsunderstöd beviljas inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten.

En anordnare av verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 och 2 § kan beviljas extra statsunderstöd inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten. Utöver vad som bestäms om hemkommunersättning i lagen om allmän statsandel för kommunal basservice, kan en privat anordnare av grundläggande utbildning beviljas extra understöd för utjämning av de verkningar som ändringarna av statsandelssystemet medför.

För ett sådant riksomfattande utvecklingsuppdrag som avses i 7 § i lagen om allmänna bibliotek, ett sådant regionalt utvecklingsuppdrag som avses i 8 § i lagen om allmänna bibliotek och en sådan särskild uppgift som avses i 9 § i lagen om allmänna bibliotek beviljas kommunen, inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten, i statsunderstöd ett belopp som motsvarar behövliga och till beloppet skäliga tilläggskostnader som orsakas av uppgiften. (19.12.2017/957)

Den som ordnar förskoleundervisning och grundläggande utbildning enligt 4 och 7 § i lagen om grundläggande utbildning och den som ordnar småbarnspedagogik enligt 5 § i lagen om småbarnspedagogik kan beviljas specialunderstöd för åtgärder som främjar utbildningsmässig jämlikhet och likabehandling inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

I 1 mom. avsedda anordnare av förskoleundervisning, grundläggande utbildning eller småbarnspedagogik kan beviljas specialunderstöd inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten. Specialunderstöd kan beviljas för fyra år åt gången.

Närmare bestämmelser om det i denna paragraf avsedda understödets användningsändamål och grunderna för beviljande av det får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Kommunerna inom samernas hembygdsområde och andra utbildningsanordnare som är verksamma inom detta område beviljas årligen, enligt vad som statsrådet fastställer genom förordning, statsunderstöd för de kostnader som föranleds av undervisning på samiska och i samiska inom den grundläggande utbildningen, i gymnasierna och inom yrkesutbildningen. Statsunderstöden ska sammanlagt motsvara de genomsnittliga kostnaderna för avlönandet av den undervisningspersonal som behövs för nämnda undervisning.

Anordnare av verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen beviljas, inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten, statsunderstöd för sådan undervisning i modersmål och i finska eller svenska som andra språk som ges elever med främmande språk som modersmål samt för stödjande av annan undervisning för dessa elever, när undervisningen utgör ett komplement till förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen, samt för undervisning i modersmål för samiskspråkiga och romanispråkiga elever.

Kommunen eller en registrerad förening beviljas statsunderstöd för de kostnader som inom ramen för gränskommunsamarbetet orsakas av finska elevers skolgång i Sverige.

Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för fastställandet av de statsunderstöd som avses i 2 och 3 mom. (29.12.2011/1511)

45 a § har upphävts genom L 11.8.2017/532 .

Kommunen eller samkommunen kan inom ramen för det anslag som i statsbudgeten anvisats för ändamålet beviljas specialunderstöd för anordnande av småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik för sådana barn som söker eller får tillfälligt skydd, söker internationellt skydd eller saknar uppehållsrätt och som inte har hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/1994) . Kommunen eller samkommunen kan också inkludera privat småbarnspedagogik i ansökan. Specialunderstöd beviljas inte för öppen småbarnspedagogisk verksamhet.

I 1 mom. avses med barn som söker internationellt skydd utländska barn som har sökt internationellt skydd i enlighet med 95 § i utlänningslagen (301/2004) och med barn som söker eller får tillfälligt skydd utländska barn som sökt eller fått sådant skydd som avses i 109 § i utlänningslagen. Med barn som saknar uppehållsrätt avses barn vars uppehållsrätt i Finland har upphört i enlighet med 40 § i utlänningslagen.

Närmare bestämmelser om grunderna för beviljande av specialunderstöd enligt denna paragraf och om specialunderstödets användningsändamål får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Specialunderstöd enligt denna paragraf får täcka det fulla beloppet av de kalkylerade totalkostnader som orsakas av den verksamhet som utgör föremål för statsunderstödet.

På statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag tillämpas statsunderstödslagen (688/2001) , om inte något annat bestäms i denna lag.

