47/1993

I syfte att sanera livsduglig verksamhet som bedrivs av en gäldenär i ekonomiska svårigheter eller för att trygga förutsättningarna för verksamheten samt för att få till stånd reglering av skulder kan ett tidigt eller normalt saneringsförfarande enligt denna lag inledas. Genom förfarandet kan, på det sätt som föreskrivs i denna lag, med ett saneringsprogram som fastställs av domstol bestämmas om åtgärder som gäller gäldenärens verksamhet, förmögenhet och skulder. (25.5.2022/386)

Denna lag tillämpas utan hinder av vad som i någon annan lag stadgas om borgenärers rätt till betalning, åtgärder för indrivning av skulder eller åtgärder för tryggande av att en skuld betalas.

Om ett ärende har sådan anknytning till en annan medlemsstat som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 om insolvensförfaranden, och den förordningen tillämpas på medlemsstaten i fråga, ska den förordningen tillämpas i stället för denna lag. (16.6.2017/365)

Saneringsförfarande kan tillämpas på enskilda näringsidkare, öppna bolag, kommanditbolag, aktiebolag, andelslag och bostadsaktiebolag samt på föreningar och stiftelser som bedriver ekonomisk verksamhet. Med näringsidkare avses i denna lag även den som utövar yrke eller idkar gårdsbruk eller fiske. (24.4.2015/490)

Saneringsförfarandet gäller inte

(24.4.2015/490)

3 mom. har upphävts genom L 26.3.2021/242 . (26.3.2021/242)

I denna lag avses med

(2.3.2007/247)

2 mom. har upphävts genom L 2.3.2007/247 . (2.3.2007/247)

Om egendom som tillhör gäldenären står som säkerhet för tredje mans skuld när förfarandet börjar, skall på sådant ansvar på motsvarande sätt tillämpas vad som föreskrivs om gäldenärens säkerhetsskuld. (2.3.2007/247)

Ränta som tryggar nuvärdet bestäms enligt ett lämpligt index så att räntan för varje kvartal motsvarar den för det nästföregående kvartalet konstaterade indexförändringen förvandlad till årlig ränta.

Vid tillämpning av denna lag jämställs med en gäldenär den som enligt lag är personligen ansvarig för gäldenärens förbindelser. Detta inverkar dock inte på en sådan persons rättigheter och skyldigheter till den del de inte hänför sig till den verksamhet som är föremål för förfarandet.

De skuldregleringar som ingår i saneringsprogrammet gäller även till förmån för den som personligen ansvarar för gäldenärens förbindelser.

Ansökan om inledande av ett tidigt saneringsförfarande kan göras av gäldenären.

Ett tidigt saneringsförfarande kan inledas, om gäldenären hotas av insolvens.

Ett tidigt saneringsförfarande kan inte inledas, om

Om en omständighet som avses i 1 mom. framgår efter det att förfarandet har inletts, kan det på yrkande av en i 8 § avsedd utredare eller på yrkande av en borgenär eller gäldenären bestämmas att förfarandet ska upphöra. Insolvens som avses i 1 mom. 1 punkten hindrar dock inte fortsättande av förfarandet, om det är sannolikt att företagets förmögenhet eller en väsentlig del av den kan överlåtas som en funktionell helhet i den ordning som anges i denna lag, eller om det med stöd av 4 d § fattas beslut om fortsättande av förfarandet som ett normalt saneringsförfarande.

Domstolen kan på ansökan av utredaren besluta om fortsättande av ett tidigt saneringsförfarande som ett normalt saneringsförfarande, om

Innan ansökan lämnas in till domstolen ska utredaren ge de största borgenärerna tillfälle att bli hörda om ansökan. Till ansökan ska fogas gäldenärens samtycke, borgenärens eller borgenärernas skriftliga godkännande av fortsättandet av förfarandet och borgenärernas övriga yttranden.

När domstolens beslut om fortsättande av ett tidigt saneringsförfarande som ett normalt saneringsförfarande har meddelats, tillämpas på saneringsförfarandet vad som föreskrivs om ett normalt saneringsförfarande och om rättsverkningarna av att ett sådant inleds.

Ansökan om inledande av ett normalt saneringsförfarande kan göras av

Ett normalt saneringsförfarande kan inledas, om

Ett normalt saneringsförfarande kan inte inledas, om

Finns det inte särskilda motskäl, kan saneringsförfarandet inte heller inledas, om

Om en omständighet som avses i 1 eller 2 mom. framgår efter det att förfarandet har inletts, kan det på yrkande av en i 8 § avsedd utredare eller på yrkande av en borgenär eller gäldenären bestämmas att förfarandet ska upphöra. Bestående insolvens som avses i 1 mom. 1 punkten hindrar dock inte fortsättande av förfarandet, om det är sannolikt att företagets förmögenhet eller en väsentlig del av den kan överlåtas som en funktionell helhet i den ordning som anges i denna lag.

Den av domstolen förordnade utredaren har, för att syftet med förfarandet ska kunna nås och borgenärernas intressen bevakas, till uppgift att (25.5.2022/386)

(16.6.2017/365)

Den interimistiska utredarens uppgift är att följa och övervaka gäldenärens verksamhet samt på begäran lämna borgenärerna och domstolen sådana uppgifter om gäldenärens verksamhet som kan vara av betydelse när det övervägs om saneringsförfarande skall inledas. (2.3.2007/247)

Flera än en utredare kan förordnas, om det är nödvändigt på grund av uppgifternas omfattning eller den sakkunskap som de kräver eller för att de olika borgenärsgruppernas intressen skall kunna bevakas på behörigt sätt. Uppgifterna enligt 1 mom. kan vid behov även fördelas på olika personer.

Utredaren ska vara myndig och känd som en hederlig person som inte har försatts i konkurs eller vars handlingsbehörighet inte har begränsats. Utredaren ska ha den skicklighet, förmåga och erfarenhet som uppdraget kräver och även i övrigt vara lämplig för uppdraget. Utredaren får inte stå i ett sådant förhållande till gäldenären eller någon borgenär som kan vara ägnat att äventyra utredarens oberoende i förhållande till gäldenären eller utredarens opartiskhet gentemot borgenärerna, om inte något annat följer av 83 § 4 mom. Den som har samtyckt till att bli utredare ska underrätta domstolen om alla de omständigheter som kan vara ägnade att äventyra eller väcka befogade misstankar om hans eller hennes opartiskhet och oberoende som utredare. Utredaren ska dessutom underrätta domstolen om de omständigheter på basis av vilka han eller hon har sådan ovan avsedd skicklighet, förmåga och erfarenhet som uppdraget kräver och även i övrigt är lämplig för uppdraget. (25.5.2022/386)

Utredarens uppdrag pågår tills saneringsförfarandet upphör och även därefter i den omfattning det är nödvändigt för att utredaren skall kunna handha delgivningar och meddelanden i anslutning till att saneringsförfarandet upphör samt slutföra de uppgifter som föreskrivs i 1 mom. 4 och 5 punkten. Den interimistiska utredarens uppdrag pågår tills beslut om inledande av förfarandet fattats eller behandlingen av ärendet dessförinnan har upphört eller domstolen förordnar något annat. (2.3.2007/247)

Domstolen skall ge utredaren ett intyg över förordnandet till uppdraget. (20.2.2004/133)

Utredaren har för utförande av sina uppgifter rätt att få tillträde till lokaliteter som är i gäldenärens besittning och som används för företagets behov samt att granska gäldenärens bokföring, företagets korrespondens och andra företagshandlingar och företagsdatafiler. Utredaren har utan hinder av sekretesstadgandena samma rätt som gäldenären att för sitt uppdrag få uppgifter om gäldenärens bankkonton, betalningsrörelse, avtal och förbindelser som gäller finansieringen, samt om gäldenärens förmögenhet och beskattning och andra omständigheter som gäller gäldenärens ekonomiska ställning eller den verksamhet som gäldenären bedriver.

Utredaren har rätt att delta i möten som gäldenärsföretagets organ håller och att yttra sig vid dem. Utredaren skall meddelas kallelse till sådana möten.

Utredaren har rätt att anlita sakkunniga när han fullgör sitt uppdrag.

Domstolen skall på yrkande av sökanden, utredaren eller en borgenär tillsätta en borgenärsdelegation som gemensam företrädare för borgenärerna, om det inte på grund av att antalet borgenärer är litet eller av annan orsak skall anses onödigt. Delegationen skall ha minst tre medlemmar. Delegationen skall vara sammansatt så att olika borgenärsgrupper, så som säkerhetsborgenärer och borgenärer vilkas fordringar inbördes har samma grund, är jämbördigt företrädda. Borgenärsdelegationens sammansättning kan också fastställas så att de borgenärer som är viktigast med tanke på gäldenärens verksamhet är representerade i den, om detta är ägnat att främja en effektiv verksamhet inom borgenärsdelegationen. (2.3.2007/247)

Borgenärsdelegationen skall som ett rådgivande organ biträda utredaren i hans uppdrag samt för borgenärernas räkning övervaka utredarens verksamhet.

Borgenärsdelegationen och dess medlemmar har för fullgörande av sina uppgifter rätt att i behövlig omfattning få uppgifter av utredaren om omständigheter som avses i 9 § 1 mom.

Om gäldenären i sin tjänst regelbundet har minst 50 personer i arbetsförhållande, har arbetskrafts- och näringscentralen på gäldenärens hemort rätt att till borgenärsdelegationen utse en företrädare för arbetskraftsförvaltningen, som får delta i delegationens arbete utan rösträtt. (6.11.1998/794)

Utredaren ska inom en månad från det att saneringsförfarandet inleddes ge borgenärsdelegationen, de största borgenärerna och på begäran även andra borgenärer samt gäldenären

Utredaren ska regelbundet och alltid när det behövs informera borgenärsdelegationen eller, om en sådan inte finns, borgenärerna om sina åtgärder och iakttagelser i samband med uppföljnings-, övervaknings- och granskningsuppdraget samt förhandla med delegationen eller borgenärerna innan viktiga beslut fattas. Om utredaren får veta att gäldenären väsentligen försummat att betala skulder som inte omfattas av saneringsskulderna, ska utredaren informera också om detta.

På begäran av gäldenären eller en borgenär ska utredaren redogöra för grunderna för sitt arvodesyrkande samt presentera sin uppskattning av de totala kostnaderna för saneringsförfarandet. Om de omständigheter som legat till grund för uppskattningen senare väsentligt ändras, ska utredaren lägga fram en ny uppskattning för gäldenären eller borgenärerna.

Utredaren eller en medlem av borgenärsdelegationen får inte delta i behandlingen av ett ärende som gäller ett avtal mellan honom och gäldenären. De får inte heller delta i behandlingen av ett ärende som gäller ett avtal mellan gäldenären och tredje man, om de av detta kan förmodas få en väsentlig fördel som kan stå i strid med gäldenärens eller någon borgenärs intresse.

Gäldenären är skyldig att lämna domstolen, utredaren och borgenärsdelegationen de uppgifter som de kräver om omständigheter som kan vara av betydelse för saneringsförfarandet och saneringsprogrammet.

Gäldenären är skyldig att medverka till att utredaren och borgenärsdelegationen kan sköta sin uppgift på behörigt sätt och att saneringsförfarandet kan slutföras i behörig ordning.

Om gäldenären är en sammanslutning, skall dess styrelsemedlemmar, verkställande direktören och de som personligen svarar för sammanslutningens förbindelser fullgöra skyldigheterna enligt denna paragraf. Den som är anställd hos gäldenären skall fullgöra nämnda skyldigheter för så vitt de hänför sig till hans arbetsuppgifter.

Utredaren, en medlem av borgenärsdelegationen eller en borgenär, en person som är anställd hos dem eller ett biträde eller en sakkunnig som anlitas av dem får inte olovligen röja eller till sin enskilda fördel utnyttja vad han eller hon i samband med förfarandet har fått veta om gäldenärens ekonomiska ställning, affärsförhållanden eller företagshemligheter.

När domstolen fattar beslut om inledande av ett tidigt saneringsförfarande ska den besluta om förbud mot betalning och ställande av säkerhet enligt 17 §, indrivningsförbud enligt 19 §, förbud mot utmätning och andra verkställighetsåtgärder enligt 21 § samt förbud mot säkringsåtgärder enligt 23 §. Förbuden ska meddelas, om det inte är sannolikt att de inte behövs. Förbuden ska inte meddelas, om gäldenären begär det i sin ansökan.

Vad som i 17 § föreskrivs om förbud mot betalning och ställande av säkerhet, i 19 § om indrivningsförbud, i 21 § om förbud mot utmätning och andra verkställighetsåtgärder och i 23 § om förbud mot säkringsåtgärder tillämpas i ett tidigt saneringsförfarande från den tidpunkt då förbuden har meddelats.

En säkerhetsborgenär har trots förbudet enligt 17 § rätt att få betalning för räntor och andra kreditkostnader som motsvarar villkoren för skulden och som förfaller efter att ansökan blivit anhängig. Borgenären kan inte göra gällande ett villkor om förtida betalning av kreditkostnader.

