248/1991

Vid bedömningen av den lönsamhet som avses i 7 § landsbygdsnäringslagen (1295/90) skall också beaktas möjligheterna att marknadsföra produkter och tjänster.

Lån får inte beviljas, om sökanden med beaktande av utgifterna för skötseln av skulder och de inkomster som kan användas för dem inte kan anses klara utgifterna för skötseln av lånet.

För bedömning av den ekonomiska ställningen och betalningsberedskapen skall till ansökan om stöd enligt landsbygdsnäringslagen fogas en likviditetskalkyl och, om inte annorlunda stadgas nedan, även en lönsamhetskalkyl uppgjord enligt de grunder som godkänts av jordbruksstyrelsen.

De totalinkomster som den som avses i 8 § 1 mom. landsbygdsnäringslagen har fått av annat än i lagen angivet idkande av näring eller utövande av yrke och som är skattepliktiga i statsbeskattningen får inte överskrida ett sammanlagt belopp av 130 000 mark per år. I fråga om makar och andra personer som avses i 5 § 3 mom. landsbygdsnäringslagen får motsvarande sammanräknade inkomster inte överskrida 165 000 mark om året. Inkomsterna uträknas på grundval av de skattepliktiga inkomsterna vid den senast verkställda beskattningen före den tid då ärendet anhängiggörs, dock med beaktande av uppskattade förändringar eller förändringar som annars kan konstateras ha skett i inkomsterna.

Om ett företag drivs av flera personer som inte är makar eller andra som avses i 5 § 3 mom. landsbygdsnäringslagen, beaktas inkomster för den som förtjänar mest.

Beloppet av sådana i statsbeskattningen skattepliktiga inkomster som i 5 § 1 mom. 3 punkten landsbygdsnäringslagen nämnda samfund får av annan företagarverksamhet än sådan som avses i landsbygdsnäringslagen skall anses motsvara inkomsterna för den som har de största inkomsterna av de i paragrafens 2 mom. angivna delägarna eller medlemmarna i samfundet och den som står i ett sådant förhållande till denne som avses ovan i 1 mom.

Jordbruksstyrelsen justerar årligen de inkomstgränser som nämns i 1 mom. på ett sätt som motsvarar förändringen i löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex.

Bor företagaren inte på den plats där företaget finns, anses avståndet till bostaden vara ändamålsenligt med tanke på skötseln av företaget, om han bor utanför det område som avses i 11 § 1 mom. landsbvgdsnäringslagen och avståndet längs en farbar väg är högst

Om en lägenhet ägs eller besitts av flera än en fysisk person skall, frånsett de fall som avses i 16 § 1 mom., minst en person som själv deltar i företagets verksamhet uppfylla de i 1 mom. angivna kraven på boende.

Avståndet kan vara större än vad som stadgas i 1 mom., om boendet på längre avstånd är tillfälligt och inte på ett varaktigt sätt inverkar menligt på bildandet av ett ändamålsenligt lägenhetskomplex.

Bortavaro från bostaden anses som tillfällig om den beror på

Kravet på boende anses dock inte uppfyllt då bortavaron fortgår längre än sex månader i sträck, om inte någon sådan medlem av företagarens familj som deltar i skötseln av företaget bor på den plats där företaget finns eller i dess närhet.

Till en gårdsbruksenhet anses höra sådana områden som lämpar sig för egentligt jordbruk, specialjordbruk eller skogsbruk och som besitts genom ett skriftligt arrendeavtal, om minst fem år av arrendetiden återstår då stödet söks.

Åtgärder som avses i landsbygdsnäringslagen får inriktas på en gårdsbruksenhet som enbart bedriver skogsbruk och vars skogsmark är så stor att den uthålliga avverkningsmängden överstiger 100 kubikmeter per år, om lägenheten finns i Lapplands län eller inom Uleåborgs län i Hyrynsalmi, Karlö, Kuhmo, Kuivaniemi, Kuusamo, Pudasjärvi, Puolanka, Ristijärvi, Suomussalmi, Taivalkoski eller Yli-Ii kommuner.

Åtgärder som avses i landsbygdsnäringslagen får inte inriktas på en gårdsbruksenhet vars skogsmark är så stor att virkesavkastningen från den överstiger 900 kubikmeter per år. Om enheten har mindre än 15 hektar åker, får den maximala virkesavkastningen per åkerhektar som understiger denna areal dock vara 30 kubikmeter större än 900 kubikmeter per år. Skogsmarkens årliga virkesavkastning får dock inte heller i detta fall överstiga 1 200 kubikmeter. Om en gårdsbruksenhet är mindre än vad som nämns ovan får tillskottsområde ges och lån beviljas för det högst i fråga om en så stor areal att det kan bildas en gårdsbruksenhet som motsvarar den maximala storleken.

Skogsmarkens virkesavkastning beräknas, då 2 mom. tillämpas i fråga om markköpslån, på basis av den uthålliga avverkningsmängden och i övrigt på basis av normal växt.

Med uthållig avverkningsmängd avses den största möjliga avverkningsmängd som kan avverkas i skogen utan att avverkningsmöjligheterna åtminstone väsentligt reduceras för framtiden.

För bestämmande av stöd som avses i landsbygdsnäringslagen indelas landet i fyra zoner som följer:

Till första zonen hör följande städer och kommuner:

Enare, Eno, Enonkoski, Enontekis, Gustavs, Haukipudas, Houtskär, Hyrynsalmi, Ii, Ilomants, Iniö, Juankoski, Juuka, Kaavi, Kajana, Kannonkoski, Karlö, Karstula, Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Kiihtelysvaara, Kiiminki, Kinnula, Kittilä, Kivijärvi, Kolari, Korpo, Kuhmo, Kuivaniemi, Kuusamo, Kyyjärvi, Lehtimäki, Lieksa, Muonio, Nagu, Nurmes, Outokumpu, Paltamo, Pelkosenniemi, Pello, Polvijäivi, Posio, Pudasjärvi, Puolanka, Pylkönmäki, Ranua, Rautavaara, Rimito, Ristijärvi, Rovaniemi, Rovaniemi landskommun, Rääkkylä, Saari, Salla, Savonranta, Savukoski, Simo, Sodankylä, Soini, Sotkamo, Suomussalmi, Taivalkoski, Tervola, Tohmajärvi, Torneå, Tuupovaara, Tuusniemi, Utajärvi, Utsjoki, Uukuniemi, Vaala, Valtimo, Varpaisjärvi, Velkua, Vuolijoki, Värtsilä, Ylili, Ylikiiminki och Övertorneå; till första zonen hör dessutom de kommundelar, öar och skärgårdsdelar som inrikesministeriet har hänfört till den i lagen om regionalpolitik (1168/88) angivna första baszonen.

