329/1999

Syftet med denna lag är att utveckla landsbygden särskilt genom att främja ett hållbart nyttjande av vattentillgångar, bostadsförhållandena för dem som bedriver jordbruk och bevarandet av kulturarvet på landsbygden.

Denna lag tillämpas på stöd som beviljas för vattendragsåtgärder eller investeringar som gäller förbättring av gårdsbruksenheters bostadsförhållanden eller bevarande av gårdsbruksenheters traditionella miljö. Lagen tillämpas dessutom på stöd som i samband med frivillig skuldsanering beviljas som stöd i anslutning till statliga lån som beviljats av medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond, räntestödslån som beviljats av ett kreditinstituts medel eller i anslutning till statens försäljningsprisfordringar. Stödet kan vara stöd som Europeiska gemenskapen delfinansierar eller som helt finansieras med nationella medel.

Bestämmelserna i 6 kap. tillämpas dock inte på stöd som beviljas för förbättring av gårdsbruksenheters bostadsförhållanden eller bevarande av gårdsbruksenheters traditionella miljö.

På stöd för gårdsbruksenheters bostadsbyggnader och bevarande av gårdsbruksenheters traditionella miljö och på stöd i samband med frivillig skuldsanering som beviljas den som bedriver näringsverksamhet enligt lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011) eller skoltlagen (253/1995) tillämpas vad som föreskrivs i de nämnda lagarna. (26.8.2011/996)

3 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

Stödet får inte tillsammans med annat offentligt stöd som beviljats för åtgärden överskrida det maximala stödbelopp som bestäms i Europeiska gemenskapens lagstiftning.

Stöd kan beviljas fysiska personer samt privaträttsliga och offentligrättsliga sammanslutningar, om inte något annat bestäms nedan.

Statsrådet beslutar enligt de anslag som anvisats i statsbudgeten och de medel som anvisats i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond om ibruktagandet av de stödsystem som avses i denna lag och vid behov om tillämpningstiden.

2 mom. har upphävts genom L 28.12.2007/1479 . (28.12.2007/1479)

Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för att de medel som står till förfogande för ändamål enligt denna lag anvisas de myndigheter som ansvarar för verkställigheten av stöd, samt handhar styrningen av medlen genom att meddela närmare föreskrifter om användningen av medlen än Europeiska gemenskapens bestämmelser, lagbestämmelser, statsrådsbeslut och dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond.

8 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

8 a § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

9 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

Om inte något annat bestäms nedan ska i fråga om beviljande, betalning, övervakning, inspektion och återkrav av investeringsstöd som i form av understöd eller räntestöd beviljas för förbättring av gårdsbruksenheters bostadsförhållanden eller bevarande av gårdsbruksenheters traditionella miljö och överklagande som gäller stöd tillämpas vad som i lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007) föreskrivs om investeringsstöd för gårdsbruk.

Stöd för förbättring av gårdsbruksenheters bostadsförhållanden eller bevarande av gårdsbruksenheters traditionella miljö kan beviljas fysiska personer eller privaträttsliga sammanslutningar som bedriver eller börjar bedriva jordbruk på gårdsbruksenheten som sin näring ( lantbruksföretagare ). En fysisk person ska ha fyllt 18 år. Den som inte har fyllt 18 år kan beviljas stöd om han eller hon har ingått äktenskap, om han eller hon bedriver jordbruk tillsammans med sina föräldrar eller om det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet. Om lantbruksföretagaren är en sammanslutning ska bestämmanderätten i den utövas av en eller flera fysiska personer som uppfyller ålderskravet för stödtagare.

