810/1998

Undervisning i olika läroämnen och studiehandledning ges i form av kurser som omfattar i genomsnitt 38 timmar. De studier som är frivilliga för den studerande kan till omfattningen var kortare eller längre än vad som nämns ovan. Gymnasiets lärokurs omfattar minst 75 kurser. I den undervisning som är avsedd för vuxna omfattar en kurs i genomsnitt 28 timmar och lärokursen minst 44 kurser. En studerande som deltar i undervisning avsedd för vuxna och som har inlett studierna innan han har fyllt 18 år skall dessutom delta i undervisningen i gymnastik och hälsokunskap samt konst- och färdighetsämnen.

Minst 45 minuter per timme skall användas för undervisning inom närundervisningen och minst 40 minuter per timme inom undervisningen för vuxna Den tid som används för undervisning indelas i ändamålsenliga undervisningsavsnitt.

Studiehandledningen för de studerande omfattar förutom den handledning som ges enligt 1 § också personlig och annan behövlig handledning.

Om studiehandledningen bestäms i läroplanen.

Undervisningen skall ordnas så att en studerande kan slutföra de studier som ingår i gymnasiets lärokurs på tre år.

Utbildningsanordnaren skall årligen sammanställa en på läroplanen baserad plan i vilken bestäms om det allmänna ordnandet av undervisningen, undervisningstimmarna och annan verksamhet i samband med undervisningen samt arbetstiderna, utbildningsanordnarens samarbete med andra utbildningsanordnare, anskaffning av utbildning av någon annan utbildningsanordnare samt av någon annan sammanslutning eller stiftelse, självständiga studier samt andra behövliga frågor som anknyter till ordnandet av undervisningen.

Utbildningsanordnaren skall på förhand underrätta de studerande och dem som söker inträde som studerande om de centrala frågor som avses i 2 mom.

De studerande kan förväntas genomföra en del av studierna självständigt.

En studerande kan på ansökan beviljas tillstånd att genomföra studier utan att delta i undervisningen.

I gymnasieutbildningen för unga inleds dagens arbete med en kort morgonsamling.

Den studerande och hans vårdnadshavare skall tillräckligt ofta få uppgifter om hur den studerande arbetar och om hans framsteg i studierna. Om lämnande av uppgifter bestäms närmare i läroplanen.

Den bedömning som avses i 1 mom. ges antingen med siffror eller på något annat sätt som bestäms i läroplanen. Vid bedömningen med siffror används skalan 4―10. Vitsordet 5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta kunskaper och färdigheter. Underkänd prestation anges med vitsordet 4. Utbildningsstyrelsen bestämmer vilka läroämnen som kan bedömas gemensamt.

I den undervisning på främmande språk som avses i 6 § 3 mom. gymnasielagen och i undervisning utomlands kan enligt vad utbildningsstyrelsen bestämmer avvikelse göras från vad som bestäms ovan i denna paragraf.

I läroplanen bestäms enligt läroämne eller ämnesgrupp de kurser som skall genomföras med godkänt resultat för att den studerande skall kunna gå vidare i studierna i läroämnet eller ämnesgruppen i fråga. En studerande som inte har slutfört ovan avsedda studier med godkänt resultat skall beredas möjlighet att visa att han inhämtat sådana kunskaper och färdigheter som gör det möjligt att gå vidare i studierna.

Utbildningsstyrelsen kan vid behov meddela närmare föreskrifter om de frågor som anges i denna paragraf.

Till en studerande som har slutfört gymnasiets hela lärokurs ges avgångsbetyg. Till en studerande som avgår från gymnasiet utan att ha slutfört gymnasiets hela lärokurs ges skiljebetyg, i vilket bedömningen av de studier som slutförts antecknas. Till en studerande som har slutfört lärokursen i ett eller flera läroämnen ges ett betyg över slutförd lärokurs.

I fråga om avgångs- och skiljebetyg samt betyg över slutförd lärokurs i ett eller flera ämnen tillämpas vad som bestäms i 6 §.

En studerande som inte har godkänts i ett ämne eller som önskar höja sitt vitsord skall ges möjlighet att höja sitt vitsord i ett fristående förhör.

Utbildningsstyrelsen kan meddela närmare föreskrifter om de frågor som anges i denna paragraf.

Om bedömningen av en studerande beslutar i fråga om varje enskilt läroämne eller ämnesgrupp den studerandes lärare eller, om lärarna är många, lärarna gemensamt. Om slutbedömningen beslutar rektor och den studerandes lärare gemensamt.

Den studerande har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och hur de har tillämpats på honom.

