699/2017

Denna förordning tillämpas när en sökande söker sig till utbildning för yrkesinriktad grundexamen i det riksomfattande ansökningsförfarande som avses i 39 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning (531/2017). Bestämmelserna i 19 och 20 § i denna förordning tillämpas dessutom vid kontinuerlig ansökan enligt 37 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning, när det är fråga om antagning som grundar sig på utbildningsanordnarens prövning.

Studerande antas till utbildningarna för de yrkesinriktade grundexamina som avses i bilagan till undervisnings- och kulturministeriets förordning om examensstrukturen inom yrkesutbildningen.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. kan studerande antas till utbildningar för följande kompetensområden inom yrkesinriktade grundexamina:

Studerande kan inom utbildningarna för grundexamen i dans eller musik även antas till andra än i 1 eller 2 mom. avsedda ansökningsmål som utbildningsanordnaren beslutar om.

Utbildningsanordnaren kan besluta att studerande i samband med ett ansökningsmål som avses i 1 mom. även kan erbjudas möjlighet att genomgå gymnasieutbildning som avses i gymnasielagen (629/1998) eller att avlägga studentexamen som avses i lagen om anordnande av studentexamen (672/2005).

Sökande som har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen ska använda avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen i ansökan. Sökande som har slutfört gymnasiets lärokurs kan inte använda avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen i ansökan.

Antagningen som studerande av sökande som slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen sker utifrån de sökandes antagningspoäng och den prioritetsordning för ansökningsönskemålen som de sökande uppgett.

Sökande som har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen ges poäng enligt följande:

De sökande rangordnas vid antagningen enligt det sammanlagda antalet poäng, som består av de antagningspoäng som erhållits utifrån de urvalsgrunder som anges i 4 § 2 mom. Sökande med samma poängtal rangordnas enligt följande grunder:

Om de sökande har lika många antagningspoäng efter det att de rangordnats på det sätt som föreskrivs i 1 mom., sker antagningen av studerande i slumpmässig ordning.

Sökande som har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen det år de söker sig till en utbildning för yrkesinriktad grundexamen eller under det föregående året ges sex antagningspoäng.

Sökande som under ansökningsåret eller det föregående året har genomgått påbyggnadsundervisning som omfattar minst 1 100 timmar, en utbildning som handleder för yrkesutbildning och omfattar minst 30 kompetenspoäng eller motsvarande tidigare utbildning eller genomgått en linje som omfattar minst 28 studerandeveckor vid en folkhögskola eller en utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning och som omfattar minst 25 kurser ges sex antagningspoäng.

För skolframgången ges det poäng utifrån det aritmetiska medeltalet av följande läroämnen, med två decimalers noggrannhet: modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, religion eller livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, gymnastik, hälsokunskap, musik, bildkonst, slöjd, huslig ekonomi.

Vid antagningen av studerande beaktas sådana valfria ämnen som hör till ett gemensamt läroämne och som bedöms med siffror och omfattar en lärokurs på sammanlagt minst två årsveckotimmar i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen. Om en sökande har vitsord i flera valfria ämnen som omfattar minst två årsveckotimmar och hör till samma gemensamma läroämne, räknas det aritmetiska medeltalet av dessa vitsord. Den sökandes antagningspoäng för ämnet i fråga bestäms enligt vitsordet i det gemensamma ämnet och medeltalet av vitsordet i ett eller flera valfria ämnen som hör till det gemensamma ämnet.

För skolframgången ges det poäng enligt följande:

Vid poängsättning av skolframgången används avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen. Om en sökande efter att ha fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen har höjt vitsorden, beaktas de höjda vitsorden, om det finns ett av utbildningsanordnaren utfärdat betyg över dem.

Om en sökande har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen i form av undervisning enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), beaktas vitsorden i gymnastik, bildkonst, slöjd, huslig ekonomi och musik på skiljebetyget från den grundläggande utbildningen, om dessa vitsord saknas på avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen.

