493/1999

Syftet med denna lag är att främja invandrares integration, jämlikhet och valfrihet genom åtgärder som stöder förvärvande av sådana centrala kunskaper och färdigheter som behövs i samhället samt att trygga oundgänglig försörjning för och omsorg om asylsökande genom arrangemang för mottagande av asylsökande.

I denna lag avses med

De integrationsfrämjande åtgärderna kan omfatta personer som har flyttat till Finland och som i Finland har en hemkommun som avses i lagen om hemkommun (201/1994).

Mottagandet av asylsökande omfattar personer som på grundval av 30 § utlänningslagen (378/1991) har sökt asyl i Finland till dess att de har beviljats uppehållstillstånd eller ärendet om avlägsnande av dem ur landet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut och verkställts.

Vad som i denna lag bestäms om flyktingar tillämpas också på den som

Kostnader för verksamhet enligt denna lag ersätts av statens medel i enlighet med grunder som bestäms av statsrådet.

Denna lag utgör inte hinder för erhållande av stödåtgärder, service och utkomstskydd som ordnas enligt annan lagstiftning, om inte något annat bestäms i 3 kap.

Den allmänna utvecklingen, planeringen, styrningen och uppföljningen samt samordningen av integrationsfrämjandet och mottagandet av asylsökande ankommer på vederbörande ministerium.

Arbetskrafts- och näringscentralen skall i egenskap av en myndighet som lyder under vederbörande ministerium planera, styra och följa integrationsfrämjandet och mottagandet av asylsökande samt sköta de övriga uppgifter som bestäms särskilt.

Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig i fråga om integrationsfrämjandet.

Arbetskraftsbyrån svarar tillsammans med arbetskrafts- och näringscentralen för att arbetskraftspolitiska åtgärder och arbetskraftsservice ordnas.

Kommunen utarbetar ett program för integrationsfrämjande i samråd med arbetskraftsmyndigheten och andra myndigheter samt folkpensionsanstalten. Programmet innehåller en plan angående mål, åtgärder, resurser och samarbete som gäller invandrarnas integrationsfrämjande.

När programmet utarbetas och genomförs skall invandrare, medborgarorganisationer, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och om möjligt andra lokala instanser höras.

Till programmet hänför sig ett avtal mellan kommunen och arbetskrafts- och näringscentralen om de grunder enligt vilka de integrationsfrämjande åtgärderna, på det sätt som bestäms i denna lag och genom förordning, kan jämställas med de arbetskraftspolitiska åtgärder som anges i 2 kap. lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993).

Om en kommun har utarbetat eller förbinder sig att för invandrare utarbeta ett program för integrationsfrämjande i enlighet med 7 §, kan arbetskrafts- och näringscentralen på de grunder som bestäms av statsrådet avtala om att ersätta kommunen för kostnaderna för flyktingar.

Arbetskrafts- och näringscentralen anvisar flyktingar till kommuner som har ingått ett avtal enligt 8 §.

En invandrare som anmäler sig som arbetslös arbetssökande eller som ansöker om utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997) har rätt till en integrationsplan som görs upp i samarbete med kommunen och arbetskraftsbyrån. Kommunen, arbetskraftsbyrån och invandraren kommer överens om integrationsplanens varaktighet, ändringar som gäller planen och fortsättningen av en avbruten plan. Integrationsplanen för invandrare ersätter den plan för arbetssökande som avses i 10 c § 1 mom. lagen om arbetskraftsservice (1005/1993).

Integrationsplanen skall göras upp senast när klienten har varit arbetslös eller erhållit utkomststöd i fem månader. Invandraren har rätt till en integrationsplan i högst tre år från det att invandrarens första hemkommun har registrerats i befolkningsdatasystemet.

Arbetskraftsbyrån beslutar om planen skall anses avbruten. Planen kan anses avbruten en månad från det att invandraren har fått stadigvarande sysselsättning i heltidsarbete eller företagsverksamhet eller inlett studier på heltid som leder till ett yrke eller en examen. Arbetskraftsbyrån skall höra invandraren innan den fattar beslut om avbrott.

Överenskommelse om fortsättningen av en avbruten plan skall, under de förutsättningar som anges i 1 mom., ingås senast en vecka efter det att invandraren har anmält sig som arbetslös arbetssökande vid arbetskraftsbyrån.

