390/2015

Denna lag innehåller bestämmelser om främjande av idrott och elitidrott, om statsförvaltningens och kommunernas ansvar och samarbete, om statens förvaltningsorgan och om statsfinansiering inom idrotten.

Utöver denna lag ska de internationella förpliktelser som är bindande för Finland iakttas.

Denna lag syftar till att främja

Dessa syften ska uppnås med utgångspunkt i jämlikhet, likvärdighet, gemenskap, kulturell mångfald, sunda levnadsvanor, en trygg verksamhetskultur och respekt för miljön.

I denna lag avses med

Undervisnings- och kulturministeriet svarar för den allmänna ledningen, samordningen och utvecklingen av idrottspolitiken samt för att allmänna förutsättningar för idrott skapas inom statsförvaltningen.

För den regionala förvaltningen av idrotten svarar regionförvaltningsverken. Närmare bestämmelser om deras uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Staten ska vid skötseln av sina uppgifter vid behov samarbeta med kommunerna, medborgarorganisationerna och andra aktörer inom idrottssektorn.

Det är kommunernas uppgift att skapa allmänna förutsättningar för idrott på lokal nivå. Kommunen ska skapa förutsättningar för kommuninvånarnas idrottsutövning genom att

Ovan i 1 mom. avsedda uppgifter ska inom kommunerna skötas i samarbete mellan olika sektorer samt genom att kommunerna utvecklar det lokala samarbetet, samarbetet mellan kommunerna och det regionala samarbetet och vid behov svarar för andra verksamhetsformer som lämpar sig för de lokala förhållandena och behoven.

Kommunen ska höra sina invånare i centrala beslut som gäller idrotten inom ramen för sin uppgift enligt 22 § i kommunallagen (410/2015) att skapa förutsättningar för kommuninvånarna att delta i och påverka kommunens verksamhet. Kommunen ska utvärdera kommuninvånarnas idrottsaktivitet inom ramen för främjande av hälsa och välfärd enligt 6 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) . (8.7.2022/639)

När kommunen sköter de uppgifter som avses i 1 mom. verkar kommunen inte i ett konkurrensläge på marknaden, såvida uppgifterna inte genomförs i affärsmässigt syfte och på affärsmässiga grunder.

Statens idrottsråd, som tillsätts av statsrådet för riksdagens mandatperiod, är sakkunnigorgan för undervisnings- och kulturministeriet.

Rådet har till uppgift att behandla ärenden som är av omfattande och principiell betydelse för idrotten, särskilt att utvärdera effekten av statsförvaltningens åtgärder på idrottens område, ta initiativ och göra framställningar för utvecklande av idrotten samt inom sitt verksamhetsområde ge utlåtanden om användningen av idrottsanslagen och om frågor som gäller idrott och är strategiskt betydelsefulla. Rådet har sektioner för beredning av ärenden. (3.2.2023/144)

Närmare bestämmelser om tillsättande av statens idrottsråd, om rådets sammansättning och uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Vid regionförvaltningsverken finns som sakkunnigorgan regionala idrottsråd som tillsätts av landskapsförbunden.

Närmare bestämmelser om tillsättande av regionala idrottsråd, om rådens sammansättning och uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelser om den statsandel som kommunen beviljas för driftskostnader för idrottsverksamheten finns i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) . Statsandelen ska användas för verksamhet enligt 5 § i denna lag.

Undervisnings- och kulturministeriet anvisar årligen verksamhetsanslag för regionförvaltningens idrottsverksamhet och avtalar med respektive regionförvaltningsverk om hur anslagen ska användas. Ministeriet kan anvisa regionförvaltningsverken också andra anslag som fördelas vidare i form av understöd.

För att en organisation som främjar idrott ska kunna få statsbidrag krävs det att undervisnings- och kulturministeriet godkänner organisationen som berättigad till statsbidrag.

En registrerad förening vars ändamål är att främja idrott och vars verksamhet har de syften som avses i 2 § kan godkännas som en organisation som är berättigad till statsbidrag. Vid prövning av en organisations rätt till statsbidrag beaktas verksamhetens art, omfattning och samhälleliga verkningar samt hur organsationen främjar likvärdighet och jämlikhet.

