248/1991

Vid bedömningen av den lönsamhet som avses i 7 § landsbygdsnäringslagen (1295/90) skall också beaktas möjligheterna att marknadsföra produkter och tjänster.

Lån får inte beviljas, om sökanden med beaktande av utgifterna för skötseln av skulder och de inkomster som kan användas för dem inte kan anses klara utgifterna för skötseln av lånet.

För bedömning av den ekonomiska ställningen och likviditeten skall till ansökan om stöd enligt landsbygdsnäringslagen fogas utredningar över likviditeten och lönsamhlnen, vilka uppgjorts enligt de grunder som godkänts av jord- och skogsbruksministeriet. Om stöd söks för ett betydande markköp eller en betydande investering, skall till ansökan dessutom fogas en utvecklingsplan, om en sådan inte har lämnats in separat redan tidigare. Någon utredning över lönsamheten krävs dock inte, om det är fråga om bostadsfinansiering eller ett projekt som gäller arbetarskydd, miljövård eller bevarande av den traditionella miljön eller om ett vatten- och avloppsprojekt genomförs av en sammanslutning som avses i 5 § 1 mom. 3 a-punkten landsbygdsnäringslagen. (12.2.1996/94)

När utvecklingsplanen utarbetas skall utöver vad som bestäms i artikel 5.1 c i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 om förbättring av jordbruksstrukturens effektivitet, nedan strukturförordningen, beaktas vad som stadgas eller bestäms om planen med stöd av lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket (1303/94) . (12.2.1996/94)

De totalinkomster som den som avses i 8 § 1 mom. landsbygdsnäringslagen har fått av annat än i lagen angivet idkande av näring eller utövande av yrke och som är skattepliktiga i statsbeskattningen får inte årligen överskrida ett sammanlagt belopp av 151 000 mark. I fråga om makar och andra personer som avses i 5 § 3 mom. landsbygdsnäringslagen får motsvarande sammanräknade inkomster inte överskrida 192 000 mark om året. Inkomsterna uträknas på grundval av de skattepliktiga inkomsterna vid den senast verkställda beskattningen före den tid då ärendet anhängiggörs, dock med beaktande av uppskattade förändringar eller förändringar som annars kan konstateras ha skett i inkomsterna. (12.2.1996/94)

De maximala inkomster som avses i 1 mom. tillämpas inte vid beviljande av stöd för projekt som gäller bevarande av en gårdsbruksenhets traditionella miljö eller för förvärv av en bostadsfastighet. Stöd får dock inte beviljas en person eller personer som till en betydande del kan finansiera projektet eller förvärvet genom sina inkomster av bestående natur eller sin förmögenhet. Härvid beaktas dock inte de inkomster eller den förmögenhet som ansluter sig till verksamhet som avses i landsbygdsnäringslagen. De maximala inkomsterna tillämpas inte heller vid genomförande av skuldsanering som avses i 29 a eller 29 b § landsbygdsnäringslagen. (10.9.1993/806)

Om ett företag drivs av flera personer som inte är makar eller andra som avses i 5 § 3 mom. landsbygdsnäringslagen, beaktas inkomster för den som förtjänar mest.

Beloppet av sådana i statsbeskattningen skattepliktiga inkomster som i 5 § 1 mom. 3 punkten landsbygdsnäringslagen nämnda samfund får av annan företagarverksamhet än sådan som avses i landsbygdsnäringslagen skall anses motsvara inkomsterna för den som har de största inkomsterna av de i paragrafens 2 mom. angivna delägarna eller medlemmarna i samfundet och den som står i ett sådant förhållande till denne som avses ovan i 1 mom.

Jordbruksstyrelsen justerar årligen de inkomstgränser som nämns i 1 mom. på ett sätt som motsvarar förändringen i löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex.

Beviljandet av stöd förutsätter att gårdsbruksidkaren bor på gårdsbruksenheten eller på ett avstånd av högst fem kilometer från gårdsbruksenhetens driftscentrum.

Avståndet till bostaden kan med beaktande av produktionsinriktningen vara längre, om den produktion eller småföretagarverksamhet som bedrivs på lägenheten kan skötas ekonomiskt och ändamålsenligt utifrån boningonrten eller om boendet på längre avstånd är tillfälligt.

I fråga om projekt som gäller bevarande av den traditionella miljön anses avståndet till bostaden vara ändamålsenligt, om boningsorten är belägen på högst 50 kilometers avstånd från gårdsbruksenhetens närmaste ägor. Av särskilda skäl kan avståndet till bostaden vara något längre.

Om en lägenhet ägs eller besitts av flera än en fysisk person skall minst en person som själv deltar i företagets verksamhet uppfylla kraven på boende.

Om det på lägenheten inte finns något beboeligt bostadshus i anslutning till produktionsbyggnaderna, anses som driftscentrum vid husdjursproduktion husdjursbyggnaderna och vid annan produktion de ekonomibyggnader eller lider där största delen av de produktionsmedel som behövs för företagsverksamheten förvaras. En lägenhet anses vara belägen i den kommun där dess driftscentrum är beläget.

Frånvaro från en bostad som avses i 3 § 1 mom. anses vara tillfällig, om den beror på

Kravet på boende anses dock inte uppfyllt då frånvaron fortgår längre än sex månader utan avbrott, om inte någon familjemedlem som deltar i skötseln av lägenheten eller företaget bor på den plats där lägenheten eller företaget finns eller i dess närhet.

Till en gårdsbruksenhet anses höra sådana områden som lämpar sig för egentligt jordbruk eller specialjordbruk och som besitts genom ett skriftligt arrendeavtal, om minst fem år av arrendetiden återstår då stödet söks, samt produktionsbyggnader eller bebyggda områden, om minst tio år av arrendetiden återstår då stödet söks.

5 § har upphävts genom F 10.9.1993/806 .

6 § har upphävts genom F 12.2.1996/94 .

Förmåner enligt landsbygdsnäringslagen kan utan hinder av 11 § 1 mom. i nämnda lag ges, om

Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller, om dess utlåtande inte är nödvändigt, landsbygdsnäringsdistriktet skall inhämta kommunstyrelsens utlåtande om ansökan om en förmån enligt landsbygdsnäringslagen, ifall det projekt som anges i ansökan genomförs på områden som avses i 1 mom. Förmånen får inte ges, om kommunstyrelsen anser att åtgärden medför betydande olägenheter för genomförandet av planen.

Ett gårdsbrukskomplex anses ha splittrats så som avses i 12 § 1 mom. landsbygdsnäringslagen, om

Om ett område som motsvarar det överlåtna området har förvärvats utan stöd av staten i stället för det överlåtna området eller om överlåtelsen har varit nödvändig för att återställa lägenhetens likviditet eller för att undvika hotande insolvens, anses överlåtelsen dock inte utgöra sådan splittring som avses i 12 § 1 mom. landsbygdsnäringslagen.

Förhandsbesked som avses i 12 § 4 mom. och 59 § 7 mom. landsbygdsnäringslagen ges av landsbygdsnäringsdistriktet på ansökan. När överlåtelserna bedöms skall det alltid också utredas vilken inverkan de har på de statliga lån och räntestödslån samt statens försäljningsprisfordringar som belastar gårdsbruksenheten.

Ansökan om bidrag jämte bilagor skall lämnas till den arbetskrafts- och näringscentral inom vars område företaget är beläget. Om ansökan gäller bidrag till en regional aktionsgrupp, skall ansökan jämte bilagor dock lämnas till vederbörande ministerium. (5.9.1997/848)

Investeringsbidrag skall sökas innan anläggningstillgångar anskaffas eller innan det byggnadsarbete eller det arbete av annat slag som skall finansieras med bidraget inleds. Startbidrag för småföretagarverksamhet skall sökas innan produktionsverksamheten eller den utvidgade produktionsverksamheten inleds och utvecklingsbidrag innan utvecklingsprojektet påbörjas.

En ansökan om bidrag som har lämnats till landsbygdsnäringsdistriktet senare än vad som förutsätts i 2 mom. kan tas upp till behandling, om landsbygdsnäringsdistriktet av särskilda skäl så beslutar. Bidraget kan tas upp till behandling senare än vad som bestäms i 2 mom. också ifall det är fråga om ett sådant projekt som avses i 15 a § landsbygdsnäringslagen och har påbörjats 1995 eller 1996. (10.1.1997/5)

Bidrag beviljas av arbetskrafts- och näringscentralen. Ministeriet beviljar dock de regionala aktionsgrupperna bidrag. (5.9.1997/848)

På en ansökan om stöd som gäller statligt lån eller räntestödslån tillämpas vad som stadgas i 7 § 1-3 mom. Till ansökan om stöd skall fogas ett utlåtande av kreditinrättningen om det lån som söks.

En stödansökan som gäller markköpslån skall tillställas landsbygdsnäringsdistriktet inom ett år efter det köpebrevet eller någon annan åtkomsthandling undertecknades.

Lån beviljas av kreditinrättningen efter att denna fått landsbygdsnäringsdistriktets beslut om räntestöd eller stöd i anslutning till statligt lån.

Med förutsättningar för beviljande av lån avses nedan de förutsättningar under vilka landsbygdsnäringsdistriktet kan bevilja stöd i anslutning till statligt lån eller räntestödslån, ifall det inte är fråga om att kreditinrättningen är den som beviljar lånet.

Ansökan om statsborgen lämnas in till den kreditinrättning hos vilken det lån som borgen gäller söks eller som har beviljat detta. Kreditinrättningen skall sända ansökan jämte sitt utlåtande därom till det landsbygdsnäringsdistrikt inom vars område lägenheten är belägen eller företaget är beläget.

Ansökan om uppskov med amorteringar och beviljande av räntefrihet som avses i 29 § 3 mom. landsbygdsnäringslagen lämnas in till kreditinrättningen.