Till andra zonen hör följande städer och kommuner till den del de inte hör till första zonen:

Alajärvi, Alavieska, Brahestad, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Halsua, Haukivuori, Heinävesi, Himanka, Hirvensalmi, Honkajoki, Idensalmi, Jakobstad, Joensuu, Jäppilä, Kalajoki, Kangaslampi, Kannus, Karleby, Karttula, Karvia, Kaustby, Keitele, Kelviå, Kempele, Kerimäki, Kestilä, Kesälahti, Kihniö, Kitee, Kiuruvesi, Konginkangas, Konnevesi, Kontiolahti, Kortesjärvi, Kronoby, Kuopio, Kärsämäki, Lapinlahti, Lappajärvi, Larsmo, Leivonmäki, Leppävirta, Lestijärvi, Limingo, Liperi, Lochteå, Luhanka, Lumijoki, Maaninka, Merijärvi, Muhos, Multia, Nilsiä, Nivala, Oulainen, Oulunsalo, Parikkala, Pattijoki, Pedersöre, Perho, Pertunmaa, Pielavesi, Pihtipudas, Piippola, Pulkkila, Punkaharju, Puumala, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Pyhäselkä, Rantasalmi, Rantsila, Rautalampi, Reisjärvi, Ruukki, Saarijärvi, Sastmola, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Siilinjärvi, Sonkajärvi, Sulkava, Sumiainen, Suolahti, Suonenjoki, Temmes, Tervo, Toholampi, Tyrnävä, Töysä, Uleåborg, Ullava, Uurainen, Vehmersalmi, Vesanto, Vetil, Vieremä, Vihanti, Viitasaari, Vimpeli, Virtasalmi, Ylivieska och Äänekoski; till andra zonen hör dessutom de kommundelar, öar och skärgårdsdelar som inrikesministeriet har hänfört till den i lagen om regionalpolitik angivna andra baszonen.

Till tredje zonen hör följande städer och kommuner i den mån de inte hör till första eller andra zonen:

Alahärmä, Alavus, Anttola, Bötom, Dragsfjärd, Etseri, Hankasalmi, Hartola, Heinola, Heinola landskommun, Ikalis, Ilmajoki, Jaala, Jalasjärvi, Jorois, Joutsa, Jurva, Juva, Jyväskylä, Jyväskylä landskommun, Jämijärvi, Jämsä, Jämsänkoski, Kangasniemi, Kankaanpää, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Keuruu, Kiikoinen, Kimito, Korpilahti, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kuhmoinen, Kullaa, Kuorevesi, Kuortane, Kurikka, Kuru, Laihela, Lappo, Laukka, Lavia, Lemi, Lillkyro, Malax, Maxmo, Miehikkälä, Muurame, Mänttä, Mäntyharju, Norrmark, Nurmo, Nykarleby, Nyslott, Närpes, Oravais, Parkano, Peräseinäjoki, Petäjävesi, Pieksämäki, Pieksämäki landskommun, Påmark, Rautjärvi, Ristiina, Ruokolahti, Ruovesi, Savitaipale, Seinäjoki, S:t Michel, S:t Michels landskommun, Storkyro, Storå, Suodenniemi, Suomenniemi, Sysmä, Säynätsalo, Taipalsaari, Toivakka, Varkaus, Vasa, Vilppula, Virdois, Virolahti, Västanfjärd, Vörå, Ylihärmä, Ylistaro, Ylämaa och Östermark; till tredje zonen hör dessutom de kommundelar, öar och skärgårdsdelar som inrikesministeriet har hänfört till den i lagen om regionalpolitik angivna tredje baszonen.

Till fjärde zonen hör följande städer och kommuner till den del de inte hör till första, andra eller tredje zonen:

Alastaro, Anjalankoski, Artsjö, Asikkala, Askola, Aura, Birkala, Bjärnå, Borgnäs, Borgå, Borgå landskommun, Björneborg, Ekenäs, Elimäki, Esbo, Eura, Euraåminne, Finby, Forssa, Fredrikshamn, Grankulla, Halikko, Hangö, Harjavalta, Hattula, Hauho, Hausjärvi, Helsingfors, Hollola, Huittinen, Humppila, Hyvinge, Högfors, Iitti, Imatra, Ingå, Janakkala, Jockis, Joutseno, Juupajoki, Kalanti, Kalvola, Kangasala, Karinainen, Karis, Karislojo, Kervo, Kiikala, Kisko, Kiukainen, Kjulo, Kodisjoki, Koski (Tavastehus län), Koski (Åbo och Björneborgs län), Kotka, Kouvola, Kuhmalahti, Kumo, Kuusankoski, Kuusjoki, Kylmäkoski, Kyrkslätt, Kärkölä, Lahtis, Laitila, Lammi, Lappi, Lappträsk, Lempäälä, Lemu, Liljendal, Loimaa, Loimaa kommun, Lojo, Lojo kommun, Loppi, Lovisa, Lundo, Luopioinen, Luumäki, Luvia, Längelmäki, Marttila, Masku, Mellilä, Merimasku, Mietoinen, Mouhijärvi, Muurla, Mynämäki, Mäntsälä, Mörskom, Nakkila, Nastola, Nokia, Nousis, Nummi-Pusula, Nurmijärvi, Nystad, Nådendal, Orimattila, Oripää, Orivesi, Padasjoki, Pargas, Pemar, Pernå, Pertteli, Pikis, Pojo, Pukkila, Punkalaidun, Pyhäranta, Pyttis, Pälkäne, Pöytyä, Raumo, Raumo landskommun, Renko, Reso, Riihimäki, Rusko, Sagu, Sahalahti, Salo, Sammatti, Sibbo, Sjundeä, Somero, S:t Karins, Strömfors, Suomusjärvi, Säkylä, Tammela, Tammerfors, Tarvasjoki, Tavastehus, Tavastkyro, Tenala, Toijala, Träskända, Tusby, Tuulos, Tövsala, Ulvsby, Urjala, Vahto, Valkeakoski, Valkeala, Vammala, Vampula, Vanda, Veckelax, Vehmaa, Vesilahti, Vichtis, Viiala, Viljakkala, Villmanstrand, Villnäs, Yläne, Ylöjärvi, Ypäjä, Åbo och Äetsä.

Ansökan om bidrag jämte bilagor skall lämnas till lantbruksmyndigheten i den kommun där företaget är beläget, och myndigheten skall till landsbygdsdistriktet sända ansökan jämte sitt utlåtande. Om både bidrag och lån söks för samma projekt, kan bägge ansökningarna jämte bilagor tillställas kreditinrättningen, som skall skicka dem vidare till den kommunala lantbruksmyndigheten för utlåtande. Denna skall sända ansökningarna jämte sitt utlåtande till landsbygdsdistriktet för behandling eller utlåtande.

Det i 1 mom. nämnda utlåtandet avges av lantbrukssekreteraren. Om en sådan inte finns i kommunen, avges utlåtandet av lantbruksnämndens ordförande eller, ifall kommunen inte har en lantbruksnämnd, av ett sådant organ som motsvarar en lantbruksnämnd och som avses i 1 § lagen om lantbruksnämnder (1276/88) eller av ett organ eller en tjänsteinnehavare som med stöd av lagen om försök med frikommuner (718/88) sköter lantbruksnämndens uppgifter.

