255/1995

Med yrkeshögskolestudier avses i denna lag yrkesinriktade högskolestudier som leder till yrkeshögskoleexamen, yrkesinriktade specialiseringsstudier i form av vuxenutbildning och annan vuxenbildning.

Yrkeshögskoleexamina är högskoleexamina enligt vad som stadgas närmare genom förordning.

Syftet med studier som leder till en yrkeshögskoleexamen är att utgående från arbetslivets krav och kravet på att utveckla detta ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att sköta yrkesinriktade expertuppgifter.

Benämningen yrkeshögskoleexamen får användas endast om en sådan yrkeshögskoleexamen som avses i denna lag.

Yrkeshögskolestudier ordnas vid yrkeshögskolor som är underställda undervisningsministeriet och som inom högskolesystemet bildar en icke-universitetssektor som fungerar jämsides med universitetsväsendet.

Benämningen yrkeshögskola får användas endast om yrkeshögskolor som avses i denna lag.

Statsrådet kan bevilja en kommun eller samkommun eller en registrerad finsk sammanslutning eller stiftelse tillstånd för en yrkeshögskola. Ett villkor för att tillstånd skall beviljas är att yrkeshögskolan fyller ett utbildningsbehov och enligt bedömningskriterierna i 5 § fyller de kvalitativa krav och andra krav som ställs för att ordna yrkeshögskolestudier.

Den som fått tillstånd har rätt att fungera som huvudman för en yrkeshögskola och ordna yrkeshögskolestudier enligt vad som i tillståndet fastställts om yrkeshögskolans utbildningsuppgift. I tillståndet kan en yrkeshögskola också åläggas en skyldighet att utvecklas samt andra skyldigheter.

Statsrådet kan, efter att ha hört den som erhållit tillstånd, återkalla tillståndet helt eller delvis om väsentliga ändringar i utbildningsbehovet eller andra orsaker som har samband med upprätthållandet av en yrkeshögskola kräver detta eller om yrkeshögskolans verksamhet inte uppfyller kraven och skyldigheterna enligt 1 och 2 mom.

En statlig yrkeshögskola kan grundas av särskilda skäl som är anknutna till ett riksomfattande utbildningsbehov. Statsrådet beslutar om grundande och indragning av en statlig yrkeshögskola. Om förutsättningarna för grundande av, verksamheten i och indragning av en statlig yrkeshögskola gäller i övrigt i tillämpliga delar 1-3 mom.

När en yrkeshögskola skall beviljas tillstånd och en statlig yrkeshögskola skall grundas utgörs de särskilda bedömningsgrunderna av

I en yrkeshögskolas utbildningsuppgift bestäms, enligt vad som stadgas närmare genom förordning, yrkeshögskolans verksamhetsområde, antalet studieplatser i den utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen, yrkeshögskolans undervisningsspråk och verksamhetsorter.

Tillstånd att ändra en yrkeshögskolas utbildningsuppgift i fråga om antalet studerande och verksamhetsorterna beviljas av undervisningsministeriet.

Om det inte är möjligt att på annat sätt sammanjämka de enskilda yrkeshögskolornas volymmässiga mål på riksnivå eller regional nivå kan undervisningsministeriet besluta om det antal studerande som får inleda studier vid yrkeshögskolorna som det totala antalet nybörjarplatser och vid behov helt eller delvis skilt för varje examen.

En yrkeshögskola har till uppgift att ansvara för kvaliteten och den fortlöpande utvecklingen av utbildning och övrig verksamhet som den ordnar och att vid regelbundet återkommande tidpukter delta i utomstående kvalitetsbedömning.

För kvalitetsbedömningen vid yrkeshögskolorna finns i anslutning till undervisningsministeriet ett särskilt bedömningsorgan, om vilket stadgas närmare genom förordning.

För en yrkeshögskolas allmänna förvaltning ansvarar styrelsen och rektor och vid behov en delegation. Om en statlig yrkeshögskolas förvaltning stadgas närmare genom förordning.

I en kommunal och privat yrkeshögskolas styrelse och delegation samt annat kollegialt förvaltningsorgan kan ingå medlemmar som valts av yrkeshögskolans heltidsanställda lärare, övriga heltidsanställda personal och studerande på heltid samt medlemmar som företräder näringslivet och arbetslivet i övrigt inom yrkeshögskolans verksamhetsområde.

En tvåspråkig yrkeshögskolas kollegiala förvaltningsorgan indelas i en finskspråkig och en svenskspråkig sektion. Sektionerna utövar förvaltningsorganets befogenheter inom sitt område. Sektionens medlemmar skall utnämnas bland personer som hör till språkgruppen i fråga.

Om behörighetsvillkoren för yrkeshögskolans rektor stadgas genom förordning.

Undervisningsspråket i en yrkeshögskola är finska eller svenska. Undervisningsspråken i en tvåspråkig yrkeshögskola är finska och svenska. Vid undervisning, förhör och prov får vid behov också andra språk än yrkeshögskolans undervisningsspråk användas.

Om yrkeshögskoleexamina, examensmål och studiernas struktur samt andra grunder för studierna stadgas genom förordning och bestäms med stöd av den i yrkeshögskolans examensstadga.