Av specialidrottsförbunden kan endast ett riksomfattande förbund inom varje gren godkännas som berättigad till statsbidrag. En förutsättning för godkännande är att specialidrottsförbundet har en internationell organisation eller ett internationellt tävlingssystem eller att idrottsgrenen är nationellt betydande. Vid prövning av om ett specialidrottsförbund har rätt till statsbidrag beaktas verksamhetens art, omfattning och samhälleliga verkningar samt hur förbundet främjar likvärdighet och jämlikhet och hur det beaktar idrottens etiska principer och de internationella bestämmelser som är bindande för Finland.

Undervisnings- och kulturministeriet kan återkalla en organisations rätt till statsbidrag, om organisationen i sin verksamhet oavbrutet i två års tid brister i att uppfylla de förutsättningar för att en organisation ska få understöd som föreskrivs i denna lag eller med stöd av den.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för att nya organisationer ska godkännas som berättigade till statsbidrag i enlighet med denna paragraf och om det förfarande som ska följas vid godkännandet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

I fråga om ett i 10 § avsett beslut som fattats av undervisnings- och kulturministeriet får omprövning begäras. Bestämmelser om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003) .

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

I statsbudgeten tas det årligen in ett anslag för stödjande av verksamheten i organisationer som främjar idrott.

Nya organisationer beviljas inte statsunderstöd utan särskilda skäl innan de har varit verksamma som registrerade föreningar i minst två år.

Vid prövningen av statsunderstödets belopp beaktas arten av den verksamhet som organisationen bedriver, verksamhetens omfattning och samhälleliga verkningar, hur organisationen förverkligar de syften som avses i denna lag, hur den beaktar idrottens etiska principer och de internationella bestämmelser som är bindande för Finland och på vilket sätt organisationen främjar likvärdighet och jämlikhet.

Som verksamhetsutgifter som det kan beviljas statsunderstöd för betraktas inte utgifter för affärsverksamhet.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av statsunderstöd som avses i denna paragraf får utfärdas genom förordning av statsrådet.

I statsbudgeten tas det årligen in ett anslag för beviljande av understöd för anläggningsprojekt som avser idrottsanläggningar och tillhörande fritidslokaler. Understöd beviljas för uppförande, förvärv, ombyggnad och utrustning av idrottsanläggningar avsedda för breda användargrupper. Dessutom kan understöd av särskilda skäl beviljas för annat uppförande av idrottsanläggningar.

Understöd beviljas kommuner eller samkommuner eller sammanslutningar där en kommun eller samkommun har bestämmanderätten. Understöd kan även beviljas andra sammanslutningar, om understödet behövs för att uppnå denna lags syften.

Bestämmelser om statsunderstöd som avses i 1 mom. finns i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

I statsbudgeten tas det årligen in ett anslag för understöd och stipendier som beviljas för idrottsvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete, forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller uppförande av idrottsanläggningar, idrottsvetenskapliga sammanslutningars verksamhet, idrottens informationsförsörjning, utbildning, internationellt samarbete, främjande av elitidrott, aktuella samarbets- och utvecklingsprojekt inom idrotten samt för annan verksamhet som avses i 2 §.

Undervisnings- och kulturministeriet är statsbidragsmyndighet i fråga om de understöd som avses i 8–14 §. Regionförvaltningsverket är statsbidragsmyndighet i fråga om andra anläggningsprojekt än sådana som medför betydande kostnader samt i fråga om beviljande av anslag enligt 9 § som regionförvaltningsverket blivit anvisat. Finlands Akademi kan vara statsbidragsmyndighet vid beviljande av idrottsvetenskapliga understöd. Närmare bestämmelser om behörighetsfördelningen mellan statsbidragsmyndigheterna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

16 § har upphävts genom L 3.3.2023/318 .

Utöver bestämmelserna i 12 och 14 § finns det bestämmelser om statsunderstöd i statsunderstödslagen (688/2001) .

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2015.

Genom denna lag upphävs idrottslagen (1054/1998) .

Undervisnings- och kulturministeriet bedömer utan särskild ansökan om de organisationer som beviljats statsunderstöd med stöd av den genom denna lag upphävda idrottslagen har statsbidragsrätt. Närmare bestämmelser om bedömning av statsbidragsrätt och bedömningsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Statens vid denna lag ikraftträdande tillsatta idrottsråd fortsätter sin verksamhet till utgången av sin mandatperiod.

De vid denna lags ikraftträdande tillsatta regionala idrottsrådens mandatperioder går ut vid utgången av 2015. Om en mandatperiod skulle gå ut före utgången av 2015, fortgår mandatperioden dock till utgången av 2015.