Till en ansökan om investeringsbidrag skall fogas en plan, en kostnadskalkyl för arbetet samt en likviditets- och lönsamhetskalkyl. Det är inte nödvändigt att beräkna lönsamheten om bidrag söks för grundlig reparation och utbyggnad av bostadshus, för förbättring av arbetsmiljön eller boendemiljön eller för investeringar som behövs med hänsyn till miljövården.

Bidrag får inte beviljas för ett projekt som har inletts innan ansökan om bidrag lämnades. Ett byggnadsarbete får dock inte inledas förrän bidrag har beviljats. Bidrag kan likväl utan hinder av det anförda beviljas om det finns särskilda skäl. Bidrag beviljas av landsbygdsdistriktet.

Då utlåtande om en låneansökan skall begäras från kommunens lantbruksmyndighet gäller i fråga om avgivande av detta på motsvarande sätt 7 § 2 mom.

I fråga om inlämnande av en låneansökan till en kreditinrättning samt inledande av ett projekt eller ett byggnadsarbete gäller på motsvarande sätt 7 § 3 och 4 mom.

En ansökan som gäller markköpslån skall tillställas kreditinrättningen inom ett år efter det köpebrevet eller annan åtkomsthandling undertecknades.

Hos de myndigheter och samfund som avses i 47 § 2 mom. landsbygdsnäringslagen får vid behov i anslutning till projekt som åsyftas i landsbygdsnäringslagen begäras rådgivning som hör till deras verksamhetsområde, hjälp med planerings- och övervakningsuppgifter samt utlåtanden och annan experthjälp som är nödvändig för verkställigheten av lagstiftningen om landsbygdsnäringar.

Om kostnaderna för ett projekt överskrider 1 500 000 mark, får lån som avses i landsbygdsnäringslagen inte beviljas ifall Utvecklingsområdesfonden Ab är beredd att bevilja lån för projektet.

För utgifter som nämns i 30 § 1 mom. landsbygdsnäringslagen betalas till kreditinrättningen årligen i ersättning för kostnader för lånens skötsel och för andra utgifter 1,2 procent av det utestående lånekapitalet.

Kreditinrättningen får inte utöver vad som stadgas i 1 mom. av låntagaren bära upp andra ersättningar för kostnader som omedelbart ansluter sig till den normala behandlingen och skötseln av ett statligt lån.

Startbidrag kan endast beviljas då det finns förutsättningar för beviljande av markköpslån enligt landsbygdsnäringslagen.

En förutsättning för att bidrag skall beviljas är att ansökan görs inom ett år från den tidpunkt då överlåtelsehandlingen eller någon annan åtkomsthandling för lägenheten undertecknades. En gårdsbruksenhet anses vid ägarväxling stegvis och i fall som avses i 25 kap. 1 b § 2 mom. ärvdabalken ha förvärvats då minst en tredjedel av gårdsbruksenheten har erhållits.

Om det sker en ändring i ägande- eller besittningsförhållandena i fråga om en gårdsbruksenhet på grund av ägarens död, får den obetalda delen av startbidraget på ansökan utbetalas till den efterlevande maken eller till en sådan ny ägare eller innehavare som själv är under 35 år eller vars make är det när ägande- eller besittningsrätten övergår.

Startbidrag kan på basis av upplysningar som sökanden lämnar betalas för kostnader för produktiva investeringar som är nödvändiga då gårdsbruket inleds, för återbetalning av lån med normal ränta som beviljats för uppförande, utbyggnad eller grundlig reparation av bostadshus och produktionsbyggnader på en gårdsbruksenhet samt för kostnader för rådgivnings- och utbildningsservice i samband med utvecklandet av verksamheten på gårdsbruksenheten.

Startbidrag får betalas det år då stödet beviljats samt de tre följande åren.

Startbidragets belopp är högst 75 000 mark. Beloppet beror på förhållandet mellan det överenskomna vederlaget för den gårdsbruksenhet eller del därav som har förvärvats och värdet av denna egendom enligt 25 kap. 2 § ärvdabalken som följer:

Då det vederlag som avses i 2 mom. beräknas, beaktas den köpeskilling som skall betalas i pengar för gårdsbruksenheten eller delen därav jämte lantbrukslösöre samt de skulder som skall betalas och de som övertas av mottagaren. Då värdet enligt 25 kap. 2 § ärvdabalken fastställs, beräknas lösörets värde i fråga om dött lantbrukslösöre enligt det oavskrivna beskattningsvärdet vid överlåtelsen och i fråga om levande lösöre enligt det gängse värdet.

Är det relationstal som avses i 2 mom. större än 1,75, kan startbidrag beviljas endast om sökanden inte har förvärvat gårdsbruksenheten från sina föräldrar eller den ena föräldern eller i samband med arvskifte eller avvittring efter den ena förälderns död. Startbidraget är då högst 25 000 mark. Startbidrag betalas dock inte om relationstalet är större än 3,00. Startbidrag beviljas till ett belopp av hela tusental mark.

För uppförande, grundlig reparation och utvidgning av produktionsbyggnader får investeringsbidrag inom den i 6 § angivna första zonen beviljas av beloppet enligt den godkända kostnadskalkylen som följer:

För täckdikning av åkrar samt för vägbyggen kan investeringsbidrag beviljas inom den första zonen enligt 6 § till högst 40 procent, inom den andra zonen till högst 35 procent och inom den tredje zonen till högst 30 procent av beloppet enligt den godkända kostnadskalkylen. I fråga om vägbygge godkänns inte andelen arbete för egen räkning i kalkylen.

För investeringar i miljövård samt för planeringskostnader för investeringar i arbetarskydd kan bidrag beviljas till högst 50 procent av beloppet enligt den godkända kostnadskalkylen eller av de godkända planeringskostnaderna.

Investeringsbidrag kan beviljas för främjande av utnyttjande av inhemska energikällor, energibesparing och införande av ny teknologi för energiproduktion. Bidrag kan beviljas för byggande av eller ändringsarbeten på sådana energiproducerande anläggningar som utnyttjar restvärme, vattendragens, luftens eller jordens värme, inhemskt bränsle eller vind eller sol. Investeringsbidrag kan också beviljas för byggande av och ändringsarbeten på sådana i drift befintliga, energiproducerande anläggningar vilkas syfte är att effektivera eller öka användningen av inhemskt bränsle eller främja en övergång därtill. Bidrag kan beviljas för högst 20 procent av de godtagbara kostnaderna, i fråga om främjande av införandet av ny teknologi dock för högst 40 procent.

Markköpslån får beviljas en blivande övertagare av gårdsbruk för förvärv av en gårdsbruksenhet eller ett tillskottsområde, om det förvärvade området lämpar sig som tillskottsområde till en gårdsbruksenhet som ägs av sökandens föräldrar eller den ena av dem. Markköpslån får även beviljas en blivande övertagare av gårdsbruk i fall som avses i 25 kap. 1 b § ärvdabalken, om det förvärvade området lämpar sig som tillskottsområde till en gårdsbruksenhet som sökanden äger tillsammans med den efterlevande föräldern.