Ansökan om frivillig skuldsanering lämnas in till landsbygdsnäringsdistriktet. Till ansökan skall fogas en sådan utredning över sökandens ekonomiska ställning som en i 51 d § 2 mom. avsedd planerare har gjort upp på det sätt som jord- och skogsbruksministeriet föreskriver samt ett utlåtande av åtminstone den borgenär som har beviljat de krediter vilka ansökan om sanering i huvudsak gäller.

Ansökan om byte av kreditinrättning, ändring av villkoren för räntestödslån, överföring av statliga lån och räntestödslån samt befrielse från gäldansvar lämnas in till kreditinrättningen. Jord- och skogsbruksministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om de utlåtanden som skall inhämtas om ansökan och om förfarandet i övrigt.

Ansökan om avstående regressanspråk lämnas in till landsbygdsnäringsdistriktet.

Hos de myndigheter och samfund som avses i 47 § 2 mom. landsbygdsnäringslagen får vid behov i anslutning till projekt som åsyftas i landsbygdsnäringslagen begäras rådgivning som hör till deras verksamhetsområde, hjälp med planerings- och övervakningsuppgifter samt utlåtanden och annan experthjälp som är nödvändig för verkställigheten av lagstiftningen om landsbygdsnäringar.

Om kostnaderna för ett projekt överskrider 1 500 000 mark, får lån som avses i landsbygdsnäringslagen inte beviljas ifall Utvecklingsområdesfonden Ab är beredd att bevilja lån för projektet.

För utgifter som nämns i 30 § 1 mom. landsbygdsnäringslagen betalas till kreditinrättningen årligen i ersättning för kostnader för lånens skötsel och för andra utgifter 0,75 procent och för utgifter som nämns i 59 c § landsbygdsnäringslagen 0,60 procent av det utestående lånekapitalet. (3.4.1992/297)

Kreditinrättningen får inte utöver vad som stadgas i 1 mom. av låntagaren bära upp andra ersättningar för kostnader som omedelbart ansluter sig till den normala behandlingen och skötseln av ett statligt lån.

Det förhöjda finansieringsstöd som avses i 15 a § 1 mom. 1 punkten landsbygdsnäringslagen beviljas i form av bidrag, om sökanden under år 1995 eller 1996 redan har beviljats statligt lån eller räntestödslån för investeringen.

13 § har upphävts genom F 12.2.1996/94 .

14 § har upphävts genom F 12.2.1996/94 .

I stöd inklusive övriga åtgärder kan för samma investering beviljas sammanlagt högst det belopp som avses i artikel 7.2.2 i strukturförordningen minskat med en fjärdedel. Till de totala stödåtgärderna skall då räknas

Stöd får inte beviljas för och andra åtgärder enligt 1 mom. inte riktas till de kostnader för en investering eller investeringar som under en sexårsperiod överstiger 528 000 mark per årsverke och 1 057 000 mark per gårdsbruksenhet.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas inte på stöd som avses i 16 § 2 mom. (26.3.1997/281)

Stöd för sådana produktiva investeringar i gårdsbruket som gäller anläggnings- och omsättningstillgångar kan beviljas, om investeringen motsvarar de i artikel 12.4 i strukturförordningen angivna förutsättningarna för beviljande av stöd.

Gårdsbruksidkare som motsvarar förutsättningarna i artikel 12.4 kan beviljas stöd för investeringar i fasta anläggningstillgångar

Gårdsbruksidkare som motsvarar förutsättningarna i artikel 12.2 i strukturförordningen kan beviljas stöd för lösöresanskaffningar

Utan hinder av vad som bestäms i 15 a § kan under de förutsättningar som bestäms i artikel 12.5 i strukturförordningen för investeringar i miljövård, projekt som avser att förbättra de hygienska förhållandena för djuren, väg-, vatten- och avlopps- samt elektrerifieringsprojekt samt för planeringskostnader för investeringar i arbetarskydd beviljas stöd till högst 30 procent av beloppet av de godkända investringskostnaderna eller av de godkända planeringskostnaderna. Likaså kan stöd beviljas för reparation och förbättring av byggnader och konstruktion som tagits ur regelbunden produktion men som behövs för bevarande av den traditionella miljön samt för grundinvesteringar som behövs för samt bevarande till högst 30 procent av de godtagbara kostnaderna.

Utan hinder av vad som bestäms i 15 § kan under de förutsättningar som bestäms i artikel 12.5 i strukturförordningen investeringsstöd även beviljas för främjande av utnyttjande av regionala och lokala energikällor, energisparande och införande av ny teknologi för energiproduktion. Stöd kan beviljas för byggande av eller ändringsarbeten på anläggningar som utnyttjar spillvärme, vattendragens, luftens eller jordens värme eller andra lokala energikällor eller vind- eller solenergi. Stöd kan beviljas också för sådana ändringsarbeten på i drift varande energiproducerande anläggningar vilkas syfte är att effektivera eller öka användningen av ovan nämnda energikällor eller främja en övergång därtill. Stöd kan beviljas till högst 30 procent av de godtagbara kostnaderna.

Investeringsstöd som avses i 15 a § 1 mom. landsbygdsnäringslagen kan beviljas

Stödnivån för investeringar som görs av andra än sådana unga jordbrukare som avses i artikel 11 i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 skall vid beviljandet av stöd vara minst 5 procentenheter lägre än vad som bestäms i 1 mom.

För beviljande av stöd förutsätts att en utvecklingsplan enligt 1 § 3 mom. utarbetas.

När kompletterande stöd beviljas unga jordbrukare betraktas som startkostnader det godtagbara anskaffningspriset för gårdsbruksenheten eller, när etableringen sker genom arrende av en gårdsbruksenhet, arrendena för de två första åren. Till startkostnaderna kan räknas också det godtagbara anskaffningspriset för jordbrukslösöre som anskaffas under det år som följer på förvärvet eller arrenderingen av gårdsbruksenheten samt de godtagbara anskaffningskostnaderna för utsäde och gödselmedel som behövs under den första odlingssäsongen.

När stöd beviljas för investeringar i svin-, ägg- och fjäderfähushållning anses som samlad produktionskapacitet för respektive produktionssektor vid övergångsperiodens begynnelse den 1 januari 1995 det sammanräknade antalet djurplatser inom respektive sektor. Grundvalen är därvid de enligt lagen om styrning av husdjursproduktionen (1305/90) beviljade husdjurstillstånd vilka varit i kraft den 31 december 1994 eller den rätt att hålla husdjur som följer av nämnda lag. Stöd kan beviljas lägenheter som avses i artiklarna 5 och 9 i strukturförordningen. Stöd får dock inte beviljas för investeringar i burhönshus. (12.4.1996/251)

För investeringar i trädgårdsodling får stöd inte beviljas utöver det stöd om vilket bestäms i artikel 7 i strukturförordningen, om trädgårdsodlingens sammanräknade växthuesreal och frilandsodlingsareal med anledning av stödet överstiger den areal som var i bruk inom trädgårdsodlingen den 1 januari 1995.

Om produktionskapaciteten för någon produktionssektor överskrider det antal som avses i 1 mom. eller den areal som avses i 2 mom., får stöd under övergångsperioden inte längre beviljas inom produktionssektorn i fråga. Jord- och skogsbruksministeriet skall följa upp den totala produktionskapaciteten genom uppgifter som insamlas halvårsvis och genom beslut fastställa en eventuell överskridning av den maximala produktionskapaciteten. (12.4.1996/251)

Stöd för investeringar enligt 1 mom. samt kompletterande stöd för investeringar i trädgårdsodling enligt 2 mom. kan 1997 beviljas till högst 27 procent, 1998 till högst 24 procent och 1999 till högst 20 procent av det godkända kostnadsbeloppet. (26.3.1997/281)

Om Europeiska gemenskapernas kommission inte godkänner det stöd som avses i denna paragraf återkrävs stödet jämte ränta i samma ordning som de stöd som avses i 56 §. (20.5.1996/322)

Markköpslån för förvärv av tillskottsåker får inte beviljas, om åkern är belägen på mera än 15 kilometers avstånd från driftscentret på köparens gårdsbruksenhet, mätt längs en farbar väg. Av särskilda skäl får avståndet vara något längre än så.

Markköpslån för förvärv av ett skogstillskottsområde får inte beviljas, om skogen är belägen så att färdvägen till köparens driftscentrum är längre än 50 kilometer.

Markköpslån får beviljas en blivande övertagare av gårdsbruk för förvärv av en gårdsbruksenhet eller ett tillskottsområde som lämpar sig som tillskottsområde till en gårdsbruksenhet som ägs av sökandens föräldrar eller den ena av dem.

Markköpslån får beviljas en blivande övertagare av gårdsbruk även i de fall som avses i 25 kap. 1 b § ärvdabalken, om det förvärvade området lämpar sig som tillskottsområde till en gårdsbruksenhet som sökanden äger tillsammans med den efterlevande förtldern. Beviljandet av lån förutsätter att ägrten till den gårdsbruksenhet till vilken en gårdsbruksenhet eller ett område förvärvas som tillskottsområde ingår en förbindelse att inte överlåta gårdsbruksenheten till någon annan än låntagaren.

I fråga om markförvärv kan ränteförmånen för ett statligt lån eller räntestödet för ett räntestödslån vara högst 30 procent av det godtagbara anskaffningspriset. (26.3.1997/281)

17 a § har upphävts genom F 19.12.1997/1255 .

Markköpslån för förvärv av en gårdsbruksenhet eller en bostadsfastighet kan beviljas två eller flera personer gemensamt, om alla samägare uppfyller de krav på boende som anges i 3 § och minst en av dem uppfyller de övriga kraven för beviljande av stöd. Vid bedömning av huruvida kraven på boende uppfylls skall beaktas vad som bestäms i 3 a §. (11.7.1997/667)

Om minst en av gårdsbruksenhetens samägare uppfyller villkoren för lån eller bidrag samt äger minst en tredjedel av gårdsbruksenheten eller, i fall som avses i 25 kap. 1 b § 2 mom. ärvdabalken, även mindre än så, kan de gemensamt beviljas investeringsbidrag och annat lån än sådant som avses i 1 mom., även om gårdsbruksenhetens övriga samägare inte uppfyller de nämnda villkoren. Vad som ovan sägs om samägare gäller i tillämpliga delar personer som med stöd av ett långvarigt arrendeavtal besitter en gårdsbruksenhet eller en del därav.

