1766/2009

Priset per enhet för gymnasiet i en kommun eller samkommun räknas så att det nyckeltal som beräknats enligt 2 och 3 mom. på basis av det totala antalet studerande i gymnasierna i kommunen eller samkommunen multipliceras med det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fastställts för gymnasiet och det på så sätt uträknade beloppet divideras med talet 100. Vid beräkning av nyckeltalet beaktas inte studerande som har inlett studierna efter att de fyllt 18 år eller studerande enligt 20 § 3 mom. gymnasielagen (629/1998) som antagits för att avlägga ett eller flera läroämnen i gymnasiet.

Nyckeltalet för en kommun eller samkommun är 100. I en kommun eller samkommun där antalet studerande i gymnasiet understiger 200 höjs nyckeltalet med talet 0,4 för varje studerande med vilken antalet studerande understiger 200, och dessutom med talet 2,1 för varje studerande med vilken antalet studerande understiger 60. Nyckeltalet höjs dock högst med talet 106. I en kommun eller samkommun som ordnar gymnasieutbildning på både finska och svenska, beräknas nyckeltalet skilt för sig för finskspråkig och skilt för sig för svenskspråkig utbildning. Nyckeltalet är det med antalet studerande vägda medeltalet av de nyckeltal som beräknats enligt språkgrupp.

Även om gymnasieutbildning med ett sådant förhöjt nyckeltal som avses i 2 mom. överförs till en kommun som uppstår genom en kommunsammanslagning eller blir en del av gymnasieutbildningen i en annan kommun eller samkommun till följd av en ändring i tillståndet att ordna utbildning, beräknas nyckeltalet särskilt för var och en av de tidigare anordnarna av gymnasieutbildning. Nyckeltalet för en anordnare av sammanslagen utbildning är det med antalet studerande vägda medeltalet av de nyckeltal som beräknats. Nyckeltalet höjs på det sätt som avses i detta moment endast om gymnasieutbildningen sammanslås senast den 31 december 2012 och ett gymnasium enligt detta moment samt förutsättningarna för höjning av dess nyckeltal kvarstår.

Vid bestämmande av gymnasiets pris per enhet beräknas nyckeltalet enligt uppgifterna om antalet studerande den 20 september det år som föregår finansåret.

Undervisningsministeriet föreskrivs såsom pris per enhet för gymnasieutbildning som ordnas utomlands med stöd av det tillstånd som avses i 3 § 1 mom. i gymnasielagen det genomsnittliga pris per enhet som fastställts för gymnasieutbildning med stöd av 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, eller nämnda belopp höjt eller sänkt med högst 20 procent.

Om en anordnare av gymnasieutbildning med stöd av 4 § 3 mom. i gymnasielagen getts i uppgift att ordna gymnasieutbildning i internat, höjs priset per enhet i fråga om de studerande som får den inkvartering och de måltider som hör till internatet med ett belopp som är 26 procent av det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fastställts för yrkesutbildning.

De utbildningsområdesspecifika priser per enhet för yrkesutbildning som avses i 25 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är högre än priserna per enhet i annan utbildning inom samma utbildningsområde som följer:

I fråga om finansieringen av den förberedande utbildningen för invandrare inför den grundläggande yrkesutbildningen tillämpas det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 23 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet föreskrivs för yrkesutbildning multiplicerat med 0,84.

På alla utbildningsområden samt i fråga om den vägledande och förberedande utbildningen före den grundläggande yrkesutbildningen och den förberedande utbildningen för invandrare före den grundläggande yrkesutbildningen höjs priset per enhet med 47 procent i specialundervisningen.

I fråga om finansieringen av undervisning och handledning som ordnas för handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte tillämpas det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 23 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet föreskrivs för yrkesutbildning multiplicerat med 1,18.

Priset per enhet för yrkesutbildning bestäms enligt antalet studerande den 20 september det år som föregår finansåret.

I fråga om finansieringen av läroavtalsutbildning som ordnas som specialundervisning tillämpas det pris per enhet för läroavtalsutbildning höjt med 50 procent.

Priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning graderas på basis av verksamhetens resultat utgående från ett resultatindex för utbildningsanordnaren. Ett poängvärde för resultatindexet beräknas genom en sammanslagning av de kommensurabla standardiserade värdena på de resultatbeskrivande faktorerna (mätare) som föreskrivs i 25 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

En genomslagskraftsmätare mäter studerandenas sysselsättning, övergång till fortsatta studier, genomströmning och avbrott i studierna. Vid beräkningen av resultatindexet är viktningen för genomslagskraftsmätaren  90 procent, för lärarbehörighetsmätaren 7 procent och för personalutvecklingsmätaren 3 procent.

