Go to front page
Statute Book of Finland

280/1966

Statute Book of Finland

Statutes published in the Statute Book of Finland as text and as PDF facsimiles

Lag om statens pensioner.

Type of statute
Lag
Date of Issue

Text of original statute

No amendments or corrections will be made to the texts of the original statutes. These will appear in the updated statutes and the corrections will also appear in the PDF versions of the Statutes of Finland.

I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:

1 §.

Den som står i tjänste- eller arbetsförhållande eller annat därmed jämförligt tjänstgöringsförhållande till staten, är berättigad till ålders- och invalidpension på sätt i denna lag stadgas.

Vad i denna lag stadgas om tjänster gäller även befattningar samt tillfälliga och andra uppdrag, vilkas innehavare stå i tjänsteförhållande till staten.

I 1 mom. avsett tjänste-, arbets- eller tjänstgöringsförhållande benämnes i denna lag anställning och i samma moment avsedd person förmånstagare.

Anställning anses fortgå oavbrutet, även om förmånstagaren Övergår från en anställning till en annan, ifall övergången skett omedelbart. Innehar förmånstagare samtidigt två eller flere anställningar, är han berättigad till pension för var och en av dem.

2 §.

Denna lag gäller icke

anställning före fyllda 18 år;

anställning, som begynt efter det förmånstagaren fyllt 65 år;

anställning under den tid, för vilken förmånstagare i enlighet med denna lag eller annan lag eller förordning erhåller ålderspension på grund av tjänste- eller arbetsförhållande; ej heller

anställning, i vilken förmånstagarens arbetsförtjänst i anställningen eller, om han samtidigt innehar två eller flere anställningar, i dem sammanlagt i medeltal understiger 180 mark i månaden.

Det i 1 mom. nämnda markbeloppet justeras i enlighet med 1 § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare på sätt finansministeriet närmare förordnar.

Utan hinder av vad i 1 mom. stadgats skall denna lag oberoende av arbetsförtjänstens belopp tillämpas, om den ordinarie arbetstiden i anställningen eller, då förmånstagaren samtidigt innehar två eller flere anställningar, i dem sammanlagt utgör minst 20 timmar i veckan.

Denna lag gäller icke heller anställning, i vilken den erhållna lönen beaktas för pension i enlighet med lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden, såframt förmånstagaren i fråga om nämnda anställning avstått från sin på denna lag grundade pensionsrätt.

3 §.

Pensionsskyddet ombesörjes av statskontoret.

Delegationen för pensionsärenden, vars medlemmar utses bland personer, som föreslagits av finansministeriet samt av de mest representativa centralorganisationerna för statens tjänstemän och arbetstagare, gör framställningar och avger utlåtanden angående utvecklandet av pensionsskyddet samt verkar i andra principiella frågor såsom rådgivande organ.

4 §.

Den allmänna pensionsåldern är 63 år.

Genom förordning må likväl stadgas, att pensionsåldern i tjänst eller arbete, vars art det påkallar, är lägre än den allmänna pensionsåldern, dock icke lägre än 55 år.

Är avgångsåldern lägre än den allmänna pensionsåldern och har särskild pensionsålder icke med stöd av 2 mom. stadgats, betraktas avgångsåldern såsom pensionsålder.

Pensionsåldern är 65 år, ifall anställningen avslutats före den ovan avsedda allmänna eller särskilda pensionsåldern.

5 §.

Såsom pensionstid räknas den tid, under vilken förmånstagaren efter fyllda 23 år innehaft minst 4 månader oavbrutet fortlöpande anställning.

Såsom pensionstid för invalidpension räknas även tiden mellan invaliditetens början och uppnåendet av den för tjänsten eller arbetet stadgade pensionsåldern till den del denna icke räknas såsom pensionstid med stöd av 1 mom., ifall invaliditeten inträtt under sådan anställning, som efter det förmånstagaren fyllt 18 år oavbrutet fortgått under 4 månader eller innan ett år förflutit efter sådan anställnings slut.

Till pensionsdelen räknas även den tid, under vilken förmånstagaren efter fyllda 23 år ur statsmedel erhållit i enlighet med denna lag med tillämpning av 2 mom. beviljad invalidpension i sådana fall, då honom senare på grund av ålderdom eller ny invaliditet skall beviljas pension på grund av i 2 mom. avsedd anställning.