Trots förbudet i 17 §

Förbudet mot betalning och ställande av säkerhet, indrivningsförbudet och förbudet mot utmätning och andra verkställighetsåtgärder samt förbudet mot säkringsåtgärder gäller i tre månader från det att förbudet meddelades.

Domstolen kan på begäran av gäldenären, en borgenär eller utredaren förlänga den tidsfrist som avses i 1 mom., om detta är motiverat med beaktande särskilt av hur saneringsförfarandet framskrider. Förbuden får dock inte gälla längre än 12 månader.

Domstolen kan bestämma att förbuden ska upphöra att gälla på ansökan av en borgenär, gäldenären eller utredaren, om det framgår att det inte finns förutsättningar för att få till stånd eller fastställa ett saneringsprogram. Vid behandlingen av en sådan ansökan ska iakttas vad som i 78 § 1 mom. föreskrivs om behandlingen av ett yrkande på att ett förfarande ska avbrytas.

Att ett tidigt saneringsförfarande inleds inverkar inte på förbindelser som gäldenären redan ingått, om inte något annat föreskrivs nedan.

En förbindelse som ingåtts av gäldenären med stöd av vilken en borgenär eller någon annan avtalspart till gäldenären får säga upp eller häva avtalet eller ensidigt ändra ett avtalsvillkor på den grund att företagssanering har sökts eller ett företagssaneringsförfarande har inletts är ogiltig. Detsamma gäller en förbindelse, ett arrangemang eller någon annan åtgärd som till sina verkningar kan jämställas med en sådan förbindelse.

Meddelandet av de förbud som avses i 14 a § avbryter inflödet av dröjsmålsränta på saneringsskulden för den tid förbuden är i kraft. Detsamma gäller andra sådana påföljder för dröjsmål med betalning som är beroende av hur länge dröjsmålet pågår.

Bestämmelser om skulder som uppkommer efter att ansökan blivit anhängig finns i 32 § och bestämmelser om en skuld som uppkommer på nytt på grund av återvinning av betalning finns i 38 §.

Ett temporärt förbud enligt 22 § kan meddelas redan innan ett tidigt saneringsförfarande inleds, om det behövs.

Ett temporärt förbud kan gälla högst tre månader. När ett temporärt förbud har meddelats, räknas den maximitid på 12 månader som avses i 14 d § 2 mom. från det att det temporära förbudet meddelades.

Vad som föreskrivs i 24 § 1–3 mom. tillämpas också i ett tidigt saneringsförfarande.

När domstolen har meddelat ett indrivningsförbud eller förbud mot utmätning och andra verkställighetsåtgärder, kan gäldenären på ansökan av en borgenär försättas i konkurs endast om gäldenären visar sig vara insolvent och det är sannolikt att insolvensen inte kan avhjälpas med hjälp av ett saneringsprogram eller att ny insolvens inte kan förhindras annat än för en kort tid eller om konkursansökan grundar sig på försummelse av betalning av en skuld som uppkommit efter det att saneringsansökan blivit anhängig. Domstolen ska höra utredaren innan ansökan avgörs.

Försättandet i konkurs kan på yrkande av gäldenären eller en borgenär skjutas upp med högst en månad, om uppskovet kan anses vara förenligt med borgenärernas allmänna intresse. Ändring får inte sökas i ett beslut om uppskjutande. Om gäldenären försätts i konkurs, upphör förbuden och saneringsförfarandet.

Vad som föreskrivs i 16, 20 och 25–27 § tillämpas också i ett tidigt saneringsförfarande.

Vad som föreskrivs i 28 § tillämpas också i ett tidigt saneringsförfarande. I fråga om förbud som har meddelats med stöd av 14 a § tillämpas 2–4 mom. i denna paragraf.

Om ändring söks i beslutet om inledande av ett tidigt saneringsförfarande, förblir de förbud som har meddelats med stöd av 14 a § trots det i kraft. Förbuden upphör, om beslutet om att inleda förfarandet upphävs genom ett beslut som har vunnit laga kraft eller om den domstol där ärendet är anhängigt på grund av ändringssökande så bestämmer.

De förbud som har meddelats med stöd av 14 a § fortsätter att gälla tills saneringsprogrammet fastställs, om inte något annat följer av 14 d §. Om saneringsförfarandet upphör utan att ett saneringsprogram fastställs, upphör förbuden när domstolens beslut om att gäldenären försätts i konkurs eller förfarandet upphör har meddelats. Om gäldenären efter det att förfarandet har inletts försätts i likvidation, upphör förbuden när likvidationen börjar.

Om saneringsförfarandet upphör utan att något saneringsprogram fastställs och det sker utan att gäldenären försätts i konkurs, kan verkställighet eller handräckning som förhindrats eller avbrutits med stöd av 21 § fortsätta på basis av en tidigare ansökan om verkställighet eller handräckning när saneringsförfarandets rättsverkningar har upphört. Detsamma gäller om ett förbud som avses i 21 § upphör i enlighet med 14 d §.

Att ett saneringsförfarande inleds inverkar inte på förbindelser som gäldenären redan ingått, om inte något annat föreskrivs nedan.

En förbindelse som ingåtts av gäldenären med stöd av vilken en borgenär eller någon annan avtalspart till gäldenären får säga upp eller häva avtalet eller ensidigt ändra ett avtalsvillkor på den grund att företagssanering har sökts eller ett företagssaneringsförfarande har inletts är ogiltig. Detsamma gäller en förbindelse, ett arrangemang eller någon annan åtgärd som till sina verkningar kan jämställas med en sådan förbindelse.

När förfarandet inleds upphör dröjsmålsräntan att löpa på saneringsskulderna. Detsamma gäller andra sådana påföljder för dröjsmål med betalningen som är beroende av hur länge dröjsmålet pågår.

Bestämmelser om skulder som uppkommer efter att ansökan blivit anhängig finns i 32 § och bestämmelser om skuld som uppkommer på nytt på grund av återvinning av betalning finns i 38 §.

Rättshandlingar som företagits efter att ansökan om saneringsförfarande har blivit anhängigt och innan förfarandet inleds kan återgå enligt 6 kap.

Vid skuldregleringen kan en till nackdel för gäldenären under den tid som avses i 1 mom. gjord ändring i betalningstidtabellen för skulden lämnas obeaktad.

Sedan förfarandet har inletts får gäldenären inte betala en saneringsskuld eller ställa säkerhet för den.

En betalning som har skett mot förbudet i 1 mom. skall återbetalas. På skyldigheten att returnera betalning för växel eller check tillämpas dock på motsvarande sätt 11 och 21 §§ lagen om återvinning till konkursbo (758/91) . Om en borgenär på grund av betalning har återlämnat en säkerhet som ställts av tredje man eller om borgen fanns för skulden, tillämpas på returneringen av betalning på motsvarande sätt vad som stadgas i 19 och 21 §§ i den nämnda lagen, dock så att vad 19 § stadgar om insolvens gäller inledandet av saneringsförfarande.

En pantsättning eller någon annan åtgärd för ställande av säkerhet i strid med förbudet i 1 mom. är utan verkan, om inte något annat följer av stadgandena om löpande skuldebrev eller andra värdepapper eller värdeandelar. En ansökan om inteckning i gäldenärens egendom som gjorts efter att förfarandet inletts medför inte förmånsrätt för saneringsskulden.

En säkerhetsborgenär har utan hinder av förbudet enligt 17 § rätt att få betalning för räntor och andra kreditkostnader som motsvarar villkoren för skulden och som förfaller efter att ansökan blivit anhängig. Borgenären kan inte göra gällande ett villkor om förtida betalning av kreditkostnader. (2.3.2007/247)

Utan hinder av förbudet i 17 §

Sedan förfarandet inletts får mot gäldenären inte riktas åtgärder för indrivning eller tryggande av betalning av en saneringsskuld som omfattas av betalningsförbudet. Åtgärder som vidtagits får inte fortsättas. Mot gäldenären får i fråga om en sådan skuld inte heller riktas påföljder för dröjsmål med betalning. Här nämnda förbud gäller bland annat följande åtgärder:

En åtgärd i strid med förbudet är utan verkan. Om egendom som utgör säkerhet har överlåtits i strid med förbudet, kan mottagaren dock få godtrosskydd enligt vad som stadgas särskilt. Förbudet hindrar dock inte borgenären från att anhängiggöra eller fortsätta en rättegång eller något annat förfarande som syftar till att bevara rättigheter eller ge en verkställighetsgrund.

En borgenär har under saneringsförfarandet rätt att på motsvarande grunder som i en konkurs använda sin fordran till kvittning mot en skuld som borgenären har till gäldenären när förfarandet inleds. Ett kvittningsmeddelande skall även lämnas till utredaren. Om en annan borgenärs än en säkerhetsborgenärs skuld förfaller till betalning vid en på förhand bestämd tidpunkt efter det att indrivningsförbudet har börjat, får borgenären till ett belopp som motsvarar hans fordran hos gäldenären hålla inne betalning till saneringsgäldenären, varvid skuldförhållandet i övrigt fortsätter på tidigare villkor, tills kvittning genomförs eller indrivningsförbudet upphör. (2.3.2007/247)

Ett löst föremål som hör till gäldenärens anläggningstillgångar och som med stöd av pant- eller retentionsrätt är i en borgenärs besittning skall på yrkande av utredaren återlämnas i gäldenärens besittning, om det med tanke på den fortsatta verksamheten är behövligt. Hos borgenären kvarstår förmånsrätten till betalning ur egendomens värde samt rätten att återfå besittningen av egendom i de fall som avses i 20 § 2 punkten samt när saneringsförfarandet upphör utan att saneringsprogram fastställs eller programenliga skuldregleringar upphör. Egendom får inte överlåtas utan borgenärens samtycke.

En domstol kan på yrkande av en säkerhetsborgenär efter att ha hört utredaren bevilja borgenären tillstånd att utöva de rättigheter som avses i 19 § 1 mom. 1 punkten, om

Sedan förfarandet inletts får gäldenärens egendom inte utmätas för en saneringsskuld som omfattas av betalningsförbud. En utmätning i strid med förbudet är utan verkan. Behandlingen av ansökan om utmätning avbryts. Om utmätning redan har skett, ska verkställigheten avbrytas, och utmätningsmannen ska på begäran överlämna den egendom som utmätningsmannen har tagit i sin besittning och eventuella penningmedel till utredaren. Om en försäljningsannons om försäljningen av utmätt egendom har publicerats innan förfarandet börjar, kan domstolen bestämma att verkställigheten ska avbrytas och försäljningen inställas, utom om det är uppenbart att det inte på det sätt som avses i 20 § 1 punkten är behövligt att egendomen i fråga kvarstår hos gäldenären. En borgenär som har ansökt om verkställighet har rätt att av gäldenären få ersättning för verkställighetskostnader som blivit onödiga på grund av att försäljningen inställs. (16.6.2017/365)

Efter det att förfarandet har inletts får verkställighet inte inledas i syfte att vräka gäldenären från en lägenhet som huvudsakligen används för den verksamhet som är föremål för förfarandet och som han har i sin besittning, om vräkningsbeslutet grundar sig på att hyra eller något annat vederlag för lägenheten har förfallit till betalning innan ansökan blivit anhängig, men inte betalats. Detsamma gäller beslut om att med stöd av lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) ta en lägenhet som används för nämnda ändamål i bolagets besittning. Domstolen kan dock på yrkande av borgenären tillåta verkställighet, om det med beaktande av de åtgärder som borgenären redan har vidtagit beträffande lägenheten vore oskäligt att den förhindras. (22.12.2009/1613)

Efter att förfarandet har inletts får handräckning inte ges för återtagande av gods eller för uppgörelse enligt lagen om avbetalningsköp (91/66) . Ett återtagande eller en uppgörelse som har inletts skall avbrytas.

Har för verkställighetsmyndigheten innan förfarandet inletts på grund av ändringssökande ställts säkerhet för avbrytande av utmätning eller annan verkställighet, skall säkerheten på begäran återlämnas till utredaren eller, om säkerheten har ställts av tredje man, till denne.

Domstolen kan sedan ansökan blivit anhängig, på yrkande av sökanden eller gäldenären bestämma att ett förbud enligt 17, 19 eller 21 § skall vara i kraft temporärt redan innan förfarandet inleds, om det prövas vara behövligt. Beslut om detta kan fattas utan att borgenärerna och gäldenären hörs, om det anses vara nödvändigt på grund av att saken är brådskande.

I ett beslut om temporärt förbud enligt 1 mom. får ändring inte sökas särskilt.

Bestämmelser om förordnande av en interimistisk utredare finns i 83 a §. (2.3.2007/247)

Sedan förfarandet inletts får mot gäldenären inte på basis av saneringsskulden riktas säkringsåtgärder enligt en myndighets beslut i andra fall än med stöd av 30 §. En säkringsåtgärd som har bestämts innan förfarandet inletts upphör när förfarandet börjar, om domstolen inte med stöd av 30 § bestämmer något annat.