Graderingen på basis av verksamhetens resultat görs för fyra femtedelar av de utbildningsanordnare som ingår i resultatindexberäkningen så att man bestämmer värdet på resultatindexet (poängvärde) på vilket priset per enhet graderas. Priset per enhet för en utbildningsanordnare graderas med det belopp som fås då utbildningsanordnarens poäng som överstiger det nämnda poängvärdet för resultatindexet multipliceras med produkten av utbildningsanordnarens pris per enhet och antal studerande enligt 25 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt med det belopp som motsvarar poängvärdet för resultatindexet enligt 4 mom., och divideras med utbildningsanordnarens totala antal studerande. När den gradering som görs på basis av resultatindex överskrider det kalkylerade pris per enhet som avses i 25 § 4 mom. med mer än 10 procent, beaktas 33 procent av den överskridande delen.

Det belopp som motsvarar poängvärdet för resultatindexet fås så att de kostnader som specificerats enligt utbildningsområde enligt 25 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet divideras med de sammanlagda inkomsterna för de viktade priserna per enhet per utbildningsområde inom resultatindexet för respektive huvudman inom yrkesinriktad utbildning samt antalet studerande per utbildningsområde och antalet poäng som överstiger resultatindexets nedre gräns.

Beräkningen av genomslagskraftsmätaren för enskilda utbildningsanordnare grundar sig på de nyaste uppgifterna i Statistikcentralens individbaserade statistik och i Utbildningsstyrelsens statistik över gemensam ansökan till utbildning på andra stadiet.

Grunden för beräkningen av genomslagskraftsmätaren är populationen av de studerande som genomför en yrkesinriktad grundexamen hos en enskild utbildningsanordnare. Populationens storlek motsvarar antalet studerande under det år som ligger fem år tillbaka i tiden jämfört med det år då finansieringsbeslutet fattas. Värdet för mätaren för en enskild utbildningsanordnare baserar sig på de studerandes situation under en uppföljningsperiod på tre och ett halvt år. Utanför beräkningen lämnas de studerande som saknar personbeteckning när uppföljningsperioden inleds samt sådana som vid uppföljningsperiodens slut enligt sysselsättningsstatistiken saknar hemkommun i Finland enligt vad därmed avses i lagen om hemkommun (201/1994) eller som fullgör sin värnplikt eller civiltjänst.

I samband med beräkningen av genomslagskraftsmätaren indelas de studerande vid uppföljningsperiodens slut i följande fem kategorier:

Vid beräkningen av genomslagskraftsmätaren räknar man för varje specifik huvudman och enligt varje grupp i 3 mom. med hjälp av en regressionsmodell ut ett parametervärde, som uttrycker utbildningsanordnarens självständiga påverkan på hur de studerande har placerat sig i respektive grupp. När parametervärdena räknas ut till delas de av utbildningsanordnaren oberoende bakgrundsfaktorerna ett konstant värde. De egenskaper som beaktas som bakgrundsfaktorer har att göra med de studerandenas ålder, modersmål, kön, familjetyp, medeltalet på grundskolans avgångsbetyg samt utbildning som getts i form av specialundervisning. De faktorer som beaktas i samband med utbildningen är vilken termin studierna inletts, studieområdet, de examina som avlagts före granskningsperioden, gymnasiestudier under granskningsperioden, studier som förbereder för en fristående examen samt studier i form av läroavtal. Den ekonomiska regionen beaktas som regional faktor.

Vid beräkningen av värdet för genomslagskraftsmätaren för en specifik utbildningsanordnare multipliceras värdet för de parametrar som avses i 4 mom. med det viktade tal som faställts för varje parameter för var och en av de kategorier som avses i 3 mom. I den första kategorin är viktningstalet 10, i den andra kategorin är det 6, i den tredje kategorin är det 3, i den fjärde kategorin är det 1 och i den femte kategorin är det 0. Det sammanlagda värdet för samtliga parametrar multiplicerat med viktningstalet är lika med värdet för genomslagskraftsmätaren.

Vid beräkningen av utbildningsanordnarspecifika personalmätare utgår man från Utbildningsstyrelsens senaste statistiska uppgifter.

