1000/1994

Studentexamen ordnas samtidigt i hela landet två gånger per år.

Till studentexamen hör obligatoriska och extra prov. Proven är skriftliga. I dem kan dock ingå muntliga uppgifter.

De som deltar i examen och i de prov som hör till den benämns i denna förordning examinander.

För ledningen och ordnandet av studentexamen samt andra uppgifter som gäller föranstaltande av examen svarar en studentexamensnämnd.

Nämnden utvecklar studentexamen i samarbete med utbildningsstyrelsen.

Undervisningsministeriet utser ordföranden för nämnden och ett behövligt antal övriga medlemmar på framställning av universiteten och högskolorna samt utbildningsstyrelsen. Medlemmarna i nämnden skall vara väl förtrogna med ämnena i studentexamen och med undervisningsväsendet. Nämnden tillsätts för tre år i sänder.

Nämnden väljer inom sig två vice ordförande samt anställer en generalsekreterare och annan behövlig personal. För utarbetandet och bedömningen av uppgifterna kan nämnden anställa adjungerade medlemmar. Personalen anställs antingen för viss tid eller tills vidare.

Undervisningsministeriet fastställer arvodena för medlemmarna och de adjungerade medlemmarna i nämnden samt lönen för generalsekreteraren.

Nämnden godkänner ett reglemente i vilket ges bestämmelser om

Nämnden godkänner en arkivbildningsplan enligt arkivlagen (831/94) för förvaring av provuppgifterna och examinandernas svar samt annat material som skall arkiveras.

Nämnden för ett studentexamensregister i vilket antecknas namn och personbeteckningar i fråga om dem som anmält sig till proven och deltagit i proven samt de vitsord som de fått i proven och uppgift om att examen har avlagts samt övriga behövliga uppgifter.

Nämnden har rätt att avgiftsfritt av gymnasierna få de uppgifter som behövs för att proven skall kunna ordnas och bedömas.

En elev i gymnasiet deltar i studentexamen för att avlägga examen.

Deltagande i examen förutsätter att eleven innan han deltar i provet har studerat minst de obligatoriska kurser i läroämnet i fråga som med stöd av 20 § gymnasielagen har fastställts i statsrådets beslut om timfördelningen, eller om det gäller realprovet, studerat motsvarande lärokurs för minst två av de ämnen som ingår i provet.

En elev som inte har studerat de lärokurser som avses i 2 mom. men som annars kan anses ha tillräckliga förutsättningar att klara provet kan genom beslut av rektor delta i det.

En annan person än en elev som fullföljer gymnasiets lärokurs kan delta i studentexamen och de prov som hör till den om han har

En studerande som avlägger den examen och fullföljer de studier som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten kan delta i studentexamen medan han ännu studerar vid läroanstalten i fråga. En studerande som avses i detta mom. kan delta i examen tidigast efter det att han har fullföljt ett och ett halvt års studier.

En examinand som gör sig skyldig till svikligt förfarande eller försök till fusk eller medverkar vid detta eller annars grovt bryter mot ordningen har förverkat sin rätt att delta i pågående examen. De prov som examinanden har anmält sig till under denna examen betraktas som underkända.

Om den handling som avses i 1 mom. kan anses vara planerad eller på annat sätt försvårande kan rektor bestämma att examinanden även förlorar rätten att delta i proven under den examen som följer näst på ifrågavarande examen.

Rektor skall utan dröjsmål delge nämnden det beslut som avses i 2 mom. Så snart beslutet har vunnit laga kraft skall rektor meddela nämnden detta.

De prov som ingår i studentexamen är

Examinanden skall som obligatoriska avlägga de prov som nämns i 1 mom. 1-3 punkten och enligt eget val antingen provet i matematik eller realprovet. Utöver de obligatoriska proven kan examinanden delta i ett eller flera extra prov.

Examensspråk är finska och svenska samt enligt vad undervisningsministeriet beslutar något annat språk.

Provet i modersmålet ordnas i finska, svenska och samiska. En examinand vars modersmål är något annat än de ovannämnda språken kan i stället för provet i modersmålet avlägga ett annat prov i finska eller svenska.

Examinanden kan, i stället för provet i det andra inhemska språket, i detta språk avlägga provet i modersmålet.

