391/1991

För att vinna erfarenheter för att kunna utveckla utbildningen efter grundskolan ordnas försök med utbildning på ungdomsstadiet och med yrkeshögskolor enligt denna lag.

Syftet med försöken är att reda ut hur en höjning av nivån på utbildningen efter grundskolan, tillgodoseendet av samhällets och arbetslivets föränderliga behov av kunskaper och färdigheter, utformandet av flexibla och individuella studiehelheter och skapandet av mångsidigare utbildningsmöjligheter samt en förbättring av utbildningssystemets funktionsduglighet och utveckling av dess förvaltning kan främjas i synnerhet genom samarbete mellan olika skol- och läroanstaltsformer.

Inom ramen för försöket med utbildning på ungdomsstadiet ordnar en eller flera yrkesläroanstalter och ett eller flera gymnasier i regel i samarbete eller också enligt samma skolform undervisning så att studerandena vid dessa läroanstalter har möjlighet att få undervisning vid flera läroanstalter samt avlägga yrkesexamen eller fullgöra gymnasiets lärokurs som leder till studentexamen, varvid i båda dessa examina också kan ingå studier vid en annan läroanstalt. Studerandena har även möjlighet att avlägga examen på ungdomsstadiet (kombinationsstudier), som består av kombinerade yrkes- och gymnasiestudier samt eventuell arbetspraktik.

För försöket bildar läroanstalterna försöksenheter.

Inom ramen för försöket med yrkeshögskolor ordnar yrkesläroanstalter, som i regel ger utbildning på institutnivå eller yrkesutbildning på högre nivå och som hör till en eller flera läroanstaltsformer, i samarbete undervisning för avläggande av yrkeshögskoleexamina. Dessa examina är högskoleexamina.

För försöket bildar läroanstalterna fösöksenheter vilka benämns temporära yrkeshögskolor . En försöksenhet kan även bestå av en enda läroanstalt.

En temporär yrkeshögskola kan även ordna vuxenutbildning samt service-, forsknings- och utvecklingsverksamhet som stöder utbildningen.

Huvudmännen för läroanstalterna inom en försöksenhet ingår, på basis av den försöksplan som de har uppgjort, sinsemellan ett avtal om arrangemangen i samband med försöket ( samarbetsavtal ).

Samarbetsavtalet skall innehålla följande uppgifter:

Om försöksenhetens läroanstalter har samma huvudman eller om en temporär yrkeshögskola består av en enda läroanstalt, skall huvudmannen utarbeta en utredning av vilken de i 2 mom. nämnda uppgifterna framgår till behövliga delar.

Tillstånd till försök med utbildning på ungdomsstadiet och med yrkeshögskolor beviljas av statsrådet på ansökan av läroanstalternas huvudmän. För beviljande av tillstånd krävs att försöket är nödvändigt för utveckling av skolsystemet.

Statsrådet kan foga villkor till tillståndet. Statsrådet kan senare på ansökan ändra och komplettera ett försökstillstånd samt även utan ansökan dra in ett tillstånd, om det finns skäl därtill.

Om ansökan om tillstånd stadgas närmare genom förordning.

Huvudmännen för läroanstalterna inom en försöksenhet tillsätter en ledningsgrupp för ledningen av försöket och förvaltningen av försöksenheten. Om ledningsgruppens uppgifter och överföring av befogenheter från läroanstalternas direktioner och kommunens skolnämnd på ledningsgruppen stadgas genom förordning och bestäms med stöd av den i instruktionen.

Till ledningsgruppen hör som medlemmar åtminstone företrädare som huvudmännen har utsett, läroanstalternas rektorer samt en företrädare som utsetts av försöksenhetens lärare, en som utsetts av den övriga personalen och två som utsetts av studerandena. Till ledningsgruppen för en temporär yrkeshögskola hör som medlem även den ledande rektor som avses i 8 §.

Om läroanstalterna inom en försöksenhet har en gemensam direktion eller om försöksenheten består av en enda läroanstalt, kan direktionen utgöra ledningsgrupp. De som i direktionen företräder lärarna, studerandena och den övriga personalen samt läroanstalternas rektorer är härvid dock röstberättigade medlemmar av ledningsgruppen.

En försöksenhet skall ha en instruktion som innehåller bestämmelser om enhetens förvaltning, arrangemang för verksamheten och övriga angelägenheter enligt vad som vid behov stadgas genom förordning.

Av försöksenhetens instruktion skall framgå till vilka delar den ersätter bestämmelserna i de instruktioner och reglementen som gäller läroanstalterna.

Instruktionen godkänns av ledningsgruppen och fastställs av huvudmännen.

En temporär yrkeshögskola skall ha en ledande rektor med uppgift att leda, styra och övervaka ordnandet av försöket. Närmare stadganden och bestämmelser om ledande rektorns uppgifter utfärdas vid behov genom förordning och i instruktionen.

Har för ledande rektorns uppgifter inte inrättats en tjänst eller befattning för ledande rektor i huvudsyssla, utses ledande rektorn bland rektorerna för försöksenhetens läroanstalter enligt vad huvudmännen överenskommer.