I en integrationsplan avtalar kommunen, arbetskraftsbyrån och invandraren om åtgärder som stöder invandraren och dennes familj vid inhämtandet av de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet.

I integrationsplanen kan avtalas om stödjande av studier i finska eller svenska, arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, frivilliga studier för invandraren, yrkesvägledning och rehabilitering, arbetspraktik, förberedande undervisning, stödjande av integration av barn och unga samt om ordnande av andra med dessa jämförbara integrationsstödjande åtgärder som kan anses skäliga.

Integrationsplanen innehåller arbetskraftsbyråns beslut om åtgärdsspecifikt jämställande, på det sätt som bestäms i denna lag och genom förordning, av integrationsfrämjande åtgärder enligt 2 mom., vilka anvisats invandraren specificerat och vilka ordnats av kommunen eller vilka invandraren har ordnat på eget initiativ, med de arbetskraftspolitiska åtgärder som anges i 2 kap. lagen om arbetsmarknadsstöd.

Integrationsstödet är ett stöd som är avsett att trygga invandrarens försörjning under den tid integrationsplanen är i kraft och med vars hjälp förutsättningarna för att stödtagaren skall inträda i arbetslivet och söka till vidareutbildning främjas och förbättras, liksom stödtagarens möjligheter att vara verksam i det finländska samhället.

Integrationsstödet består av arbetsmarknadsstöd enligt lagen om arbetsmarknadsstöd och av utkomststöd enligt lagen om utkomststöd.

Invandraren har inte rätt till arbetsmarknadsstöd under den treårsperiod som avses i 10 § 2 mom. annat än i form av integrationsstöd enligt denna lag.

En invandrare har rätt till integrationsstöd enligt denna lag, om

Under en sådan åtgärd som främjar integrationen och som avses i 11 § 3 mom. och som erbjuds specificerat i integrationsplanen förutsätts inte behov av ekonomiskt stöd, utan en 17―64 år gammal invandrare har rätt att få integrationsstöd på det sätt som bestäms om rätten till arbetsmarknadsstöd för personer som deltar i åtgärder vilka avses i 2 kap. lagen om arbetsmarknadsstöd.

En invandrare beviljas integrationsstöd när överenskommelse om integrationsplanen ingås.

Beslut om beviljande av integrationsstöd kan fattas för högst ett år i sänder. Integrationsstödet justeras, om förändringar inträffar i personens eller familjens omständigheter eller stödbehov.

En invandrare som har rätt till en integrationsplan är skyldig att delta i uppgörandet av planen samt i de tjänster och åtgärder som avtalats i den.

Om invandraren utan grundad anledning har vägrat att delta i uppgörandet av integrationsplanen eller i sysselsättningsfrämjande åtgärder som avtalats specificerat i integrationsplanen eller om han genom sin försummelse har föranlett att ingen integrationsplan har kunnat göras upp tillämpas då utkomststöd beviljas för hans vidkommande också i dessa fall vad som i 10 § lagen om utkomststöd föreskrivs om sänkning av utkomststödets grunddel.

Om invandraren utan grundad anledning har vägrat delta i en sysselsättningsfrämjande åtgärd som avtalats specificerat i integrationsplanen och som skall anses vara skälig, tillämpas, om invandraren får arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd, vad som bestäms i 15 § 3 mom., 17―19 § och 20 § 2 mom. lagen om arbetsmarknadsstöd. Endast i fråga om sådan utbildning som nämns i integrationsplanen tillämpas på invandraren bestämmelsen i 15 § 3 mom. lagen om arbetsmarknadsstöd, till den del det i denna föreskrivs om sökande till utbildning.

För att bibehålla sin rätt till integrationsstöd skall invandraren på det sätt som avtalats i integrationsplanen anmäla hur planen utfallit samt anmäla ändringsbehov och avbrott som gäller planen.

Invandraren skall vid behov ge kommunen och folkpensionsanstaltens byrå en utredning över de inkomster som inverkar på stödets storlek samt lämna de övriga uppgifter som behövs för beviljande och betalning av stödet.

Om inte något annat följer av denna lag, skall på arbetsmarknadsstöd och utkomststöd som beviljas i form av integrationsstöd och på stödärenden samt på sökande av ändring som gäller stödet tillämpas vad som i lagen om arbetsmarknadsstöd bestäms om arbetsmarknadsstöd och arbetsmarknadsstödsärenden samt vad som i lagen om utkomststöd bestäms om utkomststöd och utkomststödsärenden.

