1000/1994

Studentexamen ordnas samtidigt i hela landet två gånger per år i läroanstalter som ger gymnasieutbildning. (30.12.1998/1192)

Till studentexamen hör obligatoriska och extra prov. Proven är skriftliga. I dem kan dock ingå muntliga uppgifter.

De som deltar i examen och i de prov som hör till den benämns i denna förordning examinander.

För studentexamensnämnden utses en ordförande och ett behövligt antal övriga medlemmar på framställning av universiteten och de övriga högskolorna samt utbildningsstyrelsen. Medlemmarna i nämnden skall vara väl förtrogna med ämnena i studentexamen och med undervisningsväsendet.

Studentexamensnämnden utvecklar studentexamen i samarbete med utbildningsstyrelsen.

1 mom. har upphävts genom F 19.8.2004/795 , som träder i kraft den 1.9.2004. (19.8.2004/795)

Nämnden väljer inom sig två vice ordförande. För utarbetandet och bedömningen av uppgifterna kan nämnden anställa adjungerade medlemmar. (17.2.1995/210)

Chef för nämndens kansli är en generalsekreterare. Om generalsekreterarens beslutanderätt och andra uppgifter bestäms i ett reglemente. I nämnden ingår dessutom andra tjänstemän. Undervisningsministeriet utnämner generalsekreteraren sedan nämnden avgivit sitt utlåtande i frågan. Övriga tjänstemän utnämns av nämnden. (17.2.1995/210)

Undervisningsministeriet fastställer arvodena för ordföranden och vice ordförandena samt medlemmarna och de adjungerade medlemmarna. Dessutom fastställer ministeriet lönen för generalsekreteraren. (17.2.1995/210)

Behörighetsvillkor är för generalsekreteraren högre högskoleexamen samt förtrogenhet med de uppgifter som hör till tjänsten samt för examenssekreterarna högre högskoleexamen och förtrogenhet med förvaltningsuppgifter.

Nämnden godkänner ett reglemente i vilket ges bestämmelser om

Nämnden godkänner en arkivbildningsplan enligt arkivlagen (831/94) för förvaring av provuppgifterna och examinandernas svar samt annat material som skall arkiveras.

5 § har upphävts genom F 30.12.1998/1192 .

Nämnden har rätt att avgiftsfritt av anordnarna av gymnasieutbildning få de uppgifter som behövs för att proven skall kunna ordnas och bedömas.

En studerande som genomgår gymnasiets lärokurs deltar i studentexamen för att avlägga examen.

Deltagande i examen förutsätter att den studerande innan han eller hon deltar i ett prov som ingår i examen har studerat de obligatoriska kurserna enligt det beslut om timfördelning som avses i 10 § gymnasielagen (629/1998) i det ämne som provet gäller. Den studerande kan delta i ett prov i ett realämne i vilket obligatoriska kurser saknas, efter att ha studerat två gymnasiekurser i detta ämne. Den studerande kan delta i provet i ett sådant främmande språk i vilket det inte finns obligatoriska kurser, efter att ha studerat tre gymnasiekurser. (27.3.2003/250)

En studerande som inte har studerat de lärokurser som avses i 2 mom. men som annars kan anses ha tillräckliga förutsättningar att klara provet kan genom beslut av rektor delta i det.

8 § har upphävts genom F 19.8.2004/795 , som träder i kraft den 1.9.2004.

En examinand som gör sig skyldig till svikligt förfarande eller försök till fusk eller medverkar vid detta eller annars grovt bryter mot ordningen har förverkat sin rätt att delta i pågående examen. De prov som examinanden har anmält sig till under denna examen betraktas som underkända.

Om den handling som avses i 1 mom. kan anses vara planerad eller på annat sätt försvårande kan rektor bestämma att examinanden även förlorar rätten att delta i proven under den examen som följer näst på ifrågavarande examen.

Innan den påföljd om vilken stadgas i 1 och 2 mom. bestäms skall examinand underrättas om den handling han misstänks ha begått, examinanden höras i närvaro av vittne samt annan nödvändig utredning skaffas. Rektor har rätt att vid behov få handräckning av myndigheter för att utreda frågan. På basis av utredningen skall rektor efter att noga ha övervägt alla framkomna omständigheter besluta om examinanden har gjort sig skyldig till en sådan handling som nämns i 1 eller 2 mom. (1.3.1996/126)

Rektor skall utan dröjsmål även delge nämnden sitt beslut i fråga om en förseelse. Sedan beslutet har vunnit laga kraft skall rektor även meddela nämnden detta. (1.3.1996/126)

1 mom. har upphävts genom F 22.8.2002/733 . (22.8.2002/733)

2 mom. har upphävts genom F 22.8.2002/733 . (22.8.2002/733)

Examensspråk är finska och svenska samt enligt vad undervisningsministeriet beslutar något annat språk.