För beviljande av stöd förutsätts dessutom att det kan visas att den gårdsbruksenhet som är föremål för stödet är ekonomiskt livskraftig. Vid valet av åtgärder som stöds fästs avseende vid åtgärdernas ekonomiska och sociala konsekvenser samt vid miljöaspekter och kulturella aspekter. Vid beviljande av stöd tillämpas inte 2 kap. i lagen om strukturstöd till jordbruket eller förutsättningarna enligt 8 § i nämnda lag, med undantag för den förutsättning som gäller sökandens utkomst eller beträffande den förutsättning som gäller bestämmanderätten till denna del, eller förutsättningarna enligt 10, 11 och 15 § i nämnda lag.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de grunder som tillämpas vid bedömningen av gårdsbruksenhetens ekonomiska livskraft och vid valet av åtgärder som stöds samt om den förutsättning som gäller bestämmanderätt. Genom förordning av statsrådet föreskrivs dessutom om stödets form, nivå och maximibelopp inom gränserna för de medel som avses i 6 § 1 mom. och inom de gränser som Europeiska gemenskapens lagstiftning ställer. Bestämmelser om godtagbara kostnader per enhet utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Stöd för bevarande av gårdsbruksenheters traditionella miljö kan beviljas lantbruksföretagare för investeringar som avser bevarande av det traditionella landskapet eller byggnader på gårdsbruksenheten.

Stöd kan beviljas som understöd eller räntestöd eller som en kombination av dessa för nödvändiga och skäliga kostnader för investeringar som avses i 1 mom. Stöd beviljas som en procentuell andel av de godtagbara kostnaderna för den åtgärd som stöds. Maximibeloppet av de godtagbara kostnaderna kan fastställas med hjälp av de kostnader per enhet som tillämpas på investeringsobjektet. I annat fall kan det förutsättas en utredning om att kostnaderna är baserade på gängse prisnivå.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om den verksamhet som stöds och om godtagbara kostnader.

Stöd kan beviljas fysiska personer verksamma som lantbruksföretagare för investeringar som syftar till att förbättra bostadsförhållandena på gårdsbruksenheten. Stöd kan dessutom beviljas en person på grundval av vars bestämmanderätt i den sammanslutning som verkar som lantbruksföretagare anses uppfylla de krav som gäller stödtagare. Stöd beviljas inte om annat stöd av offentliga medel kan beviljas för ändamålet.

En förutsättning för att stöd ska beviljas är att den bostad som är föremål för stödet används för varaktigt boende av sökanden, av hans eller hennes familjemedlemmar, av dem som arbetar på gårdsbruksenheten eller av den som i samband med generationsväxling avstår från gårdsbruket. Bostaden ska till sin storlek och utrustning stå i ändamålsenlig proportion till det användningsändamål som avses ovan.

Det ska vara ändamålsenligt att bevilja stödet med hänsyn till sökandens ekonomiska förhållanden. Härvid granskas sökandens totalinkomster.

Stöd beviljas som räntestöd för nödvändiga och skäliga kostnader för investeringar som avses i 1 mom. Stöd beviljas som en procentuell andel av de godtagbara kostnaderna för den åtgärd som stöds. Maximibeloppet av de godtagbara kostnaderna kan fastställas med hjälp av de kostnader per enhet som tillämpas på investeringsobjektet. I annat fall kan det förutsättas en utredning om att kostnaderna är baserade på gängse prisnivå.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om verksamhet som stöds, om förutsättningar som gäller storleken och användningsändamålet för den bostad som är föremål för stödet och sökandens totalinkomster samt om godtagbara kostnader.

13 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

14 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

Vattendragsåtgärder kan stödjas så att projektet genomförs som statens arbete eller så att understöd beviljas för projektet. Det kan avtalas att det färdigställda arbetet överlåts till kommunen eller en annan samarbetspart. Härvid ska också avtalas om de villkor som mottagaren ska iaktta efter överlåtelsen. Statsunderstödslagen (688/2001) tillämpas på beviljande, betalning, inspektion och återkrav av understöd och på överklagande som gäller understöd.

Vattendragsåtgärder kan stödjas inom ramen för anslag i statsbudgeten. Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om förutsättningarna för stöd och om stödets maximibelopp.