Arbetskraftsbyrån eller arbetskraftskommissionen ger, på det sätt som bestäms i 3 § 3 mom. och 34 § lagen om arbetsmarknadsstöd samt genom förordning, folkpensionsanstaltens byrå utlåtande om hur de villkor för betalning av arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd som nämns i 12 § 3 mom., 13 § 1 mom. 2 punkten och 13 § 2 mom. samt 15 § 3 mom. har uppfyllts.

Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den hänvisas till arbetsmarknadsstöd enligt lagen om arbetsmarknadsstöd, anses hänvisningen gälla också arbetsmarknadsstöd som betalas enligt denna lag, om inte något annat följer av denna lag.

Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den hänvisas till utkomststöd enligt lagen om utkomststöd, anses hänvisningen gälla också utkomststöd som betalas enligt denna lag, om inte något annat följer av denna lag.

Som mottagande av asylsökande arrangeras tillfällig inkvartering, utkomststöd, tolktjänster och annat nödvändigt tillgodoseende av de grundläggande behoven samt arbetsoch studieverksamhet. Om det övriga arrangerandet av mottagandet kan bestämmas genom förordning.

Tillfällig inkvartering av personer som avses i 3 § 2 mom. arrangeras på förläggningar.

För mottagandet av minderåriga asylsökande som anländer utan vårdnadshavare kan ett grupphem inrättas på förläggningen. Om grupphemmets verksamhet och antalet anställda bestäms genom förordning.

Vid mottagandet av minderåriga asylsökande ordnas dessutom andra tjänster som barnets ålder och utvecklingsnivå kräver.

För samarbetet mellan de förvaltningsområden som handhar mottagande av asylsökande samt för utvecklingen och planeringen därav biträds det ministerium som svarar för mottagandet av asylsökande av en delegation för mottagande av asylsökande. Om tillsättande av delegationen och dess uppgifter bestäms närmare genom förordning.

Inom vederbörande ministeriums förvaltningsområde kan staten ha förläggningar för asylsökande. Om förläggningarnas uppgifter gäller bestämmelserna i 19 §.

Arbetskrafts- och näringscentralen och kommuner, samkommuner, andra offentligrättsliga samfund eller en privat sammanslutning eller en stiftelse kan avtala om arrangemang vid mottagande av asylsökande samt om ersättande av kostnaderna för mottagandet.

Personer som omfattas av mottagande av asylsökande kan beviljas utkomststöd enligt lagen om utkomststöd, om inte något annat bestäms i denna lag.

Genom förordning bestäms närmare om hur de utgifter som skall täckas med utkomststödets grunddel skall fördelas mellan mottagandet på en förläggning och sådana utgifter som den asylsökande själv betalar och som täcks med grunddelen.

Utkomststöd för asylsökande beviljas av förläggningen på ansökan.

Om en förläggningsinvånare utan grundad anledning upprepade gånger eller annars på väsentligt sätt vägrar delta i arbetsverksamhet eller sysselsättningsfrämjande studieverksamhet som anvisats honom specificerat och som lämpar sig för honom, kan vägran anses vara en sådan vägran som avses i 10 § lagen om utkomststöd.

De befogenheter som i lagen om utkomststöd givits kommunen i fråga om återkrav av utkomststöd tillkommer förläggningen, till den del det är fråga om utkomststöd som förläggningen har beviljat.

Ansökan om återkrav av utkomststöd riktas till den länsrätt inom vars domkrets förläggningen är belägen.

En person som antecknats som invånare i en förläggning och som är missnöjd med ett beslut om utkomststöd som förläggningen har fattat enligt 22 § får söka ändring i beslutet genom skriftliga besvär hos länsrätten. Besvär skall på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996) anföras inom 30 dagar från delfåendet. Besvären kan inom nämnda tid ges också till förläggningens föreståndare, som skall tillställa länsrätten besvären jämte sitt eget utlåtande.

Besvären riktas till den länsrätt inom vars domkrets förläggningen är belägen.

I beslut av länsrätten som gäller beviljande av utkomststöd eller dess belopp söks ändring hos högsta förvaltningsdomstolen i enlighet med 49 § 2 mom. socialvårdslagen (710/1982).