Vid  beräkningen av lärarbehörighetsmätaren utgörs populationen av de lärare i huvudsyssla vars huvudsakliga uppgift är att undervisa inom den yrkesinriktade grundutbildningen. Lärarbehörighetsmätaren är den procentuella andelen formellt behöriga lärare av dessa lärare.

Som kostnader vid beräkningen av personalutvecklingsmätaren räknas utgifterna för utveckling av den personal som svarar för den grundläggande yrkesutbildningen under året. Värdet på personalutvecklingsmätaren är personalutvecklingsutgifternas procentuella andel av alla personalutgifter.

Ett resultatindex beräknas för anordnare av grundläggande yrkesutbildning, med undantag av de anordnare för vilka den behövliga informationen inte är tillgänglig eller antalet studerande är så litet att resultatindexet inte kan beräknas på ett statistiskt tillförlitligt sätt. Resultatindexet beräknas inte heller för de utbildningsanordnare som har en i 9 § i lagen om yrkesutbildning avsedd särskild uppgift att ordna specialundervisning.

Utan hinder av bestämmelserna om gradering av priser per enhet i 4—8 §, höjs priset per enhet för utbildningsanordnaren enligt 2 och 3 mom. gällande sådan utbildning som utbildningsanordnaren getts i särskild uppgift inom specialundervisningen som avses i 20 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning (630/1998).

Vid beräkningen av priset per enhet för den utbildning som avses i 1 mom. höjs de priser per enhet som beräknats per studerande för de olika utbildningsområdena inom yrkesutbildningen, i fråga om alla studerande som bestämts i utbildningsuppgiften, med ett belopp som fås när ifrågavarande specifika priser per enhet enligt respektive utbildningsområde multipliceras med 1,31. Såsom pris per studerande för utbildningsanordnaren bestäms ett med antalet studerande vägt medeltal som beräknats på basis av antalet studerande på de olika utbildningsområdena och de belopp som beräknats på nämnda sätt enligt utbildningsområde. Detta pris per enhet tillämpas också på finansieringen av den undervisning och handledning som ordnas för handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte och på finansieringen av förberedande utbildning för invandrare.

Det pris per enhet som beräknats för utbildningsanordnaren enligt 2 mom. höjs i fråga om gravt handikappade studerande med ett belopp som fås när det genomsnittliga pris per enhet som fastställts för yrkesutbildning med stöd av 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet multipliceras med 1,12. Om ordnandet av utbildningen förutsätter att den studerande har ett personligt skolgångsbiträde, höjs priset per enhet för en sådan studerande dessutom med ett belopp som fås när nämnda genomsnittliga pris per enhet multipliceras med 3,26.

Priset per enhet för utbildningsanordnaren höjs i fråga om studerande som har haft inkvarteringsförmån med ett belopp som är 15 procent av det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet har fastställts för yrkesutbildning, om inte något annat bestäms i 2 och 3 mom.

Om en utbildningsanordnare med stöd av 20 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning getts en särskild utbildningsuppgift som innebär att sköta ordnande av specialundervisning och annan service som avses i nämnda bestämmelse, höjs priset per enhet för utbildningsanordnaren i fråga om alla studerande som bestämts i utbildningsuppgiften och som har åtnjutit inkvarteringsförmån med ett belopp som är 63 procent av det genomsnittliga pris per enhet för yrkesutbildning som avses i 1 mom.

Om utbildningsanordnaren med stöd av 9 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning getts i uppgift att ordna utbildning i internat, höjs priset per enhet i fråga om de studerande som har fått den inkvartering och de måltider som hör till internatet med ett belopp som är 26 procent av det genomsnittliga pris per enhet för yrkesutbildning som avses i 1 mom.

De priser per enhet per studerandeårsverke för yrkesinriktad tilläggsutbildning som avses i 27 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beräknas så att det genomsnittliga pris per enhet som fastställts för yrkesutbildning med stöd av lagens 23 § multipliceras med följande tal som bestäms enligt prisgrupper för olika utbildningsområden:

Priset per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning höjs i fråga om studerande som får särskilda undervisnings- eller elevvårdstjänster på grund av handikapp eller sjukdom eller av någon därmed jämförbar orsak. Höjningen är 50 procent av det genomsnittliga pris per enhet som fastställts för yrkesutbildning med stöd av 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

 Priset per enhet per studerandeårsverke för den som ordnar utbildningen beräknas särskilt för fria studier och för fortbildning av personal. Priserna per enhet fås när studerandeårsverkena och priserna per enhet inom de graderade priskategorierna adderas och summan delas med det sammanlagda antalet beviljade studerandeårsverken samt med ytterligare beaktande av antalet sådana resultatmässiga graderingar som avses i 27 § 3 mom. i lagen om undervisnings- och kulturverksamhet samt graderingar av den typ som avses i paragrafens 2 mom.