Utan hinder av vad som annars bestäms kan för att underlätta den ekonomiska situationen för en låntagare som har råkat i bestående ekonomiska svårigheter statliga lån och statens försäljningsprisfordringar saneras frivilligt.

En låntagare kan anses ha råkat i bestående ekonomiska svårigheter, om han har blivit eller löper uppenbar risk att bli insolvent och om betalningsförmågan inte kan återställas varaktigt genom beviljande av uppskov med amorteringar på räntestödslån och statliga lån eller genom beviljande av räntefrihet för statliga lån eller med hjälp av sådana medel som står att få utan att sökandens företagskapital minskas i skadlig mån.

En förutsättning är att skuldsaneringen förväntas förbättra låntagarens ekonomiska situation på ett väsentligt sätt. Skulderna för en låntagare som upphört eller håller på att upphöra med sin företagsverksamhet kan saneras frivilligt endast om bibehållandet av låntagarens bostad inte annars kan tryggas. Frivillig skuldsanering utgör inget hinder för samtycke till det förfarande som avses i 97 § lagen om företagssanering eller 78 § lagen om skuldsanering för privatpersoner.

Vid frivillig skuldsanering kan återbetalningstiden för statliga lån och för statens försäljningsprisfordringar förlängas, räntan sänkas samt befrielse från eller uppskov med betalning av amorteringar och ränta beviljas enligt vad som bestäms närmare genom förordning som utfärdas av statsrådet. Av synnerligen vägande skäl kan lånetiden förlängas över den lånetid som nämns i 30 § 1 mom. (21.1.2000/44)

Ändringar i skuldvillkoren som görs vid frivillig skuldsanering gäller även borgensmän, andra ansvariga för skulden samt de personer som ställt säkerhet för lånet. Ställningen för dessa får dock inte försämras utan samtycke av den som saken gäller.

Vid frivillig skuldsanering får befrielse från betalning av amorteringar på statliga lån inte beviljas, om realsäkerheten för lånet eller borgen genom affärsverksamhet eller därmed jämförbar verksamhet tryggar betalningen av amorteringarna. För bibehållande av gäldenärens bostad, tryggande av företagets fortsatta verksamhet eller av andra synnerligen vägande skäl kan betalningsbefrielse dock beviljas. I sådana fall skall ansökan föras till Landsbygdsverket för avgörande. (13.4.2007/425)

Om låntagaren har upphört med jordbruksproduktionen, kan befrielse från betalning utan hinder av 1 mom. dock beviljas, om

Om borgenärer som har beviljat en låntagare räntestödslån eller annan kredit inte för sin del samtycker till frivillig skuldsanering, kan statliga lån saneras enbart av särskilda skäl och om det utestående beloppet i fråga om statliga lån och fordringar utgör minst 75 procent av låntagarens samtliga skulder.

Räntestödslån som med stöd av denna lag eller andra författningar eller statsrådsbeslut har beviljats landsbygdsföretag kan frivilligt saneras i enlighet med 36 §.

Reglering av räntan på räntestödslån sänker den ränta som låntagaren betalar. Räntestödets belopp beräknas utgående från en ränta i enlighet med villkoren i skuldebrevet. Skuldsanering kan genomföras, om låntagaren och det kreditinstitut som har beviljat lånet är ense om villkoren för skuldsaneringen och om närings-, trafik- och miljöcentralen har samtyckt till en reglering av räntestödslånen.

Räntestödslån som med stöd av denna lag eller andra författningar eller statsrådsbeslut har beviljats landsbygdsföretag kan frivilligt saneras i enlighet med 36 §.

Reglering av räntan på räntestödslån sänker den ränta som låntagaren betalar. Räntestödets belopp beräknas utgående från en ränta i enlighet med villkoren i skuldebrevet. Skuldsanering kan genomföras, om låntagaren och det kreditinstitut som har beviljat lånet är ense om villkoren för skuldsaneringen och om arbetskrafts- och näringscentralen har samtyckt till en reglering av räntestödslånen.