För sökande som slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen beaktas vid ansökan vitsorden i gymnastik, bildkonst, slöjd, huslig ekonomi och musik på avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen. Av de tre bästa av dessa ämnen räknas det aritmetiska medeltalet.

Vid antagningen av studerande beaktas sådana valfria ämnen som hör till ett gemensamt läroämne och som bedöms med siffror och omfattar en lärokurs på sammanlagt minst två årsveckotimmar i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen. Om en sökande har vitsord i flera valfria ämnen som omfattar minst två årsveckotimmar och hör till samma gemensamma läroämne, räknas det aritmetiska medeltalet av dessa vitsord. Den sökandes antagningspoäng för ämnet i fråga bestäms enligt vitsordet i det gemensamma ämnet och medeltalet av vitsordet i ett eller flera valfria ämnen som hör till det gemensamma ämnet.

På basis av de betonade vitsorden ges det poäng (för det aritmetiska medeltalet av dem) enligt följande:

Om en sökande har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen i form av undervisning enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, beaktas vitsorden i gymnastik, bildkonst, slöjd, huslig ekonomi och musik på skiljebetyget från den grundläggande utbildningen, om dessa vitsord saknas på avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen.

Om en sökande i den grundläggande utbildningen inte har studerat ett enda betonat ämne, ska det som medeltal enligt 3 mom. för de betonade ämnena användas ett medeltal som beräknas i enlighet med 8 §.

Som arbetserfarenhet godkänns arbetserfarenhet som sökanden inhämtat i ett anställningsförhållande efter att ha slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen eller efter att ha fyllt 16 år. I deltidsarbete motsvarar 150 timmar arbete för samma arbetsgivare en månads arbetserfarenhet.

Med arbete i anställningsförhållande likställs deltagande i minst tre månader i sådan verkstadsverksamhet som avses i ungdomslagen (1285/2016) eller i en sådan period med inlärning i arbetet i anslutning till arbetskraftsutbildning som avses i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012). I fråga om läroavtalsutbildning beaktas den arbetserfarenhet som betygen visar.

Arbetserfarenhet och därmed jämförbar verksamhet beaktas fram till ansökningstidens utgång.

För arbetserfarenhet och deltagande i därmed jämförbar verksamhet ges det poäng enligt följande:

En sökande som uppgett en yrkesinriktad grundexamen som första ansökningsönskemål ges två poäng för detta ansökningsönskemål.

Om utbildningsanordnaren ordnar ett inträdes- eller lämplighetsprov, ska alla sökande kallas till provet. En sökande som inte deltar i inträdes- eller lämplighetsprov kan inte antas som studerande.

Om en sökande i sin ansökan som ansökningsönskemål uppgett flera motsvarande i 2 § avsedda ansökningsmål inom den grundläggande yrkesutbildningen, kallas han eller hon med avvikelse från 1 mom. till inträdes- eller lämplighetsprov för det av de motsvarande ansökningsmålen som står först i prioritetsordningen av ansökningsönskemålen. Det antal poäng som en utbildningsanordnare ger för detta inträdes- eller lämplighetsprov används då också i andra utbildningsanordnares motsvarande ansökningsmål.

För inträdes- eller lämplighetsprovet ger utbildningsanordnaren sökanden 0–10 antagningspoäng.

Utbildningsanordnaren ska informera sökandena på förhand om vilka delar inträdes- eller lämplighetsprovet består av och hur de olika delarna poängsätts.

Utbildningsanordnaren får besluta att antagningen av studerande till utbildning för grundexamen inom konstindustrin, grundexamen inom mediebranschen och visuell framställning, grundexamen i dans, grundexamen i musik, grundexamen inom cirkusbranschen, grundexamen i flygplansmekanik, grundexamen i idrott eller kompetensområdet för akutvård inom grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen sker på basis av utbildningsanordnarens eget inträdes- eller lämplighetsprov. I detta fall tillämpas inte 3 §, 4 § 2 mom., 6–11 § eller 12 § 2 mom.

