Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

374/2017

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Typ av författning
Lag
Meddelats
Publiceringsdag
Finlands författningssamling
Författningstext

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ( 1705/2009 ), 6 § 1 mom. och 2 mom. 1 punkten, 7 § 1 mom., 24 § 1, 2 och 7 mom., 32 § 1 mom. och 50 § 2 mom., av dem 6 § 1 mom. och 2 mom. 1 punkten samt 32 § 1 mom. sådana de lyder i lag 1410/2014, 24 § 1 och 7 mom. sådana de lyder i lag 1502/2016, 24 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1045/2013 och 50 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1486/2016, samt

fogas till 5 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 926/2010, 1410/2014 och 1486/2016, en ny 1 a-punkt, och till 24 §, sådan den lyder i lagarna 1045/2013, 1410/2014, 1486/2016 och 1502/2016, ett nytt 11 mom. samt till lagen en ny 24 a § som följer:

5 §Grunden för beräkning av finansieringen

Finansieringen för driftskostnaderna bestäms enligt kalkylerade grunder. Finansieringen bestäms


1a) 

för en särskild utbildningsuppgift i gymnasiet som den andel av tilläggsfinansieringen för den särskilda utbildningsuppgiften som motsvarar den relativa andel som utbildningsanordnarens prestationer utgör av samtliga utbildningsanordnares prestationer,


6 §Kommunens statsandel och grunden för statsandelen för utbildning som avses i gymnasielagen och för grundläggande yrkesutbildning

För kostnader som föranleds av de verksamheter som nämns i 5 § 1 och 1 a-punkten beviljas kommunen i statsandel det belopp som fås när grunden för kommunens statsandel, som beräknats enligt 2 mom., minskas med kommunens självfinansieringsandel som beräknats enligt 8 §.

Grunden för kommunens statsandel fås genom sammanräkning av

1) 

produkten av antalet studerande inom gymnasieutbildning som ordnas av kommunen och inom utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning och de per studerande bestämda priserna per enhet samt den tilläggsfinansiering för en särskild utbildningsuppgift i gymnasiet som avses i 24 a §, vilken bildas så att den relativa andel som prestationerna inom den särskilda utbildningsuppgift som anordnas av kommunen utgör av alla utbildningsanordnares prestationer multipliceras med den nationella tilläggsfinansieringen för den särskilda utbildningsuppgiften,


7 §Finansiering av gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning som ordnas av samkommuner och privata utbildningsanordnare

För sådana verksamheter som avses i 5 § 1 punkten beviljas samkommuner och privata utbildningsanordnare finansiering till ett belopp som motsvarar statsandelsgrunden och som beräknats enligt antalet studerande hos utbildningsanordnarna, priserna per enhet och tilläggsfinansieringen för en särskild utbildningsuppgift på det sätt som föreskrivs i 6 § 2 mom.


24 §Priserna per enhet för gymnasier

Priserna per enhet för studerande vid gymnasier beräknas årligen på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har orsakats av gymnasieutbildning under året före det år som föregår det år då priserna per enhet bestäms. Från totalkostnaderna avdras först 1,57 procent för tilläggsfinansieringen för en särskild utbildningsuppgift i gymnasiet. Vid beräkning av priserna per enhet beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller studerande som får sådan undervisning. Vid beräkning av priserna per enhet viktas antalet studerande som deltar i utbildning som förbereder för gymnasieutbildning med koefficienten 1,21. Vid beräkning av priserna per enhet viktas antalet studerande som studerar i gymnasieutbildning för vuxna eller utbildning som förbereder för gymnasieutbildning med koefficienten 0,65, med undantag av studerande som får utbildning vid en internatskola.

Priserna per enhet för kommuner och samkommuner graderas på basis av nyckeltalet för ett obetydligt antal studerande, i enlighet med vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet. Priset per enhet för en privat utbildningsanordnare är detsamma som priset per enhet i den kommun där utbildningen huvudsakligen ordnas. Om kommunen inte ordnar gymnasieutbildning, beräknas priset per enhet för en privat anordnare av gymnasieutbildning på samma sätt som priset per enhet för kommunen. För undervisning som ordnas utomlands bestäms priset per enhet genom att det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för gymnasieutbildning enligt 23 § graderas i enlighet med vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet och vad undervisnings- och kulturministeriet bestämmer med stöd av förordningen. Undervisnings- och kulturministeriet kan av andra särskilda skäl än de som avses i 24 a § höja priset per enhet.