Den eller de som uppfyller de villkor som avses i 2 mom. kan också ensam eller var för sig beviljas investeringsbidrag samt annat lån än markköpslån för förvärv av en gårdsbruksenhet eller en bostadsfastighet, om de övriga samägarna eller sambesittarna av gårdsbruksenheten ger sitt samtycke därtill. (12.2.1996/94)

19 § har upphävts genom F 12.2.1996/94 .

20 § har upphävts genom F 12.2.1996/94 .

Investeringsstöd för utvidgning av företagarverksamhet och förnyelse av anläggningstillgångar kan beviljas endast om härigenom åstadkoms en väsentlig ökning av antalet arbetstillfällen, produktionens förädlingsvärde eller den service som den understödda företagarverksamheten erbjuder.

Investeringsstöd kan dock beviljas för effektivering av miljövård inom småföretagarverksamheten, även om projektet inte motsvarar de i 1 mom. angivna förutsättningarna.

Om det för anskaffning av de anläggningstillgångar som skall förnyas tidigare har beviljats bidrag, lån eller räntestöd av statens medel, kan investeringsstöd beviljas endast för den del som motsvarar ökningen av antalet arbetstillfällen, produktionens förädlingsvärde eller servicen.

Stöd för sådana investeringar i småföretagarverksamhet som gäller anläggningstillgångar och som inte ansluter sig till primärproduktion kan beviljas till högst 30 procent av det godtagbara anskaffningspriset för tillgångarna. (29.11.1996/941)

På investeringar i specialjordbruk tillämpas vad som i 15, 15 a, 15 b och 16 §§ bestäms om stöd för gårdsbruksenheters investeringar. (29.11.1996/941)

För en investering vars godtagbara totalkostnad är högst 30 000 mark kan bara bidrag beviljas.

För investeringar kan beviljas lån till högst 70 procent av projektets godtagbara kostnader.

Lån kan beviljas för förvärv av en fastighet eller en del därav, om den byggnad som är belägen på det förvärvade området behövs vid småföretagarverksamheten. Lån för det förvärvade området kan beviljas endast till den del området är nödvändigt med tanke på småföretagarverksamheten. Lån kan beviljas för förvärv av en obebyggd lägenhet eller en del därav endast om det är fråga om ett vattenområde.

När markköpslån beviljas för förvärv av en fastighet som är avsedd för småföretagarverksamhet på landsbygden iakttas som lånevillkor i tillämpliga delar de lånevillkor som följs i fråga om lån för ett tillskottsområde till en gårdsbruksenhet.

Startbidrag kan beviljas för kostnader för småföretagarverksamhet på landsbygden för ett, två eller tre startår, räknat från den tidpunkt då produktionsverksamheten eller den utvidgade produktionsverksamheten inleds.

Till den del det gäller företagaren själv kan startbidrag beviljas endast för företagarverksamhet som skall inledas eller som är att jämföra med sådan. Bidraget fastställs på basis av en kalkylerad årsinkomst om högst 70 000 mark för en person som sysselsätts på heltid. När bidragsbeloppet beräknas skall företagarens arbetsinsats beaktas. Bidragsbeloppet beräknas enligt den procentsats som gäller för det bidrag som beviljas för avlönande av arbetstagare. Jord- och skogsbruksministeriet justerar årligen den nämnda årsinkomsten i motsvarighet till förändringen i löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex.

Utvecklingsbidrag som avses i 21 § landsbygdsnäringslagen kan beviljas för anskaffning av maskiner och anordningar till högst det belopp som anges i 19 § 2 mom. i nämnda lag.

Utvecklingsbidrag kan beviljas för ett utvecklingsprojekt som har begränsats enligt en plan som företaget har lagt fram. Utvecklingsprojektet skall i fråga om annan service än utbildningsservice vara betydande med beaktande av omfattningen av företagets verksamhet. För bidraget krävs inte att ett utvidgningsprojekt eller något annat investeringsprojekt genomförs.

Utvecklingsbidrag kan beviljas

Kostnaderna för maskiner och anordningar som ansluter sig till produktionsverksamheten får utgöra högst hälften av de godtagbara kostnaderna för utvecklingsprojektet.

Stöd enligt 22 § landsbygdsnäringslagen för att göra produktionen månsidigare kan beviljas för annan företagsverksamhet på lägenheten än egentligt jordbruk eller specialjordbruk eller förädling av produkter som härrör från jordbruk eller specialjordbruk, eller för produktion eller förädling av andra produkter som avses i bilaga II till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Stödet kan beviljas i form av investeringsstöd eller start- eller utvecklingsbidrag eller en kombination av dessa så som bestäms i 21 § 1-3 mom., 22 § 1, 3 och 4 mom. samt 23, 24 och 26 §.

Utbildningsbidrag enligt 22 § 2 mom. landsbygdsnäringslagen kan beviljas för högst tvåårig yrkesutbildning som behövs för sådan verksamhet som avses i 1 mom.

När bidrag för utvecklingsprojekt beviljas enligt 22 a § landsbygdsnäringslagen skall särskild vikt fästas vid

Om investeringar inte hänför sig till ett utvecklingsprojekt, kan i bidrag beviljas hela beloppet av godtagbara projektkostnader, då det är fråga om projekt som är centrala med tanke på genomförandet av ett program.

När föremål för stödet väljs skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas i 28 § lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket och vad som bestäms i beslut som utfärdats med stöd därav.

När stöd beviljas en näringsidkare eller ett företag tillämpas vad som i 5 § landsbygdsnäringslagen stadgas om företagsform.

En regional aktionsgrupp kan beviljas bidrag för verksamhet i grupp som ingår i det utvecklingsprogram som aktionsgruppen har uppgjort. Som sådan verksamhet i grupp som kan beviljas bidrag betraktas planerings-, utrednings- och forskningsarbete som främjar den regionala utvecklingen, utbildning, företagsutveckling, sysselsättande av sig själv, information samt nödvändiga administrativa åtgärder som hänför sig till genomförandet av utvecklingsprogrammet.

Bidrag kan beviljas endast för kostnaderna för ett utvecklingsprogram vars finansiering fördelar sig mellan olika finansiärer på det sätt som anges närmare i programdokumentet.

Bidrag kan beviljas endast en aktionsgrupp som är en registrerad förening, ett andelslag eller någon annan privaträttslig juridisk person. Beviljandet av stöd förutsätter dessutom att vederbörande ministerium godkänner utvecklingsprogrammet.

Av bidrag som beviljas regionala aktionsgrupper får det belopp som betalas till den som vidtar åtgärder för gruppens räkning inte överstiga det maximibelopp som anges i kommissionens meddelande om försumbart stöd (96/C 68/06).

I fråga om maximibeloppen av de bidrag som beviljas för forskning och utveckling tillämpas också de villkor som har uppställts i kommissionens meddelande om gemenskapsramar för statligt stöd till forskning och utveckling (96/C 45/06).

En regional aktionsgrupp kan genom ett skriftligt avtal låta en eller flera privatpersoner eller juridiska personer som den har valt genomföra utvecklingsprogrammet helt eller delvis. Till den som vidtar åtgärder som ingår i utvecklingsprogrammet betalar aktionsgruppen motsvarande andel för de vidtagna åtgärderna.

När den regionala aktionsgruppen utser dem som skall genomföra programmet skall den i tillämpliga delar iaktta vad som bestäms i 28 § lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket och i beslut som utfärdats med stöd av den.

Vederbörande ministerium godkänner valet av programgenomförare och beslutar om de allmänna kriterierna för den verksamhet som stödas, det maximala bidragsbeloppet per förmånstagare, förutsättningarna för betalning av bidrag samt närmare villkor för övervakning av bidragsanvändningen, indragning och återkrav av bidrag samt, vid behov, om säkerheter för tryggande av återkrav.

Bidrag som beviljats en regional aktionsgrupp kan användas för följande godtagbara skäliga kostnader som för verksamhet enligt 27 c §:

Värdet av frivilligarbete som inte hänför sig till företagsverksamhet kan beaktas som självfinansieringsandel vid bedömning av utfallet i fråga om delfinansieringen av utvecklingsprogrammet.

Bidraget får inte användas för en regional aktionsgrupps eller någon annan programgenomförares ordinarie omkostnader eller för markförvärv.

En regional aktionsgrupp och de andra genomförare av utvecklingsprogrammet som denna har utsett skall ha separat bokföring enligt bokföringslagen (655/1973) över den verksamhet som bidragsmedlen används till. Ingen särskild bokföringsskyldighet föreligger dock, om den verksamhet som stöds anknyter till ett företags eller en grupps verksamhet och om räkenskaperna över finansieringen av den verksamhet som stöds företes i bokföringen på separata konton så, att de kan övervakas utan svårighet.

Bidragstagaren skall förvara alla verifikat som hänför sig till genomförandet av den verksamhet som stöds så, att de kan granskas utan svårighet. Bokföringen och materialet i anslutning därtill skall förvaras i enlighet med bokföringslagen.

Bostadslån kan beviljas för åstadkommande av bostäder vars läge, planlösning, tekniska konstruktion och utrustning är ändamålsenliga samt vars boendekostnader är skäliga. När sådana lån beviljas skall också avseende fästas vid att åtgärderna främjar en god miljökvalitet.

I en byggnad som uppförs och utvidgas med hjälp av bostadslån får bostadens lägenhetsyta vara högst 160 kvadratmeter och för byggande och utvidgning av två bostäder i samma byggnad sammanlagt högst 200 kvadratmeter. Av särskilda skäl kan lägenhetsytan vid utvidgning vara något större. Lägenhetsytan i en bostadsbyggnad som skall repareras grundligt får vara större än som här sägs, men som lägenhetsyta för vilken lån beviljas beaktas dock högst 250 kvadratmeter.