För gymnasieutbildning och utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning beräknas finansieringen för finansåret enligt det genomsnittliga antalet studerande det år som föregår finansåret. Dessutom kan sådana kalkylerade förändringar i antalet studerande beaktas som orsakas av lag eller förordning, en föreskrift eller ett beslut av en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning, eller av statsbudgeten. Vid beräkningen av priserna per enhet tillämpas dock antalet studerande hösten det år som föregår finansåret. När verksamheten inleds beräknas finansieringen enligt det kalkylerade antalet studerande. (16.12.2021/1114)

2 mom. har upphävts genom L 30.12.2014/1410 . (30.12.2014/1410)

3 mom. har upphävts genom L 29.12.2016/1486 . (29.12.2016/1486)

En studerande, en elev eller de studerandeår enligt 32 b § som bestäms utifrån den studerandes studierätt kan under samma tid räknas som en sådan prestation som utgör grund för finansiering inom endast en utbildning som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag. Studeranden, eleven eller studerandeåren beaktas då som grund för finansieringen i den utbildning som studeranden eller eleven först har börjat genomgå. (11.8.2017/532)

De elever, studerande och andra prestationer som inte har anmälts till statsbidragsmyndigheten inom utsatt tid kan lämnas obeaktade vid beräkningen av grunden för finansieringen. (29.12.2016/1486)

Närmare bestämmelser om beräkningen av det antal studerande och elever som ska användas när finansieringen bestäms och om beaktande av en studerande, en elev eller studerandeår som grund för finansieringen i de situationer som avses i 4 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet. (11.8.2017/532)

För enligt denna lag finansierad grundläggande utbildning och utbildning som handleder för examensutbildning och ordnas av en anordnare av grundläggande utbildning beräknas finansieringen för finansåret enligt elevantalet den 20 september det år som föregår finansåret, med undantag av finansieringen av den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen, finansieringen av den grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning samt skolhemsförhöjningen för sådana studerande som deltar i utbildning som handleder för examensutbildning och är placerade i ett skolhem som har beviljats tillstånd enligt 7 § i lagen om grundläggande utbildning. (24.11.2023/1049)

När verksamheten inleds beräknas finansieringen enligt det uppskattade antalet elever eller studerande eller andra prestationer, med undantag av sådana kurser som i enlighet med 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning avläggs av studerande som slutför enskilda läroämnen. Skillnaden mellan det faktiska och uppskattade antalet elever och prestationer beaktas vid finansieringen av det år som följer på året efter det berörda finansåret.

Vid beräkningen av finansieringen av den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen beaktas det uppskattade antalet närvaromånader under finansåret och skillnaden mellan det faktiska och det uppskattade antalet närvaromånader under året före det år som föregår finansåret. Med en närvaromånad avses inom den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen en tidsperiod på 30 kalenderdagar under vilken en elev har varit elev hos utbildningsanordnaren. Det uppskattade antalet närvaromånader under finansåret motsvarar utfallet året före det år som föregår finansåret. Undervisnings- och kulturministeriet kan på ansökan av utbildningsanordnaren ändra uppskattningen på grundval av betydande förändringar i antalet studerande. Som grund för finansieringen av den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen kan för en elevs del godkännas högst nio närvaromånader. För privata utbildningsanordnare för vilka ett högsta tillåtet antal studerande har fastställts i tillståndet att ordna utbildning kan det som grund för finansieringen under finansåret godkännas högst det antal månader som fås när det högsta tillåtna antalet studerande enligt tillståndet multipliceras med nio. Den ansökan som avses i detta moment ska göras före utgången av september månad det år som föregår finansåret. (24.11.2023/1049)

Vid beräkning av finansieringen av den grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning, med undantag av den utbildning som avses i 2 mom. i den paragrafen, beaktas det uppskattade antalet slutförda kurser under finansåret och skillnaden mellan det faktiska och det uppskattade antalet slutförda kurser under året före det år som föregår finansåret. Det uppskattade antalet kurser under finansåret motsvarar utfallet året före det år som föregår finansåret. Undervisnings- och kulturministeriet kan på ansökan av utbildningsanordnaren ändra uppskattningen på grundval av betydande förändringar i antalet studerande. Den ansökan som avses i detta moment ska göras före utgången av september månad det år som föregår finansåret. (24.11.2023/1049)

Finansieringen för finansåret för sådana studier som avses i 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning räknas utifrån antalet kurser som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs och som slutförts under det läsår som föregår finansåret.