Om en ansökan om försättande av gäldenären i konkurs är anhängig när ansökan om saneringsförfarande görs, ska behandlingen av konkursansökan fortsättas men ansökan får inte avgöras förrän beslutet om inledande av saneringsförfarandet har fattats. På samma sätt ska förfaras om en ansökan om att gäldenären ska försättas i konkurs görs efter att ansökan om saneringsförfarande har blivit anhängig men innan ärendet har avgjorts. Om ett saneringsförfarande inleds, förfaller konkursansökan sedan saneringsprogrammet fastställts. Om ansökan om saneringsförfarande avslås eller behandlingen av ärendet upphör på något annat sätt än genom att saneringsprogrammet fastställs, ska konkursansökan avgöras. Bestämmelser om hur sökande av ändring påverkar konkursen finns i 2 mom. och 96 § 2 mom. (23.3.2023/479)

Om gäldenären har sökt eller meddelar att han kommer att söka ändring i ett beslut genom vilket en ansökan om saneringsförfarande har avslagits, kan den domstol som behandlar en sådan ansökan om försättande av gäldenären i konkurs som avses i 1 mom. eller som blir anhängig senare, på yrkande av gäldenären, skjuta upp beslutet om försättande i konkurs tills överklagandet har avgjorts av fullföljdsdomstolen eller behandlingen av ärendet annars upphör. En förutsättning är att det finns synnerligen vägande skäl att skjuta upp beslutet, framför allt med beaktande av de grunder som gäldenären i sina besvär har åberopat eller som gäldenären meddelar sig åberopa. Ändring får inte sökas i beslut om uppskjutande. Om gäldenären försätts i konkurs, kan domstolen på yrkande av gäldenären förordna att konkursboet inte får sälja mera egendom än vad som är nödvändigt för undvikande av förluster eller för betalning av de kostnader som föranleds av förvaltningen av konkursboet och skötseln av egendomen innan beslutet om saneringsförfarandet vunnit laga kraft eller något annat bestäms i ärendet. (2.3.2007/247)

En ansökan om saneringsförfarande som har gjorts medan gäldenären är i konkurs ska lämnas utan prövning. Ansökan kan dock prövas i de fall som avses i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 om insolvensförfaranden. På yrkande av förvaltaren i huvudinsolvensförfarandet får domstolen besluta att konkursboet inte innan domstolen har avgjort ansökan får sälja mer egendom än vad som är nödvändigt för att undvika förluster eller för att betala kostnader för konkursboets förvaltning och egendomens skötsel. (16.6.2017/365)

Sedan saneringsförfarandet inletts kan gäldenären på ansökan av en borgenär försättas i konkurs endast om gäldenären var insolvent när förfarandet inleddes och förhållandena var sådana som nämns i 7 § 1 mom. 1 punkten eller om konkursansökan grundar sig på försummad betalning av en skuld som uppkommit efter att saneringsansökan blev anhängig. I det sistnämnda fallet skall domstolen höra utredaren, och försättandet i konkurs kan på yrkande av gäldenären skjutas upp högst en månad, om det med hänsyn till fortsättande av saneringsförfarandet finns synnerligen vägande skäl för detta. Ändring får inte sökas i beslut om uppskjutande. Om gäldenären försätts i konkurs, upphör saneringsförfarandet. (2.3.2007/247)

Inledande av ett saneringsförfarande hindrar inte borgenären att driva in en saneringsskuld av en borgensman eller ur värdet av en säkerhet som har ställts av tredje man eller att säga upp skulden eller på något annat sätt åstadkomma att skulden förfaller till betalning i fråga om borgensmannen eller den som har ställt en ovan avsedd säkerhet, om borgensförbindelsen har givits eller säkerheten har ställts i affärsverksamhet eller därmed jämförbar verksamhet. Vad som ovan sagts om borgensman gäller även medgäldenärer. Mot gäldenären behöver inte riktas åtgärder i syfte att åstadkomma att skulden förfaller till betalning för att prestation skall kunna krävas av borgensmannen. (6.11.1998/794)

Om någon annan än en person som avses i 1 mom. är borgensman, medgäldenär eller ställare av säkerhet, gäller bestämmelserna i 19–22 § på motsvarande sätt indrivning av en skuld hos borgensmannen, medgäldenären eller ur säkerhetens värde. När 20 § tillämpas skall då den som ställt säkerheten höras i stället för utredaren. (2.3.2007/247)

Om borgensmannens, medgäldenärens och säkerhetsställarens ställning vid skuldreglering stadgas i 42 § 3 mom. och 48 §.

En förbindelse eller ett avtal om säkerhetsskuld kan efter att förfarandet har inletts genom beslut av utredaren sägas upp i syfte att få till stånd förtida betalning av skulden. Från återstoden av kreditgivarens fordran skall härvid dras av den del av kreditkostnaderna som hänför sig till den kredittid som inte utnyttjas. För de kostnader för grundande av kreditförhållandet som särskilt har nämnts i avtalet och som inte är oskäliga skall avdrag dock inte göras. En återstående skuld som grundar sig på ett avtal enligt lagen om avbetalningsköp bestäms enligt vad som i den nämnda lagen sägs om uppgörelse.

En uppsagd säkerhetsskuld kan utan hinder av 17 § genom beslut av utredaren betalas i förtid, om det är ändamålsenligt med tanke på gäldenärens finansieringsarrangemang.

Ett hyres- eller leasingavtal där gäldenären är hyrestagare kan, sedan förfarandet har inletts, sägas upp av gäldenären med iakttagande av 29 och 30 §, så att avtalet upphör två månader efter uppsägningen oberoende av de villkor som gäller avtalets varaktighet eller uppsägning av det. Ersättningen för att avtalet upphör i förtid omfattar de direkta kostnaderna för återställande av besittningen av egendom samt skälig ersättning för annan skada som enligt vad uthyraren visar drabbar honom. I fråga om leasingavtal iakttas dessutom bestämmelserna i 26 § om hur de kreditkostnader som hänför sig till den icke utnyttjade kredittiden ska räknas gäldenären till godo.

Den som enligt ett avtal som har ingåtts innan förfarandet inleddes har åtagit sig en prestation gentemot gäldenären, men inte har uppfyllt åtagandet när förfarandet inleds, är trots 17 § berättigad att få betalning för sin prestation, om prestationen kan anses vara sedvanlig med tanke på gäldenärens verksamhet.

Har någon genom ett avtal som har ingåtts innan förfarandet inleddes förbundit sig gentemot gäldenären i form av någon annan prestationsskyldighet än vad som avses i 2 mom. och har gäldenären inte när förfarandet inleds fullgjort sin betalningsskyldighet enligt avtalet, ska utredaren på begäran av motparten meddela om gäldenären håller fast vid avtalet. Om svaret är nekande eller det inte ges inom skälig tid, får motparten häva avtalet.

Ett avtal som gäller tills vidare eller för viss tid och som har ingåtts innan förfarandet inleddes och genom vilket gäldenären återkommande eller fortlöpande har förbundit sig till någon annan prestation än en penningprestation, kan sedan förfarandet har inletts sägas upp med iakttagande av 29 och 30 § så att avtalet upphör att gälla från det att saneringsprogrammet fastställs trots villkoren för avtalets varaktighet eller uppsägning av avtalet, om uppsägningen är nödvändig för tryggande av förutsättningarna för genomförande av saneringen. Ersättningen för att avtalet upphör i förtid omfattar en skälig ersättning för en skada som enligt vad motparten i avtalet visar drabbar honom eller henne.

En ersättning som i de fall som nämns i 1, 3 eller 4 mom. ska utgå på grund av att avtalet sägs upp eller hävs räknas till gäldenärens saneringsskulder och ska beaktas trots vad som nedan sägs om anmälning av fordringar.

Bestämmelser om rätten att säga upp en arbetstagare i samband med saneringsförfarande finns i arbetsavtalslagen (55/2001) .

Om ändring söks i beslutet om inledande av saneringsförfarande, förblir rättsverkningarna av att förfarandet inleds, däri inbegripet utredarens rättigheter och begränsningarna av gäldenärens bestämmanderätt, trots det i kraft. Rättsverkningarna upphör, om beslutet om att inleda förfarandet upphävs genom ett avgörande som har vunnit laga kraft eller om den domstol där ärendet är anhängigt på grund av ändringssökande så bestämmer.

Rättsverkningarna av att förfarandet inletts fortsätter tills saneringsprogrammet fastställs. Om saneringsförfarandet upphör utan att något saneringsprogram fastställs, upphör rättsverkningarna av att förfarandet inletts när domstolens beslut om försättande av gäldenären i konkurs eller om att förfarandet upphör har givits, om inte domstolen av särskilda skäl bestämmer att rättsverkningarna förblir i kraft tills beslutet har vunnit laga kraft eller något annat bestäms i saken. Om gäldenären efter det att förfarandet har inletts försätts i likvidation, upphör rättsverkningarna av inledandet när likvidationen börjar. (2.3.2007/247)

Om saneringsförfarandet upphör utan att något saneringsprogram fastställs och det sker utan att gäldenären försätts i konkurs, kan sedan förfarandets rättsverkningar upphört verkställighet eller handräckning som förhindrats eller avbrutits med stöd av 21 § fortsätta på basis av tidigare ansökan om verkställighet eller handräckning.

När domstolen beslutar om att förfarandet skall upphöra kan den på yrkande av en borgenär samtidigt bestämma om en säkerhetsåtgärd som avses i 23 §. Om en säkringsåtgärd var i kraft mot gäldenären eller hans egendom när förfarandet inleddes, skall domstolen bestämma att åtgärden träder i kraft på nytt, om inte annat följer av yttrande av den borgenär som ansökt om åtgärden eller av att gäldenären försatts i konkurs eller om åtgärden inte annars har förlorat sin betydelse.

Gäldenären har även efter att förfarandet har inletts rätt att bestämma om sin egendom och verksamhet, om inte något annat stadgas i denna lag. Har gäldenärens egendom utmätts för en saneringsskuld innan förfarandet inletts, kan över egendomen förfogas så som stadgas i denna lag utan hinder av 4 kap. 30 § utsökningslagen.

Sedan förfarandet har inletts får gäldenären dock inte utan utredarens samtycke

En rättshandling som företagits i strid med stadgandena i 2 mom. 1-7 punkten är utan verkan, utom när den andra parten inte visste eller borde ha vetat att gäldenären inte hade rätt att företa rättshandlingen i fråga.

Gäldenärens bestämmanderätt kan på yrkande av utredaren eller en borgenär begränsas även på annat än i 29 § angivet sätt, om det finns risk för att gäldenären förfar på ett sätt som skadar eller äventyrar borgenärens intressen. Gäldenären kan bland annat förbjudas att

Förbudet eller begränsningen kan bestämmas att gälla temporärt och utan att gäldenären hörs, om detta krävs på grund av att saken är brådskande.

Förbudet kan förenas med vite.

En rättshandling som företagits i strid med begränsningar som utfärdats med stöd av denna paragraf är utan verkan, utom när den andra parten inte visste eller borde ha vetat att gäldenären inte hade rätt att företa rättshandlingen i fråga.

Gäldenären får fortfarande föra talan i en anhängig rättegång eller i ett därmed jämförbart förfarande där han är part, om inte utredaren beslutar att börja föra gäldenärens talan. Detsamma gäller rättegångar och andra förfaranden som blir anhängiga efter att förfarandet har inletts.

Utredaren har rätt att för gäldenärens räkning framställa yrkanden eller anhängiggöra rättegångar eller andra därmed jämförbara förfaranden och i ärendet föra talan för gäldenärens räkning.

En delgivning kan för gäldenärens räkning tas emot även av utredaren.

Skulder som uppkommer efter det att ansökan blivit anhängig skall betalas allteftersom de förfaller. Detsamma gäller vederlag och andra löpande betalningar som grundar sig på ett fortlöpande avtalsförhållande eller på fortlöpande nyttjande- eller besittningsförhållanden och som hänför sig till tiden efter det ansökan blivit anhängig.

Om gäldenären försätts i konkurs på en ansökan som har gjorts innan saneringsprogrammet upphör eller, om saneringsförfarandet har upphört utan att ett saneringsprogram har fastställts, på en sådan ansökan som har varit anhängig under saneringsförfarandet eller som gjorts inom tre månader från det att saneringsförfarandet har upphört, har de fordringar som uppkommit efter det förfarandet inleddes till dess det upphörde samt räntan på dessa fordringar till den tidpunkt då medlen redovisas bästa förmånsrätt till betalning vid konkurs efter de fordringar som avses i 3 § i lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning (1578/1992) . Utredarens och övervakarens obetalda arvoden och ersättningar samt räntan på dessa till den tidpunkt då medlen redovisas skall dock betalas först.