Rektorerna för en försöksenhets läroanstalter, ledande rektorn och, enligt vad som närmare bestäms i instruktionen, lärare som ger undervisning i samband med försöket utgör lärarkåren vid en temporär yrkeshögskola. Om lärarkårens uppgifter stadgas genom förordning och bestäms med stöd av den vid behov i instruktionen.

De ordinarie studerande som deltar i försöksutbildningen utgör elevkåren vid en temporär yrkeshögskola. Om elevkårens uppgifter stadgas genom förordning och bestäms med stöd av den vid behov i instruktionen.

För utveckling av utbildningen kan en försöksenhet ha en eller flera delegationer.

Studier inom försöket med utbildning på ungdomsstadiet planeras på basis av yrkesläroanstalternas och gymnasiets läroplaner. Om grunderna för yrkesexamen, gymnasiets lärokurs som leder till studentexamen och kombinationsstudier inom ramen för försöksutbildningen beslutar undervisningsministeriet. Utbildningsstyrelsen meddelar vid behov närmare anvisningar och föreskrifter om läroplanerna. Om försöksenhetens studieprogram för yrkesexamen, gymnasiets lärokurs och kombinationsstudierna beslutar ledningsgruppen.

Grunderna för yrkesexamen skall fastställas så att yrkesskicklighet kan vinnas och så att examen i sig eller kompletterad ger behörighet för yrkeshögskolestudier. De högre yrkesexamina, med vilka avses yrkesexamen på institutnivå och på högre nivå, ger allmän behörighet för yrkeshögskole- och högskolestudier. Grunderna för gymnasiets lärokurs skall fastställas så att studentexamen kan avläggas och allmän behörighet för yrkeshögskole- och högskolestudier vinnas. Grunderna för kombinationsstudier skall fastställas så att studierna beroende på deras innehåll i sig eller kompletterade ger behörighet för fortsatta studier på olika nivåer.

Studieprogrammen skall planeras så att de omfattar minst två och högst fyra läsårs studier på heltid. Om studietidens maximala längd stadgas genom förordning.

För dem som har avslutat kombinationsstudier skall ordnas möjlighet att komplettera studierna till yrkesexamen eller gymnasiets lärokurs.

För dem som har avlagt yrkesexamen eller avslutat kombinationsstudier skall ordnas möjlighet att avlägga till gymnasiets lärokurs ansluten studentexamen eller därtill anslutna separata prov.

Yrkesexamen och kombinationsstudier ger samma behörighet för studier på institutnivå och yrkesstudier på högre nivå som yrkesexamen på skolnivå.

Yrkesexamen och kombinationsstudier ger samma behörighet för fortsatta studier som gymnasiets lärokurs, förutsatt att i studierna ingår studier som är jämförbara med gymnasiets minimilärokurs i ämnen som med tanke på fortsatta studier är centrala, och som kompletterade med studentexamens prov ger allmän behörighet för högskolestudier. Undervisningsministeriet bestämmer i sitt beslut enligt 12 § 1 mom. närmare i vilka ämnen de angivna studierna och proven skall genomföras och avläggas.

Studier för yrkeshögskoleexamen planeras så att de bygger på yrkesexamen, gymnasiets lärokurs och studentexamen samt kombinationsstudier. Yrkeshögskoleexamina utvecklas till högskoleexamina från examina på institutnivå och yrkesexamina på högre nivå eller andra examina som kan anses motsvara dessa vid försöksläroanstalterna genom att deras yrkesinriktade och teoretiska nivå höjs.

Studier för yrkeshögskoleexamina ordnas i form av utbildningsprogram enligt vad som stadgas närmare genom förordning. Utbildningsprogrammen och deras omfattning fastställs av undervisningsministeriet. Läroplanerna inom ett utbildningsprogram fastställs av ledningsgruppen.

Utbildningsprogrammen och deras läroplaner skall planeras så att de omfattar minst tre och högst fyra läsårs studier på heltid. Om studietidens maximala längd stadgas genom förordning.

En lärare är skyldig att undervisa i försöksenhetens läroanstalter enligt vad som fastställs genom arbetsfördelningen mellan lärarna. Denna undervisning får räknas till lärarens undervisningsskyldighet.

En studerande som deltar i försöksutbildningen intas som studerande vid en av försöksenhetens läroanstalter ( primär läroanstalt ). Om grunderna för intagning av studerande stadgas genom förordning och bestäms vid behov med stöd av den genom beslut av undervisningsministeriet.

Undervisningsministeriet kan besluta om ändring av det totala antalet undervisningstimmar inom försöksutbildningen ( timresurs ) och av beloppet per elev av övriga driftsutgifter enligt de separata anslag som i statsbudgeten har anvisats för ändamålet.

Ledningsgruppen beslutar om användningen av timresursen och de övriga resurserna vid försöksenhetens läroanstalter samt om sammanjämkningen av dem mellan läroanstalterna enligt vad som vid behov stadgas genom förordning och bestäms med stöd av den i instruktionen.