Om den studerande inte har gjort en framställning om att studierna enligt 13 § gymnasielagen delvis skall ordnas på annat sätt än vad som bestäms och föreskrivs i gymnasielagen eller med stöd av den, skall den studerande höras innan ett beslut fattas.

Innan ett sådant beslut enligt 1 mom. fattas som innebär att den studerande befrias från studier i det andra inhemska språket, skall det utredas om studentexamensnämnden beviljar befrielse från provet i nämnda språk.

Innan en studerande avstängs för viss tid, sägs upp från elevhemmet eller ges en skriftlig varning skall den handling eller försummelse som åtgärden grundar sig på preciseras, den studerande höras samt behövlig utredning skaffas. Innan en studerande avstängs för viss tid eller sägs upp från elevhemmet skall också den studerandes vårdnadshavare beredas möjlighet att bli hörd.

Över straff skall ett skriftligt beslut utfärdas.

Under den tid då åtal mot en studerande är anhängigt vid allmän domstol får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas mot honom.

Om en domstol har frikänt en studerande får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas annat än med stöd av en sådan omständighet som inte kan betraktas som ett brott men som kan medföra en disciplinär bestraffning.

Om en domstol har dömt en studerande till straff, får han inte av samma skäl påföras disciplinstraff. En studerande kan dock avstängas för viss tid, om det med hänsyn till den studerandes brott eller omständigheter i samband med det är motiverat.

En studerande kan inom två månader efter att han delgivits bedömningen be att ett beslut som gäller studieframstegen eller slutbedömningen omprövas. Begäran riktas till rektor. Om ny bedömning beslutar skolans rektor och den studerandes lärare gemensamt.

Om den studerande är missnöjd med den nya bedömning som gjorts med anledning av den begäran som avses i 1 mom. eller med det beslut genom vilket begäran har avslagits, kan den studerande begära rättelse i bedömningen hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan, om beslutet uppenbart är felaktigt, ålägga läraren att företa en ny bedömning, bestämma att beslutet om studieframstegen skall ändras eller bestämma vilket vitsord den studerande skall få.

Tillstånd att ordna gymnasieutbildning skall sökas senast ett år innan undervisningen planeras börja. Vederbörande ministerium kan vid behov också behandla en ansökan som gjorts senare. Ansökan om tillstånd tillställs länsstyrelsen.

I ansökan om tillstånd skall ges en utredning om att utbildningen behövs och att de övriga villkoren för beviljande av tillstånd är uppfyllda.

Studierna betraktas som heltidsstudier när deras omfattning enligt lärokursen är minst 75 kurser.

En studerande som har fyllt 18 år anses har inlett studierna som yngre än 18 år, om han fortsätter de studier som han har inlett som yngre än 18 år i undervisning som ordnas av samma eller en annan utbildningsanordnare, och dessa studier inte har varit avbrutna under minst ett år.

Gymnasieundervisning kan ges också av en lärarstuderande under en lärares handledning.

De prov som föreskrivs i 12 § 2 mom. gymnasielagen kan ordnas av den som har tillstånd att ordna gymnasieutbildning.

Den som deltar i proven skall visa att hans kunskaper och färdigheter i de olika läroämnena motsvarar de kunskaper och färdigheter som ingår i lärokurserna i undervisningen för vuxna. Till den som har avlagt proven med godkänt resultat ges ett betyg över att gymnasiets lärokurs har slutförts helt eller delvis.

I fråga om bedömningen av de prov som avses i 1 mom. och om sökande av rättelse i bedömningen gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 6―9 och 13 §.

Verksamhet som avses i 38 § gymnasielagen är elevklubbs- och skolbiblioteksverksamhet samt annan verksamhet med nära anknytning till gymnasieutbildningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Om en studerande innan denna förordning träder i kraft på annat sätt än tillfälligt har befriats från studierna i något ämne, anses den studerande utan hinder av 1 § ha slutfört gymnasiets lärokurs, även om det antal kurser som den studerande har slutfört skulle bli mindre än det antal kurser som anges i nämnda bestämmelse.

Bestämmelserna om bedömning i 6―8 § tillämpas från ingången av augusti 1999. På bedömningen tillämpas fram till dess de bestämmelser om bedömning som gäller när denna förordning träder i kraft samt de föreskrifter som meddelats med stöd av dem.

I det betyg som utfärdas före ingången av augusti 1999 kan för modersmålet och litteratur, bildkonst, idrott och hälsokunskap samt studiehandledning anvandas de benämningar för dessa ämnen som gäller när denna förordning träder i kraft.