Markköpslån får också beviljas en blivande övertagare av gårdsbruk för förvärv av en viss del av en gårdsbruksenhet, om enheten genom detta förvärv helt och hållet kommer att ägas gemensamt av sökanden och hans föräldrar eller av sökanden och den ena föräldern..

Markköpslån för förvärv av tillskottsåker får inte beviljas, om åkern är belägen på mera än 12 kilometers avstånd från driftscentret på köparens gårdsbruksenhet, mätt längs en farbar väg. Av särskilda skäl får avståndet vara något längre än så.

Markköpslån för förvärv av ett skogstillskottsområde får inte beviljas om skogen är belägen så att färdvägen till driftscentret på köparens gårdsbruksenhet är längre än 30 kilometer.

Markköpslån för förvärv av en gårdsbruksenhet eller en bostadsfastighet kan beviljas två eller flera personer gemensamt, om alla samägare uppfyller de krav i fråga om boende om vilka stadgas i 3 §. Startstöd kan beviljas två eller flera i 14 § 1 mom. landsbygdsnäringslagen nämnda bidragstagare, om de alla uppfyller de nämnda kraven i fråga om boende.

Om minst en av gårdsbruksenhetens samägare uppfyller villkoren för lån eller bidrag samt äger minst en tredjedel av gårdsbruksenheten eller, i fall som avses i 25 kap. 1 b § 2 mom. ärvdabalken, även mindre än så, kan de gemensamt beviljas investeringsbidrag och annat lån än sådant som avses i 1 mom., även om gårdsbruksenhetens övriga samägare inte uppfyller de nämnda villkoren. Vad som ovan sägs om samägare gäller i tillämpliga delar personer som med stöd av ett långvarigt arrendeavtal besitter en gårdsbruksenhet eller en del därav.

Den eller de som uppfyller de villkor som avses i 2 mom. kan också ensam eller var för sig beviljas investeringsbidrag samt annat lån än markköpslån för förvärv av en gårdsbruksenhet eller en del därav eller en bostadsfastighet, om de övriga samägarna eller sambesittarna av gårdsbruksenheten ger sitt samtycke därtill.

Sådana lån för gårdsbruksenheters investeringar som avses i 18 § landsbygdsnäringslagen kan beviljas för anskaffning av anläggningstillgångar som är nödvändiga vid bedrivande av gårdsbruk och för utförande av ändrings- och förbättringsarbeten på dem. Investeringslån kan dessutom beviljas för anskaffning av frövara, plantor och annat motsvarande förökningsmaterial som behövs under högst två växtperioder vid bedrivande av specialjordbruk samt av ett sådant djurbestånd som behövs vid husdjursproduktion.

I de kostnader för vilka lån beviljas får innefattas skäliga kostnader för iståndsättande av boendemiljön enligt en kostnadskalkyl eller någon annan plan.

Investeringslån kan inom de i 6 § angivna zonerna beviljas till högst följande andelar av de godtagbara kostnaderna för anskaffning av anläggnings- eller omsättningstillgångar:

Inom de specialområden som avses i 11 § lagen om regionalpolitik och som ligger inom den andra, tredje eller fjärde zonen enligt 6 § ovan kan de maximiandelar som anges i 1 mom. överskridas med högst fem procentenheter.

Investeringsbidrag för anskaffning av omsättningstillgångar kan beviljas för råvaror, halvfabrikat och material som behövs under en verksamhetsperiod av högst ett halvt år samt för avelsdjur som behövs vid pälsdjursuppfödning, ett sådant djurbestånd som behövs vid uppfödning av andra djur och vid växtproduktion den frövara, de plantor och annat motsvarande förökningsmaterial som behövs under högst två växtperioder.

Investeringsbidrag för utvidgning av företagarverksamhet och förnyelse av anläggningstillgångar kan endast beviljas under förutsättning att härigenom åstadkoms en väsentlig ökning av antalet arbetstillfällen, produktionens förädlingsvärde eller den service som den understödda företagarverksamheten erbjuder.

Investeringsbidrag kan beviljas för effektivering av miljövård inom småföretagarverksamheten, även om projektet inte motsvarar de i 2 mom. stadgade förutsättningarna.

Om det för anskaffning av de anläggningstillgångar som skall förnyas tidigare har beviljats bidrag, lån eller räntestöd av statens medel, kan bidrag beviljas endast för den del som motsvarar ökningen av antalet arbetstillfällen, produktionens förädlingsvärde eller servicen.

Investeringsbidrag för småföretagarverksamhet på landsbygden kan inom de i 6 § angivna zonerna beviljas till högst följande andelar av anskaffningskostnaderna:

Inom de specialområden som avses i 11 § lagen om regionalpolitik kan de maximiandelar som anges i 1 mom. överskridas med högst fem procentenheter.

Startbidrag kan beviljas för kostnader för småföretagarverksamhet på landsbygden för ett, två eller tre startår, räknat från den tidpunkt då produktionsverksamheten eller den utvidgade produktionsverksamheten inleds. Startbidragets andel av de godtagbara avlöningskostnaderna kan inom de i 6 § angivna zonerna vara högst följande:

Inom de specialområden som avses i 11 § lagen om regionalpolitik kan de maximiandelar som anges i 1 mom. överskridas med högst fem procentenheter.

Till den del det gäller företagaren själv kan startbidrag endast beviljas för företagarverksamhet som skall inledas eller som är att jämföra med sådan. Bidraget fastställs på basis av en kalkylerad årsinkomst om högst 60 000 mark för en person som sysselsätts på heltid. Då bidragsbeloppet beräknas skall beaktas företagarens arbetsinsats. Bidragsbeloppet beräknas enligt den procentsats som gäller för det bidrag som beviljas för avlönande av arbetstagare. Jordbruksstyrelsen justerar årligen den nämnda årsinkomsten i motsvarighet till förändringen i löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex.

Utvecklingsbidrag som avses i 21 § landsbygdsnäringslagen kan beviljas för anskaffning av maskiner och anläggningar till högst det belopp som anges ovan i 22 §.

Utvecklingsbidrag kan beviljas för ett utvecklingsprojekt som har begränsats enligt en plan som företaget har lagt fram. Utvecklingsprojektet skall i fråga om annan service än utbildningsservice vara betydande med beaktande av omfattningen av företagets verksamhet. För bidraget krävs inte att ett utvidgningsprojekt eller något annat investeringsprojekt genomförs.

Utvecklingsbidrag kan beviljas

Kostnaderna för maskiner och anordningar som ansluter sig till produktionsverksamheten får utgöra högst hälften av de godtagbara kostnaderna för utvecklingsprojektet.

Lån för driftskapital av bestående natur kan beviljas för start eller upprätthållande av verksamheten i fråga om företagarverksamhet som skall inledas eller utvidgas. Lånets storlek uppgår till högst 50 procent av beloppet av det driftskapital eller den ökning av driftskapitalet som behövs under högst ett halvt år. Lån för driftskapital av bestående natur får inte beviljas, om företaget i samma skede av verksamheten har beviljats lån eller bidrag för anskaffning av omsättningstillgångar.