Grunden för statsandelen inom yrkesinriktad tilläggsutbildning graderas på basis av verksamhetens resultat utgående från det genomsnittliga antalet avlagda yrkesexamina och specialyrkesexamina under de två år som föregår året för fastställandet av finansieringen samt på det genomsnittliga antalet studerandeårsverken under samma tid. Graderingen beviljas de huvudmän som ordnar den förberedande yrkesinriktade tilläggsutbildningen inom vilken examina har avlagts.

De riksomfattande utbildningsområdes- och prisgruppsspecifika resultatkoefficienterna som behövs för beräkning av den resultatbaserade finansieringen inom grunderna för statsandelen får man genom att multiplicera förhållandet mellan de faktiska studerandeårsverkena inom respektive prisgrupp och det sammanlagda antalet avlagda examina med den graderade koefficienten för respektive prisgrupp enligt 11 §. 

Utbildningsanordnarens andel av det totala beloppet av grunderna för statsandelen som delas ut på basis av verksamhetens resultat fås genom att multiplicera det antal examina för respektive priskategori som avses i 1 mom. med de riksomfattande utbildningsområdes- och prisgruppsspecifika resultatkoefficienterna för respektive utbildningsområde och prisgrupp som avses i 2 mom., varpå summan av inkomsterna divideras med det totala antalet avlagda examina som har viktats med motsvarande riksomfattande utbildningsområdes- och prisgruppsspecifika resultatkoefficienter. Utbildningsanordnarens andel för frivillig utbildning och personalutbildning beräknas separat.

Om grunden för statsandelen som har graderats på basis av verksamhetens resultat för en utbildningsanordnares del överskrider den icke-graderade grunden för statsandel med mer än fem procent, beaktas en tredjedel av den överskridande delen när graderingen fastställs.

Grunden för en utbildningsanordnares resultatbaserade finansiering fås genom att det i 27 § 3 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda, som resultatbaserad finansiering fördelbara eurobeloppet, som har relaterats till det genomsnittliga antalet faktiska studerandeårsverken under de två år som föregår finansieringsbeslutet, divideras med det genomsnittliga antalet avlagda yrkes- och specialyrkesexamina under motsvarande tid och multipliceras med antalet examina som på motsvarande sätt har räknats ut för utbildningsanordnaren. Examen räknas tillgodo den anordnare av yrkesinriktad tilläggsutbildning inom vars förberedande utbildning examina har avlagts.

Det belopp som den resultatbaserade statsandelens grunder baserar sig på utjämnas enligt bestämmelserna i 12 § 4 mom.

Priserna per enhet för läroavtalsbaserad yrkesinriktad tilläggsutbildning graderas separat för examensinriktad utbildning respektive annan utbildning. Priserna per enhet fås genom att minska det pris per enhet för läroavtalsbaserad utbildning som avses i 27 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet med den resultatbaserade, fördelningsbara finansieringsandel som avses i 3 mom. i nämnda paragraf. Det pris per enhet som fås höjs med det eurobelopp som fås genom att multiplicera det sänkta priset per enhet med den i 4 mom. fastställda, utbildningsanordnarspecifika graderingskoefficienten

Graderingskoefficienten för det utbildningsanordnarspecifika priset per enhet fås genom att grunden för den resultatbaserade finansieringen som fastställs för utbildningsanordnaren enligt 1 mom. och 2 mom. divideras med den summa som erhålls genom att addera antalet examensinriktade studerande med inkomsten för priset per enhet inom examensinriktad utbildning  som fastställs enligt 27 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och inkomsten för det pris per enhet som erhålls för antalet studerande i övrig tilläggsutbildning och på motsvarande sätt fastställd inkomst för pris per enhet i övrig tilläggsutbildning.

I finansieringen av tilläggsutbildning som ordnas i form av specialundervisning tillämpas priset per enhet i 3 mom. höjt med 50 procent.