Nämnden beslutar i vilka språk prov i främmande språk ordnas.

Realprovet innehåller uppgifter som hänför sig till religion, livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi samt andra läroämnen och ämnesövergripande uppgifter som fastställs av nämnden.

I matematik, det andra inhemska språket och främmande språk kan prov med två olika svårighetsgrader ordnas.

Examinanden får välja i vilketdera av de prov som avses i 1 mom. han deltar. En examinand skall avlägga det mer krävande provet i åtminstone ett obligatoriskt läroämne i studentexamen.

I examen får endast ingå ett prov i samma läroämne i fråga om de läroämnen som nämns i 1 mom. Den som efter att ha blivit underkänd avlägger ett obligatoriskt prov på nytt kan dock avlägga två till svårighetsgraden olika prov i samma läroämne så att det ena provet betraktas som sådan omtagning av prov som avses i 16 § 1 mom.

Provuppgifterna i de läroämnen som nämns i 10 § 1 mom. och 11 § utarbetas enligt de obligatoriska och fördjupade lärokurser som med stöd av 20 § gymnasielagen har fastställts i statsrådets beslut om timfördelningen.

Nämnden meddelar föreskrifter om strukturen på de prov som ingår i examen, provens omfattning och deras antal, anmälan till proven, bedömningen och kontrollbedömningen i samband med den, tidpunkterna för examina och ordnandet av proven samt andra omständigheter som anknyter till genomförandet av examen.

Nämnden beslutar på ansökan enligt de allmänna grunder som den godkänt hur examen skall ordnas för en sådan examinand för vilken undervisningen i det andra inhemska språket på grund av vistelse utomlands eller av andra särskilda skäl har ordnats på något annat sätt än vad som förutsätts i den läroplan som har fastställts för gymnasiet.

Nämnden kan bestämma att proven för en handikappad examinand ordnas på ett avvikande sätt.

Anmälan till studentexamen och de prov som hör till den skall lämnas till rektor för gymnasiet inom den tid som nämnden har fastställt. Rektor skall kontrollera om examinanden uppfyller de villkor för deltagande i examen och i de prov som ingår i den som uppställs i denna förordning.

Examinanden skall då han anmäler sig till ett prov samtidigt meddela om han avlägger provet som ett obligatoriskt prov.

Studentexamen skall avläggas under högst tre på varandra följande examenstillfällen. Ett obligatoriskt prov som har underkänts kan tas om två gånger och utan hinder av vad som stadgas ovan i denna paragraf, avläggas i samband med tre på examenstillfället omedelbart följande studentexamina. Som underkänt betraktas också ett prov till vilket examinanden har anmält sig men utan synnerligen vägande skäl uteblivit från eller ett prov som examinanden inte har lämnat in för bedömning. Som underkänt betraktas också ett sådant prov som avses i 9 §. Om examen inte har avlagts inom nämnda tid skall examen i sin helhet avläggas på nytt.

Ett godkänt prov får tas om en gång. Ett godkänt realprov får dock tas om två gånger.

Studentexamen kan senare också kompletteras.

Vad som stadgas i lagen och förordningen om grunderna för avgifter till staten (150/92 och 211/92) gäller också studentexamensnämndens prestationer. Gymnasiet bär upp de avgifter som hänför sig till studentexamen och redovisar dem till nämnden. Betyg utfärdas inte förrän examinanden har betalt avgiften.

Undervisningsministeriet beslutar om examensavgifternas och övriga fasta avgifters storlek. Av särskilda skäl kan avgifterna för olika prov fastställas till olika belopp.

Proven granskas och bedöms preliminärt av läraren i ämnet i gymnasiet och slutligt av nämnden.

De vitsord som ges för proven och de poängtal som motsvarar dem är laudatur (7), eximia cum laude approbatur (6), magna cum laude approbatur (5), cum laude approbatur (4), lubenter approbatur (3), approbatur (2) och improbatur (0).

Nämnden kan besluta när det skall ges en mer detaljerad bedömning i ett prov utöver de vitsord som nämns i 1 mom.

Om examinandens modersmål är något annat språk än det på vilket han avlägger examen eller om hans modersmål är ett annat än det i vilket han avlägger provet i modersmålet, kan nämnden beakta detta vid bedömningen.