Sökande som har slutfört gymnasiets lärokurs ska använda gymnasiets avgångsbetyg eller betyg över avlagd International Baccalaureate-examen (IB), europeisk studentexamen (EB) eller Reifeprüfung-examen (RP) i ansökan.

Vitsorden på avgångsbetygen för de examina som avses i 1 mom. omvandlas till att motsvara vitsorden på gymnasiets avgångsbetyg enligt följande:

Medeltalet för en Reifeprüfung-examen omvandlas så att det totala poängtalet delas med 60 och omvandlas enligt tabellen.

Höjda vitsord beaktas om det finns ett av utbildningsanordnaren utfärdat betyg över dem.

Antagningen som studerande av sökande som har slutfört gymnasiets lärokurs sker utifrån de sökandes antagningspoäng och den prioritetsordning för ansökningsönskemålen som de sökande uppgett.

Sökande som har slutfört gymnasiets lärokurs ges poäng enligt följande:

De sökande rangordnas vid antagningen enligt det sammanlagda antalet poäng, som består av de antagningspoäng som erhållits utifrån de urvalsgrunder som anges i 15 § 2 mom. Sökande med samma poängtal rangordnas enligt följande grunder:

Om de sökande har lika många antagningspoäng efter det att de rangordnats på det sätt som föreskrivs i 1 mom., sker antagningen av studerande i slumpmässig ordning.

Sökande som har slutfört gymnasiets lärokurs ges poäng för skolframgången utifrån det aritmetiska medeltalet av vitsorden för lärokurserna i följande läroämnen, med två decimalers noggrannhet: modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, religion eller livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, gymnastik, hälsokunskap, musik, bildkonst, filosofi och psykologi.

Sökande som har slutfört gymnasiets lärokurs ges poäng för den allmänna skolframgången enligt följande:

Höjda vitsord beaktas om det finns ett av utbildningsanordnaren utfärdat betyg över dem.

När sökande som har slutfört gymnasiets lärokurs antas för att avlägga en yrkesinriktad grundexamen tillämpas 10 § i fråga om arbetserfarenhet, 11 § i fråga om ansökningsönskemål och 12 och 13 § i fråga om inträdes- och lämplighetsprov.

Antagning som grundar sig på utbildningsanordnarens prövning kan tillämpas oavsett om utbildningen deltar i systemet för gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning eller inte.

Utbildningsanordnaren kan till varje ansökningsmål anta högst 30 procent av de studerande av skäl som hör samman med den studerande som person, oavsett hur många antagningspoäng denna studerande får. Sådana skäl som hör samman med den studerande som person är inlärningssvårigheter, sociala skäl samt avsaknad av skolbetyg eller svårligen jämförbara betyg samt otillräckliga kunskaper i examensspråket för avläggande av examen.

Den sökandes utbildningsbehov ska bedömas och beaktas när avvikelser görs från antalet antagningspoäng.

Avvikelser från antagningsgrunderna enligt denna förordning kan vid behov göras genom beslut av undervisnings- och kulturministeriet, när studerande antas till en utbildning som det finns ett i 20 § i lagen om yrkesutbildning avsett försökstillstånd för.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.

Denna förordning tillämpas på sådana utbildningar för grundexamina som börjar den 1 augusti 2018 eller därefter och till vilka ansökan sker genom det riksomfattande ansökningsförfarandet. På sådana utbildningar för grundexamina som börjar före den nämnda tidpunkten och till vilka ansökan sker genom det riksomfattande ansökningsförfarandet tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning.

En sökande anses ha tillräckliga förutsättningar att på examensspråket förvärva den kompetens och avlägga den examen som krävs inom ansökningsmålet, om utbildningsanordnaren före ikraftträdandet av denna förordning har ansett att sökandens kunskaper i undervisningsspråket är tillräckliga enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.