Då markköpslån beviljas för förvärv av en fastighet som är avsedd för småföretagarverksamhet på landsbygden, iakttas som lånevillkor i tillämpliga delar de lånevillkor som följs i fråga om lån för ett tillskottsområde till en gårdsbruksenhet.

Bostadslån kan beviljas för åstadkommande av bostäder vars läge, planlösning, tekniska konstruktion och utrustning är ändamålsenliga samt vars boendekostnader är skäliga. När sådana lån beviljas skall också avseende fästas vid att åtgärderna främjar en god miljökvalitet.

I en byggnad som uppförs och utvidgas med hjälp av bostadslån får bostadens lägenhetsyta vara högst 160 kvadratmeter och för byggande och utvidgning av två bostäder i samma byggnad sammanlagt högst 200 kvadratmeter. Av särskilda skäl kan lägenhetsytan vid utvidgning vara något större. Lägenhetsytan i en bostadsbyggnad som skall repareras grundligt får vara större än som här sägs, men som lägenhetsyta för vilken lån beviljas beaktas dock högst 250 kvadratmeter.

Bostadslån kan beviljas för utbyggnad och grundlig reparation av en bostadsbyggnad även i det fall att bostaden behövs för lantbruksavbytare som avses i lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare (2/85).

En bidragstagare som avses i 24 § landsbygdsnäringslagen anses befinna sig i en svag ekonomisk ställning, om han vad gäller inkomster och förmögenhet samt med beaktande av det bostadslån som beviljas inte har förutsättningar att klara de kostnader som en grundlig reparation och utbyggnad av hans bostad medför.

Markköpslån för förvärv av en bostadsfastighet om högst två hektar samt för förvärv av vissa delar av en bostadsfastighet kan beviljas endast om det på denna finns en bostadsbyggnad som åtminstone är i tillfredsställande skick och kan anses vara tillräckligt stor. Om ett område som uppfyller kraven på en bostadsfastighet har större areal än vad som nämns ovan, kan lån beviljas endast för den del av dess anskaffningspris som motsvarar den andel som hänför sig till byggnaden och till en byggnadsplats av ovan nämnd storlek.

Lån enligt 1 mom. för förvärv av en viss del av en bostadsfastighet får inte beviljas, om den som ansöker om lånet redan tidigare äger en andel av lägenheten som är större än en tredjedel.

Statsborgen ges på villkor att kreditinrättningen sköter borgenskrediten med iakttagande av god banksed, bevakar statens intresse som borgensman och följer de anvisningar som den eventuellt har fått från jordbruksstyrelsen.

De avgifter som skall uppbäras för borgen skall betalas årligen i två poster vid uppbördstiderna för statliga lån som beviljats med stöd av landsbygdsnäringslagen.

För förlängning av betalningstiden för borgenskredit krävs jordbruksstyrelsens medgivande.

Jordbruksstyrelsen har rätt att föreskriva att en borgenskredit genast skall betalas, om

Om jordbruksstyrelsen ämnar godkänna ett ackord eller något därmed jämförbart arrangemang, godkänna att egendom som utgör säkerhet för en borgenskredit eller motsäkerhet för borgen frivilligt omvandlas i pengar eller avstå från en fordran, krävs statsrådets samtycke till åtgärden ifall den fordran på vilken avkall ges eller den förlust som åtgärden medför beräknas vara större än 1 000 000 mark.

Landsbygdsdistriktet prissätter egendom som staten erbjuds köpa eller som skall bytas och ger köpeanbud. Om landsbygdsdistriktet inte har getts inköps- eller bytesrätt, skall det göra en framställning hos jordbruksstyrelsen om köp eller byte av egendomen.

Uppgörandet och undertecknandet av köpebrev sköts av landsbygdsdistriktet, om inte jordbruksstyrelsen meddelar att den sköter detta.

Belastas en lägenhet eller lägenhetsdel som har inköpts för statens räkning av en sytning, kan landsbygdsdistriktet på grundval av avtal med sytningstagaren av statens medel till honom i pengar betala ett belopp som motsvarar årsinkomsten av sytningen, kvartalsvis i förskott från den tidpunkt då avtalet ingås så länge sytningstagaren lever eller till honom betala en engångsersättning som motsvarar sytningens kapitalvärde.

Det belopp som förfaller till betalning av den ersättning som skall betalas kvartalsvis skall höjas eller sänkas på ett sätt som motsvarar förändringarna i konsumentprisindex.

Har i en lägenhet eller lägenhetsdel som inköpts för statens räkning fastställts inteckning till säkerhet för sytningens bestånd och betalas till sytningstagaren ersättning enligt 1 mom., skall landsbygdsdistriktet se till att inteckningen dödas.

En dispositionsplan uppgörs av en person som utsetts av chefen för lantbruksdistriktet vid ett sammanträde som hålls på det område som skall disponeras eller i dess närhet. Dispositionsplanen kan också uppgöras på uppdrag av distriktschefen genom ett skriftligt förfarande utan att sammanträden hålls.

Landsbygdsdistriktet får enligt 41 § 2 mom. landsbygdsnäringslagen utan att uppgöra en dispositionsplan överlåta ett markområde eller någon annan egendom vars storlek eller värde inte är betydande eller vars överlåtelse inte orsakar ofördelaktig splittring. Dessutom kan egendom överlåtas för ändamål som nämns i 39 § landsbygdsnäringslagen utan att en dispositionsplan uppgörs.

Om dispositionsplanen uppgörs vid ett sammanträde, skall om detta annonseras i en tidning med allmän spridning på orten. Dessutom skall den berörda kommunen och i mån av möjlighet de som kan komma i fråga som mottagare av mark eller någon annan förmån underrättas per brev om sammanträdet. Vid begynnelsesammanträdet kan beslutas om andra sammanträden och hur de skall tillkännages.

Om den förra ägaren eller en nära släkting till honom kommer i fråga som mottagare av en lägenhet eller ett område som inlösts till staten enligt lagen om inlösen till staten av fastigheter, som skola säljas på exekutiv auktion (23/38), behöver det inte annonseras om begynnelsesammanträdet.

Delgivningar i fråga om en dispositionsplan som uppgörs genom skriftligt förfarande sker enligt 42 § 1 mom. landsbygdsnäringslagen.

Den som önskar köpa ett tillskottsområde eller annan egendom skall tillställa landsbygdsdistriktet en markköpsansökan inom den tid som nämns i en annons om sammanträde eller annan delgivning enligt 36 §. Ansökan kan också inlämnas vid begynnelsesammanträdet. En ansökan som inlämnats senare får behandlas endast om det kan ske utan att behandlingen av ärendet blir lidande.

För överlåtelse av ett tillskottsområde, en gårdsbruksenhet och andra förmåner enligt denna lag är att åtgärden i enlighet med landsbygdsnäringslagens syften förbättrar lantbrukets struktur och verksamhetsbetingelser. Då prioritetsordningen mellan dem som vill ha ett tillskottsområde prövas, skall särskilt beaktas livsdugligheten hos de gårdsbruksenheter som bildas, en ändamålsenlig skiftesläggning och sökandenas förutsättningar att framgångsrikt bedriva gårdsbruk.