På statliga eller kommunala förläggningar kan för asylsökande ordnas sådant tagande i förvar av asylsökande som avses i 46 § utlänningslagen. I fråga om tagande i förvar gäller även i övrigt vad som bestäms i 45―52 § utlänningslagen.

För flyktingbarn eller för sådana barn som ansöker om uppehållstillstånd eller söker asyl, och som befinner sig i Finland utan vårdnadshavare eller utan någon annan laglig företrädare kan en företrädare utses.

Företrädaren för den talan som ankommer på vårdnadshavaren i angelägenheter som gäller barnets person och förmögenhet, bestämmer om barnets boende samt förvaltar barnets förmögenhet på det sätt som bestäms i 12 kap. 1 och 2 § rättegångsbalken, 16 § lagen om förvaltningsförfarande (598/1982), 17 § och 18 § 3 mom. förvaltningsprocesslagen och i lagen angående förmynderskap (34/1898).

Företrädaren skall i sitt uppdrag bevaka barnets intressen med beaktande av barnets nationella, språkliga, religiösa och kulturella bakgrund.

Innan företrädaren fattar beslut i en angelägenhet som gäller barnets person eller förmögenhet skall han diskutera angelägenheten med barnet, om detta är möjligt med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå samt ärendets natur. När företrädaren fattar beslutet skall han fästa vikt vid barnets åsikter och önskemål.

I företrädarens uppgifter ingår inte att dra försorg om barnets omedelbara dagliga vård, fostran eller övriga omvårdnad.

Till företrädare kan förordnas en för uppdraget lämplig myndig person som samtycker därtill och som har förmåga att sköta sitt uppdrag på ett oklanderligt sätt och med tanke på barnets bästa.

Ansökan om förordnande av en företrädare kan göras av den förläggning där den minderårige har antecknats som invånare eller ett sådant organ i den minderåriges vistelsekommun som avses i 6 § 1 mom. socialvårdslagen.

Innan ansökan angående företrädare görs skall barnet, om detta är möjligt med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå ges tillfälle att lägga fram sina egna önskemål och åsikter.

Företrädarens uppdrag upphör när

En företrädare kan befrias från sitt uppdrag, om han begär det eller om han på grund av sjukdom eller av någon annan orsak är förhindrad eller oförmögen att sköta sitt uppdrag eller om det finns andra särskilda skäl. Om barnets vårdnadshavare flyttar till Finland skall företrädaren befrias från sitt uppdrag, såvida inte befriandet strider mot barnets fördel.

Ansökan om befriande av företrädaren från uppdraget kan göras av företrädaren själv, den förläggning där barnet har antecknats som invånare, ett sådant organ i barnets vistelsekommun som avses i 6 § 1 mom. socialvårdslagen, barnet självt efter fyllda 15 år eller barnets vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för barnet.

Ansökan om förordnande av företrädare eller om befriande av företrädaren från uppdraget skall anhängiggöras vid tingsrätten på den ort inom vars domkrets den förläggning är belägen där barnet har antecknats som invånare eller vistas.

Angående beslut som gäller förordnande eller befriande av företrädare skall domstolen underrätta utlänningsverket i fråga om barn som saknar uppehållstillstånd och befolkningsdatasystemet i fråga om barn som fått uppehållstillstånd.

Uppdraget som företrädare skall inskrivas i förmynderskapsboken, om barnet har så stor egendom att förvaltas av företrädaren att förmynderskapet i enlighet med 4 § kungörelsen, innefattande särskilda föreskrifter angående vårdnaden över förmynderskap (34/1898) skall inskrivas i förmynderskapsboken.

Företrädaruppdraget inskrivs i förmynderskapsboken av den tingsrätt som förordnat företrädaren. När företrädaruppdraget har inskrivits i förmynderskapsboken tillämpas 5 kap. lagen angående förmynderskap på företrädaruppdraget.

Angående företrädarens skyldighet att avge redovisning vid uppdragets upphörande gäller vad som bestäms i lagen angående förmynderskap.

Ett beslut av tingsrätten som gäller förordnande av företrädare eller befriande av företrädaren från sitt uppdrag skall iakttas, även om beslutet inte vunnit laga kraft.

Personregister som är avsedda för planering och genomförande av mottagande av flyktingar och asylsökande med avseende på integrationsfrämjande är

Vederbörande ministerium bär som registeransvarig det huvudsakliga ansvaret för invånarregistret och svarar också för förandet av det riksomfattande delregistret. För förandet av förläggningens delregister svarar förläggningen. Vederbörande ministerium kan ge en kommun, ett samfund, en sammanslutning eller en stiftelse i uppdrag att föra invånarregistret.