En säkerhetsborgenär har rätt till ersättning för sådan minskning av värdet på säkerhetsegendom till hans nackdel som beror på att egendomen har använts i gäldenärens verksamhet medan ett förbud enligt 19 eller 22 § var gällande. En erlagd ersättning räknas som amortering av säkerhetsskuld.

Gäldenären skall se till att den egendom som utgör säkerhet för saneringsskulden och som omfattas av indrivningsförbud är försäkrad mot skada på behörigt sätt.

Domstolen kan på ansökan av utredaren bestämma att en kredit som tas upp medan förfarandet pågår och som nämns i beslutet har samma eller bättre förmånsrätt till gäldenärens egendom som ställs som säkerhet för krediten än en saneringsskuld för vilken samma egendom utgör säkerhet. En förutsättning är att ett sådant arrangemang är nödvändigt med tanke på den finansiering som behövs under förfarandet och att det inte i betydande grad ökar de borgenärers risk vilkas förmånsrättsställning skulle försvagas. Arrangemanget påverkar inte de nämnda borgenärernas ställning som säkerhetsborgenärer.

Innan ett ärende som avses i 1 mom. avgörs skall domstolen ge gäldenären och de borgenärer vilkas ställning skulle påverkas av en ändring av förmånsrättsordningen tillfälle att bli hörda.

Om det är fråga om en säkerhet som grundar sig på inteckning eller någon annan inskrivningsåtgärd, skall den ändring av förmånsrättsordningen som domstolen bestämt, på ansökan av utredaren eller en ny borgenär antecknas i intecknings- eller inskrivningsregistret i fråga, och den träder i kraft den dag då en sådan ansökan görs. Är det fråga om en säkerhet av något annat slag, träder ändringen av förmånsrättsordningen i kraft när domstolens beslut därom har delgivits de säkerhetsborgenärer vilkas förmånsrättsställning försvagas. Delgivningen kan skötas av utredaren eller den nya borgenären på det sätt som avses i 81 §.

En rättshandling som kunde återgå, om konkurs hade sökts i stället för saneringsförfarande, kan fås att återgå i samband med saneringsförfarandet på motsvarande grunder som enligt lagen om återvinning till konkursbo och med iakttagande även av vad som i den nämnda lagen stadgas om tredje mans ställning.

Som fristdag anses i de fall som avses i 1 mom. den dag då ansökan om saneringsförfarande gjordes eller, om en ansökan om försättande av gäldenären i konkurs då var anhängig, den dag då konkursansökan gjordes. Är flera ansökningar om saneringsförfarande eller konkurs anhängiga, anses som fristdag den dag då den först anhängiggjorda ansökningen lämnades in.

Återvinning kan yrkas av utredaren eller en borgenär på det sätt som stadgas i 36 och 37 §§.

Utredaren ska väcka återvinningstalan inom ett år från det förfarandet inleddes. Talan får dock väckas även inom tre månader från det grunden för återvinningen blev eller borde ha blivit känd för utredaren.

Vid återvinning som grundar sig på ett yrkande av utredaren tillämpas 15–19 § i lagen om återvinning till konkursbo, så att vad som föreskrivs om konkursbo på motsvarande sätt gäller gäldenären. Egendom som har erhållits när en rättshandling återgår ska förvaras åtskild från gäldenärens övriga egendom och när kostnaderna för yrkande på återvinning är täckta användas på det sätt som bestäms i saneringsprogrammet.

En borgenär som vill yrka återvinning skall anmäla detta till utredaren. Borgenären får framställa yrkandet, om utredaren inte åtar sig det.

Om en eller flera borgenärer yrkar återvinning, skall i tillämpliga delar 3 kap. 84, 89 och 90 § utsökningslagen iakttas. Vad som med anledning av borgenärens talan bestäms att skall överlåtas eller ersättas skall utan hinder av denna lag användas till betalning av kärandens fordran. (27.6.2003/690)

Borgenären ska väcka talan enligt 2 mom. inom ett år från det att saneringsförfarandet inleddes. Domstolen ska ge utredaren tillfälle att bli hörd i saken. Utredaren kan börja driva talan genom att meddela detta i sitt yttrande till domstolen. Talan anses då grunda sig på utredarens yrkande och borgenären har rätt att av gäldenärens tillgångar få ersättning för de rättegångskostnader som föranletts av att talan väckts. En eventuell tvist om ersättningen avgörs av domstol. (23.3.2023/479)

En fordran som på grund av återvinning av betalning på nytt uppstår för en borgenär som varit svarande skall beaktas som saneringsskuld utan hinder av vad som nedan stadgas om anmälning av fordringar.

Saneringsprogrammet skall innehålla en utredning enligt 41 § om gäldenärens ekonomiska ställning och andra omständigheter som inverkar på saneringen samt bestämmelser enligt 42 § om åtgärder och arrangemang som gäller gäldenärens och borgenärernas ställning och som syftar till att fortsätta, ändra eller avsluta verksamheten. Av programmet skall i enlighet med 51 § framgå borgenärernas indelning i grupper samt avsaknad av rösträtt enligt 52 §.

Utredaren skall göra upp ett förslag till saneringsprogram och ge in det till domstolen inom en av domstolen utsatt tid, som utan särskilda skäl inte får vara längre än fyra månader.

När utredaren utarbetar förslaget skall han förhandla med gäldenären och borgenärsdelegationen samt vid behov med borgenärerna och den sannolika borgenär som ansökt om förfarandet.

Berättigade att lägga fram förslag till saneringsprogram inom den tid som nämns i 1 mom. är dessutom

De som är berättigade att lägga fram förslag har rätt att av utredaren få de uppgifter som behövs när förslaget utarbetas. (23.3.2023/479)

I saneringsprogrammet skall ingå en specificerad utredning om

I saneringsprogrammet skall individualiseras de åtgärder och arrangemang som syftar till sanering av gäldenärens verksamhet samt de åtgärder och arrangemang som gäller gäldenärens och borgenärernas ställning samt motiveringen för dem. I programmet skall bland annat bestämmas om

I fråga om skulderna skall saneringsprogrammet innehålla ett betalningsprogram, av vilket framgår skuldregleringens innehåll och betalningstidtabell särskilt för varje skuld samt för varje vanlig skuld en uppskattning av hurdan utdelningen skulle ha blivit i en konkurs, om 32 § 2 mom. inte tillämpas. Av betalningsprogrammet skall också framgå uppgifter om de kvittningar som verkställts under saneringsförfarandet. (2.3.2007/247)

Är någon på grund av en borgensförbindelse eller såsom medgäldenär ansvarig för en viss skuld, skall i programmet bestämmas även om hans betalningsskyldighet gentemot borgenären. Om säkerheten för skulden är en realsäkerhetsrätt i tredje mans egendom, skall av programmet framgå hur skuldregleringen påverkar dennes ansvar.

Om enligt programmet gäldenärsföretaget, dess rörelse eller tillgångar eller en del av den överlåts som en funktionell helhet, skall av programmet framgå överlåtelsesättet, överlåtelsevillkoren och mottagaren, om han är känd.

Saneringsprogrammet skall utarbetas med beaktande av att skulder som uppkommit efter att ansökan blivit anhängig skall betalas efter de prestationer som enligt 45 § hänför sig till säkerhetsskulderna och kreditkostnaderna för dem, men före övriga skulder.

I saneringsprogrammet är det i fråga om saneringsskulderna möjligt att i form av skuldsanering med nedan nämnda begränsningar tillämpa följande skuldregleringar:

Skuldregleringarna kan även innebära att skulden betalas helt eller delvis

Vid skuldsaneringen får inte användas någon metod som begränsar borgenärens rätt mer än vad som är behövligt för att saneringsprogrammets syfte skall uppnås och villkoren för borgenärernas inbördes ställning enligt denna lag uppfylls.

I saneringsprogrammet kan bestämmas att gäldenären till borgenärerna skall betala tilläggsprestationer, om gäldenärens ekonomiska ställning förbättras från det saneringsprogrammet har fastställts till dess det upphör. Det kan dock inte bestämmas att medel som gäldenären rimligen behöver för en fortsättning av verksamheten skall användas till betalning av tilläggsprestationer. Rätt till tilläggsprestation före andra borgenärer och med inbördes lika andelar har de borgenärer för vilka kapitalet av deras fordringar har sänkts genom skuldregleringen, dock inte borgenärer med efterställda fordringar. (2.3.2007/247)

På en säkerhetsskuld kan tillämpas endast de arrangemang som nämns i 44 § 1 mom. 1-3 punkten och 2 mom. 1 punkten. Dröjsmålsränta på säkerhetsskulden som förfallit till betalning innan förfarandet inleddes kan även sänkas till den del den överstiger den löpande räntan. När 44 § 1 mom. 2 punkten tillämpas på en säkerhetsskuld skall det bestämmas att på de kreditkostnader som skjuts upp skall betalas en ränta som tryggar deras nuvärde.

Skuldregleringen inverkar inte på en borgenärs säkerhetsrätts bestånd eller innehåll. Vid skuldsanering kan dock de säkerhetsarrangemang som hänför sig till säkerhetsskulden ändras genom att säkerheten ersätts med en annan säkerhet som tryggar skulden.

De prestationer som hänför sig till säkerhetsskulden skall bestämmas så att åtminstone nuvärdet av säkerhetsskulden blir betalt inom en skälig tid, som utan borgenärens samtycke inte får vara väsentligt längre än den återstående kredittiden eller, om skulden har förfallit i sin helhet, väsentligt längre än hälften av den ursprungliga kredittiden. När kreditkostnaderna sänks med stöd av 44 § 1 mom. 3 punkten skall dessutom beaktas den återstående betalningstidens längd så att sänkningen av kreditkostnaderna i proportion är desto mindre ju längre den nämnda tiden är.

Borgenärer vilka utanför saneringsförfarandet skulle ha lika rätt att få betalning för sin fordran skall i samband med de skuldregleringar som ingår i saneringsprogrammet bli likställda sinsemellan.

I saneringsprogrammet kan dock utan hinder av 1 mom. bestämmas att borgenärer vilkas fordringar är små skall få full betalning, om detta anses ändamålsenligt med tanke på förfarandet. I saneringsprogrammet kan dessutom utan hinder av 1 mom. bestämmas om betalning av ett lån som upptagits hos en av gäldenären bildad pensionsstiftelse så att beloppet av pensionsstiftelsens icke täckta pensionsansvar inte ökar på grund av skuldregleringen i fråga om ett sådant lån.

Vid skuldsanering ska som efterställda skulder anses ränta och andra kreditkostnader som under förfarandet löper på annan saneringsskuld än en säkerhetsskuld samt i ett tidigt saneringsförfarande dröjsmålsräntor som löper efter det att förfarandet inletts. Efter dem ska som efterställda skulder anses sådana skulder som i konkurs ska betalas sist. (25.5.2022/386)

Om en saneringsskuld är oklar till sitt belopp eller till sin grund, skall domstolen bestämma till vilket belopp skulden skall beaktas i saneringsprogrammet. Detsamma gäller på motsvarande sätt andra oklarheter som hänför sig till en borgenärs rätt. I ett beslut som här avses får ändring inte sökas separat.

En saneringsskuld som inte har anmälts i förfarandet av gäldenären eller före den i 71 § 1 mom. 3 punkten avsedda fristdagen av borgenären och som inte på något annat sätt kommit till utredarens kännedom innan saneringsprogrammet fastställs upphör när saneringsprogrammet fastställs, om inte något annat bestäms i programmet. Skulden upphör dock inte om borgenären inte kände till och inte heller borde ha känt till den och skulden inte kommit till utredarens kännedom innan programmet fastställdes. En borgenär som har realsäkerhet för sin fordran är trots vad som föreskrivs ovan berättigad att driva in sin fordran ur värdet av säkerheten. (23.3.2023/479)

Skuldregleringar som avse masskuldebrevslån är i kraft till förmån för samtliga borgenärer för en sådan skuld. Detsamma gäller andra skulder, om gäldenärens förbindelse har satts i allmänt omlopp.

Domstolen kan utan hinder av 2 mom. även på eget initiativ när den fastställer saneringsprogrammet bestämma att skuldregleringar som gäller ersättningar för serieskador eller en därmed jämförbar grupp av saneringsskulder som har samma grund är i kraft även till fördel för sådana borgenärer vilkas fordringar inte på det sätt som avses i 2 mom. har kommit fram under förfarandet.

Borgenären kan anmäla sina fordringar eller framställa tilläggsyrkanden ännu efter den fristdag som avses i 71 § 1 mom. 3 punkten. Från den prestation som enligt saneringsprogrammet tillfaller borgenären dras då av ett belopp som utgör en procent av beloppet av den anmälda fordran eller det framställda tilläggsyrkandet. Det belopp som ska dras av är dock alltid minst 600 och högst 6 000 euro. Om borgenären inte har delgetts domstolens beslut om inledande av saneringsförfarande eller fordran inte har anmälts på grund av laga hinder, görs inget avdrag. Avdrag görs inte heller om borgenären är en privatperson och det med hänsyn till hans eller hennes omständigheter är oskäligt att göra avdraget.