Bostadslån kan beviljas för utbyggnad och grundlig reparation av en bostadsbyggnad även i det fall att bostaden behövs för lantbruksavbytare som avses i lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare (2/85) .

29 § har upphävts genom F 16.10.1992/918 .

Markköpslån för förvärv av en bostadsfastighet om högst två hektar samt för förvärv av vissa delar av en bostadsfastighet kan beviljas endast om det på denna finns en bostadsbyggnad som åtminstone är i tillfredsställande skick och kan anses vara tillräckligt stor. Om ett område som uppfyller kraven på en bostadsfastighet har större areal än vad som nämns ovan, kan lån beviljas endast för den del av dess anskaffningspris som motsvarar den andel som hänför sig till byggnaden och till en byggnadsplats av ovan nämnd storlek.

2 mom. har upphävts genom F 16.10.1992/918 . (16.10.1992/918)

Statsborgen ges på villkor att kreditinrättningen sköter borgenskrediten med iakttagande av god banksed, bevakar statens intresse som borgensman och följer de anvisningar som den eventuellt har fått från jordbruksstyrelsen.

De avgifter som skall uppbäras för borgen skall betalas årligen i två poster vid uppbördstiderna för statliga lån som beviljats med stöd av landsbygdsnäringslagen.

För förlängning av betalningstiden för borgenskredit krävs landsbygdsnäringsdistriktets samtycke. (10.9.1993/806)

Landsbygdsnäringsdistriktet kan besluta att en kreditinrättning skall säga upp borgenskrediten helt eller delvis till omedelbar betalning, om (10.9.1993/806)

Vad som stadgas i 4 mom. 2, 4 och 7 punkten tillämpas dock inte under den tid då en ansökan om frivillig skuldsanering är anhängig. (10.9.1993/806)

Om landsbygdsnäringsdistriktet ämnar godkänna frivillig skuldsanering för en borgenskredit eller ett därmed jämförbart arrangemang eller betala en eventuell förlust för staten med stöd av 33 § 3 mom. landsbygdsnäringslagen eller godkänna att egendom som utgör säkerhet för en borgenskredit eller motsäkerhet för borgen frivilligt förvandlas i pengar eller avstå från en fordran, krävs jord- och skogsbruksministeriets samtycke till åtgärden om den fordran från vilken avstås eller den förlust som åtgärden medför beräknas vara större än 200 000 mark.

Landsbygdsnäringsdistriktet beslutar om avstående från indrivning enligt 35 b § landsbygdsnäringslagen på ansökan av gäldenären.

Landsbygdsdistriktet prissätter egendom som staten erbjuds köpa eller som skall bytas och ger köpeanbud. Om landsbygdsdistriktet inte har getts inköps- eller bytesrätt, skall det göra en framställning hos jordbruksstyrelsen om köp eller byte av egendomen.

Uppgörandet och undertecknandet av köpe- och bytesbrev sköts av landsbygdsnäringsdistriktet, om inte jord- och skogsbruksministeriet meddelar att det sköter detta. (10.9.1993/806)

Belastas en lägenhet eller lägenhetsdel som har inköpts för statens räkning av en sytning, kan landsbygdsdistriktet på grundval av avtal med sytningstagaren av statens medel till honom i pengar betala ett belopp som motsvarar årsinkomsten av sytningen, kvartalsvis i förskott från den tidpunkt då avtalet ingås så länge sytningstagaren lever eller till honom betala en engångsersättning som motsvarar sytningens kapitalvärde.

Det belopp som förfaller till betalning av den ersättning som skall betalas kvartalsvis skall höjas eller sänkas på ett sätt som motsvarar förändringarna i konsumentprisindex.

Har i en lägenhet eller lägenhetsdel som inköpts för statens räkning fastställts inteckning till säkerhet för sytningens bestånd och betalas till sytningstagaren ersättning enligt 1 mom., skall landsbygdsdistriktet se till att inteckningen dödas.

En dispositionsplan uppgörs av en person som utsetts av chefen för lantbruksdistriktet vid ett sammanträde som hålls på det område som skall disponeras eller i dess närhet. Dispositionsplanen kan också uppgöras på uppdrag av distriktschefen genom ett skriftligt förfarande utan att sammanträden hålls.

Landsbygdsdistriktet får enligt 41 § 2 mom. landsbygdsnäringslagen utan att uppgöra en dispositionsplan överlåta ett markområde eller någon annan egendom vars storlek eller värde inte är betydande eller vars överlåtelse inte orsakar ofördelaktig splittring. Dessutom kan egendom överlåtas för ändamål som nämns i 39 § landsbygdsnäringslagen utan att en dispositionsplan uppgörs.

Om dispositionsplanen uppgörs vid ett sammanträde, skall om detta annonseras i en tidning med allmän spridning på orten. Dessutom skall den berörda kommunen och i mån av möjlighet de som kan komma i fråga som mottagare av mark eller någon annan förmån underrättas per brev om sammanträdet. Vid begynnelsesammanträdet kan beslutas om andra sammanträden och hur de skall tillkännages.

Om den förra ägaren eller en nära släkting till honom kommer i fråga som mottagare av en lägenhet eller ett område som inlösts till staten enligt lagen om inlösen till staten av fastigheter, som skola säljas på exekutiv auktion (23/38) , behöver det inte annonseras om begynnelsesammanträdet.

Delgivningar i fråga om en dispositionsplan som uppgörs genom skriftligt förfarande sker enligt 42 § 1 mom. landsbygdsnäringslagen.

Den som önskar köpa ett tillskottsområde eller annan egendom skall tillställa landsbygdsdistriktet en markköpsansökan inom den tid som nämns i en annons om sammanträde eller annan delgivning enligt 36 §. Ansökan kan också inlämnas vid begynnelsesammanträdet. En ansökan som inlämnats senare får behandlas endast om det kan ske utan att behandlingen av ärendet blir lidande.

För överlåtelse av ett tillskottsområde, en gårdsbruksenhet och andra förmåner enligt denna lag är att åtgärden i enlighet med landsbygdsnäringslagens syften förbättrar lantbrukets struktur och verksamhetsbetingelser. Då prioritetsordningen mellan dem som vill ha ett tillskottsområde prövas, skall särskilt beaktas livsdugligheten hos de gårdsbruksenheter som bildas, en ändamålsenlig skiftesläggning och sökandenas förutsättningar att framgångsrikt bedriva gårdsbruk.

En part som är missnöjd med ett förslag till dispositionsplan får hos landsbygdsdistriktet göra en skriftlig anmärkning mot förslaget inom 14 dagar efter det sammanträde vid vilket förslaget till dispositionsplan offentliggjordes. Har förslaget till dispositionsplan uppgjorts genom ett skriftligt förfarande, börjar den tid om 14 dagar som utsatts för anmärkningar den dag då parten fick kännedom om förslaget. Om landsbygdsdistriktet inte har rätt att fastställa dispositionsplanen, skall det hänskjuta ärendet jämte sitt utlåtande till jordbruksstyrelsen.

Om en dispositionsplan uppgörs för ett område som avses i 11 § 1 mom. landsbygdsnäringslagen eller för ett område som är belagt med byggnadsförbud på grund av uppgörande av byggnads- eller strandplan, skall den som uppgjort dispositionsplanen begära kommunstyrelsens utlåtande om sitt förslag.

Uppgörandet och undertecknandet av köpebrev i fråga om egendom som överlåtits för ändamål som avses i landsbygdsnäringslagen sköts på statens vägnar av landsbygdsdistriktet.

Köparen skall underteckna köpebrevet inom en av landsbygdsdistriktet utsatt tid av 30 dygn vid äventyr att landsbygdsdistriktet kan anse att rätten till inköp har förfallit.

I fråga om egendom som överlåts för andra ändamål än de som nämns i landsbygdsnäringslagen uppgörs och undertecknas köpebrevet på statens vägnar av landsbygdsdistriktet, då detta har fastställt dispositionsplanen eller annars beslutat om överlåtelsen. I övriga fall drar jordbruksstyrelsen försorg om åtgärderna.

På den del av köpeskillingen som kvarstår såsom skuld skall bestämmas en årlig ränta om 12 procent, räknat från köpebrevets undertecknande.

Observeras det innan ett köpebrev undertecknas att ett räknefel har gjorts eller något annat misstag har skett då priset bestämdes, kan landsbygdsdistriktet eller, då det gäller en dispositionsplan som fastställts av jordbruksstyrelsen, denna bestämma priset på nytt. Är räknefelet eller misstaget obetydligt, behövs det inte rättas.

Landsbygdsdistriktet eller, då det gäller en dispositionsplan som fastställts av jordbruksstyrelsen, denna skall likaså fastställa priset på nytt, om lägenhetens eller områdets värde har förändrats väsentligt sedan priset fastställdes och köpebrevet inte ännu har undertecknats.

Vad som stadgas i 2 mom. iakttas i tillämpliga delar i fråga om andelar och rättigheter.

När en lägenhet, ett område eller en andel har sålts skall landsbygdsdistriktet anmäla detta till lagfarts- och inteckningsregisterförare för införande av den panträtt som avses i 46 § landsbygdsnäringslagen i åtkomstregistret samt i lagfarts- och inteckningsregistret. Har avskiljande av ett område till en självständig lägenhet antecknats i fastighetsregistret, skall landsbygdsdistriktet sända en anmälan till samma myndighet för överföring av anteckningen så att den gäller den lägenhet som bildats.

Då fordran har betalts helt och hållet, skall landsbygdsdistriktet anmäla härom hos lagfarts- och inteckningsregisterföraren för anteckning om befrielse från pantansvar.