Provet i modersmålet ordnas i modersmålet och litteratur. Provet ordnas i finska, svenska och samiska. En examinand vars modersmål är något annat än de ovan nämnda språken kan i stället för provet i modersmålet avlägga ett annat prov i finska eller svenska. (30.12.1998/1192)

I stället för provet i det andra inhemska språket kan examinanden i detta språk avlägga provet i modersmålet. (19.8.2004/795)

Nämnden beslutar i vilka språk prov i främmande språk ordnas.

Provet i ett realämne ordnas så som nämnden bestämmer i religion, livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi och hälsokunskap. Proven i realämnena skall innehålla ämnesövergripande uppgifter. (27.3.2003/250)

I matematik, det andra inhemska språket och främmande språk kan prov med två olika svårighetsgrader ordnas.

Examinanden får välja i vilketdera av de prov som avses i 1 mom. han deltar. En examinand skall avlägga det mer krävande provet i åtminstone ett obligatoriskt läroämne i studentexamen.

I examen får endast ingå ett prov i samma läroämne i fråga om de läroämnen som nämns i 1 mom. Den som efter att ha blivit underkänd avlägger ett obligatoriskt prov på nytt kan dock avlägga två till svårighetsgraden olika prov i samma läroämne så att det ena provet betraktas som sådan omtagning av prov som avses i 16 § 1 mom.

Provuppgifterna i studentexamen utarbetas i de läroämnen som nämns i 18 § 1 mom. gymnasielagen och i 11 § i denna förordning enligt lärokurserna för de kurser som med stöd av 10 § 1 mom. gymnasielagen anges som obligatoriska kurser enligt timfördelningen i gymnasieundervisningen och som kurser i form av fördjupade studier. (27.3.2003/250)

Nämnden meddelar föreskrifter om strukturen på de prov som ingår i examen, provens omfattning och deras antal, anmälan till proven, bedömningen och kontrollbedömningen i samband med den, tidpunkterna för examina och ordnandet av proven samt andra omständigheter som anknyter till genomförandet av examen.

1 mom. har upphävts genom F 22.8.2002/733 . (22.8.2002/733)

Om en examinand har ett handikapp eller läs- eller skrivsvårigheter, kan nämnden bestämma att proven för examinanden ordnas på ett avvikande sätt. (15.2.2001/144)

Anmälan till studentexamen och de prov som hör till den skall lämnas till rektor för gymnasiet inom den tid som nämnden har fastställt. Rektor skall kontrollera om examinanden uppfyller de villkor för deltagande i examen och i de prov som ingår i den som uppställs i denna förordning.

Examinanden skall då han anmäler sig till ett prov samtidigt meddela om han avlägger provet som ett obligatoriskt prov.

Studentexamen skall avläggas under högst tre på varandra följande examenstillfällen. Ett obligatoriskt prov som har underkänts kan tas om två gånger och utan hinder av vad som stadgas ovan i denna paragraf, avläggas i samband med tre på examenstillfället omedelbart följande studentexamina. Som underkänt betraktas också ett prov till vilket examinanden har anmält sig men utan synnerligen vägande skäl uteblivit från eller ett prov som examinanden inte har lämnat in för bedömning. Som underkänt betraktas också ett sådant prov som avses i 9 §. Om examen inte har avlagts inom nämnda tid skall examen i sin helhet avläggas på nytt.

Ett godkänt prov får tas om en gång. (27.3.2003/250)

Studentexamen kan senare också kompletteras.

En examinand som börjat avlägga studentexamen och som på grund av heltidsstudier utomlands eller av därmed jämförbar orsak har gått miste om två examenstillfällen, kan utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. fortsätta avlägga studentexamen under de två närmaste på varandra följande examenstillfällena. Examinanden behåller på motsvarande sätt rätten att ta om ett underkänt prov. (30.5.1997/518)

Nämnden kan av synnerligen vägande skäl besluta att en examinand som ännu inte slutfört studentexamen kan börja avlägga hela examen från början. (30.5.1997/518)

Anordnaren av gymnasieutbildning tar ut de avgifter som hänför sig till studentexamen och redovisar dem till nämnden. Betyg utfärdas inte förrän examinanden har betalt avgiften.

Av särskilda skäl kan avgifterna för olika prov fastställas till olika belopp.

Proven granskas och bedöms preliminärt av läraren i ämnet i den läroanstalt som ger gymnasieutbildning och slutligt av nämnden.

De vitsord som ges för proven och de poängtal som motsvarar dem är laudatur (7), eximia cum laude approbatur (6), magna cum laude approbatur (5), cum laude approbatur (4), lubenter approbatur (3), approbatur (2) och improbatur (0).

Nämnden kan besluta när det skall ges en mer detaljerad bedömning i ett prov utöver de vitsord som nämns i 1 mom.

Om examinandens modersmål är något annat språk än det på vilket han avlägger examen eller om hans modersmål är ett annat än det i vilket han avlägger provet i modersmålet, kan nämnden beakta detta vid bedömningen.