Närings-, trafik- och miljöcentralen samt gäldenären och kreditinstitutet undertecknar tillsammans ett avtal om genomförande av frivillig skuldsanering i fråga om statliga lån och räntestödslån. Avtalet åsidosätter skuldebrevsvillkoren och villkoren i stödbeslutet.

I fråga om förutsättningarna för, förfarandet vid och uppföljningen av frivillig skuldsanering bestäms vid behov närmare genom förordning av statsrådet.

Arbetskrafts- och näringscentralen samt gäldenären och kreditinstitutet undertecknar tillsammans ett avtal om genomförande av frivillig skuldsanering i fråga om statliga lån och räntestödslån. Avtalet åsidosätter skuldebrevsvillkoren och villkoren i stödbeslutet.

Om förutsättningarna för, förfarandet vid och uppföljningen av frivillig skuldsanering bestäms vid behov närmare genom statsrådsbeslut.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan bestämma att en frivillig skuldsanering ska förfalla, om

Den frivilliga skuldsaneringen förfaller också när domstolen fastställer ett betalningsprogram för låntagaren enligt lagen om företagssanering eller enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner. När domstolen fastställer programmet ska den beakta de lån och fordringar som ingår i den frivilliga skuldsaneringen enligt de villkor som hade bort iakttas utan den frivilliga skuldsaneringen.

Om det har bestämts att skuldsaneringen förfaller, har borgenären rätt att av gäldenären kräva betalning för sin fordran enligt de villkor som skulle gälla utan skuldsanering. Gäldenären ska dock inte betala dröjsmålsränta till borgenären för den tid skuldsaneringen varat, om inte närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar något annat på grund av orsaken till att skuldsaneringen förfaller.

41 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

42 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

43 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket samt närings-, trafik- och miljöcentralerna har rätt att utan förhandsmeddelande låta sina tjänstemän utföra de inspektioner som behövs för övervakningen av att förutsättningarna och villkoren i anslutning till beviljande av stöd som avses i denna lag iakttas. (22.12.2009/1483)

För att övervakningen och inspektionerna ska kunna utföras på ett ändamålsenligt sätt kan jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket bemyndiga en annan myndighet eller en utomstående revisor att utföra inspektioner som gäller dem som förmedlar och beviljar stöd samt stödtagarna och vilka har samband med användningen av de stödformer som nämns i 1 mom. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015) . En revisionssammanslutning ska utse en ansvarig revisor för inspektionen. På revisorer och revisionssammanslutningar som bemyndigats att utföra inspektionsuppdrag tillämpas förvaltningslagen (434/2003) , språklagen (423/2003) samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) . Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på revisorn när han eller hon utför inspektionsuppdraget. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974) . (18.9.2015/1192)

Stödtagaren är skyldig att utan ersättning för dem som utför inspektioner framlägga alla behövliga räkenskapshandlingar och andra behövliga handlingar, varmed även avses motsvarande material som framställts eller lagrats med hjälp av automatisk databehandling eller på något annat motsvarande sätt, samt att även i övrigt bistå vid inspektionen. Den som utför inspektionen har rätt att i den omfattning som tillsynsuppgifterna förutsätter inspektera stödtagarens husdjursbyggnader, odlingar, produktions- och förädlingsanläggningar, lager, försäljnings- och marknadsföringsutrymmen samt övriga omständigheter som är en förutsättning för att stöd skall beviljas och betalas ut. Inspektionen kan gälla såväl den egentliga stödtagaren som den som förmedlar stödet. Inspektioner får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden.

Genom förordning av statsrådet kan vid behov utfärdas närmare bestämmelser om det tekniska utförandet av inspektionerna.

Polisen skall ge behövlig handräckning utan ersättning vid övervakning som avses i 1 mom. samt i 41–43 §.