Landsbygdsdistriktet och jordbruksstyrelsen skall utan dröjsmål sända meddelande om överlåtelser av fast egendom med stöd av landsbygdsnäringslagen, inklusive överlåtelser för andra ändamål än de som avses i lagen, till lantmäterikontoret för anteckning i köpeskillingsregistret. Meddelandet skall göras på en blankett som avses i 5 § 3 mom. köpvittnesförordningen (1080/79) .

Lånetiden för statliga lån differentieras beroende på investeringsobjekten som följer:

(16.10.1992/918)

2 mom. har upphävts genom F 12.2.1996/94 . (12.2.1996/94)

Kreditinrättningen och låntagaren skall komma överens om lånetiden för räntestödslån.

Vid byggande på arrendejord skall lånet betalas tillbaka inom den återstående arrendetiden.

Då villkoren för ett lån bestäms skall avseende fästas vid vederbörandes förmögenhet, inkomster, familjeförhållanden, investeringar under den närmaste tiden och övriga omständigheter som inverkar på hans solvens.

Den årliga räntan på statliga lån, totalräntan, är lika stor som räntan på de krediter som beviljas ur gårdsbrukets utvecklingsfond för ändamål som anges i 4 och 5 §§ lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket.

Låntagaren skall betala minst två procents årlig ränta på statliga lån och räntestödslån.

Med ränteförmån avses skillnaden mellan den ränta som avses i 45 a § och den ränta som avses i 26 § 2 mom. landsbygdsnäringslagen och uppbärs hos låntagaren, dock med beaktande av vad som stadgas i 45 b §.

När stöd beviljas beräknas ränteförmånen enligt den ränta som gällde när kreditlöftet gavs, oberoende av vid vilken tidpunkt det statliga lånet beviljas eller lyftas i kreditinrättningen. (11.7.1997/667)

När landsbygdsnäringsmyndigheten beviljar en ränteförmån i anslutning till ett statligt lån beslutar den om det maximibelopp som under den lånetid som anges i stödbeslutet kan användas som ränteförmån för lånet. Det maximibelopp som kan beviljas i ränteförmån är det sammanlagda beloppet av de poster till nominellt belopp vilka beräknats på basis av en maximiränteförmån om fem procent för ränteperioder om ett halvt år.

Om till ett statligt lån förutom en ränteförmån även anknyts en sådan räntefrihet som avses i 29 § 2 mom. landsbygdsnäringslagen omvandlas även den räntefrihet för två år som nämns i lagrummet till ett bidrag på basis av den ränta som anges i 45 c § 2 mom. med iakttagande i tillämpliga delar av vad som bestäms i 1 mom.

När landsbygdsnäringsmyndigheten beviljar ett räntestöd i anslutning till ett räntestödslån beslutar den om det maximibelopp som under den lånetid som anges i beslutet kan användas som räntestöd för lånet i fråga. Det maximibelopp som kan beviljas i räntestöd är det sammanlagda beloppet av de poster till nominellt belopp vilka beräknats på basis av ett maximiräntestöd om fyra procent för ränteperioder som anges i kreditlöftet.

Med stödnivå avses den andel av de godtagbara kostnaderna för en investering som det finansieringsstöd som består av ränteförmån eller räntestöd utgör.

Stödnivån får man genom att för lånet i fråga beräkna den procentandel av investeringsbeloppet som utgörs av summan av de till beviljningsåret diskonterade nuvärdena av de halvårsvisa ränteförmånerna eller räntestöden.

Som diskonteringsränta används både för statligt lån och räntestödslån den ränta som avses i 45 a §. (11.7.1997/667)

En låntagare skall återbetala ett statligt lån genom lika stora amorteringar halvårsvis.

Räntor och amorteringar på statliga lån förfaller till betalning den sista dagen i april och oktober. Den första amorteringen på ett lån skall betalas på den förfallodag som efter ett år först följer efter att lånet eller dess första rat har lyfts. Den första amorteringen på ett bostadslån och på ett investeringslån som beviljats för byggnadsarbete uppbärs dock senast den förfallodag som först infaller sedan två år förflutit efter att lånet eller dess första rat har lyfts. (12.4.1996/251)

Ränta på lån skall betalas från den dag då varje enskild lånerat har lyfts, om inte något annat följer av 29 § 2 mom. landsbygdsnä- ringslagen.

Om inte något annat följer av ett domstolsbeslut som fattats med stöd av lagen om företagssanering (47/93) eller lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/93) , förfaller ett statligt lån så som stadgas i demsa paragraf efter att de lättnader som parterna avtalat om vid nämnda förfarande har upphört. När parterna avtalar om ett arrangemang enligt 97 § i förstnämnda lag eller enligt 78 § i sistnämnda lag eller om frivillig skuldsanering enligt landsbygdsnäringslmsen skall bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på förfallodagarna för statliga lån och förfalloperioderna för räntestödslån.

Om stödbeloppet eller stödvillkoren förändras med anledning av besvär över ett beslut, skall lånebeloppet och lånevillkoren ändras så att de motsvarar villkoren i det beslut som fattats med anledning av besvären. Kreditinrättningen är emellertid inte skyldig att ändra lånebeloppet så att det blir större än det belopp kreditinrättningen har förordat vid ansökan om stöd.

Lånet inklusive de betalningslättnader som avses i 51 § skall återbetalas till staten inom den tid som stadgas i 29 § 1 mom. landsbygdsnäringslagen, om inte något annat följer av företagssanering, skuldsanering för privatpersoner eller frivillig skuldsanering.

En kreditinrättning är skyldig att betala de förfallna amorteringarna och räntorna till staten inom sju bankdagar från förfallodagen.

Amorteringarna på ett räntestödslån skall förfalla till betalning regelbundet årligen, halvårsvis, kvartalsvis eller månatligen. De skall betalas i lika stora poster. (12.2.1996/94)

Den första amorteringen på ett räntestödslån uppbärs senast den förfallodag som efter ett år först följer sedan lånet eller dess första rat har lyfts. Den första amorteringen på ett bostadslån eller på ett investeringslån som beviljats för byggnadsarbete uppbärs dock senast den förfallodag som efter två år först följer sedan lånet eller dess första rat har lyfts. Jord- och skogsbruksministeriet kan godkänna en kredit i utländsk valuta som räntestödslån även då lånekapitalet förfaller till betalning i en rat eller annars i färre rater än vad som sägs ovan. (12.2.1996/94)

Ränta skall betalas för en ränteperiod av en, tre, sex eller tolv månader.

I övrigt fastställs villkoren för ett räntestödslån enligt villkoren i skuldebrevet.

Vid debitering, uppbörd och redovisning av amorteringar och räntor på försäljningspris, som avses i landsbygdsnäringslagen skall i tillämpliga delar iakttas förordningen angående debitering, uppbörd och redovisning av vissa statens penningfordringar (559/67) i fråga om där nämnda fordringar. Uppbördsmyndighet är dock jordbruksstyrelsen i stället för länsstyrelsen.

Låntagaren och kreditinrättningen kan komma överens om förkortning av lånetiden, om betalning av en extra amortering samt om amorteringar som förfaller till betalning på grund därav. Trots en extra amortering skall de ränteposter som beräknats på det utestående kapitalet betalas de förfallodagar som följer på amorteringen.

När ett nytt markköpslån lyfts skall det lån eller den fordran enligt landsbygdsnäringslagen eller enligt i 59 § 1 eller 2 mom. landagygdsnäringslagen nämnd lagstiftning eller enligt lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket som sedan tidigare belastar den köpta lägenheten eller det köpta området och som köparen åtagit sig att svara för eller betala, jämte räntor, genast återbetalas i en rat. Kreditinrättningen kan dock överföra ansvaret för de nämnda lånen på den nya ägaren, om något nytt markköpslån som avses i landsbygdsnäringslagen eller i lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket inte beviljas. Lån som beviljats för småföretagarverksaaget kan med bankens samtycke överföras på den som köpt ett företag, om han kan få stöd enligt landsbygdsnäringslagen. (12.2.1996/94)

Innan ett lån överförs eller befrielse från ansvar beviljas skall ett utlåtande om ärendet begäras hos landsbygdsnäringsdistriktet. (10.9.1993/806)

Innan ett lån överförs skall utlåtande begäras från landsbygdsdistriktet.

En fordran skall i sin helhet betalas i ett för allt på nästa förfallodag, om det utestående kapitalet är högst 5 000 mk.

För att lindra låntagarens tillfälliga ekonomiska svårigheter kan uppskov med amorteringar på räntestödslån och statliga lån samt räntefrihet för statliga lån beviljas för högst tre år i sänder, sammanlagt dock för högst fem år. (10.9.1993/806)

Uppskov med amorteringar kan beviljas så att lånetiden förlängs med antalet uppskovsår och de amorteringsposter för vilka uppskov har beviljats uppbärs i lika många rater sedan den ursprungliga lånetiden gått ut. Lånet skall dock återbetalas inom den maximala lånetid om vilken stadgas i 29 § landsbygdsnäringslagen. Uppskov med amorteringar kan också beviljas så att de halvårsbetalningar eller amorteringar som skall betalas efter uppskovsåren justeras utan att lånetiden ändras.

Kreditinrättningen beviljar uppskov och räntefrihet på ansökan. Om uppskov beviljas för längre tid än ett år, tidigare uppskov medräknade, eller om ansökan gäller beviljande av räntefrihet gäller om behandlingen av ansökan vad som stadgas i 31 § 2 mom. landsbygdsnäringslagen. (10.9.1993/806)

Om skäl därtill anses föreligga, kan uppskov och räntefrihet som avses i 1 mom. beviljas på vissa villkor eller beviljad lättnad återkallas. Beslut om återkallande fattas av landsbygdsdistriktet. (3.4.1992/297)

Kreditinrättningen och låntagaren får inte avtala om ändring av villkoren för räntestödslån utan landsbygdsnäringsdistriktets samtycke, om det är sannolikt att statens räntestödsutgifter under den återstående lånetiden ökar på grund av förändringen.