Priset per undervisningstimme för specialyrkesläroanstalter enligt 27 § 3 mom. i lagen om undervisnings- och kulturverksamhet beräknas så att det pris per enhet som bestämts för läroanstalter inom industri och kommunikation i fråga om utbildning som varar under fyra månader multipliceras med ett för olika läroanstaltsgrupper bestämt tal som följer:

Det pris per enhet för en yrkeshögskola som avses i 26 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet utgörs av summan av andelarna enligt 2 och 3 mom. dividerad med yrkeshögskolans studerandeantal enligt 22 § under finansåret.

Yrkeshögskolornas enligt studerandeantalet bestämda andelar utgör sammanlagt 70 procent av de riksomfattande totalkostnader som avses i 26 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. De enskilda yrkeshögskolornas enligt studerandeantalet bestämda andel beräknas för varje utbildningsområde och för den yrkespedagogiska lärarutbildningen på basis av kostnaderna under det år som avses i 26 § 1 mom. i nämnda lag genom att de totala kostnaderna för utbildningen inom varje utbildningsområde och den yrkespedagogiska lärarutbildningen i alla yrkeshögskolor divideras med antalet studerande enligt 22 § på utbildningsområdet i fråga och i den yrkespedagogiska lärarutbildningen i alla yrkeshögskolor under det nämnda året, och det på detta sätt erhållna talet multipliceras med yrkeshögskolans studerandeantal enligt ovan nämnda bestämmelse på respektive utbildningsområde och i den yrkespedagogiska lärarutbildningen, och de för yrkeshögskolan på detta sätt erhållna utbildningsområdesspecifika andelarna och den yrkespedagogiska lärarutbildningens andel adderas. Avskrivningarna som ingår i de totalkostnader som avses i 26 § 2 mom. i nämnda lag räknas med i de ovan avsedda kostnaderna för enskilda utbildningsområden och lärarutbildningen så att avskrivningsbeloppet divideras med antalet studerande enligt 22 § i alla yrkeshögskolor och det på detta sätt erhålla talet multipliceras med studerandeantalet enligt ovan nämnda bestämmelse för varje utbildningsområde och den yrkespedagogiska lärarutbildningen.

Den enligt antalet avlagda examina bestämda andelen utgör 30 procent av de riksomfattande totalkostnader som avses i 26 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet dividerade med det enligt 22 § beräknade antalet avlagda examina i alla yrkeshögskolor och detta tal multiplicerat med det enligt ovan nämnda bestämmelse beräknade antalet avlagda examina vid ifågavarande yrkeshögskola.

Vid beräkningen av priserna per enhet enligt 25 § 1 mom. och 26 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avdras från de privata yrkesutbildningshuvudmännens och yrkeshögskolehuvudmännens bokföringsenliga avskrivningar som ingår i de riksomfattande totalkostnaderna, såsom den relativa andelen mervärdesskatter i dessa, den relativa andel som mervärdesskatten under det år som avses i ovan nämnda bestämmelser utgör av dessa yrkesutbildningsanordnares och yrkeshögskolehuvudmäns investeringar. Mervärdesskatteandelen beaktas vid beräkningen av de andelar enligt 32 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som mervärdesskatten utgör av de privata utbildningsanordnarnas kostnader utan mervärdesskatt.

Priserna per enhet för undervisning som ordnas utomlands i enlighet det tillstånd att anordna undervisning som avses i 7 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning fastställs genom av undervisningsminsteriets utfärdad förordning till det grundpris inom den grundläggande utbildningen som avses i 54 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, antingen till detta pris eller höjt eller sänkt med högst 20 procent.

Läroämnen för elever som antagits för att slutföra ett eller flera läroämnen på grundläggande nivå omvandlas till elevantal genom att antalet fullgjorda läroämnen på grundläggande nivå under det år som föregår finansåret divideras med talet 15.

För gymnasier beviljas och justeras finansieringen av driftskostnaderna på basis av det viktade medeltalet av antalet studerande den 20 januari och den 20 september före nämnda åtgärd.

I antalet studerande vid gymnasier inräknas de som studerar gymnasiets lärokurs i sin helhet. Därvid beaktas inte studerande som deltar i utbildning som ordnas i form av avgiftsbelagd service.

När antalet studerande beräknas, viktas antalet studerande den 20 januari med talet 7/12 och antalet studerande den 20 september med talet 5/12.

