1006/2002

Om arbetsoförmågan eller arbetslösheten har börjat innan 360 dagar förflutit efter att anställningen upphörde, skall även tiden mellan arbetsoförmågans eller arbetslöshetens början och pensionsåldern eller avgångsåldern, om denna är lägre, ( återstående tid ) räknas såsom till pension berättigande tid när den invalid- eller arbetslöshetspension som beviljas på grundval av denna anställning fastställs. En förutsättning är dock att förmånstagaren under det år då arbetsoförmågan eller arbetslösheten började och de omedelbart föregående tio kalenderåren i minst 12 månader har haft sådant förvärvsarbete, som omfattas av arbetspensionsskyddet från Finland och som berättigar till grundpension enligt 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare. När ovan nämnda tid om 12 månader räknas ut betraktas såsom till pension berättigande tid en sådan kalendermånad under vilken förmånstagaren har haft sådana förvärvsinkomster som avses i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden, dock under förutsättning att inkomsterna för hela kalenderåret uppgår till minst det belopp som nämns i lagens 5 § 2 mom. En kalendermånad under vilken arbetstagaren har haft sådana inkomster som avses i lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare (662/1985) beaktas på motsvarande sätt, om inkomsterna för hela kalenderåret uppgår till minst det belopp som nämns i den sistnämnda lagens 3 § 2 mom.

Utöver vad som i 1 mom. bestäms om faktorer som skall beaktas vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt skall i fråga om en förmånstagare som fyllt 60 år och som har en lång arbetshistoria, vid bedömningen av rätten till invalidpension även beaktas om arbetet har varit påfrestande och slitsamt samt de krav och det ansvar som hänför sig till arbetet, om dessa faktorer i kombination med sjukdom, lyte eller skada gör det oskäligt att fortsätta i arbetet.

På förmånstagare som är födda före 1945 och som inte uppfyller det villkor som föreskrivs i 1 mom. 1 punkten om intjäning av grundpension eller annan därmed jämförbar pension under 15 kalenderår, skall i stället för nämnda 15 kalenderår 20 kalenderår tillämpas, om

Vad som bestäms i 3 mom. gäller dock inte förmånstagare som inte under minst 15 år har intjänat i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare avsedd grundpension eller annan därmed jämförbar pension som grundar sig på anställnings- eller tjänsteförhållande. På grundval av arbetsförtjänsten i arbetsförhållanden som avses i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden beaktas intjänandetiden så som anges i 4 § 6 mom. i nämnda lag.

Utan hinder av vad som i 9 § 1 mom. bestäms om erhållande av invalidpension har en förmånstagare som är född före 1944 rätt att när han eller hon fyllt 58 år få invalidpension i form av individuell förtidspension, om arbetsförmågan, med beaktande av sjukdom, lyte eller skada, faktorer förknippade med åldrande, lång tid i anställningen, ett för honom eller henne påfrestande och slitsamt arbete samt arbetsförhållandena, varaktigt har nedgått i sådan grad att det inte skäligen kan förutsättas att han eller hon skall fortsätta sin anställning. Ett villkor är dock att förmånstagaren har upphört med sådant förvärvsarbete som avses i en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller att hans eller hennes förvärvsinkomst per månad av dessa arbeten kan uppskattas bli mindre än det belopp som avses i 2 § 1 mom. i denna lag. Med undantag av det fall som avses i 9 § 1 mom. d-punkten och det fall att förmånstagaren är berättigad till ålderspension vid en ålder som är lägre än 65 år enligt någon annan lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare, är en förutsättning för individuell förtidspension dessutom att då den individuella förtidspensionen fastställs kan såsom pensionstid även räknas den tid som återstår till pensionsåldern eller till avgångsåldern, om denna är lägre.

Utan hinder av det inledande stycket i 1 mom. har förmånstagare som är födda före 1947 och som övergått till deltidsarbete rätt att få deltidspension när de fyllt 56 år, men inte efter att de uppnått åldern för ålderspension eller avgångsåldern, om denna är lägre.

För deltidsarbete som utförs vid sidan av deltidspension beräknas pensionen på det sätt som bestäms ovan i denna paragraf.

För en förmånstagare som har fått deltidspension utökas ålderspensionen för tiden i deltidspension med ett belopp som för varje månad under vilken förmånstagaren har fått deltidspension är 1/16 procent av den pensionsgrundande lönen, och invalidpensionen på motsvarande sätt med ett belopp enligt tredje och femte meningen i 1 mom. Som pensionsgrundande lön betraktas härvid den skillnad enligt 10 b § 2 och 3 mom. i förvärvsinkomsterna på grundval av vilken förmånstagarens deltidspension har bestämts. Om med pension för deltidsarbete som utförts vid sidan av deltidspension sammanräknas pension som intjänas för återstående tid enligt 5 a §, intjänas pension för denna tid i enlighet med 4 mom. även för den skillnad i förvärvsinkomsterna som avses ovan.

Vid beräkning av pensionernas maximibelopp på basis av 7 mom. skall i fråga om en sådan förmånstagare som avses i 8 § 4 mom. 3 punkten samt sådan innehavare av militär specialtjänst eller värvad vid försvarsmakten eller innehavare av en specialofficers-, gränsbevakar- eller sjöbevakartjänst vid gränsbevakningsväsendet som är en i 1 § 3 mom. avsedd gammal förmånstagare, dock i stället för tabellen i slutet av 7 mom. tillämpas följande tabell:

Pensionsförhöjning som understiger 2,52 euro skall inte betalas. Detta belopp justeras årligen enligt det löneindextal som nämns i 9 § 2 mom. första meningen lagen om pension för arbetstagare.

Deltidspension beviljas tidigast från ingången av månaden efter den då förmånstagaren har fyllt 58 år. Förmånstagare som är födda före 1947 beviljas dock deltidspension tidigast från ingången av månaden efter den då förmånstagaren har fyllt 56 år.