Till pensionstiden räknas likaså den tid, under vilken förmånstagare efter fyllda 23 år innehaft annat än statligt uppdrag, till vilket i enlighet med vad som särskilt är stadgat ansluter sig rätt till av staten helt bekostad ålders- och invalidpension.

Innehavare av officers- eller underofficerstjänst i luftstridskrafterna, vilken under minst 5 år innehaft tjänst, för vilken såsom kompetensvillkor kräves flygarexamen, är berättigad att, då han pensioneras från sådan tjänst, såsom pensionstid tillgodoräkna sig sagda tjänstgöringstid en och en halv gång.

Vid beräkningen av pensionstiden beaktas varje period endast en gång.

Statsrådet äger rätt att i enskilda fall, då statens intresse det påkallar, förordna att såsom pensionstid helt eller delvis skall räknas den tid, under vilken förmånstagare efter fyllda 23 år innehaft även annan anställning eller annat uppdrag än de i 1 och 4 mom. avsedda.

6 §.

Utan hinder av vad ovan stadgats räknas till pensionstiden likväl icke

tid i anställning, om tiden i denna anställning skall räknas förmånstagaren till godo för pension med stöd av annan lag;

tid under vilken förmånstagare varit uppförd på indragningsstat, ifall hans lön på indragningsstat under denna tid med stöd av lag helt eller delvis innehållits; samt

tid under vilken arbete eller tjänstgöring under fortgående anställning i en följd varit avbrutna under mer än 30 dagar, ifall lön för denna tid icke erlagts och orsaken härtill icke varit riksdagsmannavärv eller offentligt uppdrag, beträffande vilket avsägelse ej är tillåten, eller medlemskap i statsrådet, avtjänande av värnplikt med stöd av värnpliktslagen eller verksamhet i Förenta Nationerna eller erläggande av med tillämpning av 5 § 2 mom. beviljad invalidpension.

Vad i 5 § 2 mom. är stadgat tillämpas icke heller, ifall förmånstagare, då han blir arbetsoförmögen, efter det arbete eller tjänstgöring i anställning med stöd av denna lag avslutats eller medan sådant arbete eller sådan tjänstgöring är avbruten, står i tjänste- eller arbetsförhållande, till vilket ansluter sig pensionsskydd i enlighet med annan än denna lag och han med stöd härav förvärvat rätt att erhålla invalidpension så, att till pensionstiden hänföres tiden mellan invaliditetens början och uppnåendet av pensionsåldern eller motsvarande förtjänst. Förmånstagare anses hava förvärvat ovan avsedda rätt till pension i enlighet med lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden vid den tidpunkt, då den förtjänst, som han erhållit i under sagda lag lydande arbetsförhållanden, innan han drabbats av den sjukdom, det lyte eller den skada, som utgör den huvudsakliga orsaken till invaliditeten, sammanlagt stigit till i 7 § i samma lag förutsatt gränsbelopp.

7 §.

Den pensionsgrundande lönen fastställes genom att bland de högst 4 sista kalenderåren, under vilka anställningen fortgått, utväljas de 2 år, under vilka den i anställningen erhållna förvärvsinkomsten per månad i medeltal varit störst, varefter det månatliga medeltalet av de sammanlagda arbetsförtjänsterna för dessa år beräknas. Har anställningen fortgått under flere än 2 kalenderår, beaktas det kalenderår under vilket anställningen började likväl icke vid fastställande av den pensionsgrundande lönen, såvida icke anställningen under sagda år fortgått under minst 6 månader. Har anställningen fortgått under endast ett kalenderår, betraktas den genomsnittliga arbetsförtjänsten per månad såsom pensionsgrundande lön.

Blir på grund av förmånstagarens anmälan utrett, att den i anställningen erhållna arbetsförtjänsten av särskild orsak varit lägre än vad arbetsförtjänsten i anställningen innan denna orsak uppträdde var under så lång tid, att den större arbetsförtjänsten kunde anses stabil, och inverkar denna omständighet väsentligen på hans pension, skall såsom pensionsgrundande lön betraktas den genomsnittliga arbetsförtjänst i anställningen, som han skulle hava haft, ifall nämnda orsak icke uppträtt. Blir det utrett, att den i anställningen erhållna arbetsförtjänsten av särskild orsak varit på motsvarande sätt högre än den ovan nämnda stabila arbetsförtjänsten, må den pensionsgrundande lönen på motsvarande sätt sänkas.