På utlämnande och hemlighållande av uppgifter tillämpas 9 § lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992) .

Utan hinder av vad som bestäms om hemlighållande av uppgifterna om enskild rörelse eller yrkesutövning, bokföring eller en enskilds ekonomiska ställning eller uppgifter som getts för beskattningen eller skydd för personuppgifter har de myndigheter som verkställer denna lag rätt att av andra myndigheter få de uppgifter om personerna i fråga som är nödvändiga för handläggningen av stödärenden enligt denna lag. Rätten att erhålla uppgifter gäller också de uppgifter om enskild rörelse och yrkesutövning, bokföring, beskattning eller en enskilds ekonomiska ställning som annars ska hållas hemliga. Den myndighet som beviljar stöd kan kräva att den sökande eller stödtagaren ger en utredning om sitt hälsotillstånd till den del hälsotillståndet är av betydelse för näringsutövningen och det annars finns anledning att begära en sådan utredning i det föreliggande fallet. (28.12.2007/1479)

Det kreditinstitut som beviljat lånet är skyldigt att på en specificerad begäran ge Landsbygdsverket samt närings-, trafik- och miljöcentralen sådana uppgifter som behövs för att utreda om den sökande varit i behov av stöd eller inte. Kreditinstitutet är också skyldigt att ge jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket eller en person som dessa bemyndigat de uppgifter som behövs för att konstatera om lånevillkoren samt berörda gemenskapsrättsakter, denna lag samt de författningar och föreskrifter som utfärdats med stöd av den har iakttagits i övrigt. Den ovan nämnda skyldigheten att lämna uppgifter gäller även sekretessbelagda uppgifter. (22.12.2009/1483)

46 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

47 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

48 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

49 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

50 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

51 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

52 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

53 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

54 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

Verkställigheten av denna lag sköts av jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket samt närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Beslut om beviljande av stöd för vattendragsåtgärder enligt 15 § fattas av närings-, trafik- och miljöcentralen inom ramen för de anslag som jord- och skogsbruksministeriet anvisat den för detta ändamål.

56 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

57 § har upphävts genom L 28.12.2007/1479 .

Ändring i beslut som meddelats med stöd av denna lag får sökas genom besvär hos Tavastehus förvaltningsdomstol.

Bestämmelser i övrigt om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

59 § har upphävts genom L 44/2000.

60 § har upphävts genom L 31.1.2014/78 .

61 § har upphävts genom L 31.1.2014/78 .

I fråga om delgivning av beslut gäller vad som föreskrivs i förvaltningslagen.

Landsbygdsverkets samt närings-, trafik- och miljöcentralens beslut om skuldsanering är avgiftsfria.

Statsrådet kan genom förordning utfärda närmare bestämmelser om hur avtal som gäller frivillig skuldsanering ska upprättas i enlighet med Europeiska gemenskapens lagstiftning. Genom förordning av statsrådet kan dessutom föreskrivas om det förfarande som ska iakttas vid ansökan om och beviljande av stöd samt vid tillämpning av bestämmelserna om skuldsanering på lån som beviljats med stöd av tidigare lagstiftning.

Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter än vad som bestäms i lag och förordning om sökandens självkostnadsandel, skuldsaneringsplanen och förfarandet vid ersättning för kostnader i samband med skuldsanering samt om hur avtal om skuldsanering ska göras upp. Dessutom kan Landsbygdsverket meddela föreskrifter om ansöknings-, avtals- och beslutsformulären.

Gårdsbrukets utvecklingsfonds medel får, utöver vad som någon annanstans i lag bestäms om användningen av dem, användas för

Medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond får även användas för utredande och utvecklande av verksamhetsbetingelserna för företagarverksamhet som främjar en mångsidigare näringsverksamhet på landsbygden samt för utbildning av småföretagare och sådana som ämnar bli småföretagare. För detta ändamål kan medel även anvisas närings-, trafik- och miljöcentralerna, som kan vidarefördela dem till kommunerna.