En part som är missnöjd med ett förslag till dispositionsplan får hos landsbygdsdistriktet göra en skriftlig anmärkning mot förslaget inom 14 dagar efter det sammanträde vid vilket förslaget till dispositionsplan offentliggjordes. Har förslaget till dispositionsplan uppgjorts genom ett skriftligt förfarande, börjar den tid om 14 dagar som utsatts för anmärkningar den dag då parten fick kännedom om förslaget. Om landsbygdsdistriktet inte har rätt att fastställa dispositionsplanen, skall det hänskjuta ärendet jämte sitt utlåtande till jordbruksstyrelsen.

Om en dispositionsplan uppgörs för ett område som avses i 11 § 1 mom. landsbygdsnäringslagen eller för ett område som är belagt med byggnadsförbud på grund av uppgörande av byggnads- eller strandplan, skall den som uppgjort dispositionsplanen begära kommunstyrelsens utlåtande om sitt förslag.

Uppgörandet och undertecknandet av köpebrev i fråga om egendom som överlåtits för ändamål som avses i landsbygdsnäringslagen sköts på statens vägnar av landsbygdsdistriktet.

Köparen skall underteckna köpebrevet inom en av landsbygdsdistriktet utsatt tid av 30 dygn vid äventyr att landsbygdsdistriktet kan anse att rätten till inköp har förfallit.

I fråga om egendom som överlåts för andra ändamål än de som nämns i landsbygdsnäringslagen uppgörs och undertecknas köpebrevet på statens vägnar av landsbygdsdistriktet, då detta har fastställt dispositionsplanen eller annars beslutat om överlåtelsen. I övriga fall drar jordbruksstyrelsen försorg om åtgärderna.

På den del av köpeskillingen som kvarstår såsom skuld skall bestämmas en årlig ränta om 12 procent, räknat från köpebrevets undertecknande.

Observeras det innan ett köpebrev undertecknas att ett räknefel har gjorts eller något annat misstag har skett då priset bestämdes, kan landsbygdsdistriktet eller, då det gäller en dispositionsplan som fastställts av jordbruksstyrelsen, denna bestämma priset på nytt. Är räknefelet eller misstaget obetydligt, behövs det inte rättas.

Landsbygdsdistriktet eller, då det gäller en dispositionsplan som fastställts av jordbruksstyrelsen, denna skall likaså fastställa priset på nytt, om lägenhetens eller områdets värde har förändrats väsentligt sedan priset fastställdes och köpebrevet inte ännu har undertecknats.

Vad som stadgas i 2 mom. iakttas i tillämpliga delar i fråga om andelar och rättigheter.

När en lägenhet, ett område eller en andel har sålts skall landsbygdsdistriktet anmäla detta till lagfarts- och inteckningsregisterförare för införande av den panträtt som avses i 46 § landsbygdsnäringslagen i åtkomstregistret samt i lagfarts- och inteckningsregistret. Har avskiljande av ett område till en självständig lägenhet antecknats i fastighetsregistret, skall landsbygdsdistriktet sända en anmälan till samma myndighet för överföring av anteckningen så att den gäller den lägenhet som bildats.

Då fordran har betalts helt och hållet, skall landsbygdsdistriktet anmäla härom hos lagfarts- och inteckningsregisterföraren för anteckning om befrielse från pantansvar.

Landsbygdsdistriktet och jordbruksstyrelsen skall utan dröjsmål sända meddelande om överlåtelser av fast egendom med stöd av landsbygdsnäringslagen, inklusive överlåtelser för andra ändamål än de som avses i lagen, till lantmäterikontoret för anteckning i köpeskillingsregistret. Meddelandet skall göras på en blankett som avses i 5 § 3 mom. köpvittnesförordningen (1080/79).

Lånetiden för statliga lån differentieras beroende på investeringsobjekten som följer:

I fall som avses i 1 mom. 1–3 punkten är

lånetiden för statliga lån i den i 6 § angivna första zonen dock minst 12 år.

Kreditinrättningen och låntagaren skall komma överens om lånetiden för räntestödslån.

Vid byggande på arrendejord skall lånet betalas tillbaka inom den återstående arrendetiden.

Då villkoren för ett lån bestäms skall avseende fästas vid vederbörandes förmögenhet, inkomster, familjeförhållanden, investeringar under den närmaste tiden och övriga omständigheter som inverkar på hans solvens.

Ett statligt lån återbetalas så att det sammanlagda beloppet av amortering och ränta varje halvår är ungefär lika stort eller genom lika stora amorteringar halvårsvis.

Räntor och amorteringar på statliga lån uppbärs halvårsvis den sista dagen i april och oktober. Den första amorteringen på ett lån uppbärs på den förfallodag som efter två år först följer efter att lånet eller dess första rat har lyfts.

Ränta på lån skall betalas från den dag då varje enskild lånerat har lyfts, om inte något annat följer av 29 § 2 mom. landsbygdsnäringslagen.

Amorteringarna på ett räntestödslån skall förfalla regelbundet årligen, halvårsvis, kvartalsvis eller månatligen. De får betalas i lika stora poster eller så att det sammanlagda beloppet av räntan och amorteringen vid varje betalning är ungefär lika stort.

Den första amorteringen på ett räntestödslån uppbärs senast den förfallodag som efter ett år först följer sedan lånet eller dess första rat har lyfts. Den första amorteringen på ett bostadslån eller på ett investeringslån som beviljats för byggnadsarbete uppbärs dock senast den förfallodag som efter två år först följer sedan lånet eller dess första rat har lyfts. Jordbruksstyrelsen kan godkänna en kredit i utländsk valuta som räntestödslån även då lånekapitalet förfaller till betalning i en rat eller annars i färre rater än vad som sägs ovan.

Ränta skall betalas för en ränteperiod av en, tre, sex eller tolv månader.

I övrigt fastställs villkoren för ett räntestödslån enligt villkoren i skuldebrevet.

Vid debitering, uppbörd och redovisning av amorteringar och räntor på försäljningspris, som avses i landsbygdsnäringslagen skall i tillämpliga delar iakttas förordningen angående debitering, uppbörd och redovisning av vissa statens penningfordringar (559/67) i fråga om där nämnda fordringar. Uppbördsmyndighet är dock jordbruksstyrelsen i stället för länsstyrelsen.

Låntagaren och kreditinrättningen kan komma överens om förkortning av lånetiden, om betalning av en extra amortering samt om amorteringar som förfaller till betalning på grund därav. Trots en extra amortering skall de ränteposter som beräknats på det utestående kapitalet betalas de förfallodagar som följer på amorteringen.