I 1 mom. avsedd arbetsförtjänst fastställes enligt samma grunder som vid innehållning av skatteförskott eller skatt, likväl så att som arbetsförtjänst icke anses vid anställningens slut erlagd semesterersättning, åt innehavare av tjänst eller befattning inom förvaltningen av utrikesärendena erlagt ortstillägg eller ersättning för förlust vid kurs- och prisfluktuationer, ej heller arvode för arbete i kommittéer eller kommissioner eller för andra uppdrag, vilka icke böra anses höra till anställningen.

Innehar förmånstagare tjänst, i vilken han erhåller en del av sin arbetsförtjänst i form av betalning eller lösen, som han indriver av betalningsskyldiga, och vilken därför hänförts till lägre avlöningsklass än den, till vilken den på grund av sin art eller annars skulle höra, beaktas den arbetsförtjänst, som inflyter av dessa avgifter eller lösepenningar vid beräkningen av den pensionsgrundande lönen sålunda, att tjänsten hänföres till den avlöningsklass, till vilken den på grund av sin art eller annars borde höra.

Är i lag eller förordning stadgat, att pensionen skall fastställas enligt avlöningsklassen för någon statstjänst eller -befattning, betraktas med avvikelse från vad ovan i 1―3 mom. är stadgat såsom pensionsgrundande lön den grundlön eller annan motsvarande lön jämte ålders-, dyrorts- och fjärrortstillägg, som enligt nämnda avlöningsklass skall erläggas åt förmånstagaren.

8 §.

Förutsättning för erhållande av ålderspension är, att förmånstagare innehar en pensionstid av minst 4 månader, att han uppnått pensionsåldern och att anställningen upphört.

Förutsättning för erhållande av pension vid särskild pensionsålder är därjämte, att förmånstagaren under 6 månader omedelbart före det han uppnådde denna ålder oavbrutet varit i tjänst eller arbete, där sagda lägre pensionsålder gäller, och att han under de 5 år, vilka omedelbart föregått uppnåendet av sagda pensionsålder, eller, om han kvarstår i samma tjänst eller arbete, vilka omedelbart föregått anställningens slut, i sådan tjänst eller sådant arbete förvärvat en pensionstid av minst 3 år.

Har pensionstagare likväl, på sätt i 2 mom. är stadgat, uppnått rätt till pension och därefter varit i anställning, äger han vid sin avgång rätt till ålderspension även om han icke uppnått den där gällande pensionsåldern.

Uppnådd pensionsålder är likväl icke förutsättning för erhållande av ålderspension,

a)

om förmånstagaren entledigats med stöd av 2 § 1 eller 3 mom. lagen den 29 juni 1926 angående utnämningsbrev för innehavare av statens tjänster och fasta befattningar samt om deras rätt att kvarstå i sin tjänst eller befattning; eller

b)

om med innehavare av tjänst med avtalslön för det fall att avtalet uppsäges eller tjänsteförhållandet upphör så överenskommits; eller

c)

om innehavare av officers- eller underofficerstjänst, för vilken som ovillkorligt kompetensvillkor fastställts militärutbildning och -grad, i sådan tjänst då avgångsåldern är högst 50 år förvärvat en pensionstid av minst 20 år eller då avgångsåldern är högre än 50 år minst 25 år och av denna pensionstid minst 6 månader omedelbart före anställningens upphörande; samt om förmånstagare under de 5 år, vilka direkt föregått tidpunkten för hans entledigande, avtalets utlöpande eller anställningens upphörande förvärvat en pensionstid på sammanlagt minst 3 år.

9 §.

Förutsättning för erhållande av invalidpension är, att anställningen efter det förmånstagaren fyllt 18 år fortgått oavbrutet under minst 4 månader och att förmånstagaren på grund av sjukdom, lyte eller skada

a)

medan anställningen pågått blivit oförmögen att handha sin tjänst eller sitt arbete under en tid av sannolikt minst ett år, tiden från och med invaliditetens början däri inberäknad; eller

b)

entledigats med stöd av 4 § lagen den 29 juni 1926 angående utnämningsbrev för innehavare av statens tjänster och fasta befattningar samt om deras rätt att kvarstå i sin tjänst eller befattning;

c)

efter anställningens upphörande under lika lång tid som i punkt a) stadgats blivit oförmögen till tjänst eller arbete, som med beaktande av hans ålder, yrkeskunskap och övriga omständigheter bör anses vara för honom lämpligt och trygga hans skäliga utkomst; eller

d)

likaså efter anställningens upphörande erhållit på tjänste- eller arbetsförhållande baserad, i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare nämnd invalidpension.