Om det på grund av återvinning har uppstått ett behov för borgenären att anmäla sina fordringar eller om borgenären av någon annan orsak inte kände till och inte heller borde ha känt till fordringarna före fristdagen för anmälan av fordringar, ska utredaren ge borgenären en skälig tid att anmäla fordringar. Från anmälan görs då inget avdrag enligt 1 mom. Utredaren kan befria borgenären från skyldigheten att anmäla fordringar, om det inte finns något behov av att göra anmälan.

Efter det att saneringsprogrammet har fastställts beaktas anmälan inte längre. Bestämmelser om ändring av saneringsprogrammet finns i 63 § 3 mom.

Har en fysisk person i annat sammanhang än i affärsverksamhet eller därmed jämförbar verksamhet gett en borgensförbindelse för gäldenärens skuld eller som säkerhet för gäldenärens skuld ställt sin bostad som motsvarar hans skäliga behov, kan i samband med saneringsförfarandet på hans begäran för honom fastställas reglering som gäller borgens- eller säkerhetsansvaret på det sätt som stadgas i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/93) . Vad som ovan sagts om borgensman gäller även medgäldenärer.

Om skuld i de fall som avses i 25 § 1 mom. inte under förfarandet har drivits in hos borgensmannen eller ur säkerhet som ställts av tredje man, kan borgenären utan hinder av skuldregleringen driva in sin fordran hos borgensmannen eller ur säkerhetens värde enligt de tidigare villkoren för skulden.

Domstolen skall fastställa förslaget till saneringsprogram, om förutsättningar för fastställande finns enligt 50, 51-53 eller 54 § och något annat inte följer av 55 §.

Bestämmelser om snabbt fastställande av saneringsprogram finns i 92 §. (23.3.2023/479)

Saneringsprogrammet kan fastställas, om alla kända borgenärer samtycker till det. Härvid kan innehållet i programmet avvika från de stadganden i denna lag som gäller saneringsborgenärernas ställning.

Programmet får dock inte fastställas, om

Saneringsprogrammet kan fastställas, om en i 52 § nämnd majoritet av varje borgenärsgrupp som avses i 3 mom. har godkänt det. Härvid får programmets innehåll avvika från denna lags stadganden om borgenärernas ställning till nackdel för de borgenärer som gett sitt samtycke.

Den som lägger fram förslaget till program skall, om inte programmet fastställs med stöd av 50 §, även framställa ett förslag till indelning av borgenärerna i grupper.

Borgenärerna skall indelas i grupper på följande sätt:

(2.3.2007/247)

Den majoritet som krävs för att programmet skall kunna fastställas föreligger, om ett godkännande av programmet i varje borgenärsgrupp har bifallits av över hälften av de borgenärer som deltagit i omröstningen, och deras sammanlagda fordringar företräder över hälften av totalbeloppet av de fordringar som de borgenärer vilka hör till gruppen och som deltagit i omröstningen har.

Vid bedömning av om majoritetskravet är uppfyllt beaktas inte en borgenär eller borgenärsgrupp som enligt förslaget till program skall få full betalning för sin fordran senast en månad efter det programmet fastställs eller vars rättsställning inte förändras på grund av programmet eller förändras endast så att ett betalningsdröjsmål som skett före förfarandet rättas till och skuldvillkoren förblir sådana de var före dröjsmålet. En borgenär som har en efterställd fordran beaktas inte, om en borgenär som har en fordran med bättre rätt enligt programmet blir utan full betalning eller om hans rättsställning annars försämras.

Av programförslaget skall framgå vilka borgenärer som enligt 2 mom. skulle sakna rösträtt.

En saneringsskuld som är oklar till sin grund eller till sitt belopp beaktas vid bedömning av om majoritetskravet uppfylls till det belopp som har fastställts med stöd av 47 § 1 mom.

Även om kraven enligt 51 och 52 §§ uppfylls får saneringsprogrammet inte fastställas, om

Programmet ska inte heller fastställas i ett normalt saneringsförfarande, om det finns ett hinder enligt 7 § 2 mom. för att inleda saneringsförfarandet. (25.5.2022/386)

Programmet ska inte heller fastställas i ett tidigt saneringsförfarande, om en borgenär visar att den finansiering som ingår i programmet är onödig eller oskäligt skadar borgenärernas intressen. (25.5.2022/386)

Även om den majoritet som avses i 51 och 52 §§ inte uppnås i en eller flera borgenärsgrupper, kan saneringsprogrammet på yrkande av den som utarbetat förslaget, utredaren eller gäldenären fastställas under följande förutsättningar:

I ett tidigt saneringsförfarande kan saneringsprogrammet inte fastställas med stöd av denna paragraf, om

(25.5.2022/386)

Samtycke enligt 2 mom. 2 punkten krävs inte av i 1 kap. 4 c § i bokföringslagen (1336/1997) avsedda stora företag. (25.5.2022/386)

Utöver vad som stadgas i detta kapitel ovan skall saneringsprogrammet lämnas utan fastställelse även om

En sådan bestämmelse i ett saneringsprogram som strider mot lag eller är oskälig får inte fastställas.

Om det i saneringsprogrammet förutsätts att gäldenären eller någon annan innan programmet fastställs fattar ett visst beslut, utför en viss prestation, vidtar en viss åtgärd eller uppfyller ett visst villkor, får programmet inte fastställas förrän förutsättningen har uppfyllts.

Om fler än ett förslag till saneringsprogram uppfyller kraven för faställande, skall ett förslag som kan fastställas med stöd av 50 § ges företräde. Med stöd av 54 § kan ett förslag fastställas endast om det inte finns något förslag som motsvarar förutsättningarna i 50 eller 51 och 52 §§. Av två eller flera förslag som avses i 54 § skall det fastställas som vunnit mest understöd i borgenärsgrupperna.

När saneringsprogrammet har fastställts bestäms villkoren för saneringsskulderna och andra i programmet reglerade rättsförhållanden enligt programmet. Okända saneringsskulder upphör när programmet fastställs, om inte något annat följer av programmet eller av 47 § 2--4 mom.

En utmätning som riktar sig mot gäldenärens egendom och som baserar sig på en saneringsskuld förfaller när saneringsprogrammet fastställts med laga kraft. Detsamma gäller annan verkställighet som baserar sig på en saneringsskuld.

Att saneringsprogrammet fastställs hindrar inte prövning av ett påstående som gäller saneringsskuldens grund eller belopp eller giltigheten av eller innehållet i en säkerhetsrätt som hänför sig till saneringsskulden, om skulden eller rättigheten har gjorts stridig i saneringsförfarandet och saken med stöd av 75 § har anvisats till ett särskilt förfarande.

Om borgenärernas rätt till betalning för sina kapitalfordringar har begränsats genom skuldregleringar enligt saneringsprogrammet, får gäldenärens tillgångar inte efter att saneringsprogrammet har fastställts till dess det upphör delas ut till ägarna, med undantag av sådana vederlag eller ersättningar för arbete som avses i 42 § 1 mom. 5 punkten och som motsvarar programmet.

I 64 § 2 mom. föreskrivs om den inverkan på skuldregleringar som en utdelning av tillgångar i strid med ett förbud har. På den återbetalnings- och ersättningsskyldighet som gäller tillgångar vilka har delats ut till aktieägare i ett aktiebolag i strid med ett förbud tillämpas 13 kap. 4 § och 22 kap. i aktiebolagslagen (624/2006) . (21.7.2006/634)

Förbindelser eller avtal enligt vilka gäldenären skall fullgöra en prestation som grundar sig på saneringsskulden eller anknyter till den är ogiltiga, om inte prestationsskyldigheten grundar sig på det fastställda saneringsprogrammet.

En betalningsskyldighet som motsvarar betalningsprogrammet i ett fastställt saneringsprogram kan, om den har åsidosatts, verkställas som en dom som förpliktar att fullgöra något.

För programmet kan utses en övervakare som har till uppgift att för borgenärernas räkning övervaka att programmet följs med beaktande av 63-65 §§ och att sörja för sådana åtgärder enligt programmet som inte ankommer på parterna. Om någon övervakare inte skall utses enligt programförslaget, kan förordnande av en övervakare begäras av borgenärsdelegationen eller av borgenärer som enligt 40 § skulle ha haft rätt att framställa ett förslag till saneringsprogram.

Till övervakare kan förordnas utredaren eller någon annan person. På övervakaren tillämpas vad som i 8 § 4 mom. samt i 9, 12, 14, 83, 85, 86 och 87 § föreskrivs om utredare. (25.5.2022/386)

I saneringsprogrammet kan bestämmas att borgenärsdelegationens mandattid skall fortgå tills saneringsprogrammet upphör.

Gäldenären har från det saneringsprogrammet fastställts till dess det upphör en likadan skyldighet gentemot övervakaren, borgenärsdelegationen och domstolen att lämna uppgifter och att samarbeta som 13 § stadgar.

Övervakaren eller, om en sådan inte förordnats, gäldenären skall med bestämda mellanrum ge borgenärsdelegationen och borgenärerna en redogörelse för hur programmet har genomförts. Tidpunkterna för redogörelserna kan slås fast i saneringsprogrammet eller i beslutet om fastställande av det. Har något annat inte bestämts, skall en redogörelse ges med sex månaders mellanrum.

Sedan saneringsprogrammet har upphört ska övervakaren eller, om en sådan inte har utsetts, gäldenären utan dröjsmål lämna borgenärsdelegationen och borgenärerna en slutredogörelse om hur programmet har fullföljts. Även Rättsregistercentralen ska underrättas om datumet för slutredogörelsen. (16.6.2017/365)

Angående rättelse av skriv- eller räknefel eller därmed jämförbara klara fel i ett fastställt program gäller vad som bestäms om rättelse av dom. Detsamma gäller om skuldens belopp till följd av amortering eller av annan därmed jämförbar orsak har antecknats felaktigt i betalningsprogrammet. Domstolen kan även rätta andra slags fel i programmet, om de vilkas ställning påverkas av saken samtycker till det. (6.11.1998/794)

Innehållet i en skuldreglering eller ett betalningsprogram som motsvarar det fastställda programmet kan ändras med samtycke av den borgenär vars rätt ändringen kränker. Samtycke behövs dock inte, om borgenärens fordran till sitt belopp är liten och om borgenärens ställning som en följd av ändringen inte förändras väsentligt. (2.3.2007/247)

Om beloppet av en saneringsskuld eller en borgenärs rätt fastställs annorlunda än vad som med stöd av 47 § 1 mom. har beaktats i saneringsprogrammet, skall programmet på yrkande av borgenären eller gäldenären ändras i den mån det avgörande som gäller borgenärens rätt påverkar innehållet i skuldreglering enligt programmet eller betalningsprogrammets innehåll. Detsamma gäller på motsvarande sätt, om för borgenären på grund av återvinning av betalning uppkommer en fordran som avses i 38 § eller det uppdagas någon annan saneringsskuld som inte upphört med stöd av 57 § 1 mom. Vid en ändring av betalningsprogrammet skall en borgenär i skuldregleringarna likställas med andra borgenärer i samma ställning. (2.3.2007/247)

4 mom. har upphävts genom L 2.3.2007/247 . (2.3.2007/247)

Ett yrkande på uppfyllande av en tilläggsprestationsskyldighet som fastställts i saneringsprogrammet kan framställas av övervakaren eller en borgenär.

Om inte något annat bestäms i saneringsprogrammet, ska ansökan om fullgörande av en tilläggsprestationsskyldighet göras hos domstolen inom ett år från dagen för slutredogörelsen. Om inte slutredogörelsen har lämnats till borgenären, ska borgenären dock göra ansökan inom två år från dagen för slutredogörelsen. (16.6.2017/365)

Domstolen kan på yrkande av en borgenär bestämma att en i saneringsprogrammet fastställd skuldreglering som gäller borgenären skall förfalla, om gäldenären på ett väsentligt sätt har åsidosatt sin skyldighet enligt saneringsprogrammet gentemot borgenären och inte har fullgjort den inom en av borgenären förelagd skälig tilläggstid.

Har det förbud att dela ut tillgångar som avses i 58 § överträtts, kan det bestämmas att en skuldreglering enligt saneringsprogrammet skall förfalla i fråga om de borgenärer vilkas rätt till betalning för deras kapitalfordringar har begränsats i programmet. Ett yrkande på detta kan framställas av övervakaren eller av en borgenär till den del det är fråga om hans fordran. Domstolen kan låta bli att godkänna yrkandet, om tillgångar vilka delats ut i strid med förbudet har returnerats eller deras värde ersatts och det med beaktande av detta vore oskäligt att skuldregleringen skulle upphör.

Domstolen kan även bestämma att en skuldreglering enligt saneringsprogrammet skall förfalla, om det föreligger någon annan i programmet fastställd grund för detta än de som nämns i 1 eller 2 mom. Ett yrkande på detta kan framställas av övervakaren eller av en borgenär till den del det är fråga om hans fordran.