Låntagaren kan anses ha råkat i sådana bestående ekonomiska svårigheter som avses i 29 a § 1 mom. landsbygdsnäringslagen, om han har blivit eller löper uppenbar risk att bli insolvent och om betalningsförmågan inte kan återställas varaktigt genom de åtgärder som nämns i 51 § eller med hjälp av sådana medel som står att få utan att sökandens företagskapital minskas i skadlig mån.

I de fall som avses i 29 a § 3 mom. landsbygdsnäringslagen kan frivillig skuldsanering i fråga om statliga lån och statens försäljningsprisfordringar genomföras, om dessa fordringar överstiger 60 procent av sökandens alla skulder eller 80 procent av sökandens långfristiga krediter.

Vid frivillig skuldsanering enligt 29 a § landsbygdsnäringslagen, skall för återställande av gäldenärens betalningsförmåga i första hand återbetalningstiden för lån och fordringar förlängas och räntan sänkas. En sänkning av räntan på statliga lån och statens fordringar förutsätter i andra fall än de som avses i 29 a § 3 mom. landsbygdsnäringslagen att också de andra betydande borgenärerna sänker sina årliga kostnader för låneskötseln, eller inom två år innan ansökan inlämnats debiterat lägre kostnader för skötseln av de i ansökan avsedda lånen än de årliga låneskötselkostnader om vilka överenskommits då lånet beviljades, eller under fem års tid i betydande utsträckning underlättat skötseln av sökandens krediter. För amorteringar och räntor på statliga lån och statens fordringar kan på samma grunder beviljas betalningslättnader för högst fem år, om inte sökandens likviditet kan återställas genom ovan nämnda eller andra åtgärder.

Frivillig skuldsanering enligt 29 a och 29 b §§ landsbygdsnäringslagen kan genomföras utan gårdsbruksenhetens andra samägares eller sambesittares eller borgensmans samtycke, om skuldsaneringen kommer också dem till godo och om skuldsaneringen inte strider mot de uttryckliga förbindelser om ansvarsfördelning eller borgensförbindelse som den som ansöker om skuldsanering och de andra samägarna har ingått.

Om det inte är fråga om fall som avses i 3 mom. skall landsbygdsnäringsdistriktet sända ansökan om frivillig skuldsanering jämte sitt eget utlåtande till den planerare som gjort utredningen eller, efter att ha förhandlat med den kreditinrättning som gett utlåtandet, till någon annan planerare. I sitt utlåtande skall landsbygdsnäringsdistriktet också uttala sig om värdet av den egendom som utgör säkerhet. Samtidigt skall landsbygdsnäringsdistriktet meddela planeraren huruvida staten ersätter planeringskostnaderna.

Den plan som avses i 29 a § 6 mom. landsbygdsnäringslagen kan uppgöras av en sådan funktionär inom rådgivningsorganisationen som landsbygdsnäringsdistriktet anser vara kompetent för uppgiften eller av någon annan person som har tillräcklig sakkunskap och erfarenhet och är insatt i verksamhetsområdet i fråga.

Landsbygdsnäringsdistriktet skall inte skicka ansökan till planeraren, om det utgående från planerarens preliminära utredning i anslutning till ansökan eller kreditinrättningens utlåtande eller i övrigt redan i detta skede kan konstateras att förutsättningar för frivillig skuldsanering inte finns. Landsbygdsnäringsdistriktet skall härvid fatta ett beslut i ärendet.

Den som ansöker om frivillig skuldsanering skall på begäran av planeraren inom en rimlig tidsfrist ge planeraren de handlingar som jord- och skogsbruksministeriet har föreskrivit och även i övrigt verka för att utreda förutsättningarna för skuldsanering så som jord- och skogsbruksministeriet har föreskrivit.

Planeraren bör göra sig förtrogen med sökandens lägenhet, verksamheten, företagets och företagarens ekonomiska ställning samt möjligheterna att genom att ändra produktionen, förvandla egendom i pengar eller på annat sätt förbättra sökandens likviditet och företagets verksamhetsbetingelser. I planen bör ingå en kalkyl över företagets inkomster, utgifter, likviditetsutveckling, investeringar och kapitalbehov under en tillräckligt lång tid.

Innan planen görs skall planeraren höra de av sökandens borgenärer vilkas fordringar är avsedda att regleras och förhandla med dem om de åtgärder som skall ingå i planen. Vid behov skall även andra borgenärer höras.

Om planeraren och sökanden gemensamt konstaterar att det inte finns förutsättningar för skuldsanering, skall planeraren skriftligen meddela både borgenärerna och landsbygdsnäringsdistriktet att planeringen inte fortsätts, och samtidigt skall han återsända ansökan till landsbygdsnäringsdistriktet.

Planen jämte ansökan skall, om det inte är fråga om en situation som avses i 51 e § 4 mom., tillställas landsbygdsnäringsdistriktet. Landsbygdsnäringsdistriktet skall granska planen samt, efter att ha konstaterat att förutsättningarna för en frivillig skuldsanering finns och efter att ha givit beslut angående ansökan om skuldsanering till den del det är fråga om i landsbygdsnäringslagens 29 a § avsedd reglering av statslån och fordringar och betalning av ersättningar, samt efter att ha givit sitt medgivande till reglering av i lagens 29 b § avsedda räntestödslån, uppgöra avtal i enlighet med planen.

I avtalet skall sökanden, borgenärerna och landsbygdsnäringsdistriktet förbinda sig för sin egen del att vidta de åtgärder som planen förutsätter. Avtalet bör inbegripa en ersättning till sökanden för kostnaderna för utarbetandet av den utredning som avses i 8 c § till den del kostnaderna för utredningen överstiger den självriskandel som jord- och skogsbruksministeriet har fastställt. Vad som i 51 g § 1 och 3 mom., 51 h §, 58 § 1 mom. och 60 § 1 mom. stadgas om frivillig skuldsanering skall upptas som villkor i avtalet.

Avtalet träder i kraft när landsbygdsnäringsdistriktet, de borgenärer vilkas fordringar är avsedda att regleras enligt planen och sökanden har undertecknat avtalet. Utan hinder av vad som sägs ovan kan avtalet i fråga om de övriga avtalsparterna träda i kraft om någon av borgenärerna underlåtit att underteckna avtalet, om denna borgenärs fordran inte överstiger fem procent av de skulder som avtalet omfattar.

Om förutsättningar för att underteckna avtalet inte finns eller om avtalet inte träder i kraft skall landsbygdsnäringsdistriktet dessutom undersöka förutsättningarna för frivillig reglering av statliga lån och statens fordringar som avses i 29 a § 3 mom. landsbygdsnäringslagen.

Landsbygdsnäringsdistriktet skall följa hur avtalet om skuldsanering fullföljs. Gäldenären skall så som jord- och skogsbruksministeriet föreskriver ge landsbygdsnäringsdistriktet behövliga uppgifter för uppföljningen.

Efter att ha fått behövliga uppgifter av gäldenären skall landsbygdsnäringsdistriktet, vid behov med hjälp av en person som avses i 51 d § 2 mom., sköta om att kalkylerna och åtgärderna för genomförande av skuldsaneringen i den uppgjorda planen förblir aktuella och genomförbara under hela den tid planen omfattar. När nämnda person anlitas ersätter staten de kostnader som uppdraget medför.

Vid behov kan ett avtal om skuldsanering ändras med iakttagande i tillämpliga delar av vad som stadgas i 51 e och 51 f §§. I fråga om statliga lån och statens fordringar skall mindre ändringar av skuldsanering som har företagits på grund av ansökan om ändring iakttas utan någon särskild avtalsändring.

Landsbygdsnäringsdistriktet kan efter att ha hört de övriga parterna i ett avtal som avses i 51 f § besluta att en frivillig skuldsanering utöver vad som stadgas i 29 c § 2 mom. landsbygdsnäringslagen skall förfalla, om

Landsbygdsnäringsdistriktet kan bestämma att avtalet skall förfalla så att de reglerade statliga lån och statens fordringar som avses i 29 a § 4 mom. landsbygdsnäringslagen återställs, dock med beaktande av betalda amorteringar, räntor och andra prestationer, till hela eller en del av det belopp som de utgjorde innan avtalet ingicks. Genom landsbygdsnäringsdistriktets beslut kan statliga lån och statens fordringar i de fall som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten sägas upp helt eller delvis liksom räntestödet för de räntestödslån som avses i 29 b § i nämnda lag kan indras samt redan betalda räntestöd kan återkrävas helt eller delvis hos gäldenären. Det kan bestämmas att räntestödet skall återkrävas räknat från den tidpunkt då den förfallsgrund som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten har uppkommit. När avtalet förfaller iakttas till övriga delar i fråga om såväl räntestödslån som andra banklån det förfarande som överenskommits i avtalet.

I 27 § 5 mom. landsbygdsnäringslagen avsett samtycke fattas av landsbygdsnäringsdistriktet.

Kreditinrättningen skall begära av landsbygdsnäringsdistriktet ett utlåtande som avses i 27 § 5 mom. landsbygdsnäringslagen, då det statliga lånet eller statens fordran är en säkerhetsskuld som överstiger 100 000 mark eller en annan skuld som överstiger 50 000 mark.

Landsbygdsnäringsdistriktet skall ge utlåtandet i brådskande ordning.

Ett arbete för vilket bidrag eller lån som avses i landsbygdsnäringslagen har beviljats skall slutföras inom två år från den tidpunkt då lånet eller bidraget beviljades, dock inom utvecklingsplanens giltighetstid, om inte förlängning av tiden för arbetets utförande har beviljats. Om både bidrag och lån har beviljats för arbetet, räknas de nämnda tiderna från det lånet beviljades.

Förlängning som avses i 1 mom. skall sökas innan tidsfristen har gått ut. Förlängning kan beviljas för högst ett år i sänder och sammanlagt för högst två år.

