439/1994

Vuxengymnasiet är en läroanstalt för allmänbildande examensinriktad undervisning, i vilken särskilt vuxna personer kan få undervisning i ämnen som hör till gymnasiets eller grundskolans lärokurs.

Vuxengymnasiet kan ordna annan utbildning i form av avgiftsbelagd service.

Med ett vuxengymnasium avses i denna lag ett vuxengymnasium i en kommun eller samkommun. I fråga om vuxenlinjer vid gymnasiet gäller 6 kap. och i fråga om privata vuxengymnasier 7 kap.

Om utbildningsbehovet kräver det, kan vuxengymnasiet specialisera sig på undervisning med visst innehåll eller undervisning för vissa målgrupper inom vuxenutbildningen.

Undervisningen vid vuxengymnasiet kan helt eller delvis genomföras som distansundervisning eller genom att utnyttja andra särskilda undervisningsformer.

Vuxengymnasiets lärokurser omfattar tre år. Lärokurserna slutförs inom högst fyra år, om det inte finns särskilda skäl för en längre studietid.

Statsrådet kan bevilja kommuner eller samkommuner tillstånd att inrätta vuxengymnasier.

En förutsättning för inrättandet är att vuxengymnasiet är betingat av bildningsbehovet.

Om vuxengymnasiets förvaltning gäller kommunallagen (953/76) eller vad som bestäms med stöd av den, om inte något annat stadgas i denna lag eller i förordning som utfärdas med stöd av den. Om vuxengymnasiets förvaltning gäller dessutom lagen om kommunernas undervisningsförvaltning (706/92).

Vuxengymnasiet kan ha en direktion vars sammansättning avviker från kommunallagen så som stadgas i detta moment. Till direktionen väljs en medlem som lärarkåren har föreslagit, en medlem som den övriga personalen har föreslagit och en medlem som de studerande har föreslagit. Den medlem som väljs bland de studerande utses för ett läsår åt gången.

I sammansättningen av ett vuxengymnasiums direktion som inleder eller avslutar sin verksamhet kan avvikelse göras från 1 mom.

De medlemmar som utses bland lärarna, den övriga personalen och de studerande kan även ha sin hemort i någon annan kommun än den där skolan är belägen.

Valet av medlemmar i direktionen kan genom instruktionen överföras från kommunfullmäktige till något annat organ i kommunen.

Om en medlem som har utsetts bland lärarna eller inom den övriga personalen inte längre är anställd vid vuxengymnasiet eller den medlem som utses bland de studerande inte längre studerar vid vuxengymnasiet, skall en ny medlem utses i stället för honom. Om en medlem som har utsetts bland lärarna eller inom den övriga personalen har avstängts för viss tid eller avhållits från tjänsteutövning eller skötseln av sina uppgifter eller en medlem som har utsetts bland de studerande för viss tid har avstängts från skolan eller avhållits från skolgången, är han under denna tid förhindrad att vara verksam som medlem i direktionen.

Direktionen för ett vuxengymnasium som avses i 6 § har till uppgift att arbeta för att utveckla undervisningen och den övriga verksamheten vid vuxengymnasiet, det interna samarbetet och samarbetet mellan vuxengymnasiet och det omgivande samhället samt att utföra de uppgifter som särskilt anförtros den.

Lärarkåren vid ett vuxengymnasium består av rektor, innehavarna av lärartjänster och av timlärarna.

Lärarkåren har till uppgift att för sin del arbeta för att skolarbetet utvecklas positivt och leder till resultat. Lärarkåren skall föreslå den lärare jämte suppleant som skall väljas in i den direktion som nämns i 6 §. Lärarkåren skall dessutom utföra de uppgifter som åläggs den särskilt.

Ett vuxengymnasium har en rektor.

Om biträdande rektor vid ett vuxengymnasium stadgas genom förordning.

Biträdande rektor utses bland vuxengymnasiets lärare. Biträdande rektor utses tills vidare och hans förordnande kan återkallas när det finns skäl därtill.