Invalidpension beviljas icke eller ock sänkes dess belopp, om förmånstagare uppsåtligen förorsakat sin invaliditet Pensionens belopp må sänkas, om invaliditeten förorsakats av förmånstagaren genom grovt vållande eller om han ådragit sig sjukdom, lyte eller skada genom brottslig gärning.

Förorsakas invaliditeten av sjukdom, lyte eller skada, som förmånstagaren hade då anställningen vidtog, äger han rätt till invalidpension på grund av denna anställning endast om han blivit arbetsoförmögen tidigast ett år efter anställningens början.

10 §.

Pensionens belopp utgör i fråga om varje oavbrutet fortlöpande anställning för varje till pensionstiden hänförd full månad 1/12 procent av den pensionsgrundande lönen, som höjes med 26/360 för varje full månad med vilken den sammanlagda pensionstiden överstiger 120 fulla månader.

Pensionsbeloppet utgör dock för varje till pensionstiden hänförd full månad 11/60 procent av den pensionsgrundande lönen,

a)

om förmånstagaren under de 6 månader, som omedelbart föregingo anställningens upphörande, varit i oavbrutet fortgående tjänstgöring och vid dess upphörande uppnått den för tjänsten eller arbetet stadgade pensionsåldern samt om han under de 5 år, som omedelbart foregingo uppnåendet av denna ålder eller anställningens upphörande, förvärvat en pensionstid på sammanlagt minst 3 år; eller

b)

om invalidpension beviljas med tillämpning av 5 § 2 mom. eller ålderspension med tillämpning av 8 § 3 eller 4 mom.

Pensionsbeloppet för innehavare av sådan officers- eller underofficerstjänst, för vilken som ovillkorligt kompetensvillkor fastställts militärutbildning och -grad, utgör för varje till pensionstiden hänförd full månad 11/50 procent av den pensionsgrundande lönen,

a)

om han under de 6 månader, som omedelbart föregingo anställningens upphörande, varit i oavbrutet fortgående tjänstgöring och under de 5 år, som omedelbart föregingo uppnåendet av den för tjänsten stadgade pensionsåldern eller anställningens upphörande förvärvat en pensionstid på sammanlagt minst 3 år i sådan tjänst; eller

b)

om invalidpension beviljas med tillämpning av 5 § 2 mom. eller ålderspension med stöd av 8 § 3 eller 4 mom.

Angående pensionens maximibelopp gäller vad nedan stadgas.

11 §.

Då pension beviljas med tillämpning av 10 § 1 mom. denna lag, beräknas pensionens maximibelopp i tillämpliga delar i enlighet med ,8 § lagen om pension för arbetstagare.

12 §.

Då pension beviljas med stöd av 10 § 2 eller 3 mom. denna lag, fogas för beräkning av pensionens maximibelopp till pensionen

folkpensionens grunddel;

den i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare nämnda grundpensionen med beaktande av det, avdrag, som skall göras från pensionen på grund av förmånstagaren tillkommande andra pensioner och betalningar, pension i enlighet med denna lag likväl, om den beviljats med tillämpning av 10 § 2 eller 3 mom., som sådan; och

i 8 § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare nämnd pension, livränta eller ersättning.

Överstiga de i enlighet med 1 mom. sammanlagda betalningarna 66 procent av den till grund för maximipensionen liggande lönen, avdrages den överstigande delen från den i enlighet med denna lag fastställda pensionen. Den pensionsgrundande lönen uträknas i övrigt i enlighet med 8 § 3 mom. lagen om pension för arbetstagare förutom, att pension i enlighet med denna lag beaktas såsom sådan.

Till ålderspensionstagare erlägges till dess han uppnår den ålder, som utgör förutsättning för erhållande av i folkpensionslagen förutsatt ålderdomspension, såsom kompletteringsdel vad som med stöd av 2 mom. avdragits från hans pension i enlighet med denna lag, likväl icke mera än folkpensions grunddel.

13 §.