Då ett nytt markköpslån lyfts skall det lån eller den fordran enligt landsbygdsnäringslagen, lagen om gårdsbruksenheter (188/77) eller jorddispositionslagen (353/58) eller enligt annan tidigare lagstiftning om jordbrukslägenheter och kolonisation som sedan tidigare belastar den köpta lägenheten eller det köpta området och som köparen åtagit sig att svara för eller betala, jämte räntor, genast återbetalas i en rat. Kreditinrättningen kan dock överföra ansvaret för de nämnda lånen på den nye ägaren, om något nytt markköpslån som avses i landsbygdsnäringslagen inte söks. Lån som beviljats för småföretagarverksamhet kan med bankens samtycke överföras på den som köpt ett företag, om han kan få stöd enligt landsbygdsnäringslagen.

Innan ett lån överförs skall utlåtande begäras från landsbygdsdistriktet.

En fordran skall i sin helhet betalas i ett för allt på nästa förfallodag, om det utestående kapitalet är högst 5 000 mk.

För att minska svårigheter som inte beror av låntagaren kan uppskov med amorteringar på räntestödslån och statliga lån samt räntefrihet för statliga lån beviljas för högst ett år i sänder, sammanlagt dock för högst fem år.

Uppskov med amorteringar kan beviljas så att lånetiden förlängs med antalet uppskovsår och de amorteringsposter för vilka uppskov har beviljats uppbärs i lika många rater sedan den ursprungliga lånetiden gått ut. Lånet skall dock återbetalas inom den maximala lånetid om vilken stadgas i 29 § landsbygdsnäringslagen. Uppskov med amorteringar kan också beviljas så att de halvårsbetalningar eller amorteringar som skall betalas efter uppskovsåren justeras utan att lånetiden ändras.

Kreditinrättningen beviljar på ansökan uppskov och räntefrihet. Om uppskov beviljas för längre tid än två år, tidigare uppskov medräknade, eller om det är fråga om beviljande av räntefrihet, skall ärendet behandlas vid en lånegranskning som avses i 31 § 2 mom. landsbygdsnäringslagen.

Om skäl därtill anses föreligga, kan uppskov och räntefrihet som avses i 1 mom. beviljas på vissa villkor eller beviljad lättnad återkallas.

Ett arbete för vilket bidrag eller lån som avses i landsbygdsnäringslagen har beviljats skall slutföras inom två år från den tidpunkt då lånet eller bidraget beviljades, om inte förlängning av tiden för arbetets utförande har beviljats. Om det för arbetet har beviljats både bidrag och lån, räknas de nämnda tiderna från det lånet beviljades.

Förlängning som avses i 1 mom. skall sökas innan den där angivna tiden har gått ut. Förlängning kan beviljas för högst ett år i sänder och sammanlagt för högst två år.

Ansökan om förlängning skall tillställas den kommunala lantbruksmyndigheten. Gäller ansökan bidrag eller bidrag och lån skall den i 7 § 2 mom. angivna myndigheten sända ansökningen jämte sitt utlåtande vidare till landsbygdsdistriktet för avgörande. Om ansökan endast gäller lån, sänder lantbruksmyndigheten ansökningen jämte sitt utlåtande till den kreditinrättning som har beviljat lånet, och denna skall avgöra ärendet. Vill kreditinrättningen i sitt avgörande avvika från lantbruksmyndighetens utlåtande, skall ansökan sändas till lånegranskning som avses i 31 § 2 mom. landsbygdsnäringslagen för avgörande.

Kreditinrättningarna skall särskilt för varje kalenderårskvartal hos jordbruksstyrelsen ansöka om sådan ersättning enligt i 30 § landsbygdsnäringslagen som betalas för statliga lån.

Kreditinrättningarna skall hos jordbruksstyrelsen ansöka om räntestöd som avses i 28 § landsbygdsnäringslagen, särskilt för varje ränteperiod. Räntestöd får sökas högst en gång per månad.

Ersättning som avses i 1 mom. och räntestöd som avses i 2 mom. betalas inte för lånekapital som förfallit till betalning.

Landsbygdsdistriktet betalar på ansökan bidrag som avses i landsbygdsnäringslagen på grundval av en godtagbar utredning över kostnaderna för projektet eller över arbetets utförande. Bidrag kan betalas i en eller flera poster så som jordbruksstyrelsen närmare bestämmer.

Bidragstagaren är skyldig att till landsbygdsdistriktet lämna upplysningar som behövs för betalningen av bidraget och för tillsynen över dess användning.

Markköpslån får lyftas i högst två poster. Lånemedlen skall omedelbart användas till betalning av köpeskillingen enligt köpebrevet, av förfallna lån och av lån som erhållits för finansiering av köpet.

Investeringslån, bostadslån och lån som beviljats för finansiering av småföretagarverksamhet får lyftas i en eller flera poster som jordbruksstyrelsen bestämmer.

Låntagaren skall för lyftandet lämna de uppgifter som jordbruksstyrelsen bestämmer.

Det kan föreskrivas att statliga lån eller bidrag omedelbart skall återbetalas helt eller delvis,

På lån till blivande övertagare av gårdsbruk tillämpas de uppsägningsgrunder som nämns i 1 mom. så att de lägenheter och lägenhetsdelar som ägs av den som skall överta gårdsbruket och dennes föräldrar tillsammans anses utgöra en gårdsbruksenhet.

Om återkrav av bidrag beslutar landsbygdsdistriktet. Det ankommer på den kommunala lantbruksmyndigheten att ge akt på förhållandena hos understödstagaren och därvid övervaka att låne- och bidragsvillkoren uppfylls.

Jordbruksstyrelsen bestämmer att ett lån skall uppsägas med stöd av 56 § 1 mom. 1 och 2 punkten samt landsbygdsdistriktet med stöd av 3–8 punkten. Har lånet delvis beviljats på statens ansvar, kan jordbruksstyrelsen likaså besluta om uppsägning av lånet med stöd av 56 § 1 mom. 9 och 11 punkten.

Då lån och bidrag uppsägs skall samtidigt beslutas om det kapital som utanordnats skall betalas i en eller flera rater. Samtidigt skall också bestämmas en tid för återbetalningen, som inte får vara längre än ett år i fråga om bidrag och två år i fråga om statliga lån.

Det kan föreskrivas att statens försäljningsprisfordran genast skall betalas helt eller delvis i en rat med iakttagande i tillämpliga delar av vad som i 56 § 1 mom. 2 och 6–12 punkten stadgas om uppsägning av lån. Det kan likaså föreskrivas att en pristfordran genast skall betalas i en rat om gäldenären inte har iakttagit de övriga köpevillkoren i köpebrevet.

Om det föreskrivs att ett bidrag, ett statligt lån eller statens försäljningsprisfordran helt eller delvis skall återbetalas, uppbärs på det kapital som krävs in en årlig ränta om 12 procent, 1 fall som avses i 56 § 1 mom. 1 och 2 punkten är räntan dock 16 procent.

Om återkravet grundar sig på 56 § 1 mom. 1 eller 2 punkten, uppbärs Uppsägningsränta räknat från den tidpunkt då var och en rat av bidraget eller lånet lyfts. Om återkravet grundar sig på att egendomen eller en del därav har övergått i andra händer, ett arrendeavtal om en gårdsbruksenhet har förfallit, en gårdsbruksenhet har splittrats eller den verksamhet som varit föremål för stödet har upphört eller inskränkts väsentligt, uppbärs den i 1 mom. avsedda uppsägningsräntan från den tid då äganderätten övergick, arrendeavtalet förföll, gårdsbruksenheten splittrades eller verksamheten upphörde eller inskränktes, 1 övriga fall uppbärs uppsägningsränta från den dag då beslutet om återkrav utfärdades.