Ett vuxengymnasium kan ha en elevkår.

Läsåret vid ett vuxengymnasium börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli.

Om arbetstiden vid ett vuxengymnasium stadgas genom förordning.

Undervisningsspråket i ett vuxengymnasium är finska eller svenska. Inom samernas hembygdsområde kan de studerandes undervisningsspråk vara samiska.

Vid behov kan som undervisningsspråk användas något annat språk än vuxengymnasiets undervisningsspråk.

Enligt vad som stadgas genom förordning skall i läroplanen för vuxengymnasiet ingå modersmålet, det andra inhemska språket, främmande språk, religion, livsåskådningskunskap, filosofi, psykologi, historia och samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi och geografi. I läroplanen skall dessutom ingå elevhandledning.

Utöver vad som stadgas i 1 mom. kan i läroplanen i fråga om studerande med främmande modersmål ingå undervisning i hemspråket, i finska eller svenska som främmande språk samt andra allmänbildande ämnen som hör till uppgiften för ett vuxengymnasium och ämneshelheter som undervisas i flera ämnen.

En del av undervisningen i ett vuxengymnasium kan organiseras så att den grundar sig på ämnesval, olika lärokurser och frivillighet.

Enligt vad som stadgas genom förordning kan av särskilda skäl bestämmas att studierna för någon studerande delvis ordnas på ett annat sätt än vad som stadgas i denna lag och i förordning som utfärdats med stöd av den eller bestäms med stöd av dem.

Undervisningsministeriet beslutar om timfördelningen inom den undervisning som meddelas i vuxengymnasiet.

En läroplan skall godkännas för vuxengymnasiet. För finskspråkiga och svenskspråkiga vuxengymnasier godkänns särskilda läroplaner.

För utarbetande av läroplanerna bestämmer utbildningsstyrelsen grunderna för läroplanen, i vilka de riksomfattande målen för och innehållen i undervisningen fastställs samt allmänna grunder för elevbedömningen och betygen som kompletterar förordningen.

För att vuxengymnasiets arbete varje läsår skall kunna organiseras skall en arbetsplan som grundar sig på läroplanen godkännas. Om innehållet i arbetsplanen stadgas genom förordning. Det får inte bestämmas att beslut om att godkänna arbetsplanen skall fattas av en tjänsteinnehavare.

Som en del av läroplanen kan i vuxengymnasiet godkännas ett sådant särskilt utbildningsprogram som närmast är avsett för studerande med främmande modersmål eller för sådana som studerar enskilda ämnen.

Genomgång av grundskolans lärokurs i ett vuxengymnasium ger samma behörighet för en tjänst eller en befattning eller för inträde till en läroanstalt som lärokursen i grundskolan och gymnasiets lärokurs i ett vuxengymnasium samma behörighet som lärokursen i gymnasiet.

I vuxengymnasierna skall enligt vad som stadgas genom förordning årligen ordnas studentexamen, vars syfte är att klarlägga om de studerande har uppnått tillräcklig mognad och inhämtat de kunskaper som gymnasiets lärokurser förutsätter.

Om grunderna för antagning som studerande vid ett vuxengymnasium stadgas genom förordning. En sökande får inte utan grund försättas i en annan ställning än andra på grund av börd, kön, ålder, religion, boningsort, övertygelse eller av någon annan jämförbar orsak.

Till studerande vid ett vuxengymnasium kan också antas en sådan person som har för avsikt att studera för att slutföra lärokursen i ett eller flera ämnen vid vuxengymnasiet eller för att komplettera en examen vid en annan läroanstalt. Om rätten för studerande vid andra läroanstalter att delta i undervisningen vid ett vuxengymnasium stadgas i 32 §.

Andra än studerande vid ett vuxengymnasium har rätt att i en särskild examen tentera gymnasiets eller grundskolans lärokurs eller en del av den.

Studerande som inte låter sig rätta av andra i förordning nämnda disciplinära åtgärder, kan av ett kollegialt organ som avses i 2 § lagen om kommunernas undervisningsförvaltning avstängas för viss tid, högst ett år.