Om benämningarna på yrkeshögskoleexamina stadgas genom förordning och bestäms med stöd av den genom undervisningsministeriets beslut.

Studier som leder till yrkeshögskoleexamen ordnas i form av utbildningsprogram enligt vad som stadgas genom förordning och bestäms med stöd av den i examensstadgan.

Utbildningsprogrammen och undervisningsplanerna skall omfatta heltidsstudier under minst tre och högst fyra läsår. Av särskilda skäl kan en examen omfatta mer än fyra år. (29.6.2001/583)

Undervisningsministeriet fastställer utbildningsprogrammen på framställning av yrkeshögskolan enligt vad som närmare stadgas genom förordning. Yrkeshögskolan beslutar om utbildningsprogrammens utbildningsplaner enligt vad som fastställs i examensstadgan.

Som studerande vid en yrkeshögskola kan antas den som har avlagt eller fullgjort

Som studerande vid en yrkeshögskola kan antas annan än i 1 mom. avsedd person som yrkeshögskolan anser ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för yrkeshögskolestudier.

Yrkeshögskolan bestämmer inom ramen för utbildningsuppgiften om det antal studerande som årligen antas om inte något annat följer av 7 §.

Om grunderna för intagningen av studerande och om ordnande av urvalsprov beslutar yrkeshögskolan. På sökandena skall tillämpas likvärdiga urvalsprinciper.

Intagningen av studerande till yrkeshögskolorna ordnas med hjälp av gemensam ansökan med utnyttjande av det antagningsregister som avses i lagen om antagningsregistret och studentexamensregistret (1058/1998) , om inte något annat bestäms eller vederbörande ministerium beslutar något annat. Bestämmelser om gemensam ansökan och intagning av studerande kan i övrigt utfärdas genom förordning och genom ministeriets beslut. (18.12.1998/1060)

De studerande tas in av yrkeshögskolan enligt vad som vid behov bestäms genom förordning. Under samma läsår får en studerande ta emot endast en studieplats som leder till högskoleexamen, om inte annat bestäms genom förordning i fråga om studier i form av vuxenutbildning. Den som ansöker om att bli intagen som studerande har rätt att söka rättelse i intagningsbeslutet hos yrkeshögskolan enligt vad som närmare bestäms genom förordning. (18.12.1998/1060)

De som har antagits som studerande och meddelat att de tar emot studieplatsen skall på det sätt som yrkeshögskolan bestämmer anmäla sig till yrkeshögskolan, varpå de antecknas som studerande. De studerande skall varje läsår anmäla sig som närvarande eller frånvarande på det sätt som yrkeshögskolan bestämmer.

En studerande har rätt att genomföra de studier som leder till yrkeshögskoleexamen enligt utbildningsprogrammet och undervisningsplanerna samt enligt de grunder som föreskrivs i yrkeshögskolans examensstadga.

En heltidsstuderande skall slutföra de studier som avses i 1 mom. inom en tid som är högst ett år längre än deras omfattning. En studerande kan på basis av en frånvaroanmälan vara frånvarande under sammanlagt två läsår. Denna tid räknas inte in i maximistudietiden. Om grunderna för maximistudietiden för andra studerande för de studier som avses i 1 mom. bestäms i yrkeshögskolans examensstadga.

En studerande som inte har anmält sig på det sätt som bestäms i 15 a §, förlorar sin studierätt. Om en sådan studerande senare vill inleda sina studier eller fortsätta dem skall han eller hon på nytt ansöka om studierätt hos yrkeshögskolan.

En studerande som inte har slutfört sina studier inom den tid som föreskrivs i 15 b § förlorar sin studierätt, om inte yrkeshögskolan av särskilda skäl beviljar den studerande extra tid för att slutföra studierna.

En studerande har rätt att söka rättelse hos yrkeshögskolan i ett beslut som gäller förlust av studierätten inom 14 dagar efter att han eller hon har fått del av beslutet och enligt vad som närmare bestäms genom förordning av statsrådet.

Undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen är avgiftsfri för studerandena.

Avgifter kan tas ut i annan undervisning. Om grunderna för avgifterna bestäms genom förordning av undervisningsministeriet med iakttagande i tillämpliga delar av vad som i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) bestäms om avgifter för offentligrättsliga prestationer. (29.6.2001/583)

Om en avgift enligt denna lag som tas ut hos en studerande inte har betalts på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen så som bestäms i räntelagen (633/1982) . (29.6.2001/583)

Avgiften får indrivas i utsökningsväg utan dom eller beslut på det sätt som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961) . (29.6.2001/583)

En studerande har rätt att söka ändring hos yrkeshögskolan i bedömningen av en studieprestation enligt vad som närmare stadgas genom förordning.

En studerande som vid en yrkeshögskola har gjort sig skyldig till en förseelse kan enligt vad som närmare stadgas genom förordning disciplinärt bestraffas med en varning eller med indragning av studierätten för en viss tid, högst ett år.