Av medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond får betalas arvode och ersättning för kostnader i anslutning till det förfarande som avses i 36 och 38 §.

Gårdsbrukets utvecklingsfonds medel får, utöver vad som någon annanstans i lag bestäms om användningen av dem, användas för (28.12.2007/1479)

Medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond får även användas för utredande och utvecklande av verksamhetsbetingelserna för företagarverksamhet som främjar en mångsidigare näringsverksamhet på landsbygden samt för utbildning av småföretagare och sådana som ämnar bli småföretagare. För detta ändamål kan medel även anvisas arbetskrafts- och näringscentralerna, som kan vidarefördela dem till kommunerna.

Av medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond får betalas arvode och ersättning för kostnader i anslutning till det förfarande som avses i 36 och 38 §.

Till den del ett ärende hör till landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet tillämpas i stället för denna lag vad som med stöd av självstyrelselagen för Åland (1144/1991) bestäms om saken.

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. Om Europeiska gemenskapens organs beslut om programmen och statens stöd meddelas vid olika tidpunkter, kan lagen till motsvarande delar genom förordning bestämmas träda i kraft vid olika tidpunkter. (21.1.2000/44)

Genom denna lag upphävs landsbygdsnäringslagen av den 28 december 1990 (1295/1990) och lagen den 22 december 1994 om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket (1303/1994) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Egendom som har anskaffats för ändamål som nämns i landsbygdsnäringslagen eller erhållits på något annat sätt skall efter att denna lag trätt i kraft användas för sådana ändamål som anges i 3 § lagen om gårdsbrukets utvecklingsfond (657/1966) .

Medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond får fortfarande användas för sådana projekt som skall slutföras enligt landsbygdsnäringslagen och enligt den tidigare lagstiftningen och som de har kunnat användas för enligt de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft.

Ärenden som när denna lag träder i kraft är väckta enligt landsbydgsnäringslagen eller lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket kan, enligt vad närmare föreskrivs genom förordning som utfärdas av statsrådet, slutbehandlas enligt nämnda lagar och finansieras med nationella medel. (21.1.2000/44)

I fråga om verkställigheten av landsbygdsnäringslagen, lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket samt annan tidigare lagstiftning samt i fråga om statens, en kommuns och ett kreditinstituts fordran som har uppkommit med stöd av nämnda lagstiftning iakttas de bestämmelser och avtalsvillkor enligt dem som gäller när denna lag träder i kraft.

Efter att denna lag har trätt i kraft skall bestämmelserna i landsbygdsnäringslagen tillämpas även på ärenden som anhängiggörs med stöd av naturnäringslagen (610/1984) och renhushållningslagen (161/1990) , till den del det i de nämnda lagarna hänvisas till landsbygdsnäringslagen. På redovisning av statliga lån tillämpas dock 28 § i denna lag.

Genom statsrådsbeslut kan sådana bestämmelser om förfarandet utfärdas som avviker från den lagstiftning som avses i 1–3 mom.

Utan hinder av 69 § 2 mom. och med avvikelse från 59 a § 4 mom. landsbygdsnäringslagen höjs den årliga räntan på statens försäljningsprisfordringar som uppkommit med stöd av lagen om gårdsbruksenheter (188/1977) och på lån som beviljats med stöd av nämnda lag från den 1 januari 2002 till den nivå de hade den 31 december 1994, dock högst till den ränta, nedan referensräntan , som Europeiska gemenskapernas kommission använder då den bedömer om det ingår statligt stöd i ett lån som beviljats av en offentlig sammanslutning. Räntan som justerats till samma nivå som referensräntan förändras på samma sätt som referensräntan under den återstående lånetiden. Räntan stiger dock inte till följd av förändringar i referensräntan till en högre nivå än nivån den 31 december 1994. Jord- och skogsbruksministeriet skall meddela om förändringar i räntan på dessa lån i Finlands författningssamling så snart kommissionen har meddelat om förändringar i räntan. (28.3.2002/225)