Det får inte bestämmas att en skuldreglering skall förfalla, om det finns skäl att anta att gäldenären för att gynna borgenären har förfarit på det sätt som avses i 1-3 mom.

En borgenär för vars del skuldregleringen förfaller har samma rätt till betalning som i det fall att något saneringsprogram inte hade fastställts. Gäldenären skall dock inte betala dröjsmålsränta på skulden under den tid skuldregleringen var i kraft, om inte domstolen av något särskilt skäl bestämmer annat.

Domstolen kan på yrkande av övervakaren eller en borgenär bestämma att saneringsprogrammet ska förfalla, om

(23.3.2023/479)

Om gäldenären är en enskild näringsidkare eller yrkesutövare och det under saneringsprogrammet fattas beslut om inledande av skuldsanering för privatperson, förfaller ett saneringsprogram som fastställts med stöd av denna lag. Domstolen kan dock förordna att saneringsprogrammet trots skuldsaneringen inte skall förfalla, om det finns särskilda skäl för detta på grund av att största delen av de skulder som saneringsprogrammet omfattar har betalats enligt programmet. (2.3.2007/247)

Om det bestäms att saneringsprogrammet skall förfalla, är det inte längre giltigt, och borgenärerna har samma rätt till betalning ur saneringsskulden som om programmet inte hade fastställts. Att programmet förfaller inverkar inte på giltigheten av redan företagna rättshandlingar.

Om gäldenären försätts i konkurs innan saneringsprogrammet har slutförts, förfaller programmet. En borgenärs rättigheter i konkursen bestäms härvid som om något saneringsprogram inte hade fastställts.

Domstolen kan utan hinder av 1 mom. på yrkande av gäldenären eller den borgenär som gjort konkursansökan bestämma att saneringsprogrammet inte förfaller på grund av konkursen, om det finns särskilda skäl för detta med anledning av att huvuddelen av saneringsskulderna redan har betalts i enlighet med programmet.

I 32 § 2 mom. stadgas om den ställning som en skuld som uppkommit efter att förfarandet inletts har i konkurs. Om den ställning som arvodet och ersättningen till utredaren och övervakare har i konkurs stadgas i 87 § 5 mom.

Om ett beslut om att försätta gäldenären i konkurs upphävs eller konkursen läggs ned, ska det program som förfallit fortsätta gälla, och villkoren i programmet ska iakttas som om gäldenären inte hade försatts i konkurs. (17.5.2019/665)

Om det först sedan saneringsprogrammet avslutats uppdagas en saneringsskuld, på grundval av vilken saneringsprogrammet skulle ha kunnat ändras, skall gäldenären betala det belopp på skulden som borgenären skulle ha fått om skulden ingått i saneringsprogrammet.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 om insolvensförfaranden finns det bestämmelser om finska domstolars behörighet i frågor som gäller företagssanering, när platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen finns i Finland eller i någon annan sådan medlemsstat i Europeiska unionen på vilken den förordningen tillämpas.

Ärenden som gäller saneringsförfarande enligt denna lag behandlas i Birkalands, Egentliga Finlands, Helsingfors, Norra Savolax, Päijänne-Tavastlands, Uleåborgs, Västra Nylands, Ålands och Österbottens tingsrätter. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om tingsrätternas domkretsar i dessa ärenden.

Ett ärende som gäller saneringsförfarande behandlas av den i 1 mom. nämnda domstol inom vars domkrets gäldenärens förvaltning huvudsakligen sköts. Ett ärende som gäller saneringsförfarande för ett dotterbolag i en koncern behandlas dock vid den domstol där moderbolagets saneringsärende är anhängigt. Om ett ärende som gäller saneringsförfarande för moderbolaget inleds senare, kan den domstol som behandlar dotterbolagets saneringsärende överföra ärendet till den domstol där det ärende som gäller moderbolaget är anhängigt. Om den överförande domstolen behandlar en konkursansökan som har gjorts efter att saneringsförfarandet har inletts och som gäller gäldenären, ska också konkursansökan överföras för avgörande av den nämnda domstolen. Ett ärende som gäller rättelse eller ändring av ett fastställt saneringsprogram eller frågan om ett sådant program ska förfalla ska behandlas av den domstol där saneringsförfarandet var anhängigt. Om en saneringsansökan görs hos den domstol som behandlar konkursansökan, ska domstolen, om den inte är behörig i saneringsärendet, på sökandens begäran överföra saneringsansökan till behörig domstol.

Om en konkursansökan avseende gäldenären är anhängig när ansökan om inledande av saneringsförfarande blir anhängig eller om en konkursansökan blir anhängig innan beslutet om inledande av saneringsförfarandet har vunnit laga kraft, behandlas konkursansökan vid den tingsrätt där saneringsförfarandet är anhängigt eller som har behandlat ärendet om inledande av saneringsförfarande. Den tingsrätt hos vilken konkursansökan har gjorts skall överföra konkursansökan att avgöras av den tingsrätt som behandlar eller behandlat saneringsansökan.

När en ansökan om att gäldenären skall försättas i konkurs görs under saneringsförfarandet skall den behandlas i den tingsrätt där saneringsförfarandet är anhängigt.

Om gäldenären försätts i konkurs kan den tingsrätt som avses i 1 eller 2 mom. överföra ärendet till den tingsrätt som annars är behörig att behandla gäldenärens konkurs, om detta är ändamålsenligt. Tingsrätten skall samtidigt utse en boförvaltare.

Vid behandlingen av ett ärende som avses i denna lag skall vad som i 8 kap. rättegångsbalken bestäms om behandling av ansökningsärenden iakttas, om inte något annat följer av denna lag.

Ett ärende som gäller företagssanering skall behandlas så snabbt som saken kräver. (2.3.2007/247)

Ansökan om inledande av ett saneringsförfarande ska skriftligen lämnas till domstolens kansli. Om ansökan görs medan konkursansökan beträffande gäldenären är anhängig, kan den lämnas in till domstolen vid ett sammanträde där konkursansökan behandlas.

Till ansökan ska fogas behövlig utredning om gäldenären och uppgifter om på vilken grund domstolen är behörig. Gäldenären ska dessutom till sin ansökan foga utredning om sina borgenärer, skulder och säkerheterna för skulderna samt om sin ekonomiska ställning. Om det inte är fråga om en ansökan som gjorts på en grund som avses i 6 § 1 punkten, ska gäldenären redogöra för de främsta orsakerna till sina ekonomiska svårigheter, hur gäldenärens verksamhet avses fortsätta samt med vilka medel de kostnader som saneringsförfarandet medför ska täckas och hur gäldenären förmår betala de skulder som inte är saneringsskulder.

I ansökan ska anges den grund enligt 4 b eller 6 § som åberopas som grund för inledande av saneringsförfarandet. Vid behov ska den primära grunden för ansökan anges.

Närmare bestämmelser om de handlingar som ska fogas till ansökan och om den utredning som krävs utfärdas genom förordning av statsrådet.

En ansökan om inledande av ett saneringsförfarande kan inte tas upp till prövning medan det finns ett fastställt gällande saneringsprogram.

Gäldenärens ansökan ska av domstolen delges de borgenärer som på grundval av storleken av sina fordringar anses vara betydande samt även andra borgenärer, om domstolen anser att de behöver höras om ansökan, samt ge dem tillfälle att inom en utsatt tid avge ett skriftligt yttrande. Om det är fråga om en ansökan som gjorts på en i 6 § 1 punkten avsedd grund, kan saneringsförfarandet inledas utan att de övriga borgenärerna hörs. (25.5.2022/386)

Domstolen skall delge gäldenären en borgenärs eller sannolik borgenärs ansökan samt ge gäldenären tillfälle att inom en utsatt tid avge ett skriftligt yttrande. Domstolen skall även uppmana gäldenären att inom utsatt tid tillställa domstolen en utredning om sina borgenärer, skulder och säkerheterna för skulderna.

Om domstolen med anledning av en borgenärs eller sannolik borgenärs ansökan anser det behövligt, kan den innan beslut om att inleda förfarandet fattas ge andra borgenärer vilka framgår av gäldenärens utredning enligt 2 mom. eller borgenärerna med de största fordringarna tillfälle att inom en utsatt tid avge skriftligt yttrande.

Om anmälningar som skall göras om ansökningar stadgas vid behov genom förordning. (26.11.1993/1029)

Om det på basis av ansökan, ett eventuellt skriftligt yttrande som avgetts med anledning av ansökan och domstolens tidigare avgörande är uppenbart att det inte finns förutsättningar för att inleda ett saneringsförfarande, ska ansökan avslås i ett skriftligt förfarande.

När domstolen fattar beslut om att inleda ett saneringsförfarande ska den

(16.6.2017/365)

Av beslutet skall framgå på vilket sätt gäldenärens rätt att bestämma om sin egendom och verksamhet begränsas av att förfarandet inleds.

Utredaren ska utan dröjsmål delge beslutet de borgenärer som framgår av gäldenärens ansökan eller utredning samt borgensmän, medgäldenärer och ställare av säkerhet. Om det är fråga om en gäldenär som avses i 10 § 4 mom., ska beslutet även delges närings-, trafik- och miljöcentralen. De utländska borgenärer som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 om insolvensförfaranden ska underrättas på det sätt som förordningen förutsätter. (16.6.2017/365)

Om borgenären inte har lämnat in det i 1 mom. 3 punkten avsedda meddelandet om sina yrkanden på finska, svenska eller engelska, ska utredaren be borgenären till behövliga delar lämna in en översättning av meddelandet till något av dessa språk. (16.6.2017/365)

Om den sista dagen för den tidsfrist som avses i 1 mom. 5 a- eller 5 b-punkten inte är en vardag, kan de invändningar och yttranden som avses i punkterna lämnas till utredaren den första vardagen därefter. (23.3.2023/479)

Sedan förslaget till saneringsprogram har lämnats till utredaren och domstolen, ska utredaren utan dröjsmål se till att programförslaget delges dem som har del i saken. I samband med delgivningen av programförslaget ska utredaren meddela dem som har del i saken när de yttranden som avses i 71 § 1 mom. 5 a-punkten och de invändningar som avses i 5 b-punkten senast ska lämnas till utredaren inom de tidsfrister som domstolen bestämmer. (23.3.2023/479)

Domstolen kan på yrkande av någon som är berättigad att framlägga programförslag förlänga den tid som reserverats för uppgörande av programmet, om det av särskilda skäl är nödvändigt.

Ett programförslag som getts in efter utgången av den utsatta tiden lämnas utan avseende.

Om domstolen inte inom utsatt tid har tillställts något förslag till saneringsprogram, ska domstolen ge sökanden och utredaren tillfälle att bli hörda. Om hörandet inte föranleder något annat, ska domstolen fatta beslut om att saneringsförfarandet ska upphöra.

Invändningar som avses i 71 § 1 mom. 5 b-punkten kan för gäldenärens räkning framföras både av utredaren och av gäldenären.

De invändningar som framställts inom tidsfristen ska utredaren delge gäldenären och de borgenärer vilkas rätt varje invändning gäller. Utredaren ska före behandlingen av programförslaget tillställa domstolen en förteckning, av vilken framgår vem som gjort en invändning och föremålet för invändningen. Utredaren ska före behandlingen också lämna yttrandena om programförslaget till domstolen.

Invändningar som framförts efter utgången av den tidsfrist som avses i 71 § 1 mom. 5 b-punkten lämnas utan prövning.

Invändningar enligt 71 § 1 mom. 5 b-punkten handläggs och saken avgörs i samband med behandlingen av programförslaget, om det med beaktande av den bevisning som krävs och övriga omständigheter är möjligt utan att saneringsförfarandet orsakas väsentligt dröjsmål eller annan olägenhet. (23.3.2023/479)

Om saken inte enligt 1 mom. kan handläggas och avgöras i samband med saneringsförfarandet, skall domstolen anvisa den part som har bevisbördan i ärendet att inom utsatt tid föra ärendet till prövning i en särskild rättegång eller genom något annat förfarande som är avsett för sådana ärenden. Om beaktande av en dylik fordran i saneringsprogrammet stadgas i 47 § 1 mom.

Sedan domstolen har granskat att förslaget till saneringsprogram uppfyller kraven i 41 och 42 §, de som har del i saken har getts möjlighet att framföra sin uppfattning om förslaget och domstolen har fattat ett beslut enligt 47 § 1 mom. om att beakta oklara saneringsskulder, kan den som har gjort upp förslaget ges tillfälle att rätta, justera eller komplettera förslaget inom utsatt tid.

Domstolen ska efter att ha fått det slutliga programförslaget besluta hur borgenärerna med stöd av 51 § 3 mom. ska delas in i grupper och vilka grupper som med stöd av 52 § är röstberättigade. I det beslut som här avses får ändring inte sökas särskilt.