Undervisningen vid ett vuxengymnasium är avgiftsfri. Av studerande som avses i 17 § 2 mom. kan dock studieavgifter uppbäras. Avgiften kan fastställas enligt den studerandes eller hans vårdnadshavares betalningsförmåga. Av särskilda skäl kan utbildningsstyrelsen meddela tillstånd att uppbära avgifter även av andra studerande.

Om en avgift som enligt denna lag skall uppbäras av en studerande inte har betalts på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta på högst 16 procent uppbäras räknat från förfallodagen.

Avgiften får indrivas utan dom eller beslut enligt lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).

Vid ett vuxengymnasium finns en rektorstjänst och lärartjänster. Lärartjänsterna är tjänster som lektor vid vuxengymnasiet.

Med tjänsteinnehavare avses i denna lag en ordinarie innehavare av en tjänst som avses i 1 mom. och den som interimistiskt sköter en tjänst. Med en person som interimistiskt sköter en tjänst avses en person som sköter en vakant tjänst eller är vikarie.

Vid ett vuxengymnasium kan finnas timlärare.

Om tjänsterna, tjänsteinnehavarna och timlärarna vid vuxengymnasier gäller vad 28, 28 a, 29, 30, 30 a, 30 b, 31, 32 a-32 e, 33, 35, 36 a, 36 b, 36 d, 36 g, 42-46 och 67 §§ gymnasielagen stadgar om tjänster, tjänsteinnehavare och timlärare.

För vuxenlinjer vid kommunala gymnasier gäller i tillämpliga delar vad denna lag stadgar om vuxengymnasier, om inte något annat anges i 23 §.

För vuxenlinjer vid privata gymnasier gäller i tillämpliga delar vad 1 § 1 och 2 mom., 27 och 28 §§ samt 24 § 1 och 3 mom. stadgar om privata vuxengymnasier, om inte något annat anges i 23 §.

Om gymnasiet har en direktion, sköter den också motsvarande uppgifter vid vuxenlinjen. För valet av en lärare eller studerande vid vuxenlinjen till medlem av gymnasiets direktion gäller i tillämpliga delar 6 §.

Vuxenlinjen vid ett gymnasium har en rektor. Som rektor för vuxenlinjen vid ett kommunalt gymnasium tjänstgör innehavaren av rektorstjänsten. Som rektor för vuxenlinjen vid ett privat gymnasium tjänstgör innehavaren av rektorstjänsten.

Vid ett gymnasiums vuxenlinje finns en rektorstjänst och lärartjänster.

Lärartjänsterna är lektorstjänster vid vuxenlinjen.

För vuxenlinjen vid ett kommunalt gymnasium kan inrättas en lärartjänst vars innehavare är skyldig att som en del av sin undervisningsskyldighet undervisa i gymnasiet. För vuxenlinjen vid ett privat gymnasium kan motsvarande lärarbefattningar inrättas.

För privata vuxengymnasier gäller utom 30 § och 8 kap. i tillämpliga delar 1 § 1 och 2 mom., 2 och 3, 8-19, 32-34 och 37-39 §§.

Om inrättande av privata vuxengymnasier gäller i tillämpliga delar 4 §. Tillstånd att inrätta privata vuxengymnasier kan beviljas finska medborgare eller registrerade finska sammanslutningar eller stiftelser.

För befattningar, tjänsteinnehavare och timlärare vid privata vuxengymnasier gäller i tillämpliga delar vad 29, 30, 30 a, 30 b, 32 a-32 e, 33, 36 a, 36 b, 36 d, 36 g, 43, 44 och 54 §§ gymnasielagen stadgar om gymnasiets tjänster, tjänsteinnehavare och timlärare. I fråga om disciplinära åtgärder och avhållande från tjänsteutövning gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om statens tjänstemän. Som tjänstemannanämnd fungerar den nämnd som tillsatts vid länsstyrelsen.