Betalningen av räntestöd kan inställas i fall som avses i 56 § 1 mom. 1–8 eller 12 punkten eller, om statsborgen beviljats för lånet, även i fall som avses i 9 eller 11 punkten. Om inställandet beslutar i de fall som avses i 57 § 1 mom. 1, 2, 9 och 11 punkten jordbruksstyrelsen och i övriga fall landsbygdsdistriktet.

Om betalningen av räntegottgörelse inställs på grund av att äganderätten till den egendom för vilken lån beviljats övergår i andra händer, arrenderätten till en gårdsbruksenhet förfaller, en gårdsbruksenhet splittras eller en verksamhet upphör eller inskränks väsentligt, betalas räntestöd till den dag då äganderätten övergick eller den tidpunkt då arrendeavtalet förföll, gårdsbruksenheten splittrades eller verksamheten upphörde eller inskränktes. Räntegottgörelser som betalts för tiden efter nämnda tidpunkt återkrävs hos låntagaren. I övriga fall betalas räntestöd till den dag då beslutet om inställande meddelas.

Jordbruksstyrelsen kan besluta att låntagaren helt eller delvis skall återbetala räntegottgörelserna till staten, om det är fråga om ett fall som avses i 56 § 1 mom. 1 eller 2 punkten. På det belopp som skall återkrävas skall betalas en årlig ränta om 16 procent från den dag då jordbruksstyrelsen har betalt räntestödet till kreditinrättningen.

Kreditinrättningen kan säga upp ett räntestödslån att helt eller delvis återbetalas genast, om betalningen av räntestödet inställs helt eller delvis.

Kreditinrättningen skall till jordbruksstyrelsen återbetala de överskjutande räntegottgörelsebeloppen samt betala en årlig ränta om 16 procent på det belopp som skall återbetalas, räknat från den tidpunkt då räntestödet lyftes.

Om någon som fått lån eller bidrag enligt landsbygdsnäringslagen vägrar att lämna uppgifter som gäller användningen av bidraget eller lånet eller konto- och andra handlingar till inspektörer som förordnats av jordbruksstyrelsen eller landsbygdsdistriktet, eller om han vägrar att i tillräcklig utsträckning bistå dessa vid utförandet i övrigt av inspektioner enligt 48 § landsbygdsnäringslagen, kan jordbruksstyrelsen bestämma att det statliga lånet helt eller delvis skall sägas upp, att bidrag helt eller delvis skall återkrävas samt att betalningen av räntestöd skall inställas och stödet helt eller delvis återkrävas.

På det belopp som skall återkrävas får en årlig ränta om 16 procent bäras upp från den tidpunkt då lånet eller bidraget eller dess först rät lyftes eller då räntestödet betalades.

Återkrav av ersättning till kreditinrättningarna

En ersättning som avses i 30 § landsbygdsnäringslagen kan helt eller delvis återkrävas hos kreditinrättningen och betalningen av ersättningen kan helt eller delvis inställas i fråga om ett lån med avseende på vilket kreditinrättningen inte enligt landsbygdsnäringslagen, denna förordning eller av jordbruksstyrelsen fastställda anvisningar har övervakat lyftandet av lånemedel eller underrättat jordbruksstyrelsen om uppsägningsgrunder som kommit till de; kännedom.

Betalas inte inom utsatt tid avgifter som avses i landsbygdsnäringslagen och i denna förordning och som skall betalas till staten eller av staten betalas till kreditinrättningen, kan på den obetalda prestationen uppbäras en dröjsmålsränta om 16 procent per år från förfallodagen. Den dröjsmålsränta som ska uppbäras hos låntagaren fastställs enligt villkoren i skuldebrevet.

Till personer som avses i 31 § 2 mom. landsbygdsnäringslagen och som utsetts att granska låneansökningar skall betalas ett arvode av medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond Om arvodets storlek beslutar jord- och skog bruksministeriet.

Medel som ur gårdsbrukets utvecklingsfond årligen har anslagits för undersökningar och utredningar som angår byggande i anslutning till gårdsbruk och annan verksamhet för gård brukets utvecklande får användas för undersökning och utredning av sådana sociala, administrativa, ekonomiska och tekniska frågor som gäller

Forskningsmedlen får också användas för behövlig tävlings- och försöksbyggnadsverksamhet, för översättning av material samt för publicering av detta material och av undersökningsresultat och utredningar.

Forskningsmedel får beviljas sådana ämbetsverk och inrättningar samt föreningar, bolag och andra sammanslutningar, stiftelser och enskilda personer som kan anses kompetenta att utföra uppgiften.

För utförande av uppgifter som syftar till att uppfinna eller utveckla byggnadsmaterial, anläggningar, maskiner eller framställningsmetoder som avses att få patentskydd kan forskningsmedel inte beviljas.

Jordbruksstyrelsen beviljar och betalar forskningsmedlen på ansökan sedan den fått ett utlåtande i ärendet av den lantbruksforskningsdelegation som avses i 11 § förordningen om jord- och skogsbruksministeriet. Medlen skall vara deponerade på ett statligt postgirokonto som står till förfogande för den som utför uppgiften, och de får lyftas allteftersom arbetet framskrider. För utförande av uppgiften kan även förskott ges.

Mottagaren av forskningsmedel skall tillställa jordbruksstyrelsen en redovisning över användningen av medlen jämte avskrifter av kontoverifikaten samt en utredning om arbetets framskridande och andra omständigheter i anslutning till dess utförande.

Forskningsresultaten skall publiceras på ett sätt som godkänns av jordbruksstyrelsen.

I beslut av jordbruksstyrelsen i ärenden som avses i landsbygdsnäringslagen och i denna förordning lår ändring inte sökas genom besvär. Detsamma gäller jordbruksstyrelsens beslut med anledning av besvär över beslut av ett landsbygdsdistrikt, med undantag av beslut som gäller återkrav av bidrag.

Vid uppsägning av lån som har beviljats med stöd av lagen om gårdsbruksenheter och jorddispositionslagen samt vid återkrav av skötselarvoden och ränlegottgörelser skall iakttas tidigare stadganden och avtalsvillkor. Om uppsägning av lån beslutar dock landsbygdsdistriktet i stället för jordbruksstyrelsen, om uppsägningen sker med stöd av 72 eller 95 § lagen om gårdsbruksenheter eller 59 § 1 mom. 7, 9, 10 eller 12–14 punkten förordningen om gårdsbruksenheter eller 32 § 1 mom. 2, 4, 7 eller 10–12 punkten lagen om jorddispositionslån. De ärenden om uppsägning av lån som då denna förordning träder i kraft är anhängiga vid jordbruksstyrelsen slutbehandlas dock av denna.