Ansökan om förlängning skall tillställas den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten. Gäller ansökan bidrag eller bidrag och lån skall landsbygdsnäringsmyndigheten sända ansökan jämte sitt utlåtande vidare till landsbygdsnäringsdistriktet för avgörande. Om ansökan gäller endast lån, skall landgbygdsnäringsmyndigheten sända ansökan jämte sitt utlåtande till den kreditinrättning som beviljat lånet, och denna skall avgöra ansökan.

Om ansökan dock gäller stöd som beviljats år 1995 eller därefter, skall ansökan om förlängning sändas till landsbygdsnäringsdistriktet.

Kreditinrättningarna skall särskilt för varje kalenderårskvartal hos jordbruksstyrelsen ansöka om sådan ersättning enligt i 30 § landsbygdsnäringslagen som betalas för statliga lån.

Kreditinrättningarna skall hos jordbruksstyrelsen ansöka om räntestöd som avses i 28 § landsbygdsnäringslagen, särskilt för varje ränteperiod. Räntestöd får sökas högst en gång per månad.

Ersättning som avses i 1 mom. och räntestöd som avses i 2 mom. betalas inte för lånekapital som förfallit till betalning, om det inte är fråga om att ett förfarande som gäller företagssanering eller skuldsanering för privatpersoner är anhängigt. (10.9.1993/806)

Den myndighet som har beviljat bidraget betalar bidraget på ansökan utgående från en godtagbar utredning över projektkostnaderna eller över arbetets utförande eller åtgärdens vidtagande. Bidrag betalas inte längre efter att två år har gått sedan projektet genomförts eller programmet upphört att gälla. Bidraget kan betalas i en eller flera rater så som vederbörande ministerium närmare bestämmer.

Till en regional aktionsgrupp kan av bidraget på ansökan i förskott betalas högst 25 procent av det årligen anvisade totala bidragsbeloppet att användas av aktionsgruppen.

Också en regional aktionsgrupp kan av grundad anledning årligen till de av gruppen valda programgenomförarna i förskott betala sammanlagt högst 50 procent för vart och ett år, förutsatt att projektet har inletts.

Ett lån får lyftas efter att den myndighet som beviljat stödet har givit sitt beslut och kreditinrättningen har beviljat lånet. Lånet får lyftas även om beslutet av den myndighet som beviljat stödet inte ännu har vunnit laga kraft.

Markköpslån får lyftas i högst två poster. Lånemedlen skall omedelbart användas till betalning av köpeskillingen enligt köpebrevet, av förfallna lån och av lån som erhållits för finansiering av köpet.

Investeringslån, bostadslån och lån som beviljats för finansiering av småföretagarverksamhet får lyftas i en eller flera poster så som jord- och skogsbruksministeriet bestämmer.

Låntagaren skall för lyftandet lämna de uppgifter som jord- och skogsbruksministeriet bestämmer.

Om stödbeloppet eller stödvillkoren förändras med anledning av besvär över ett beslut, skall lånebeloppet och lånevillkoren ändras så att de motsvarar villkoren i det beslut som fattats med anledning av besvären. Kreditinrättningen är emellertid inte skyldig att ändra lånebeloppet så att det blir större än det belopp kreditinrättningen har förordat vid ansökan om stöd.

Villkoren för räntestödslån får inte ändras med anledning av besvär utan kreditinrättningens samtycke.

Det kan föreskrivas att statliga lån eller bidrag omedelbart skall återbetalas helt eller delvis,

På lån till blivande övertagare av gårdsbruk tillämpas de uppsägningsgrunder som nämns i 1 mom. så att de lägenheter och lägenhetsdelar som ägs av den som skall överta gårdsbruket och dennes föräldrar tillsammans anses utgöra en gårdsbruksenhet.

Vad som stadgas i 1 mom. 5, 6, 9 och 11 punkten beträffande låntagaren tillämpas inte, om man har stannat för en åtgärd som avses i 5 och 6 punkten eller om det har beslutats om lånets varaktighet eller om lånevillkoren vid företagssanering, skuldsanering för privatpersoner eller frivillig skuldsanering. (10.9.1993/806)

Den ersättning som betalts till planeraren för ersättande av de arvoden i anslutning till skuldsaneringen som betalts för uppgörande av planen och för övriga kostnader som anknyter till nämnda förfarande kan återkrävas, om de kalkyler som utgör grunden för avtalet om skuldsanering har innehållit så väsentliga fel att avtalet om skuldsanering med anledning av dem har gjorts på ett uppenbart felaktigt sätt.

Återkravet kan också ske så att de arvoden och ersättningar som senare betalas till samma planerare eller till den rådgivningsorganisation i vars tjänst planeraren är minskas med den summa som återkrävs.

Om återkrav beslutar landsbygdsnäringsdistriktet.

Vederbörande ministerium beslutar om återkrav och indragning av bidrag som det har beviljat. I övrigt beslutar arbetskrafts- och näringscentralen om återkrav och indragning av bidrag. Det ankommer på den kommunala lantbruksmyndigheten att följa med på förhållandena hos stödtagaren och att därvid övervaka att låne- och bidragsvillkoren uppfylls. (5.9.1997/848)

Landsbygdsdistriktet bestämmer att ett lån skall uppsägas med stöd av 56 § 1 mom. Dessutom kan också kreditinrättningen bestämma att ett lån skall uppsägas med stöd av 56 § 1 mom. 9-12 punkten. (3.4.1992/297)

Då lån och bidrag uppsägs skall samtidigt beslutas om det kapital som utanordnats skall betalas i en eller flera rater. Samtidigt skall också bestämmas en tid för återbetalningen, som inte får vara längre än ett år i fråga om bidrag och två år i fråga om statliga lån.

Det kan föreskrivas att statens försäljningsprisfordran genast skall betalas helt eller delvis i en rat med iakttagande i tillämpliga delar av vad som i 56 § 1 mom. 2 och 6-12 punkten samt 2 och 3 mom. stadgas om uppsägning av lån. Det kan likaså föreskrivas att en försäljningsprisfordran genast skall betalas i en rat, om gäldenären inte har iakttagit de övriga köpevillkoren i köpebrevet. (10.9.1993/806)

Landsbygdsdistriktet föreskriver att en prisfordran skall betalas. (3.4.1992/297)

Utöver vad som bestäms i 56 § 1 mom. 1–3 punkten kan det bestämmas att ett programbaserat bidrag enligt 27 b § skall återbetalas eller indras helt eller delvis, om bidragstagaren försummar de skyldigheter i anslutning till användningen, uppföljningen, bokföringen och övervakningen av bidraget som anges i denna förordning eller i villkor och anvisningar för användning av bidraget eller om bidragstagaren vägrar att lämna en inspektör som förordnats av den myndighet som beviljat bidraget uppgifter som behövs för övervakningen av bidragsanvändningen och uppföljningen av hur åtgärden har utfallit.

På ett statligt lån som sagts upp, på ett stöd och en ersättning för låneskötselkostnader som återkrävs samt på statens försäljningsprisfordran som bestämts att återbetalas skall ränta betalas enligt den räntefot som anges i 3 § 2 mom. räntelagen (633/1982) , förhöjd med tre procentenheter, till återbetalningsdagen. På statligt lån och statens försäljningsprisfordran uppbärs dock minst den ränta som anges i 45 a §.

Om återkravet grundar sig på 56 § 1 mom. 1 eller 2 punkten, uppbärs den ränta som avses 1 mom. räknat från den tidpunkt då respektive stödrat eller lånerat lyftes eller statens försäljningsprisfordran uppkom. Om återkravet grundar sig på överlåtelse av egendomen eller en del därav, att ett arrendeavtal som gäller en gårdsbruksenhet har förfallit, en gårdsbruksenhet har splittrats eller en verksamhet som varit föremål för stödet har upphört eller inskränkts väsentligt, uppbärs den ränta som avses i 1 mom. från den tidpunkt då äganderätten övergick, arrendeavtalet förföll, gårdsbruksenheten splittrades eller verksamheten upphörde eller inskränktes väsentligt. I övriga fall uppbärs räntan i fråga från den dag då beslutet om återkrav gavs.

Arbetskrafts- och näringscentralen kan, med beaktande av stödbelopp som återkrävs eller förmildrande omständigheter, av särskilda skäl besluta att den ränta som avses i 1 mom. lämnas helt eller delvis ouppburen.

Arbetskrafts- och näringscentralen eller vederbörande ministerium, i fråga om ett av ministerium beviljat stöd, kan inställa betalningen av räntestöd i de fall som avses i 56 § 1 mom. 1–8 eller 12 punkten eller, om statsborgen har beviljats för lånet, även i de fall som avses i 9–11 punkten. Dessutom skall beaktas vad som bestäms i 56 § 2 och 3 mom.

Låntagaren kan åläggas att återbetala räntegottgörelsebeloppen helt eller delvis till staten, om det är fråga om ett fall som avses i 56 § 1 mom. 1 eller 2 punkten. Om betalningen av räntestöd inställs på grund av att äganderätten till den egendom för vilken lån beviljats har övergått i andra händer, arrenderätten till en gårdsbruksenhet har förfallit, en gårdsbruksenhet har splittrats eller en verksamhet har upphört eller inskränkts väsentligt, betalas räntestöd till den dag då äganderätten övergick eller den tidpunkt då arrendeavtalet förföll, gårdsbruksenheten splittrades eller verksamheten upphörde eller inskränktes väsentligt. Räntegottgörelsebelopp som betalts för tiden efter nämnda tidpunkt återkrävs hos låntagaren. I övriga fall betalas räntestöd till den dag då beslutet om inställande gavs.

På det belopp som återkrävs skall betalas ränta enligt den räntefot som anges i 3 § 2 mom. räntelagen, förhöjd med tre procentenheter, från den dag då jordbruksstyrelsen eller jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral betalade räntestödet till kreditinstitutet till återbetalningsdagen. På räntan tillämpas vad som bestäms i 59 § 3 mom.

Kreditinstitutet kan säga upp ett räntestödslån att helt eller delvis återbetalas genast, om betalningen av räntestödet inställs helt eller delvis.