De uppgifter som 36 a och 36 b §§ gymnasielagen stadgar i fråga om kommunen sköts vid privata vuxengymnasier av en direktion och de uppgifter som stadgas i 36 d § av ett organ eller en befattningshavare som förordnats i instruktionen för ett privat vuxengymnasium. En befattningshavare vid ett vuxengymnasium kan med stöd av 30 § 1 mom. och 30 a § 1 mom. gymnasielagen överflyttas till en tjänst vid vuxengymnasiet, gymnasiet eller dess vuxenlinje, grundskolan eller någon annan läroanstalt endast om det inte finns någon lämplig befattning till vílken befattningshavaren kan överflyttas vid ett privat vuxengymnasium, gymnasium eller dess vuxenlinje, eller vid en skola som ersätter grundskolan, med samma huvudman.

Huvudmannen för ett privat vuxengymnasium skall tillsätta en direktion för förvaltningen av det privata vuxengymnasiet. Vad 6 § 1 mom. stadgar om de medlemmar som utses till direktionen kan även tillämpas på privata vuxengymnasier.

Ett privat vuxengymnasium skall ha ett reglemente som direktionen har godkänt. I reglementet bestäms

Direktionen avgör ärenden som inte får delegeras till en befattningshavare vid ett kommunalt vuxengymnasium.

Huvudmannen för ett vuxengymnasium beviljas statsandel för vuxengymnasiets anläggningsprojekt och dess driftskostnader så som lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92) stadgar.

Om en studerande som i vuxengymnasiet genomgår grundskolans eller gymnasiets hela lärokurs, går i ett vuxengymnasium vars huvudman är en annan än den där studeranden enligt befolkningsdatalagen (507/93) har sin hemkommun vid en tidpunkt som stadgas genom förordning, är studerandens hemkommun skyldig att så som stadgas i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet till huvudmannen för vuxengymnasiet betala den andel av vuxengymnasiets driftskostnader som hänför sig till studeranden.

Om en i 1 mom. avsedd studerande vid ett kommunalt eller privat vuxengymnasium inte har någon hemkommun, skall till huvudmannen för vuxengymnasiet av statens medel betalas ett belopp som motsvarar statsandelen och hemkommunens betalningsandel.

Ändring i ett beslut som en kommunal myndighet har fattat i ett ärende som avses i denna lag eller i förordning som utfärdats med stöd av den skall sökas enligt kommunallagen.

Ändring i ärenden som gäller en studerande och om vilka stadgas genom förordning skall med avvikelse från 1 mom. sökas genom besvär hos länsstyrelsen inom 14 dagar från delfående av beslutet, med iakttagande i övrigt av lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

Beslut som gäller godkännande av arbetsplanen får inte överklagas. Genom förordning kan dessutom stadgas att kommunala myndigheters beslut i ärenden som gäller studerande inte får överklagas.

Ändring i ett beslut som huvudmannen för ett privat vuxengymnasium eller en skolas organ och befattningshavare har fattat enligt denna lag eller förordning som utfärdats med stöd av den överklagas genom besvär hos länsrätten så som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.

Med avvikelse från 1 mom. gäller om ändringssökande i fråga om disciplinära åtgärder mot rektor, lärare och timlärare samt avstängning av dem från tjänsteutövning vad som stadgas i statstjänstemannalagen (755/86).

Ärenden som gäller en studerande skall med avvikelse från 1 mom. överklagas genom besvär hos länsstyrelsen inom 14 dagar från delfående av beslutet, med iakttagande i övrigt av vad som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.

Beslut som gäller godkännande av en arbetsplan får inte överklagas. Genom förordning kan stadgas att sådana beslut av skolans huvudman, ett organ eller en befattningshavare som också gäller andra ärenden inte får överklagas.

Beslut som utbildningsstyrelsen och länsstyrelsen har fattat med stöd av denna lag eller förordning som utfärdats med stöd av den överklagas så som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden. Genom förordning kan stadgas att beslut av utbildningsstyrelsen eller länsstyrelsen i vissa ärenden inte får överklagas.