Som grund för finansieringen av den grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning kan godkännas högst 100 kurser för sådana studerande som behöver hela inlednings- och slutskedet av den grundläggande utbildningen och högst 130 kurser för sådana studerande som dessutom behöver undervisning i läskunnighetsskedet. För privata utbildningsanordnare för vilka ett högsta tillåtet antal studerande har fastställts i tillståndet att ordna utbildning kan det som grund för finansieringen under finansåret godkännas högst det antal kurser som fås när det högsta tillåtna antalet studerande enligt tillståndet multipliceras med 30.

Skolhemsförhöjningen för sådana studerande som deltar i utbildning som handleder för examensutbildning och är placerade i ett skolhem som har beviljats tillstånd enligt 7 § i lagen om grundläggande utbildning beräknas enligt antalet faktiska närvarodagar inom utbildningen i fråga under det läsår enligt 23 § i den lagen som föregår finansåret. Antalet faktiska närvarodagar beräknas genom att antalet faktiska närvarodagar per studerande räknas samman. Det antal faktiska närvarodagar som fås på detta sätt multipliceras med det i 29 § 7 mom. i denna lag avsedda priset per enhet för en närvarodag. För varje studerande betalas finansiering i enlighet med detta moment för högst 263 närvarodagar. (24.11.2023/1049)

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal undervisningstimmar, ledda timmar och årsverken som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret.

I fråga om yrkesutbildningen fastställer undervisnings- och kulturministeriet för det följande finansåret antalet prestationer som används som grund för den kalkylerade basfinansiering som bestäms enligt 32 a § 2 mom. samt beloppet av de ersättningar för mervärdesskatt som avses i 32 i § 1 mom. utifrån de uppgifter som utbildningsanordnarna har lämnat med stöd av 58 §. De prestationer som inte har anmälts inom utsatt tid kan lämnas obeaktade som grund för finansieringen. (30.12.2024/1079)

I fråga om yrkesutbildningen fastställer undervisnings- och kulturministeriet för det följande finansåret viktkoefficienten för basfinansieringen som bestäms enligt 32 d § 2 mom., antalet prestationer som används som grund för prestations- och genomslagsfinansieringen samt beloppet av de ersättningar för mervärdesskatt som avses i 32 i § 1 mom. utifrån de uppgifter som utbildningsanordnarna har lämnat med stöd av 58 §. De studerandeår, examina, examensdelar och andra prestationer som inte har anmälts inom utsatt tid kan lämnas obeaktade som grund för finansieringen. (17.12.2020/1050)

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar utan ansökan kommunen eller en annan anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 och 2 § de statsandelar som avses i 6 §, 10 § 2 mom. och 19–22 §, sådan finansiering för driftskostnader som avses i 7 §, 10 § 1 mom. och 11 § samt den ersättning för mervärdesskatt som avses i 32 i § 1 mom.

Med undantag för den statsandel som avses i 10 § 2 mom., den finansiering som avses i 10 § 1 mom., 11 § och 24 a § och den ersättning för mervärdesskatt som avses i 32 i § 1 mom. justerar undervisnings- och kulturministeriet före utgången av finansåret den finansiering som beviljats i enlighet med 1 mom. så att den överensstämmer med det genomsnittliga antalet studerande under finansåret.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom. justerar undervisnings- och kulturministeriet finansieringen av sådan utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av anordnare av grundläggande utbildning samt anknytande tilläggsfinansiering av undervisning enligt 20 i § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning och tillägget för internatskola så att de före utgången av finansåret överensstämmer med det genomsnittliga antalet studerande den 20 september det år som föregick finansåret och den 20 september under finansåret. (30.12.2024/1092)

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom. justerar undervisnings- och kulturministeriet finansieringen av sådan utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av anordnare av grundläggande utbildning samt anknytande tilläggsfinansiering för den förlängda läroplikten och tillägg för internatskola så att de före utgången av finansåret överensstämmer med det genomsnittliga antalet studerande den 20 september det år som föregick finansåret och den 20 september under finansåret. (24.11.2023/1049)

Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning betalar ut den finansiering för driftskostnader som avses i 50 § och den ersättning för mervärdesskatt som avses i 32 i § 1 mom. till kommunen eller en annan anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 och 2 §. Bestämmelser om utbetalning av statsandelar, ersättningar och annan finansiering finns i 46 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Statsunderstöd till utbildningsanordnare betalas före utgången av kalenderåret. Ersättning för mervärdesskatt enligt 32 i § 2 mom. i denna lag betalas före utgången av finansåret.

Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning betalar ut den finansiering för driftskostnader som avses i 50 §, den höjning av basfinansieringen efter prövning som avses i 32 e § och den ersättning för mervärdesskatt som avses i 32 i § 1 mom. till kommunen eller en annan anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 och 2 §. Bestämmelser om utbetalning av statsandelar, ersättningar och annan finansiering finns i 46 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Statsunderstöd betalas före utgången av kalenderåret. Strategifinansiering enligt 32 h § och ersättning för mervärdesskatt enligt 32 i § 2 mom. i denna lag betalas före utgången av finansåret.

Statsbidragsmyndigheten beviljar på ansökan en anordnare av verksamhet enligt idrottslagen som avses i 1 § 1 mom. 5 punkten, museilagen som avses i 6 punkten, lagen om främjande av scenkonst som avses i 7 punkten samt enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet som avses i 2 § 4 mom., statsunderstöd för anläggningsprojekt, om inte något annat bestäms särskilt. (17.12.2020/1083)

Det statsunderstöd som beviljats för ett anläggningsprojekt betalas i huvudsak genom utbetalningar under den tid projektet pågår samt i form av en slutpost, om inte statsbidragsmyndigheten med stöd av 2 mom. beslutar något annat. Statsunderstödets slutpost utbetalas då statsbidragsmyndigheten har granskat den projektredovisning som avses i 41 §.

Det statsunderstöd som beviljats för ett anläggningsprojekt kan också betalas i lika stora årliga poster under sju år från och med kalenderåret efter det då projektet slutfördes. Varje årlig post betalas före utgången av mars och utökas med en årlig ränta som beräknas på den obetalda delen av statsunderstödet. Den årliga räntan motsvarar grundräntan och räknas från den första årliga postens betalningsdag. Den som ansöker om statsunderstöd ska meddela om den ger sitt samtycke till att statsunderstödet betalas på det sätt som avses i momentet.

Om egendom som anskaffats med statsunderstöd överlåts till någon annan eller om verksamheten avslutas eller det ändamål för vilket egendomen används varaktigt ändras och egendomen inte används för någon annan verksamhet som berättigar till statsunderstöd, ska statsunderstödet återbetalas till staten, med avdrag för en skälig värdesänkning på grund av egendomens ålder och sedvanligt slitage. Värdesänkningen är två procent per år från det att respektive understöd beviljades fram till dess att återbetalningsskyldigheten upphör. Värdesänkningen är dock fem procent per år, om understödet har beviljats för anskaffning av en bokbuss eller bokbåt.

Om egendomen överlåts till någon annan som använder den för sådan verksamhet som berättigar till statsunderstöd, behöver återbetalningsskyldighet till följd av denna överlåtelse inte påföras, om överlåtaren i samband med överlåtelsen av egendomen förbinder sig att svara för återbetalningsvillkoren även efter överlåtelsen eller om mottagaren förbinder sig till motsvarande återbetalningsvillkor som gäller egendomens överlåtare. Återbetalningsskyldighet påförs inte heller, om det när en i 1 mom. avsedd åtgärd inträffar har förflutit mer än 15 år sedan det sista statsunderstödet för projektet beviljades.

Om sådan egendom för vilken statsunderstöd har erhållits förstörs eller skadas och försäkringsersättning eller någon annan ersättning betalas ut för den, kan det bestämmas att statsunderstödet, beräknat enligt 1 mom., ska återbetalas till staten eller dras av från statsunderstödet för ett nytt anläggningsprojekt. Återbetalningsskyldighet påförs dock inte och avdrag görs inte, om det när skadan inträffar har förflutit mer än 15 år sedan statsunderstödet beviljades.

Beslut om återbetalningsskyldighet och avdrag för ersättningar fattas av den statsbidragsmyndighet som avses i 57 §. Statsunderstödstagaren ska inom sex månader underrätta statsbidragsmyndigheten om sådana förändringar som avses i 1–3 mom. Om det framgår att denna underrättelse inte har gjorts inom föreskriven tid, ska ett belopp som motsvarar statsunderstödet, beräknat enligt 1 mom., återbetalas till staten jämte en ränta som bestäms enligt 12 § i räntelagen (633/1982) , om inte statsbidragsmyndigheten av särskilda skäl beslutar något annat.