Räntan höjs dock inte om

I det fall att den sanering som avses i 2 mom. 3 punkten är i kraft en viss tid, skall den årliga ränta som sänkts vid saneringen efter tidsfristens utgång stiga till den nivå som den hade den 1 januari 2002 höjd enligt denna lag eller, om höjningen inte gäller den, till den nivå som den utan sanering hade haft den 31 december 1994.

I fråga om betalning och övervakning av samt övriga förfaringssätt som gäller sådana av EU delfinansierade programbaserade bidrag som avses i 4, 7 och 8 kap. lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket iakttas till programperiodens slut de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft, om inte något annat följer av Europeiska gemenskapens bestämmelser.

I fråga om statens ansvar för statliga lån som med stöd av tidigare lagstiftning beviljats av medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond iakttas de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft.

Lagens 31 § tillämpas även på lån som beviljats enligt tidigare lagstiftning. Vad som bestäms i 2 mom. i nämnda paragraf inverkar dock inte på ansvarsfördelningen mellan staten och ett kreditinstitut i fråga om förluster. (28.3.2002/225)

Den frivilliga skuldsanering som avses i 6 kap. i denna lag kan även med stöd av landsbygdsnäringslagen, lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket, lagen om gårdsbruksenheter (188/1977) , lagen om främjande av näringsverksamhet i liten skala på landsbygden (1031/1986) samt annan lagstiftning som föregår dem eller, efter att lagen om landsbygdsnäringar stiftades, statsrådsbeslut, med iakttagande i tillämpliga delar av 6 kap., genomföras i fråga om statliga lån och räntestödslån som beviljats för jordbruk, trädgårdsodling och företagsverksamhet i liten skala på landsbygden samt i fråga om statens försäljningsprisfordringar enligt ovan nämnda lagstiftning.

Avtal om frivillig skuldsanering undertecknas på statens vägnar av närings-, trafik- och miljöcentralen. (22.12.2009/1483)

Avtal om frivillig skuldsanering undertecknas på statens vägnar av arbetskrafts- och näringscentralen.

Denna lags 29 § 3 mom. tillämpas även på lån enligt de i 1 mom. nämnda lagarna.

För skötsel av statliga lån som beviljats med stöd av lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket samt landsbygdsnäringslagen och annan lagstiftning som föregår den betalas till ett kreditinstitut ersättning för skötselkostnader och andra kostnader så som bestäms genom statsrådsbeslut.

I fråga om indragning, uppsägning och återkrav av stöd och statliga lån som baserar sig på tidigare lagstiftning iakttas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

Utan hinder av vad som i 69, 72, 74 och 75 § bestäms om statens försäljningsprisfordringar tillämpas på dem lagen om överföring av skötseln av lån och fordringar inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde på Statskontoret (78/2007) .

Utan hinder av vad som i 68, 69 och 71–74 § föreskrivs om bestämmelser, föreskrifter och avtalsvillkor som skall tillämpas på rättsförhållanden som uppkommit innan denna lag trätt i kraft sköts de uppgifter som hört till jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral av Landsbygdsverket, om inte annat föreskrivs särskilt genom lag.

När denna lag har trätt i kraft söks ändring i beslut som närings-, trafik- och miljöcentralen, skogscentralen och landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd har fattat i ärenden enligt landsbygdsnäringslagen och enligt lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket så som bestäms i 58–61 § i denna lag i fråga om motsvarande ärenden, utan hinder av vad som tidigare har bestämts om sökande av ändring.

När det på något annat ställe i lag hänvisas till landsbygdsnäringslagen eller lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket skall motsvarande bestämmelse i denna lag iakttas, om inte något annat bestäms ovan.