Kurser för studerande som antagits för att slutföra ett eller flera läroämnen i gymnasiet omvandlas till studerandeantal genom att antalet kurser som fullgjorts under det år som föregår finansåret av gymnasiets obligatoriska lärokurser och de riksomfattande kurser som erbjuds som fördjupade studier divideras med 15. Det studerandeantal som fås på så sätt fogas till ett för gymnasiet viktat medeltal av antalet studerande.

Vid beräkning av det genomsnittliga priset per enhet för gymnasiet under det år som avses i 24 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet används dock antalet fullgjorda kurser under det år för vilket kostnaderna beräknas som grund vid omvandlingen till antal studerande.

För yrkesutbildning beviljas och justeras finansieringen av driftskostnaderna på basis av det viktade medeltalet av antalet studerande den 20 januari och den 20 september före nämnda åtgärd. I antalet studerande i yrkesutbildning inräknas studerande som genomför examen inom grundläggande yrkesutbildning och studerande som får läroavtalsutbildning, studerande som får utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs som en fristående examen, studerande som får undervisning och handledning avsedda för handikappade i tränings- och rehabiliteringssyfte, studerande som får förberedande utbildning för invandrare inför den grundläggande yrkesutbildningen samt studerande som får undervisning i huslig ekonomi på annat sätt än som grundläggande yrkesutbildning. Om läroavtalsutbildningen ordnas så att utbildning som motsvarar minst fyra månaders studier på heltid annars inte skulle bli beaktad vid finansieringen, medräknas de studerande som fått nämnda utbildning i antalet studerande den beräkningsdag som följer efter studiernas avslutande.

När antalet studerande beräknas, viktas antalet studerande den 20 januari med talet 7/12 och antalet studerande den 20 september med talet 5/12.

Antalet studerande vid en yrkeshögskola som utgör grunden för beräkningen av finansieringen är det överenskomna antalet studerande per utbildningsområde, separat för yrkespedagogisk lärarexamen, som avses i 8 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen (351/2003).

Antalet avlagda examina som utgör grunden för beräkningen av finansieringen avser det genomsnittliga antalet för de yrkeshögskole- och högre yrkeshögskoleexamina som avlagts under de två år som föregår fastställandet av priset per enhet adderat med det genomsnittliga antalet utexaminerade som avlagt yrkespedagogiska lärarstudier. Till antalet avlagda examina för varje år inräknas de examina som meddelats Statistikcentralen före utgången av september det år som följer efter det att examen avlagts. Antalet avlagda examina inom kultur, teknik och kommunikation samt naturbruk och miljöområdet multipliceras med 4 och antalet avlagda examina inom det humanistiska och pedagogiska området, det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området, det naturvetenskapliga området, social-, hälso- och idrottsområdet samt turism-, kosthålls- och ekonomibranschen multipliceras med 3,5.

Vid beräkning av antalet elever och studerande kan en studerande, med undantag för studerande vid yrkeshögskolor, räknas som studerande högst den tid studierna kan ta i anspråk om de bedrivs på heltid

När ny gymnsasieutbildning eller yrkesutbildning inleds på basis av ett nytt eller ändrat tillstånd att ordna utbildning tillämpas antalet elever och studerande enligt den beräkningsdag som följer efter tidpunkten för inledandet från och med början av den månad då utbildningen inleddes. När utbildning upphör på basis av ett nytt eller ändrat tillstånd att ordna utbildning tillämpas antalet elever och studerande enligt den beräkningsdag som föregår tidpunkten för upphörandet till och med utgången av den månad som föregår upphörandet av utbildningen. Vad som bestäms ovan i denna paragraf gäller i tillämpliga delar sådana fall då utbildningsuppgiften för utbildningsanordnaren väsentligt ändras.

Anordnaren av utbildningen eller verksamheten ska tillställa undervisningsministeriet sådana uppgifter som är nödvändiga för att fastställa finansieringen och verksamhetens omfattning enligt 58 § 1 mom. i lagen om undervisnings- och kulturverksamhet. Uppgifterna ska inlämnas på Utbildningsstyrelsens eller Statistikcentralens blanketter i enlighet med bestämmelserna i lagens 2—4 mom.

Uppgifter gällande finansiering av gymnansieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskolor, grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar samt uppgifter om museers, teatrars och orkestrars omkostnader och inkomster ska årligen inlämnas på Utbildningsstyrelsens och Statistikcentralens blanketter för insamling av kostnadsuppgifter senast i slutet av april det år som följer på finansåret, om inte undervisningsministeriet beslutar något annat.