Med avvikelse från vad som har bestämts om återbetalningsvillkoren i överlåtelseavtalen för yrkesläroanstalters fastigheter och lösöre som staten överlåtit utan ersättning och vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om återbetalningstiderna när det gäller statsunderstöd för anläggningsprojekt, påförs ingen återbetalningsskyldighet om det har förflutit mer än 30 år från överlåtelsen av fastigheten eller lösöret.

Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av sådan finansiering som avses i denna lag avbryts, om

Undervisnings- och kulturministeriet beslutar om de avgifter som tas ut för sådana stöduppgifter i anslutning till specialundervisningen som avses i 39 § i lagen om grundläggande utbildning, i enlighet med vad som i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) bestäms om avgifter för offentligrättsliga prestationer.

En prestation som understiger 2 000 euro och som baserar sig på ett statsandelsbeslut som fattats med stöd av denna lag betalas eller återkrävs inte.

Regionförvaltningsverket är statsbidragsmyndighet i ärenden som avses i 45 § 1 mom. och i ärenden som gäller anläggningsprojekt enligt 1 § 3 mom., med undantag av utbetalning av statsandelar och understöd till anläggningsprojekt som beviljats av undervisnings- och kulturministeriet före år 2007.

Utbildningsstyrelsen är statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller

Undervisnings- och kulturministeriet är statsbidragsmyndighet i andra ärenden som avses i denna lag.

Närmare bestämmelser om behörighetsfördelningen mellan statsbidragsmyndigheterna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Kommunen, samkommunen och en privat verksamhetsanordnare ska till statsbidragsmyndigheten lämna in de uppgifter baserade på budgeten, ekonomiplanen, bokslutet och verksamhetsberättelsen samt de övriga uppgifter som behövs för bestämmande av finansiering enligt denna lag och som gäller kostnader, verksamhetens omfattning och andra prestationer som används som grund för finansieringen. Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas in får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om lämnande av kommuners och samkommuners ekonomiska uppgifter finns dessutom i 121 a § i kommunallagen (410/2015) . (19.12.2019/1371)

Statsbidragsmyndigheten beslutar om de granskningar av finansieringstagarens verksamhet och ekonomi som ska utföras för konstaterande av riktigheten av de uppgifter som avses i 1 mom. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015) . Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen. (18.9.2015/1172)

Finansieringstagaren ska utan ersättning ge granskaren alla uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material som behövs för granskningen, samt även i övrigt bistå vid granskningen. Granskaren har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till de lokaler och områden som finansieringstagaren förfogar över eller använder för den verksamhet som är föremål för finansieringen. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Den som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Ett protokoll ska upprättas över omhändertagandet av material i samband med granskningen. I protokollet ska syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet nämnas. Materialet ska återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen.

Statsbidragsmyndigheten och utbildningsstyrelsen har rätt att vid granskningen få behövlig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna.

En utomstående sakkunnig kan enligt beslut av statsbidragsmyndigheten bistå vid granskningen.

På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen (434/2003) , språklagen (423/2003) , lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994) .

På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar.

Innan undervisnings- och kulturministeriet lägger fram sitt förslag till de anslag för statsandelar för driftskostnader som ska tas in i det följande finansårets statsbudget ska ministeriet förhandla om priserna per enhet och om anslaget för yrkesutbildning med Finlands Kommunförbund rf.

Ministeriet ska också förhandla med Finlands Kommunförbund rf om vilka uppgifter som ska anses vara behövliga när det gäller att bestämma och fastställa priserna per enhet samt bestämma statsandelarna och finansieringen av yrkesutbildning, samt om hur dessa uppgifter ska lämnas in till statsbidragsmyndigheten.

Omprövning av ett beslut som gäller statsandel eller finansiering enligt denna lag får begäras inom tre månader från delfåendet av beslutet. På omprövningsförfarandet tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i förvaltningslagen.

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Omprövning får dock inte begäras av ett beslut och ändring inte sökas i beslutet genom besvär till den del beslutet gäller de antal studerande som avses i 48 § 1 mom., med undantag av det antal studerande som används vid beräkningen av priserna per enhet.

Vid sökande av ändring i statsunderstödsbeslut som fattats med stöd av denna lag tillämpas dock vad som föreskrivs i statsunderstödslagen.