Pensionens maximibelopp skall beräknas ånyo,

om förmånstagaren efter det pensionens maximibelopp på ovan stadgat sätt beräknats, beviljas pension, livränta eller ersättning, som vid beräkningen av pensionens maximibelopp bör beaktas; eller

om beloppet av sådan pension, livränta eller ersättning till följd av besvär ändras; samt

på ansökan av förmånstagaren ifall pensionens, livräntans eller ersättningens belopp väsentligt förändrats.

14 §.

Det månatliga pensionsbeloppet utjämnas till närmaste fulla markbelopp. Utgöres detta närmaste tal av två tal, sker utjämningen till det större av dem.

15 §.

Pensionen erlägges tidigast från och med den tidpunkt, då rätten att erhålla lön på grund av anställningen upphör.

Pension beviljas icke utan giltigt skäl retroaktivt för längre tid än ett år före det pensionsansökningen gjordes.

Beviljas invalidpension retroaktivt och har till pensionstagaren samtidigt på grund av den sjukdom, det lyte eller den skada, som förorsakat den pensionsgrundande invaliditeten, erlagts dagpenning i enlighet med sjukförsäkringslagen, erlägges den del av pensionen, som motsvarar dagpenningen, till sjukförsäkringsfonden.

16 §.

Den pensionsgrundande lönen justeras då pensionen beviljas och vid tillämpningen av 13 § i enlighet med förändringarna i landets allmänna lönenivå enligt det löneindextal, som årligen fastställes för tillämpning av 9 § lagen om pension för arbetstagare.

Pensionsbeloppet justeras likaså varje kalenderår i enlighet med det i 1 mom. avsedda löneindextalet.

17 §.

Är pensionstagare intagen i straffanstalt för att avtjäna frihetsstraff eller förvandlingsstraff för böter eller har han förordnats till intagning i tvångs-, arbets- eller tvångsarbetsinrättning, i lagen om vård av dem, som missbruka berusningsmedel, avsedd vårdanstalt eller annan med dem jämförlig anstalt eller inrättning, avbrytes utbetalningen av pensionen för den tid, under vilken vistelsen i straff- eller annan anstalt överstiger tre månader.

Har pensionstagare anhöriga, om vilka han enligt lag är skyldig att draga försorg, må pensionen eller del därav likväl utbetalas till vederbörande socialnämnd för att användas för underhållet av pensionstagarens anhöriga.

18 §.

Invalidpension skall indragas, utbetalningen av densamma avbrytas eller dess belopp nedsättas, ifall pensionstagare innan han uppnått pensionsåldern befinnes förmögen till förvärvsarbete och honom står till buds sådant statligt eller annat förvärvsarbete, som med beaktande av hans ålder, yrkeskunskap och övriga omständigheter bör anses vara för honom lämpligt och trygga hans skäliga utkomst.

Vägrar invalidpensionstagare utan godtagbart skäl att underkasta sig av staten bekostad medicinalvård, utbildning eller arbetsvård, som avser att återställa hans arbetsförmåga, livsfarlig vårdåtgärd likväl undantagen, skall utbetalningen av pensionen avbrytas eller dess belopp nedsättas.

Invalidpension, som beviljats med tillämpning av 9 § 1 mom. punkt d), skall likväl indragas, dess utbetalning avbrytas eller det erlagda beloppet nedsättas endast ifall så förfares i fråga om den pension, som ligger till grund för beviljande av pensionen.

19 §.

Blir person, vars med tillämpning av 5 § 2 mom. beviljade invalidpension indragits, senare på grund av samma sjukdom, lyte eller skada ånyo arbetsoförmögen, skall honom beviljas invalidpension enligt samma grunder som i fråga om den indragna pensionen, likväl så, att den pensionsgrundande lönen fastställes i enlighet med tidpunkten för anställ. ningens upphörande, ifall den sålunda beräknade pensionen är större än den indragna.

20 §.

Invalidpension, som beviljats med tillämpning av 5 § 2 mom., ombildas till ålderspension, då anställningen upphört och pensionstagaren uppnått den för hans sista tjänst eller arbete stadgade pensionsåldern, i fråga om pensionstagare i tjänsteförhållande likväl senast då han uppnått avgångsåldern. I annat fall ombildas invalidpension till ålderspension, då pensionstagare n uppnått den allmänna pensionsåldern.

21 §.

Pensionstagare förlorar sin rätt till pensionsbelopp, som icke lyfts inom tre år efter utgången av det kalenderår, under vilket det förfallit till betalning.