Kreditinstitutet skall till jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral återbetala de överskjutande räntegottgörelsebeloppen samt på det belopp som återbetalas betala ränta enligt den räntefot som anges i 3 § 2 mom. räntelagen, förhöjd med tre procentenheter, från den tidpunkt då räntestödet lyftes, om betalningen av överskjutande räntestöd har berott på kreditinstitutets åtgärder.

Låntagarens och borgensmannens insolvens som avses i 27 och 33 §§ landsbygdsnäringslagen skall konstateras vid utsökning. Om den egendom som utgör säkerhet kan säljas på ett sätt som landsbygdsnäringsdistriktet godkänner, på något annat sätt än genom exekutiv auktion, konstateras den slutliga förlusten efter att äganderätten har övergått och köpeskillingen har betalts. I annat fall konstateras den slutliga förlusten utgående från den likvidationsandel som har betalts för lånet vid en exekutiv auktion. Om det vid företagssanering eller skuldsanering för privatpersoner har beslutats eller om det vid frivillig skuldsanering eller något annat förfarande som motsvarar denna har överenskommits om att säkerheten inte används för betalning av säkerhetsskulden, betraktas som slutlig förlust skillnaden mellan det återstående lånebeloppet och de förfallna räntorna samt den betalningsskyldighet som har ålagts gäldenären i saneringsprogrammet, betalningsprogrammet eller motsvarande avtal. Gottgörelse betalas inte för en sådan del av lånet som inte har förfallit till betalning och som låntagaren efter ovan nämnda arrangemang är skyldig att betala enligt ett fastställt eller överenskommet program så länge lånet sköts enligt detta.

Den andel av förlusterna för lån enligt 59 b § landsbygdsnäringslagen för vilken staten skall bära ansvaret beräknas utgående från den förlust som konstaterats enligt 1 mom.

Om det är fråga om en förlust som grundar sig på företagssanering eller skuldsanering för privatpersoner, får den gottgörelse som nämns i 27 och 59 b § landsbygdsnäringslagen betalas till kreditinrättningen redan utgående från ett sanerings- eller betalningsprogram som en underrätt fastställt eller på grundval av ett frivilligt arrangemang som avses i 60 a §, då detta har trätt i kraft. Om sanerings- eller betalningsprogrammet ändras till följd av sökande av ändring, betalas den återstående gottgörelsen utgående från ett lagakraftvunnet sanerings- eller betalningsprogram. Gottgörelse som betalts till ett för stort belopp redovisas till jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral efter hand som låntagaren betalar sitt lån till kreditinrättningen enligt programmet. Motsvarande förfarande iakttas, om det frivilliga arrangemang som avses i 60 a § förfaller.

Ansökan om utbetalning av den gottgörelse som avses i 27 och 59 b §§ landsbygdsnäringslagen skall göras separat hos jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral. Till ansökan skall fogas de utredningar som jord- och skogsbruksministeriet har föreskrivit för konstaterande av den lånedel för vilken staten skall bära ansvaret.

Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral sköter om att de gottgörelser som betalts till kreditinrättningen bärs upp direkt hos låntagaren och betalas till staten.

Kreditinrättningen är skyldig att överlåta till staten eller att för statens räkning förvara säkerheterna för sådana krediter vilkas återstående belopp staten har betalt till kreditinrättningen eller för vars del fordran har kvittats och vilka inte har upphört att gälla vid utsökning.

Staten kvittar den slutliga förlusten i skuldebreven mellan staten och kreditinrättningen efter hand som och till det belopp de betalningsbefrielser som fastställts i sanerings- eller betalningsprogrammet, i det avtal som utgör grunden för frivillig skuldsanering eller vid något motsvarande arrangemang har genomförts.

Om sanerings- eller betalningsprogrammet eller frivillig skuldsanering dock förfaller, återställs även skuldförhållandet mellan staten och kreditinrättningen till denna del till vad det varit i enlighet med vad som i beslutet om att programmet eller saneringen förfaller har beslutats angående skuldförhållandet mellan kreditinrättningen och gäldenären.

Om någon som fått lån eller bidrag enligt landsbygdsnäringslagen vägrar att lämna uppgifter som gäller användningen av bidraget eller lånet eller konto- och andra handlingar till inspektörer som förordnats av jordbruksstyrelsen eller landsbygdsdistriktet, eller om han vägrar att i tillräcklig utsträckning bistå dessa vid utförandet i övrigt av inspektioner enligt 48 § landsbygdsnäringslagen, kan jordbruksstyrelsen bestämma att det statliga lånet helt eller delvis skall sägas upp, att bidrag helt eller delvis skall återkrävas samt att betalningen av räntestöd skall inställas och stödet helt eller delvis återkrävas.

På det belopp som skall återkrävas får en årlig ränta om 16 procent bäras upp från den tidpunkt då lånet eller bidraget eller dess först rät lyftes eller då räntestödet betalades.

Landsbygdsdistriktet kan hos kreditinrättningen helt eller delvis återkräva en ersättning som avses i 30 § landsbygdsnäringslagen samt helt eller delvis inställa betalningen av ersättningen i fråga om ett lån med avseende på vilket kreditinrättningen inte enligt landsbygdsnäringslagen, denna förordning eller av jordbruksstyrelsen fastställda anvisningar har övervakat lyftandet av lånemedel eller underrättat landsbygdsdistriktet om uppsägningsgrunder som kommit till dess kännedom.

Betalas inte på förfallodagen de avgifter som avses i landsbygdsnäringslagen och i denna förordning och som skall betalas till staten eller av staten betalas till kreditinstitutet, skall på dem betalas årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som anges i 4 § 3 mom. räntelagen. Den dröjsmålsränta som skall uppbäras hos låntagaren bestäms enligt villkoren i skuldebrevet.

Till personer som avses i 31 § 2 mom. landsbygdsnäringslagen och som utsetts att granska låneansökningar skall betalas ett arvode av medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond. Om arvodets storlek beslutar jord- och skogsbruksministeriet.

Medel som ur gårdsbrukets utvecklingsfond årligen har anslagits för undersökningar och utredningar som angår byggande i anslutning till gårdsbruk och annan verksamhet för gårdsbrukets utvecklande får användas för undersökning och utredning av sådana sociala, administrativa, ekonomiska och tekniska frågor som gäller

Forskningsmedlen får också användas för behövlig tävlings- och försöksbyggnadsverksamhet, för översättning av material samt för publicering av detta material och av undersökningsresultat och utredningar.

Forskningsmedel får beviljas sådana ämbetsverk och inrättningar samt föreningar, bolag och andra sammanslutningar, stiftelser och enskilda personer som kan anses kompetenta att utföra uppgiften.

För utförande av uppgifter som syftar till att uppfinna eller utveckla byggnadsmaterial, anläggningar, maskiner eller framställningsmetoder som avses att få patentskydd kan forskningsmedel inte beviljas.

Jordbruksstyrelsen beviljar och betalar forskningsmedlen på ansökan sedan den fått ett utlåtande i ärendet av den lantbruksforskningsdelegation som avses i 11 § förordningen om jord- och skogsbruksministeriet. Medlen skall vara deponerade på ett statligt postgirokonto som står till förfogande för den som utför uppgiften, och de får lyftas allteftersom arbetet framskrider. För utförande av uppgiften kan även förskott ges.

Mottagaren av forskningsmedel skall tillställa jordbruksstyrelsen en redovisning över användningen av medlen jämte avskrifter av kontoverifikaten samt en utredning om arbetets framskridande och andra omständigheter i anslutning till dess utförande.

Forskningsresultaten skall publiceras på ett sätt som godkänns av jordbruksstyrelsen.

68 § har upphävts genom F 10.9.1993/806 .

Ansökningar enligt i 59 § 1 och 2 mom. landsbygdsnäringslagen nämnd lagstiftning som gäller betalningslättnader för lån skall göras och behandlas i den ordning som anges i 51 § 3 och 4 mom. i denna förordning. Landsbygdsnäringsdistriktet fattar beslut om betalningslättnader för statens fordringar enligt lagstiftningen i fråga. Ansökningar som gäller sänkning av räntan på bostadslån görs och behandlas dock i enlighet med de tidigare stadgandena. (10.9.1993/806)

I fråga om förlängning av tiden för arbetets utförande i anslutning till sådana projekt som är föremål för långivning eller för understöd enligt lagen om gårdsbruksenheter och lagen om främjande av näringsverksamhet i liten skala på landsbygden (1031/86) skall ansökan göras samt behandlas i den ordning som anges i 52 § 3 mom. denna förordning. De granskningar som behövs för att lån eller understöd, som med stöd av lagen om gårdsbruksenheter beviljats för täckdikning, skall kunna lyftas kan utföras förutom på åtgärd av Dräneringscentralen rf samt vatten- och miljödistriktet även på annat sätt i enlighet med vad jordbruksstyrelsen närmare bestämmer.

Om uppsägning av sådana lån som avses i 1 mom. och som beviljats med stöd av tidigare lagstiftning samt om återkrav av understöd beslutar landsbygdsdistriktet i de fall där denna uppgift enligt tidigare lagstiftning ankommit på jordbruksstyrelsen eller en central penninginrättning. Landsbygdsdistriktet beslutar också om inställande och återkrav av räntestöd samt om sådan ersättning för kostnader som har betalats till kreditinrättningen.

Om uppsägning av sådana lån som har beviljats med stöd av tidigare lagstiftning vilken avses i 1 mom. samt om återkrav av bidrag beslutar landsbygdsnäringsdistriktet i de fall där denna uppgift enligt nämnda lagstiftning har ankommit på jordbruksstyrelsen eller jord- och skogsbruksministeriet eller där ärendet har behandlats vid en central penninginrättning. Landsbygdsnäringsdistriktet beslutar också om indragning och återkrav av räntestöd samt av ersättning som har betalts till kreditinrättningen. (10.9.1993/806)