Domstolen ska uppmana de röstberättigade borgenärerna att inom en utsatt tid skriftligen meddela utredaren om de godkänner eller förkastar programförslaget ( röst ). En röst som getts efter utsatt dag lämnas utan avseende. Utredaren ser till att uppmaningen samt det slutliga programförslaget och parternas skriftliga röster delges dem som har del i saken.

Utredaren ska utan dröjsmål göra upp en utredning över rösterna och resultaten av omröstningen för varje programförslag ( omröstningsutredning ) samt ge in rösterna och omröstningsutredningen till domstolen och svara för delgivningen av omröstningsutredningen.

Ett omröstningsförfarande är dock inte nödvändigt om en i 52 § avsedd majoritet i varje borgenärsgrupp skriftligen har godkänt programförslaget och ingen av borgenärerna i ett yttrande som avses i 71 § 1 mom. 5 a-punkten har åberopat en omständighet på grundval av vilken saneringsprogrammet borde lämnas utan fastställelse.

Efter att ha fått omröstningsutredningen kan domstolen, om det anses nödvändigt, ge dem som har del i saken tillfälle att inom utsatt tid avge ett skriftligt yttrande om utredningen samt om de arrangemang som avses i 61 § och som gäller uppföljningen av programmet.

Sedan domstolen har fattat sitt beslut om fastställande av saneringsprogrammet och bestämt om de frågor som gäller uppföljningen av programmet skall utredaren delge parterna beslutet.

Saneringsprogrammet skall iakttas trots att ändring söks, om inte den domstol där ärendet är anhängigt på grund av att ändring har sökts beslutar något annat. (2.3.2007/247)

Saneringsförfarandet upphör när saneringsprogrammet har fastställts.

Om det yrkas att förfarandet skall avbrytas eller om en borgenär i ett saneringsskuldförhållande yrkar att gäldenären skall försättas i konkurs, skall domstolen ge gäldenären, utredaren, borgenärer som på grundval av storleken av sina fordringar anses vara betydande samt även andra borgenärer om domstolen anser att de behöver höras om ansökan tillfälle att inom en utsatt tid avge ett skriftligt yttrande eller kalla den som är delaktig i saken för att höras vid sammanträdet. Utredaren svarar för delgivningen av uppmaningar, kallelser och yrkanden till gäldenären och borgenärerna.

Beslut som innebär att saneringsförfarandet upphör skall utan dröjsmål av utredaren delges alla dem som är delaktiga i saken.

Innan det med stöd av 64 eller 65 § bestäms att en skuldreglering eller ett saneringsprogram skall förfalla, skall domstolen ge gäldenären, övervakaren, borgenärer som på grundval av storleken av sina fordringar anses vara betydande samt även andra borgenärer om domstolen anser att de behöver höras om ansökan tillfälle att avge ett skriftligt yttrande eller kalla den som är delaktig i saken för att höras vid sammanträdet.

Gäldenären och övervakaren samt, till den del domstolen anser det nödvändigt, även borgenärerna skall utan dröjsmål meddelas om att en skuldreglering har förfallit. Gäldenären, samtliga borgenärer och övervakaren skall meddelas om att saneringsprogrammet har förfallit.

De uppgifter om behandlingen av företagssaneringsärenden som förts in i registret över företagssaneringsärenden ska vara tillgängliga avgiftsfritt via det allmänna datanätet. Bestämmelser om registret över företagssaneringsärenden finns i lagen om konkurs- och företagssaneringsregistret (137/2004) .

Utredaren ska se till att en kungörelse om att saneringsförfarandet har inletts publiceras i den officiella tidningen, i en eller flera dagstidningar eller på något annat ändamålsenligt sätt, om utredaren anser att kungörelse är nödvändig på grund av antalet okända borgenärer eller av någon annan orsak.

Utredaren ska begära publicering av en kungörelse utomlands, om detta förutsätts i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 om insolvensförfaranden. Utredaren kan begära publicering av en kungörelse utomlands också i annat fall, om det är nödvändigt att kungörelsen publiceras.

Av den kungörelse som avses i 1 mom. ska dagen då saneringsansökan blev anhängig framgå, liksom datum och klockslag för när saneringsförfarandet inleddes. Närmare bestämmelser om innehållet i kungörelsen i den officiella tidningen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelser om sådana meddelanden till myndigheterna och sådana anteckningar i handelsregistret och registren över vissa förmögenhetsslag och inteckningar som hänför sig till saneringsförfarandet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Domstolen kan sända delgivningar enligt denna lag med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod eller per post, om inte delgivningen behöver ske mot delgivningskvitto eller mottagningsbevis eller på något annat bevisligt delgivningssätt som föreskrivs för tvistemål.

Utredaren kan sända sådana meddelanden, kallelser och andra delgivningar samt handlingar som avses i denna lag på ändamålsenligt sätt

Om utredaren sänder delgivningen på det sätt som avses i 2 mom. 2 eller 3 punkten, ska utredaren med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod underrätta mottagaren av delgivningen, på den adress denne uppgett, om att handlingen har förts in i ärendehanteringssystemet för konkurs- och företagssaneringsärenden eller i något annat elektroniskt system, om inte något annat har överenskommits med mottagaren.

Borgenärerna och gäldenären kan lämna utredaren de yttranden, bemötanden och meddelanden som avses i denna lag genom att föra in dem i ärendehanteringssystemet för konkurs- och företagssaneringsärenden eller genom att sända dem till utredaren med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod eller per post.

Slutredogörelsen kan sändas till en borgenär med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod eller per post på den adress denne uppgett vid saneringsförfarandet eller för övervakaren eller gäldenären senare efter att saneringsprogrammet fastställts.

Handlingar som förts in i ärendehanteringssystemet för konkurs- och företagssaneringsärenden och meddelanden som har sänts med användning av en elektronisk dataöverföringsmetod anses ha anlänt till mottagaren inom utsatt tid, om de har anlänt så som det föreskrivs i 10 och 11 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) .

Om gäldenären försummar en skyldighet som han har enligt 13 § eller 70 § 2 mom., kan domstolen vid vite förplikta honom att fullgöra den inom utsatt tid.

Domstolen ska förordna en utredare, om domstolen i ett tidigt saneringsförfarande meddelar de förbud som avses i 14 a §. En utredare behöver dock inte förordnas, om ingen har gjort en framställning om förordnande av en utredare eller annars yrkat det.

Om de förbud som avses i 14 a § inte har meddelats, kan domstolen förordna en utredare, om den anser att en utredare behövs för beredningen av saneringsprogrammet eller bevakningen av borgenärernas intressen.

Med avvikelse från 2 mom. ska en utredare alltid förordnas, om det yrkas

Under förfarandets gång ska en utredare med avvikelse från 1 och 2 mom. alltid förordnas, om saneringsprogrammet fastställs med stöd av 54 §.

Domstolen ska förordna en utredare när det fattas beslut om inledande av ett normalt saneringsförfarande, om inte något annat följer av 2 och 3 mom.

När gäldenären har gjort en ansökan om inledande av ett saneringsförfarande behöver en utredare inte utses, om ingen har gjort framställning om förordnande av en utredare eller annars yrkat det. När ansökan har gjorts av en borgenär behöver en utredare inte utses, om gäldenärens kända borgenärer innan beslutet om inledande av förfarandet fattas ges tillfälle att inom utsatt tid avge ett skriftligt yttrande, och ingen yrkar att en utredare ska utses. Efter det att förfarandet har inletts kan en utredare utses på yrkande av en borgenär eller gäldenären.

Även om det har yrkats att en utredare ska förordnas, kan domstolen låta blir att förordna en utredare, om det finns särskilda skäl att anse att det med tanke på beredningen av saneringsprogrammet eller bevakningen av borgenärernas intressen inte är behövligt att förordna en utredare.

Till utredare utses den som har föreslagits av en borgenär eller av gäldenären i samband med att beslutet om att inleda saneringsförfarandet fattas. Om inget godtagbart förslag framställs, ska domstolen till utredare utse en för uppdraget lämplig person som är villig att åta sig det. (25.5.2022/386)

På yrkande av borgenärsdelegationen kan i stället för den utredare som utsetts enligt 1 mom. eller vid sidan av honom utses en utredare som delegationen har föreslagit. Ett yrkande med stöd av detta mom. om byte av utredare skall framställas inom en månad från det borgenärsdelegationen tillsattes.

Om minst hälften av de kända borgenärer som hör till en borgenärsgrupp som avses i 51 § 3 mom. kräver det, kan i stället för den utredare som utsetts enligt 1 mom. eller vid sidan av honom utses en utredare som de har föreslagit. En förutsättning är att förslaget har omfattats av minst hälften av de kända borgenärerna i varje ovan nämnda borgenärsgrupp. Ett yrkande med stöd av detta mom. om byte av utredare skall framställas inom en månad från det saneringsförfarandet inleddes.

Utredaren ska alltid uppfylla kraven enligt 8 § 4 mom. Den som står i ett sådant förhållande till gäldenären eller till en borgenär som avses i den nämnda bestämmelsen kan dock utses till utredare, om minst två tredjedelar av de kända borgenärerna i varje borgenärsgrupp understöder valet av honom eller henne. En borgenär som inte utnyttjar möjligheten att framföra sin åsikt beaktas inte när majoriteten räknas ut. (25.5.2022/386)

Domstolen kan, när den fattar beslut om sådana temporära förbud som avses i 22 § eller därefter, på yrkande av gäldenären eller en borgenär vid behov utse en interimistisk utredare. I fråga om den interimistiska utredarens uppgifter förskrivs i 8 § 2 mom. På den interimistiska utredaren tillämpas vad som föreskrivs i 9 § 1 mom. om utredarens rätt att få uppgifter, i 12 § om jäv, i 14 § om tystnadsplikt, i 83 § om förordnande av utredare, i 85 § om övervakning och tvångsmedel, i 86 § om skiljande av en utredare från hans uppdrag, i 87 § om utredarens arvode och ersättning för kostnader samt i 94 § 1 mom. om ersättningsskyldighet för utredaren.

Borgenärsdelegationen kan tillsättas när beslut om att inleda förfarandet fattas eller senare. Om inte annat föranleds av 10 §, förordnas varje enskild medlem i delegationen på framställning av en borgenär som hör till borgenärsgruppen i fråga. Delegationen kan senare kompletteras med en företrädare för en sådan borgenärsgrupp som inte är företrädd i delegationen. Borgenärsdelegationen väljer inom sig en ordförande. (2.3.2007/247)

En borgenärsgrupps företrädare i delegationen kan bytas ut, om minst hälften av de kända borgenärerna i gruppen föreslår det.

Borgenärsdelegationen sammankallas på initiativ av utredaren eller ordföranden eller på begäran av en medlem. Delegationen fattar sina beslut med enkel majoritet.

Om utredaren försummar en uppgift eller skyldighet som ankommer på honom enligt denna lag, kan domstolen vid vite förplikta honom att fullgöra den inom en utsatt tid.

Domstolen kan på eget initiativ eller på yrkande av borgenärsdelegationen eller en borgenär, sedan utredaren samt enligt domstolens prövning andra parter getts tillfälle att bli hörda, skilja utredaren från hans uppdrag, om han i väsentlig mån försummar sina skyldigheter eller om det finns andra vägande skäl. Domstolen kan även av giltig orsak befria utredaren från hans uppdrag, om han begär det.

Domstolen kan bestämma att ett beslut som avses i 1 mom. skall iakttas trots att ändring söks, om inte den domstol där ärendet är anhängigt på grund av att ändring har sökts bestämmer något annat.

När en ny utredare utses i stället för den som befriats från sitt uppdrag tillämpas på motsvarande sätt vad 83 § stadgar.

Om en utredare inte har förordnats

Utredaren har för sitt uppdrag rätt till ett skäligt arvode som betalas av gäldenärens medel. När arvodet bestäms ska avseende fästas vid gäldenärsbolagets värde vid den tidpunkt då förfarandet inleddes, uppdragets svårighetsgrad och omfattningen av de åtgärder som det kräver, resultatet av utredarens arbete samt övriga omständigheter. På yrkande av utredaren kan det fastställas att arvodet ska betalas som delprestationer allt efter som uppdraget fortskrider, om detta med beaktande av uppdragets varaktighet, arbetsmängden och andra omständigheter ska anses skäligt. (23.3.2023/479)

Utredaren har rätt till ersättning av gäldenärens medel för de kostnader som varit nödvändiga för fullgörande av uppdraget. På yrkande av utredaren kan det fastställas att sådan ersättning ska betalas i förskott eller innan uppdraget har slutförts, om detta ska anses motiverat med beaktande av beloppet av de förväntade eller faktiska kostnaderna. (23.3.2023/479)

Utredaren skall till sitt yrkande på arvode eller kostnadserssättning foga en redogörelse för de åtgärder som vidtagits samt en specifikation, av vilken framgår grunderna för arvodet och kostnaderna. Finns det fler än en utredare, skall de lägga fram sina krav samtidigt, om inte särskilda skäl för något annat förfarande föreligger.