Om det efter den tid som föreskrivs för rättelseyrkande i 60 § kommer fram uppgifter som kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare inte tidigare har haft kännedom om, och denna på grund av detta inte har fått sådan statsandel som den enligt lag hade haft rätt till, ska det uteblivna beloppet betalas. På beloppet betalas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen från ingången av den månad då statsandelen borde ha betalats.

Om den uteblivna förmånen är av ringa betydelse och utgifterna för betalningen av den inte skulle stå i proportion till sakens ekonomiska betydelse, betalas förmånen dock inte.

Undervisnings- och kulturministeriet kan besluta att en utebliven förmån betalas senare i samband med utbetalningen av följande statsandel. (29.12.2011/1511)

Om en sådan utbildningsanordnare eller anordnare av annan verksamhet som avses i 1 eller 2 § utan grund har beviljats statsandel eller finansiering med stöd av denna lag, ska undervisnings- och kulturministeriet bestämma att det överbetalda beloppet ska återbetalas. På det belopp som ska återbetalas debiteras en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen från ingången av den månad under vilken statsandelen har betalats. (29.12.2011/1511)

Om den förmån som ska återbetalas är av ringa betydelse eller om det betraktas som oskäligt att kräva återbetalning eller debitera ränta, behöver det inte bestämmas att förmånen ska återbetalas.

Undervisnings- och kulturministeriet kan besluta att en förmån som ska återbetalas avdras senare i samband med utbetalningen av det följande årets statsandel. (29.12.2011/1511)

Skyldigheten att betala en utebliven förmån eller återbetala en grundlös förmån upphör inom fem år från utgången av det finansår under vilket förmånen borde ha betalats eller betalades.

På sådan finansiering som avses i denna lag tillämpas dessutom följande bestämmelser i lagen om statsandel för kommunal basservice:

(20.12.2022/1126)

Det som bestäms om kommuner i 1 mom. gäller i tillämpliga delar också samkommuner och privata anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 och 2 §, vilka får finansiering med stöd av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Genom denna lag upphävs lagen av den 21 augusti 1998 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) jämte ändringar.

Lagen tillämpas första gången vid beviljande och utbetalning av finansiering för år 2010. De finansieringsbestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för år 2009 och åren före det.

Trots det som bestäms i 3 mom. tillämpas de genomsnittliga priser per enhet som föreskrivs för gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskolor, grundläggande konstundervisning och medborgarinstitut i den statsrådsförordning (724/2009) som utfärdats med stöd av 16 § i den lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som var gällande innan denna lag trädde i kraft när priserna per enhet för nämnda utbildningar beräknas och bestäms för år 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Trots det som i 25 § 2 mom. bestäms om resultatbaserad finansiering för yrkesutbildning, tillämpas de bestämmelser som var gällande innan denna lag trädde i kraft på den resultatbaserade finansieringen för år 2010.

Trots det som i 25 § 3 mom. bestäms om beräknandet av priserna per enhet, tillämpas år 2010 de bestämmelser som var gällande innan denna lag trädde i kraft på finansieringen av sådan orienterande och förberedande undervisning som ordnas före den grundläggande yrkesutbildningen, sådan undervisning och handledning som ordnas för handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte samt sådan förberedande utbildning som ordnas för invandrare inför den grundläggande yrkesutbildningen.

68 § har upphävts genom L 30.12.2015/1607 .

De årliga statsandelar som beräknas per studerande och som före denna lags ikraftträdande har beviljats för anläggningsprojekt som hänför sig till yrkesutbildning avdras vid beräkningen av de genomsnittliga priserna per enhet.

70 § har upphävts genom L 30.12.2014/1410 .

Bestämmelserna i 53 § om återbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt tillämpas på sådana i 53 § avsedda åtgärder som har vidtagits efter denna lags ikraftträdande och skador som har inträffat efter denna lags ikraftträdande. I fråga om statsandelar som har beviljats för anläggningsprojekt iakttas i tillämpliga delar det som bestäms om statsunderstöd i 53 §.

Trots det som i 48 och 49 § bestäms om beräknande och justering av antalet elever inom sådan förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, vilket utgör grund för beräkning av finansieringen år 2010, utökas elevantalet med antalet elever inom utbildningen i fråga den 20 september 2009 multiplicerat med talet 0,5.