Statsandelar och statsunderstöd för försöksutbildningen samt elevernas hemkommuners betalningsandelar och ersättningar fastställs på basis av studerandens primära läroanstalt.

Om kostnaderna för försöksutbildningen inte på annat sätt kan sammanjämkas mellan försöksenhetens läroanstalter, betalar huvudmannen för den primära läroanstalten kostnaderna för sådan utbildning som genom denna huvudmans försorg har ordnats vid en annan läroanstalt. Vid kommunala och privata läroanstalter betalas avgifterna genom den finansiering som är avsedd för övriga driftsutgifter per elev och vid statliga läroanstalter genom den finansiering som är avsedd för övriga konsumtionsutgifter. Kommunala och privata läroanstalter får dock statsandel och statsunderstöd för de utgiftsposter för dessa betalningar som räknas till andra utgifter än utgifter per elev enligt vad som stadgas om statsandel och statsunderstöd för dessa utgiftsposter.

Det behov av tilläggsfinansiering för utgifter per elev och övriga konsumtionsutgifter som åsamkas huvudmannen för den primära läroanstalten täcks genom den finansiering som är avsedd för andra utgiftsposter inom ramen för timresursen. Denna tilläggsfinansiering beaktas inte vid kommunala och privata läroanstalter då de kalkylerade grunderna för utgifterna per elev fastställs för de följande åren.

Vid andra läroanstalter än den primära räknas kostnaderna för sådan utbildning inte till utgifter som berättigar till statsandel och statsunderstöd och inte heller till utgifter som minskar statsandel och statsunderstöd eller hemkommunernas betalningsandel eller ersättning.

Om grunderna för finansieringen och procedurerna vid finansieringsarrangemangen stadgas vid behov närmare genom förordning.

Huvudmannen för en läroanstalt som deltar i försöksverksamheten kan även ta emot understöd och donationer för försöksenhetens verksamhet och för ordnandet av försöksutbildningen. Om mottagande, skötsel och användning av understöd och donationer stadgas genom förordning. Understöd och donationer beaktas inte som avdrag då statsandel och statsunderstöd eller elevernas hemkommuners betalningsandel eller ersättning fastställs.

Vad denna lag stadgar om yrkesläroanstalter gäller i tillämpliga delar också folkhögskolor, musikläroanstalter och idrottsinstitut vilka ger grundläggande yrkesutbildning.

Vad som i denna lag stadgas om gymnasiet gäller i tillämpliga delar också kvällsgymnasier.

På försöken med utbildning på ungdomsstadiet och med yrkeshögskolor tillämpas, om inte något annat följer av denna lag eller av stadganden eller bestämmelser som utfärdas med stöd av den, vad som stadgas eller bestäms om yrkesläroanstalter och om folkhögskolor, musikläroanstalter och idrottsinstitut som ger grundläggande yrkesutbildning samt om gymnasier och kvällsgymnasier.

I försöken kan avvikelse göras från lagen om yrkesläroanstalter (487/87), lagen om statsunderstöd åt folkhögskolor (542/84), lagen om musikläroanstalter med statsandel (692/87), lagen om statsbidrag åt idrottsinstitut (946/78), gymnasielagen (477/83) och lagen om kvällsgymnasier (478/83) enligt vad som följer av denna lag samt utöver detta enligt vad som stadgas genom förordning och med stöd av den vid behov bestäms genom beslut av undervisningsministeriet.

De befogenheter som huvudmannen för en statlig läroanstalt har enligt denna lag utövas av läroanstaltens direktion.

Försöksutbildningen ordnas inom gränserna för utbildningsuppgifterna och nybörjarplatserna vid försöksenhetens läroanstalter.

I yrkesexamen, gymnasiets lärokurs och kombinationsstudier samt i yrkeshögskoleexamen får studeranden räkna sig till godo studier vid andra försöksenheter, vid yrkesläroanstalter och gymnasier som inte hör till en försöksenhet, vid yrkesutbildningscentrer för vuxna, medborgar- och arbetarinstitut, folkhögskolor, musikläroanstalter och idrottsinstitut samt vid universitet och högskolor.

I ledningsgruppens beslut kan ändring sökas genom besvär hos utbildningsstyrelsen enligt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

Genom förordning kan stadgas i vilka ärenden ändring inte får sökas genom besvär.

I beslut som ledande rektorn, lärarkåren och elevkåren vid en temporär yrkeshögskola fattar med stöd av denna lag eller en förordning som utfärdas med stöd av den får ändring inte sökas genom besvär. Om ledningsgruppens befogenheter genom instruktionen överförts på ledande rektorn för en temporär yrkeshögskola, gäller i fråga om hänskjutande av ett ärende till ledningsgruppen i tillämpliga delar 40 § 4 mom. lagen om yrkesläroanstalter.

Närmare stadganden och bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning och med stöd av den genom beslut av undervisningsministeriet.