Vid en yrkeshögskola finns tjänster och befattningar som överlärare och lektorer. Om andra lärartjänster och lärarbefattningar vid en yrkeshögskola stadgas vid behov genom förordning.

En yrkeshögskola kan ha timlärare och föreläsare.

Om behörighetsvillkoren och uppgifterna för lärarna vid en yrkeshögskola stadgas genom förordning. Undervisningsministeriet kan av särskilda skäl bevilja dispens i fråga om behörighetsvillkoren.

I fråga om tjänsterna vid en kommunal yrkeshögskola samt tjänsteinnehavarna och dem som interimistiskt sköter en tjänst samt timlärarna iakttas vad som stadgas i kommumnallagen (365/95) och i lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet (484/96) samt bestäms med stöd av kommunallagen, om inte något annat stadgas i denna lag eller i förordning som givits med stöd av den. (30.5.1997/514)

På befattningarna, befattningshavarna och på dem som interimistiskt sköter en befattning samt på timlärare vid en yrkeshögsskola tillämpas vad som stadgas i lagen om arbetsavtal (320/70) eller vad som bestäms med stöd av den, om inte något annat stadgas i denna lag eller genom en förordning som utfärdats med stöd av den.

Huvudmannen för en yrkeshögskola beviljas statsandel för anläggningsprojekt vid en yrkeshögskola enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) .

För en yrkeshögskolas driftskostnader beviljas statsandel enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

2 mom. har upphävts genom L 20.12.1996/1157 .

Vederbörande ministerium kan bevilja en yrkeshögskola extra statsunderstöd inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten. Detta skall inte beaktas när yrkeshögskolornas statsandel för driftskostnader bestäms.

En yrkeshögskola kan ta emot understöd och donationer för ordnandet av verksamheten. Om mottagande, förvaltning och användning av understöd och donationer till statliga yrkeshögskolor stadgas genom förordning. Understöd och donationer beaktas inte som avdrag när statsandelen bestäms.

En yrkeshögskola kan inom ramen för sin utbildningsuppgift ordna yrkespedagogisk lärarutbildning enligt vad som särskilt stadgas om detta.

En yrkeshögskola kan inom ramen för sin utbildningsuppgift bedriva sådant forsknings- och utvecklingsarbete som tjänar yrkeshögskoleundervisningen och stöder arbetslivet.

Statsrådet kan av en särskild orsak i anknytning till utvecklande av en yrkeshögskola för viss tid ge yrkeshögskolan lov att avtala om att utbildning som särskilt bestäms i tillståndet och leder till yrkeshögskoleexamen huvudsakligen i en läroanstalt som ger yrkesutbildning på institutnivå och yrkesutbildning på högre nivå. I fråga om detta tillstånd och utbildningen iakttas i tillämpliga delar stadgandena i denna lag. De studerande som deltar i utbildning av detta slag är studerande vid yrkeshögskola.

Utbildningsavtal är ett skriftligt avtal mellan en yrkeshögskola och en arbetsgivare om ordnande av sådan praktik som hör till yrkeshögskoleexamen.

I utbildningsavtalet ingår en överenskommelse om praktikens mål, innehåll, längd, tidpunkt, de studerande som deltar i praktiken, parternas uppgifter samt andra viktiga omständigheter som har samband med genomförandet och ordnandet av praktiken.

Undervisningsministeriet beslutar om den utbildningsersättning som betalas till arbetsgivaren.

Styrelsen och rektorn för en yrkeshögskola har utan hinder av bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) rätt att få sådana uppgifter av statliga och kommunala myndigheter som de behöver för att sköta sina uppgifter.

När ett sådant förvaltningsärende som avses i denna lag behandlas vid en privat yrkeshögskola skall lagen om förvaltningsförfarande (598/1982) iakttas.

Ändring i ett beslut som en yrkeshögskola fattat med stöd av denna lag och en förordning som utfärdats med stöd av lagen får sökas genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets yrkeshögskolan har sitt huvudsakliga verksamhetsställe och i övrigt enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996) .

Ändring får inte sökas genom besvär i ett beslut i vilket rättelse får sökas enligt 15, 15 c och 17 §. Ändring i ett beslut som givits vid rättelseförfarande får sökas genom besvär hos den förvaltningsdomstol som avses i 1 mom. I ett beslut som givits vid rättelseförfarande och som gäller bedömning av studieprestationer får ändring dock inte sökas genom besvär.

Ändring i ett beslut av en yrkeshögskola om yrkeshögskolans examensstadga, utbildningsprogram, undervisningsplan eller annat som gäller undervisningsarrangemangen får inte sökas genom besvär. Besvär får inte heller anföras över ett beslut av förvaltningsdomstolen som gäller intagning av studerande enligt 15 §, förlust av studierätt enligt 15 c § eller disciplinärt förfarande enligt 17 § som avser en studerande.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 8 mars 1995.

Om verkställigheten av denna lag stadgas särskilt.

Det tillstånd som avses i 4 § kan beviljas och beslut om grundande av en statlig yrkeshögskola fattas med stöd av denna lag första gången den 1 augusti 1996 i fråga om yrkeshögskolor som inleder sitt första läsår.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.