För en studerande som studerar i gymnasieutbildning för vuxna eller utbildning som förbereder för gymnasieutbildning är priset per enhet 65 procent av det per studerande bestämda priset per enhet för utbildningsanordnaren i fråga. Detta gäller dock inte studerande som får utbildning vid en internatskola.


För att jämna ut konsekvenserna av betydelsefulla förändringar i statsandelssystemet kan undervisnings- och kulturministeriet höja priserna per enhet för 2019 i fråga om sådana anordnare av gymnasieutbildning som kommer att få en minskad finansiering av gymnasieutbildningen på grund av 24 a §.

24 a §Tilläggsfinansiering för en särskild utbildningsuppgift i gymnasiet

Anordnare av gymnasieutbildning beviljas på basis av en särskild utbildningsuppgift enligt 4 a § i gymnasielagen samt på basis av en riksomfattande utvecklingsuppgift som tilläggsfinansiering för en särskild utbildningsuppgift ett belopp som sammanlagt motsvarar den andel enligt 24 § 1 mom. som dragits av från de riksomfattande totalkostnaderna för gymnasieutbildning omvandlad till kostnadsnivån för respektive finansår. Tilläggsfinansiering betalas dock inte till utbildningsanordnare som tar ut sådana avgifter som avses i 28 § 4 mom. i gymnasielagen.

Utbildningsanordnarens prestationer fås genom en sammanräkning av produkterna för antalet studerande inom den särskilda utbildningsuppgiften den 20 september det år som omedelbart föregår finansåret och de viktkoefficienter som anges för den särskilda utbildningsuppgiften. Undervisnings- och kulturministeriet kan separat för varje utbildningsanordnare höja viktkoefficienterna på basis av en riksomfattande utvecklingsuppgift som ingår i den särskilda utbildningsuppgiften. När verksamhet enligt den särskilda utbildningsuppgiften inleds och under de två följande finansåren beräknas finansieringen enligt det uppskattade antalet studerande. Det uppskattade antalet studerande som inleder första årskursen viktas med koefficienten 5/12. Skillnaden mellan det faktiska och uppskattade antalet studerande beaktas när prestationerna beräknas för det år som omedelbart följer på finansåret i fråga.

I ett tillstånd enligt 3 § i gymnasielagen beslutar undervisnings- och kulturministeriet om det maximala antalet studerande inom en särskild utbildningsuppgift som ska beaktas vid beräkningen av tilläggsfinansieringen för utbildningsanordnaren.

Bestämmelser om viktkoefficienterna enligt 2 mom. utfärdas och bestämmelser om grunderna för höjande av dem kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

32 §Beaktande av mervärdesskatten i priserna per enhet för privata utbildningsanordnare

För privata utbildningsanordnare höjs priserna per enhet och den tilläggsfinansiering för särskilda utbildningsuppgifter i gymnasiet enligt 24 a § för gymnasier, yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata utbildningsanordnarna betalat utgör av de mervärdesskattefria kostnader som dessa utbildningsformer orsakar de privata utbildningsanordnarna.


50 §Beviljande och justering av finansiering


Med undantag för sådan finansiering som avses i 10 § 1 och 3 mom. samt 11 och 24 a § justerar undervisnings- och kulturministeriet före utgången av finansåret den finansiering som beviljats i enlighet med 1 mom. så att den överensstämmer med det genomsnittliga antalet studerande under finansåret. Finansieringen för grundläggande yrkesutbildning justeras dock så att den högst motsvarar 87,56 procent av det totala antal studerande som fastställts i tillståndet att ordna yrkesutbildning.



Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Undervisnings- och kulturministeriet kan utifrån den bestämmelse om särskilda utbildningsuppgifter som gällde när 4 a § i gymnasielagen trädde i kraft bevilja i 24 a § i denna lag avsedd tilläggsfinansiering under åren 2019–2020 inom ramen för det belopp som nämns i paragrafens 1 mom. på basis av studerande som inlett sina studier innan 4 a § i gymnasielagen trädde i kraft.

RP 20/2017

KuUB 1/2017

RSv 34/2017

Helsingfors den 16 juni 2017

Republikens PresidentSauli NiinistöUndervisningsministerSanni Grahn-Laasonen

Till början av sidan