Om examinandens prestation i ett prov har försämrats av något annat synnerligen vägande skäl, kan nämnden beakta detta vid bedömningen.

För en examinand som har blivit godkänd i de obligatoriska proven och får gymnasiets avgångsbetyg eller ett motsvarande betyg över avlagd yrkesexamen eller slutförda kombinationsstudier utfärdas studentexamensbetyg.

I studentexamensbetyget antecknas vitsorden i de godkända proven. Om examinanden har tagit om ett prov innan examensbetyget utfärdas, antecknas i examensbetyget det bättre av de vitsord som examinanden fått och det bästa vitsordet i realprovet. Om en underkänd prestation enligt de grunder som nämnden har fastställt inte hindrar att examensbetyg utfärdas och examinanden har godkänt detta förfarande, antecknas den underkända prestationen i examensbetyget.

För en examinand som har blivit godkänd i studentexamens obligatoriska prov, men som inte får det betyg som avses i 20 § 1 mom. inom stadgad tid eller som inom den tid som stadgas i 16 § har blivit godkänd endast i en del av proven eller avlagt endast ett enskilt prov, utfärdas ett särskilt betyg över avlagda godkända prov. För en examinand som har tagit om realprovet utfärdas utöver examensbetyget ett särskilt betyg över de andra godkända realproven.

En examinand som avlägger examen ges på begäran ett utdrag ur studentexamensregistret, av vilket hans prestationer framgår.

De elever i gymnasiet som studerar enligt det undervisningssystem som leder till International Baccalaureate-examen eller Reifeprófung-examen deltar i första hand i International Baccalaureate-examen eller Reifeprófung-examen.

Avläggande av den examen som avses i 1 mom. medför samma rättigheter som avläggande av examen enligt denna förordning.

Studentexamen kan i försökssyfte genomföras delvis på annat sätt än vad som stadgas i denna förordning. Undervisningsministeriet beslutar om de grunder enligt vilka försöket genomförs efter att ha hört nämnden och utbildningsstyrelsen.

Nämnden får för tjänstebruk för antagningen av studerande till yrkesläroanstalter och högskolor lämna behövliga namnuppgifter och personbeteckningar samt uppgifter om examinandernas vitsord. Dessutom får namnen på dem som godkänts i studentexamen lämnas ut för publicering. Om överlåtelse av personuppgifter gäller i övrigt vad som stadgas i 18 a § lagen om allmänna handlingars offentlighet.

Ändring i nämndens beslut får inte sökas genom besvär. Om ändringssökande i personalärenden gäller dock vad som stadgas i statstjänstemannalagen (750/94).

I fråga om ett beslut av nämnden som gäller bedömning av prov får kontrollbedömning sökas hos nämnden. Ansökan skall lämnas till gymnasiets rektor inom 14 dagar från den tidpunkt då examinanden personligen har haft möjlighet att få kännedom om resultatet av bedömningen.

Ändring i ett beslut av gymnasiets rektor genom vilket examinanden anses ha gjort sig skyldig till en sådan handling som avses i 9 § eller i ett beslut av rektor genom vilket ansökan om att få delta i de prov som hör till studentexamen har avslagits, får sökas genom besvär hos länsstyrelsen inom 14 dagar efter det att sökanden tagit del av beslutet. Om sökande av ändring gäller vad som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50). Länsstyrelsen skall underrätta nämnden om sitt beslut. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996. Förordningens 3, 8 och 17 §§, 19 § 3 mom. och 25 § 2 mom. träder dock i kraft den 1 januari 1995.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 26 september 1947 angående studentexamen (717/47) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Utan hinder av vad som stadgas i 12 § kan språkprov på tre olika nivåer fortfarande utarbetas under åren 1996-1997. Härvid anges det prov som har utarbetats enligt den lärokurs för ett språk som påbörjas på grundskolans lågstadium (A-språk) vilken nämns i statsrådets med stöd av 20 § gymnasielagen utfärdade beslut om timfördelningen som det mer krävande prov som avses i 12 §.

De försökstillstånd som har beviljats med stöd av den förordning som gällde vid denna förordnings ikraftträdande gäller under den tid som nämns i tillståndsbesluten, om inte undervisningsministeriet beslutar något annat.