Utom i den undervisning som ordnas i den egna läroanstalten kan en studerande i vuxengymnasiet delta i undervisning som ordnas av andra läroanstalter som hör till undervisningsministeriets eller något annat ministeriums verksamhetsområde, enligt vad huvudmännen för läroanstalterna avtalar, om inte något annat följer av denna lag eller de stadganden och bestämmelser som utfärdas med stöd av den. Studier som slutförts vid en annan läroanstalt kan godkännas som en prestation som motsvarar en eller flera kurser vid vuxengymnasiet. Studier som slutförts vid en annan läroanstalt kan godkännas även när huvudmännen inte har slutit ett samarbetsavtal som avses ovan.

Ett vuxengymnasium kan ordna undervisning för studerande vid de läroanstalter som avses i 1 mom. enligt vad huvudmännen för läroanstalterna avtalar, om inte något annat följer av denna lag och de stadganden och bestämmelser som utfärdas med stöd av den. En studerande som deltar i undervisning som avses i detta moment räknas inte som studerande vid vuxengymnasiet.

I ett vuxengymnasium med försöksverksamhet och i ett som inleder sin verksamhet kan avvikelse göras från denna lag enligt vad som stadgas genom förordning och undervisningsministeriet vid behov bestämmer.

Om bildningsbehovet kräver det, kan ett vuxengymnasium med undervisningsministeriets tillstånd även vara verksamt på annan ort än den där det är beläget.

När ett särskilt utbildningsbehov påkallar det kan ett vuxengymnasium med tillstånd av undervisningsministeriet göra avvikelser från stadgandena om förvaltningen, arbetstiden, undervisningen och elevantagningen i denna lag och i den förordning som utfärdats med stöd av lagen.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1994.

Genom denna lag upphävs lagen den 27 maj 1983 om kvällsgymnasier (478/83) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

När denna lag träder i kraft ändras kvällsgymnasierna till vuxengymnasier och gymnasiernas kvällslinjer till vuxenlinjer vid gymnasiet.

Vid ikraftträdandet ändras direktionerna för kvällsgymnasierna till direktioner för vuxengymnasierna och tjänsterna och befattningarna vid kvällsgymnasierna och gymnasiernas kvällslinjer till motsvarande tjänster och befattningar vid vuxengymnasierna och vuxenlinjerna vid gymnasiet.

När denna lag träder i kraft övergår de ordinarie tjänsteinnehavarna och befattningshavarna vid kvällsgymnasierna och gymnasiernas kvällslinjer till motsvarande tjänster och befattningar vid vuxengymnasierna och vuxenlinjerna vid gymnasiet samt bibehåller de rättigheter och skyldigheter i anslutning till anställningsförhållande som de haft enligt den upphävda lagen om kvällsgymnasier.

En i 20 § lagen om kvällsgymnasier avsedd innehavare av en lärartjänst som när lagen om vuxengymnasier träder i kraft är verksam som rektor för ett gymnasiums kvällslinje övergår till den tjänst som rektor för vuxenlinje vid gymnasiet som inrättas eller utan hinder av 23 § i denna lag till att sköta motsvarande rektorsuppgift vid vuxenlinje. Förordnande för en innehavare av en lärartjänst att vara verksam som rektor för ett gymnasiums kvällslinje kan återkallas när det finns skäl.

En läroplan som har utarbetats enligt de stadganden och bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft gäller till dess en läroplan enligt 14 § har utarbetats.

Vad någon annan lag eller förordning stadgar om kvällsgymnasier och gymnasiers kvällslinjer gäller i tillämpliga delar vuxengymnasiet och vuxenlinjerna vid gymnasiet.

Till dess något annat avtalas gäller i tillämpliga delar i fråga om de avtalsbaserade anställningsvillkoren för de tjänster, befattningar och timläraruppgifter som avses i denna lag vad som har avtalats eller bestämts i fråga om kvällsgymnasierna och gymnasiernas kvällslinjer.