Beloppet av arvodet och kostnadsersättningarna fastställs av borgenärsdelegationen, eller om en sådan inte finns, av domstolen. Domstolen skall avgöra ett ärende som gäller arvode eller ersättning även när utredaren, gäldenären eller en borgenär vill klandra borgenärsdelegationens beslut och väcker talan inom 14 dagar från det han fick kännedom om borgenärsdelegationens beslut, dock senast inom en månad från det beslutet fattades. Domstolen skall innan ärendet avgörs ge parterna tillfälle att bli hörda.

Om gäldenären försätts i konkurs, har utestående arvoden och ersättningar som avses i denna paragraf samt räntan på dessa belopp till den tidpunkt då medlen redovisas bästa förmånsrätt till betalning vid konkurs efter de fordringar som avses i 3 § lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning och före de fordringar som avses i 32 § 2 mom. Vid utmätning har utestående arvoden och ersättningar samma förmånsrätt som en fordran som avses i 4 § lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning. (6.11.1998/794)

Om en utredare har förordnats med anledning av ett sådant gemensamt yttrande av borgenärerna som avses i 82 a § 3 mom. 2 punkten, svarar de nämnda borgenärerna för betalningen av utredarens arvode och för ersättandet av utredarens kostnader. (25.5.2022/386)

Om inte något annat bestäms i saneringsprogrammet, skall ersättning för de nödvändiga kostnader som en medlem i borgenärsdelegationen har åsamkats av deltagandet i delegationens arbete betalas av borgenärerna i den borgenärsgrupp som han företräder eller är medlem i. (2.3.2007/247)

En medlem i borgenärsdelegationen har rätt till ett skäligt arvode för sitt uppdrag, om den borgenärsgrupp som han företräder eller är medlem i så beslutar. Beslutet kräver enkel majoritet uträknad enligt såväl antalet borgenärer som beloppet av fordringarna. (2.3.2007/247)

Den betalningsskyldighet för borgenärerna i en grupp som avses i 1 och 2 mom. är solidarisk. Den inbördes betalningsskyldigheten mellan borgenärerna bestäms i proportion till beloppet av deras fordringar.

Den som vill utnyttja sin rätt att lägga fram ett förslag till saneringsprogram är skyldig att utarbeta förslaget på egen bekostnad.

Parterna svarar själva för de kostnader som deltagandet i saneringsförfarandet åsamkar dem. Vid behandlingen av invändningar som avses i 75 § 1 mom. och klander som avses i 87 § 4 mom. tillämpas dock på motsvarande sätt vad som stadgas om rättegångskostnader i tvistemål.

90 § har upphävts genom L 25.5.2022/386 .

91 § har upphävts genom L 16.6.2017/365 .

Om det inte finns något sådant hinder som avses i 3 mom. kan ett förslag till saneringsprogram utan att de i 71 § 1 mom. avsedda fristdagarna och tidsfristerna sätts ut samt utan iakttagande av 72 och 74–76 § fastställas som saneringsprogram, om gäldenärens skriftliga yttrande har inkommit samt

(23.3.2023/479)

Domstolen skall i samband med programförslaget tillställas en utredning om hur och när de borgenärer som inte godkänt förslaget har delgivits förslaget och beretts möjlighet att uttala sig om det samt de skriftliga yttrandena från de borgenärer som motsatt sig förslaget.

Ett förslag till saneringsprogram kan inte fastställas, om förslaget inte vad gäller en sådan borgenär som motsatt sig det överensstämmer med 44–46 § eller om det annars för borgenärens del avviker från denna lags bestämmelser om borgenärens ställning eller om det finns ett sådant hinder för fastställande av programmet som avses i 50 § 2 mom., 53 § 2 mom. eller i 55 §.

En borgenär kan trots vad som föreskrivs i denna lag yrka betalning för sin fordran och utöva sina rättigheter som borgenär, om borgenären inte har getts tillfälle att bli hörd i det förfarande som avses i denna paragraf. Om det emellertid måste antas att borgenären på annat sätt har fått kännedom om att förfarandet inletts, tillämpas 47 § 2 mom. (16.6.2017/365)

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anhängiggör en uppenbart grundlös ansökan om saneringsförfarande är skyldig att ersätta den skada som gäldenären eller någon borgenär därigenom åsamkas. Rättegångsbiträdet eller rättegångsombudet för den som anhängiggjort ansökan och som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar gäldenären eller borgenären skada genom att bistå vid anhängiggörandet av en uppenbart ogrundad ansökan, kan åläggas att solidariskt med den som anhängiggjort ansökan ersätta en sådan skada.

Bestämmelser om jämkning av skadestånd och om fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga finns i 2 och 6 kap. i skadeståndslagen (412/1974) .

Utredaren är skyldig att ersätta skada som han i sitt uppdrag genom fel eller försummelse har vållat gäldenären eller en borgenär eller en borgensman eller den som ställt säkerhet. Som arbetsgivare svarar utredaren för skada som vållats ovannämnda personer så som stadgas i 3 kap. skadeståndslagen.

Vad som sägs i 1 mom. gäller på motsvarande sätt ersättningsskyldigheten för en medlem i borgenärsdelegationen.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot tystnadsplikten enligt 14 § är skyldig att ersätta gäldenären för den skada som därigenom orsakats.

Om gäldenären under indrivningsförbudet överlåter en fordran så att en borgenär förlorar sin möjlighet till kvittning, skall gäldenären ersätta den skada som därigenom orsakats borgenären.

I ett domstolsbeslut i ett ärende som gäller saneringsförfarande eller saneringsprogram får ändring sökas, om inte detta särskilt har förbjudits eller fråga är om ett avgörande som gäller behandlingen av ärendet.

Om ändring har sökts i ett beslut genom vilket en ansökan om saneringsförfarande har avslagits och gäldenären har försatts i konkurs innan ärendet har avgjorts av fullföljdsdomstolen, skall konkursen förfalla, om saneringsförfarande inleds. Skulder som har uppkommit under konkursen jämställs med skulder som uppkommer medan saneringsförfarandet pågår. Om saneringsförfarandet inleds genom beslut av fullföljdsdomstolen och en ansökan om att försätta gäldenären i konkurs då är anhängig, förfaller ansökan när saneringsprogrammet fastställs. (2.3.2007/247)

Den domstol som har avgjort ett ärende som gäller inledande av saneringsförfarande skall utan dröjsmål vidarebefordra en ändringsansökan till den domstol som skall behandla den. Besvären skall behandlas i brådskande ordning. (2.3.2007/247)

I sådana beslut av samordnaren som avses i artikel 69.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 om insolvensförfaranden får ändring sökas hos den tingsrätt som har avgjort ansökan om att inleda ett samordningsförfarande för koncerner. Ändring ska sökas inom 30 dagar från det att förvaltaren har fått del av samordnarens beslut. (16.6.2017/365)

En offentligrättslig fordringsägare får utan hinder av någon annan lag samtycka till skuldreglering enligt denna lag eller till frivilliga skuldarrangemang som till sitt innehåll motsvarar principerna i denna lag. Om samtycket får den myndighet besluta som har behörighet att driva in fordran. Detsamma gäller på motsvarande sätt ett offentligt samfund som har en privaträttslig fordran på gäldenären.

Om ränta enligt lånevillkoren kapitaliseras vid återbetalningen av en skuld, kan dessa villkor åsidosättas vid skuldregleringen och det belopp som är obetalt när förfarandet inleds behandlas på samma sätt som sådan skuld till vilken inte hör kapitalisering av ränta.

Om en skuldreglering som gäller en skuld som avses i 1 mom. upphör, har en borgenär rätt att yrka betalning utan att villkoret som gäller kapitalisering av räntan beaktas.

Angående avbrytande av preskriptionstiden och tiden för väckande av talan och dess verkningar på en fordran som ska beaktas i betalningsprogrammet gäller vad som föreskrivs i 11 och 17 § i lagen om preskription av skulder (728/2003) .

Om en borgenär ska driva in en fordran inom en i lag särskilt angiven tid vid äventyr att borgenären annars förlorar sin rätt och lagen om preskription av skulder inte tillämpas på skulden i fråga, utgör det att denna tid har löpt ut efter att ett i 14 a § avsett förbud som meddelats i ett tidigt saneringsförfarande har trätt i kraft, ett normalt saneringsförfarande har inletts eller ett i 22 § nämnt temporärt förbud har trätt i kraft eller efter att saneringsprogrammet har fastställts inte något hinder för erhållande av betalning med stöd av saneringsprogrammet.

Om ett indrivnings- eller verkställighetsförbud som grundar sig på denna lag upphör utan att saneringsprogrammet fastställs eller om en i programmet fastställd skuldreglering upphör, beaktas vid beräkningen av den tid som avses i 2 mom. inte det kalenderår under vilket indrivnings- eller verkställighetsförbudet trädde i kraft eller i ett tidigt saneringsförfarande, där indrivnings- eller verkställighetsförbud inte har meddelats, saneringsprogrammet fastställdes, eller tiden därefter till utgången av det kalenderår då förbudet på ovan angivet sätt upphörde eller skuldregleringen upphörde. Om saneringsförfarandet upphör utan att något saneringsprogram fastställs, beaktas den tid indrivningsförbudet är i kraft inte när den tid bestäms inom vilken borgenären ska kräva prestation av en borgensman som avses i 25 § 2 mom.

Om en borgenär för bibehållande av en i lag föreskriven förmånsrätt måste ansöka om utmätning inom en bestämd tid, tillämpas på åberopandet av förmånsrätten på motsvarande sätt vad som i 1 mom. föreskrivs om rätt att erhålla betalning.

Om ett på denna lag grundat indrivnings- eller verkställighetsförbud upphör utan att saneringsprogrammet fastställs eller om en i programmet fastställd skuldreglering upphör, beaktas vid beräkning av den i 4 mom. angivna tiden inte tiden från det att verkställighetsförbudet trädde i kraft till det att det upphörde eller skuldregleringen upphörde. Om något verkställighetsförbud inte har meddelats i ett tidigt saneringsförfarande, beaktas inte tiden från det att saneringsprogrammet fastställdes till det att skuldregleringen upphörde. Om utsökningsindrivningen avbryts på grund av ett verkställighetsförbud enligt denna lag eller saneringsprogrammet, lämnas den tiden på motsvarande sätt utan avseende vid bedömning av om förmånsrätten bevaras.

Om en borgenär kommer överens med gäldenären om en sådan frivillig skuldreglering som till sitt innehåll motsvarar principerna i denna lag, har borgenären, utan hinder av att den tid som avses i 99 § löper ut, rätt att få betalning i enlighet med villkoren för skuldregleringen. Om det gäller en fordran som avses i 99 § 2 mom., skall borgenären, vid äventyr att han annars förlorar sin rätt, driva in sin fordran före utgången av det kalenderår som följer på det då betalningstiden enligt villkoren för skuldsaneringen löper ut, om inte den ursprungliga indrivningsfristen för fordran löper ut efter det. I annat fall anses preskriptionstiden eller tiden för väckande av talan ha avbrutits när den betalningstid som följer av villkoren i skuldsaneringen har löpt ut.

Har rättegångshandlingar vilka hänför sig till ett ärende som avses i denna lag med stöd av lagen om offentlighet vid rättegång (945/1984) eller lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar (370/2007) sekretessbelagts, kan den domstol där ärendet har varit anhängigt utan hinder av detta ge tillstånd till att uppgifter ur en sådan handling lämnas för vetenskaplig forskning, om det är uppenbart att utlämnande av uppgiften inte kränker de intressen till vars skydd sekretess har föreskrivits. (30.3.2007/376)

Den som med stöd av denna paragraf har fått sekretessbelagda uppgifter har samma tystnadsplikt som den som har del i saken.

100 a § har upphävts genom L 16.6.2017/365 .

Denna lag träder i kraft den 8 februari 1993.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

I fråga om en säkerhetsskuld som uppkommit innan denna lag har trätt i kraft kan kreditkostnader, som hänför sig till kredittiden för en skuld efter fastställandet av saneringsprogrammet, inte nedsättas till den del värdet av säkerheten vid den tidpunkt då förfarandet inleddes skulle ha räckt till för att täcka skuldkapitalet och nuvärdet av de nämnda kreditkostnaderna.

Har gäldenären innan denna lag trätt i kraft försatts i konkurs, kan utan hinder av 24 § 2 mom. saneringsförfarande inledas, om en ansökan om detta görs innan gäldenärens egendom i betydande omfattning har börjat underkastas realisering och senast innan konkursdomen avkunnas. Behandlingen av konkursärendet avbryts tills beslutet om inledande av saneringsförfarande fattas. Om saneringsförfarande inleds, förfaller konkursen. Saneringsskulder är härvid skulder som uppkommit innan konkursen börjat, och skulder som uppkommit under konkursen jämställs med skulder som uppkommit under saneringsförfarandet.

I de fall som avses i 2 mom. kan en gäldenär göra ansökan om saneringsförfarande utan hinder av konkurs.