Registeransvarig för flyktingregistret är vederbörande ministerium.

Registeransvarig för kommunanvisningsregistret är arbetskrafts- och näringscentralen.

Registerföraren svarar för att de uppgifter som registerföraren har fört in i registret är korrekta samt för att registreringen och användningen har laga grund vid skötseln av de egna åliggandena. I övrigt tillämpas på registerförarens ansvar vad som annanstans i lag bestäms om skydd av personuppgifter.

Den som bär det huvudsakliga ansvaret för invånarregistret meddelar vid behov anvisningar om användningen av invånarregistret.

Invånarregistret är ett personregister som förs med hjälp av automatisk databehandling med avseende på arrangemangen vid mottagande av asylsökande.

För invånarregistret får insamlas och i det får införas följande uppgifter om asylsökande och dessas familjemedlemmar:

Flyktingregistret är ett personregister som förs dels manuellt, dels med hjälp av automatisk databehandling med avseende på valet av kvotflyktingar och det anvisande av flyktingar till kommunerna som avses i 9 §. För flyktingregistret får insamlas och i det får införas följande uppgifter om sådana flyktingar som tagits emot i Finland inom ramen för kvoten och dessas familjemedlemmar:

Kommunanvisningsregistret är ett personregister som förs dels manuellt, dels med hjälp av automatisk databehandling med avseende på det anvisande av flyktingar till kommunerna som avses i 9 §. För kommunanvisningsregistret får insamlas och i det får införas följande uppgifter om flyktingar som skall anvisas till kommunerna och dessas familjemedlemmar:

Ur de personregister som avses i detta kapitel utplånas uppgifterna om en registrerad fem år efter att den sista uppgiften om honom har införts.

Om varaktig lagring av de personregister som avses i detta kapitel och av de uppgifter som ingår i dem bestämmer arkivverket i enlighet med vad som bestäms i 8 § 3 mom. arkivlagen (831/1994). I övrigt tillämpas vad som i 8 § 2 mom. arkivlagen bestäms om förvaring av handlingar.

Statliga och kommunala myndigheter, folkpensionsanstalten samt den som arrangerar mottagande av asylsökande och en sådan företrädare som avses i 5 kap. har, utan hinder av bestämmelserna om tystnadsplikt, rätt att av andra statliga och kommunala myndigheter samt av andra som arrangerar mottagande av asylsökande avgiftsfritt få de uppgifter som behövs för skötseln av de uppgifter som avses i denna lag.

Uppgifterna kan lämnas ut också genom teknisk anslutning.

Ur invånarregistret kan, utan hinder av vad som bestäms i 43 §, till polisen, gränsbevakningsväsendet och utlänningsverket avgiftsfritt utlämnas uppgifter som de behöver för skötseln av sina uppgifter enligt utlänningslagen.

Uppgifterna kan lämnas ut också genom teknisk anslutning.

De som sköter uppgifter som avses i denna lag får inte utan uttryckligt samtycke av en flykting, en asylsökande eller någon annan invandrare eller dennes vårdnadshavare eller en företrädare som förordnats enligt denna lag röja uppgifter som gäller flyktingens, den asylsökandes eller invandrarens privata hemligheter eller deras familjers hemligheter eller deras personliga omständigheter. Inte heller får de röja andra uppgifter som de har fått kännedom om vid skötseln av uppgifter enligt denna lag, om det inte är uppenbart att lämnandet av uppgiften inte äventyrar flyktingens, den asylsökandes eller invandrarens säkerhet eller säkerheten för dessas anhöriga.

Vad som bestäms i 1 mom. utgör inte hinder för att saken röjs för den som med stöd av lag har rätt att få uppgift därom.

I fråga om ordnandet av åtgärder som främjar integration och i ett beslut av arbetskraftsbyrån som avses i 11 § 3 mom. får ändring inte särskilt sökas genom besvär.

En privat sammanslutning som arrangerar mottagande av flyktingar och asylsökande skall, när den behandlar förvaltningsärenden som avses i denna lag, iaktta lagen om förvaltningsförfarande och lagen om delgivning i förvaltningsärenden (232/1966).

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.