22 §.

I pensionsärende må förhandsbesked lämnas, om detta anses vara av synnerlig vikt för sökanden. Förhandsbesked skall tillämpas, då pensionsbeslut meddelas den person, som förhandsbeskedet berör, under förutsättning att pensionen beviljas med stöd av de stadganden, på vilka förhandsbeskedet grundar sig. Avvikelse från förhandsbeskedet må likväl ske till sökandens förmån.

23 §.

Part och statskontorets pensionsombud, som är missnöjd med beslut i ärende rörande pension, må söka ändring däri genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på sätt om sökande av ändring i förvaltningsärenden är stadgat. Pensionsombudets besvärstid räknas från den dag, då beslutet fattades.

Ändring i beslut, medelst vilket i 22 § denna lag avsett förhandsbesked förvägrats, må icke sökas.

Beslut må bringas i verkställighet även utan att det vunnit laga kraft, såvida icke ändringssökandet på grund av verkställigheten blir gagnlöst eller besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten.

24 §.

Grundar sig laga kraft vunnet beslut rörande pension på felaktig eller bristfällig utredning eller är det uppenbart icke lagenligt, må statskontoret upptaga ärendet till förnyad behandling, försåvitt fråga är om beviljande av förvägrad eller ökande av beviljad förmån.

Har statskontoret gjort framställning om återbrytande av laga kraft vunnet beslut i ärende, som berör pension, må det till dess ärendet avgjorts avbryta utbetalningen av pensionen eller utbetala pensionen till det belopp, som i enlighet med framställningen om återbrytning bör anses riktigt.

25 §.

Grundlöst erlagt pensionsbelopp må återindrivas även så, att det avdrages från framtida pensionsbelopp. Från det pensionsbelopp, som varje gång skall erläggas, må likväl icke avdragas mera än en sjättedel av den del av pensionsbeloppet, som återstår efter det förskott på pensionsbeloppet i enlighet med lagen om förskottsuppbörd innehållits.

Grundlöst erlagt pensionsbelopp må lämnas oindrivet, om dess beviljande eller utbetalning icke bör anses hava förorsakats av pensionstagarens eller hans ombuds svikliga förfarande.

26 §.

Kommuns eller annat offentligrättsligt samfunds myndighet eller inrättning, pensionsskyddseentralen, försäkrings- och pensionsanstalt samt sjukhus äro skyldiga att på anhållan avgiftsfritt meddeda statskontoret av dem innehavda uppgifter, som kunna inverka på avgörandet av pensionsärende, som är under behandling, likväl med iakttagande av vad i annan lag om tystnadsplikt är stadgat. För läkarutlåtande och -intyg skall dock skälig ersättning erläggas.

Statskontoret må i enlighet med finansministeriets anvisningar med de myndigheter och inrättningar, som draga försorg om det på tjänste- eller arbetsförhållande baserade pensionsskyddet, samt pensionsskyddscentralen träffa avtal om nödigt samarbete vid verkställigheten av pensionsskyddet och ersättande av därav föranledda kostnader.

27 §.

Den som äger rätt till pension i enlighet med denna lag, är skyldig att underkasta sig vad som framdeles till äventyrs stadgas om beaktande av honom samtidigt tillkommande pensioner samt sjuk-, olycksfalls-, militärskade- eller trafikförsäkringsersättningar vid beräkning av den i 10 § 4 mom. avsedda pensionens maximibelopp.

28 §.

Genom förordning stadgas, vem som anses stå i sådant i 1 § 1 mom. nämnt tjänstgöringsförhållande till staten, som är jämförligt med tjänste- eller arbetsförhållande, huru den i 2 § 1 mom. och 7 § 1 mom. avsedda genomsnittliga arbetsförtjänsten beräknas och till vilken avlöningsklass i 7 § 4 mom. avsedda tjänster vid fastställande av pensionen skola hänföras samt utfärdas närmare stadganden om delegationen för pensionsärenden och övriga stadganden angående verkställigheten och tillämpningen av denna lag.

Genom förordning må även stadgas om sådana undantag från 5 § i denna lag, som föranledas av avtal mellan Finland, Danmark, Island, Norge eller Sverige angående beräkning av pensionstiden.

Helsingfors den 20 maj 1966.

Republikens President Urho Kekkonen.Minister Erkki Huurtamo.

Top of page