Om examinandens prestation i ett prov har försämrats av något annat synnerligen vägande skäl, kan nämnden beakta detta vid bedömningen.

Studentexamensbetyg utfärdas för en examinand som har blivit godkänd i de obligatoriska proven i studentexamen och som får gymnasiets avgångsbetyg eller ett betyg över avlagd yrkesinriktad examen samt för en examinand som har deltagit i examen med stöd av 8 § 1 mom. och blivit godkänd i de obligatoriska proven i examen.

I studentexamensbetyget antecknas vitsorden i de godkända proven. Om examinanden har tagit om ett prov innan examensbetyget har daterats enligt 4 mom., antecknas i betyget det bättre av de erhållna vitsorden. Vid behov beaktas då studentexamensnämndens bestämmelser om bedömning av proven.

Utan hinder av vad som föreskrivs i 1 mom. om godkända obligatoriska prov och utan hinder av 2 mom. utfärdas examensbetyg och i detta antecknas vitsordet i ett underkänt obligatoriskt prov, om den underkända prestationen enligt de grunder som nämnden har fastställt inte hindrar att examensbetyg utfärdas och examinanden inte skriftligen har förbjudit att en underkänd prestation antecknas i betyget.

Studentexamensbetyget dateras enligt det examenstillfälle, före vars utgång examinanden har blivit godkänd i de obligatoriska proven i examen eller enligt det examenstillfälle, före vars utgång det enligt de grunder som avses i 3 mom. konstateras att en underkänd prestation inte hindrar att betyg utfärdas.

För en examinand som inte har deltagit i examen med stöd av 8 § 1 mom. och som inte enligt rektorns anmälan inom den tid som studentexamensnämnden bestämt ges gymnasiets avgångsbetyg eller ett betyg över avlagd yrkesinriktad examen, utfärdas ett betyg över avlagda godkända prov om

Betyg över avlagda godkända prov utfärdas även för en examinand som i de examenstillfällen som avses i 16 § har blivit godkänd endast i en del av de obligatoriska proven och som inte ges examensbetyg enligt de grunder som avses i 20 § 3 mom.

För den som har blivit godkänd i ett eller flera enskilda prov i studentexamen utfärdas betyg över de godkända proven.

En examinand som avlägger examen ges på begäran ett utdrag ur studentexamensregistret, av vilket examinandens prestationer framgår.

De elever i gymnasiet som studerar enligt det undervisningssystem som leder till International Baccalaureate-examen eller Reifeprüfung-examen deltar i första hand i International Baccalaureate-examen eller Reifeprüfung-examen.

Avläggande av den examen som avses i 1 mom. samt av europeisk studentexamen vid Europaskolorna medför samma rättigheter som avläggande av examen enligt denna förordning. (1.3.1996/126)

23 § har upphävts genom F 22.8.2002/733 .

24 § har upphävts genom F 30.12.1998/1192 .

Ändring i nämndens beslut får inte sökas genom besvär. Om ändringssökande i personalärenden gäller dock vad som stadgas i statstjänstemannalagen (750/94) .

I fråga om ett beslut av nämnden som gäller bedömning av prov får kontrollbedömning sökas hos nämnden. Ansökan skall lämnas till gymnasiets rektor inom 14 dagar från den tidpunkt då examinanden personligen har haft möjlighet att få kännedom om resultatet av bedömningen.

Ändring i ett beslut genom vilket rektor har ansett att examinanden har gjort sig skyldig till en sådan handling som avses i 9 § får sökas genom besvär hos länsrätten. Ändring i ett beslut genom vilket rektor har förvägrat examinanden rätt att delta i de prov som hör till studentexamen får sökas genom besvär hos länsstyrelsen. Ändring skall sökas inom 14 dagar efter det att examinanden fått del av beslutet. Om sökande av ändring gäller i övrigt vad som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50) . Länsrätten och länsstyrelsen skall underrätta nämnden om sitt beslut. Ändring i länsrättens och länsstyrelsens beslut får inte sökas genom besvär. (1.3.1996/126)

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996. Förordningens 3, 8 och 17 §§, 19 § 3 mom. och 25 § 2 mom. träder dock i kraft den 1 januari 1995.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 26 september 1947 angående studentexamen (717/47) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Utan hinder av vad som stadgas i 12 § kan språkprov på tre olika nivåer fortfarande utarbetas under åren 1996-1997. Härvid anges det prov som har utarbetats enligt den lärokurs för ett språk som påbörjas på grundskolans lågstadium (A-språk) vilken nämns i statsrådets med stöd av 20 § gymnasielagen utfärdade beslut om timfördelningen som det mer krävande prov som avses i 12 §.

De försökstillstånd som har beviljats med stöd av den förordning som gällde vid denna förordnings ikraftträdande gäller under den tid som nämns i tillståndsbesluten, om inte undervisningsministeriet beslutar något annat.