Uppgifterna om verksamhetens omfattning ska inlämnas på Utbildninsgstyrelsens och Statistikcentralens blanketter senast 10 dagar efter statistikföringsdagen, om inte undervisningsministeriet beslutar något annat.

Utbildningsanordnaren ska tillställa undervisningsministeriet det slags uppgifter om elevantal som avses i 11—13 § 1 mom. och 2 mom., 14—16 § samt 18 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksanhet, samt sådana uppgifter om slutförda läroämnen som avses i lagens 13 § 3 mom. och sådana uppgifter om verksamheten som avses i 19 § på Statistikcentraens blanketter årligen på statistikföringsdagen.

Som anläggningsprojekt som förutsätts av verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen, lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och bibliotekslagen (904/1998) betraktas en sådan åtgärd enligt 36 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 400 000 euro.

Som anläggningsprojekt i lokaler för kulturverksamhet som avses i lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992), vid museer som avses i museilagen (729/1992) samt i teatrar och orkestrar som avses i teater- och orkesterlagen (730/1992) betraktas en sådan åtgärd som avses i 36 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 80 000 euro.

Som anläggningsprojekt vid sådana idrottsanläggningar och tillhörande fritidslokaler som avses i idrottslagen (1054/1998) betraktas en sådan åtgärd som avses i 36 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 20 000 euro.

Som de totalkostnader som i denna paragraf föreskrivs för bestämmande av anläggningsprojekt betraktas kostnaderna utan mervärdesskatt.

Byggande som avses i 36 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet anses ha inletts, när grundstenen till byggnaden har murats eller byggandet av annan grund på motsvarande sätt har inletts eller rivningsarbeten eller uppförandet av bestående konstruktioner i anslutning till ändringsarbeten och grundliga reparationer har påbörjats.

Sådant förvärv av lokaler och landområden som avses i 36 § 1 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt sådan anskaffning av lösegendom som avses i paragrafens 3 mom. anses ha inletts, när ett bindande avtal som gäller förvärvet eller anskaffningen har ingåtts.

En sådan projektredovisning som avses i 41 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet skall innehålla

Undervisningsministeriet är statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller sådana anläggningsprojekt som avses i 1 § 1 mom. 5—8 punkterna i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt i sådana ärdenden som avses i lagen om kommunernas kulturverksamhet. Närings- trafik- och miljöcentralen är statsbidragsmyndighet för sådana anläggningsprojekt som avses i 1 § 1 mom. 1—4 punkterna i nämnda lagar, samt i sådana anläggningsärenden som avses i lagen om grundläggande utbildning, i lagen om grundläggande konstundervisning och i bibliotekslagen.

Undervisningsministeriet är statsbidragsmyndighet:

Utbildningsstyrelsen är statsbidragsmyndighet

Lapplands regionförvaltningsverk är statsbidragsmyndighet i de ärenden som anges i 45 § i lagen om undervisnings- och kulturverksamhet.

Det studerandeårsverke som skall läggas till grund för statsfinansieringen av sådan yrkesinriktad tilläggsutbildning som avses i 10 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är 190 arbetsdagar om minst sju timmar per studerande.

En sådan del av en fristående examen som den studerande avlägger utan att delta i den förberedande utbildningen inför examen motsvarar vid fastställande av finansieringen åtta procent av ett helt studerandeårsverke.

Det statsunderstöd som avses i 46 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och som beviljas för ordnande av fristående examina som avläggs utan förberedande utbildning kan per del av examen uppgå till högst det värde som motsvarande del av examen som avläggs utan förberedande utbildning har vid bestämmande av statsandelsfinansieringen för yrkesinriktad tilläggsutbildning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

Genom denna förordning upphävs förordningen av den 6 augusti 1998 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (806/1998) jämte senare ändringar.

Förordningen tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 2010.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

De bestämmelser om finansiering som varit i kraft vid ikraftträdandet av denna förordning ska tillämpas för finansieringen för år 2009 och tidigare år.

Utan hinder av vad som i 4 § 1—5 mom. bestäms om gradering av priset per enhet samt i 5—8 § bestäms om resultatbaserad finansiering för yrkesutbildning tillämpas år 2010 de bestämmelser som var gällande innan denna förordning trädde i kraft.