810/1998

Gymnasiets lärokurs omfattar minst 75 kurser. Undervisning i olika läroämnen och studiehandledning ges i form av kurser som omfattar i genomsnitt 38 timmar. De studier som är frivilliga för den studerande kan till omfattningen var kortare eller längre än vad som nämns ovan. I närundervisning ska minst 45 minuter per timme användas för undervisning.

I undervisning som är avsedd för vuxna omfattar lärokursen minst 44 kurser och en kurs i genomsnitt 28 timmar. I närundervisning ska minst 40 minuter per timme användas för undervisning. (26.1.2017/45)

Utbildning som förbereder för gymnasieutbildning omfattar minst 25 kurser. Undervisningen för ungdomar består av i genomsnitt 38 timmar per kurs och undervisningen för vuxna i genomsnitt 28 timmar per kurs. I närundervisning ska minst 45 minuter per timme och i undervisning som är avsedd för vuxna minst 40 minuter användas för undervisning.

Den tid som används för undervisning indelas i ändamålsenliga undervisningsavsnitt.

Studiehandledningen för de studerande omfattar förutom den handledning som ges enligt 1 § också personlig och annan behövlig handledning.

Om studiehandledningen bestäms i läroplanen.

Undervisningen ska ordnas så att en studerande kan slutföra de studier som ingår i gymnasiets lärokurs på tre år och genomgå den utbildning som förbereder för gymnasieutbildning på ett år. (23.1.2014/52)

Utbildningsanordnaren skall årligen sammanställa en på läroplanen baserad plan i vilken bestäms om det allmänna ordnandet av undervisningen, undervisningstimmarna och annan verksamhet i samband med undervisningen samt arbetstiderna, utbildningsanordnarens samarbete med andra utbildningsanordnare, anskaffning av utbildning av någon annan utbildningsanordnare samt av någon annan sammanslutning eller stiftelse, självständiga studier samt andra behövliga frågor som anknyter till ordnandet av undervisningen.

Utbildningsanordnaren skall på förhand underrätta de studerande och dem som söker inträde som studerande om de centrala frågor som avses i 2 mom.

De studerande kan förväntas genomföra en del av studierna självständigt.

En studerande kan på ansökan beviljas tillstånd att genomföra studier utan att delta i undervisningen.

I gymnasieutbildningen för unga inleds dagens arbete med en kort morgonsamling.

Den studerande och hans vårdnadshavare skall tillräckligt ofta få uppgifter om hur den studerande arbetar och om hans framsteg i studierna. Om lämnande av uppgifter bestäms närmare i läroplanen.

Den bedömning som avses i 1 mom. ges antingen med siffror eller på något annat sätt som bestäms i läroplanen. Vid bedömningen med siffror används skalan 4-10. Vitsordet 5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta kunskaper och färdigheter. Underkänd prestation anges med vitsordet 4. Utbildningsstyrelsen bestämmer vilka läroämnen som kan bedömas gemensamt.

I den undervisning på främmande språk som avses i 6 § 3 mom. gymnasielagen och i undervisning utomlands kan enligt vad utbildningsstyrelsen bestämmer avvikelse göras från vad som bestäms ovan i denna paragraf.

Det prov i muntlig språkfärdighet som avses i 17 § 3 mom. i gymnasielagen består av uppgifter där man bedömer den studerandes uttal, förmåga att referera och förmåga att diskutera. Provet bedöms med siffror enligt skalan i 2 mom. Vitsordet för kursen i muntlig språkfärdighet baserar sig på provet i muntlig språkfärdighet och annat under kursen visat kunnande. (30.12.2008/1117)

I läroplanen bestäms enligt läroämne eller ämnesgrupp de kurser som skall genomföras med godkänt resultat för att den studerande skall kunna gå vidare i studierna i läroämnet eller ämnesgruppen i fråga. En studerande som inte har slutfört ovan avsedda studier med godkänt resultat skall beredas möjlighet att visa att han inhämtat sådana kunskaper och färdigheter som gör det möjligt att gå vidare i studierna.

Utbildningsstyrelsen kan vid behov meddela närmare föreskrifter om de frågor som anges i denna paragraf.

Till en studerande som har slutfört gymnasiets hela lärokurs ges avgångsbetyg. Till en studerande som avgår från gymnasiet utan att ha slutfört gymnasiets hela lärokurs ges skiljebetyg, i vilket bedömningen av de studier som slutförts antecknas. Till en studerande som har slutfört lärokursen i ett eller flera läroämnen ges ett betyg över slutförd lärokurs.

I fråga om avgångs- och skiljebetyg samt betyg över slutförd lärokurs i ett eller flera ämnen tillämpas vad som bestäms i 6 §. Intyg över provet i muntlig språkfärdighet ges som bilaga till avgångsbetyget.

Över studier som avlagts inom utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges betyg.

En studerande som inte har godkänts i ett ämne eller som önskar höja sitt vitsord ska ges möjlighet att höja sitt vitsord i ett fristående förhör.

Utbildningsstyrelsen kan meddela närmare föreskrifter om de frågor som anges i denna paragraf.

9 § har upphävts genom F 30.12.2008/1117 .

10 § har upphävts genom F 19.8.2004/796 .

11 § har upphävts genom F 18.6.2003/561 .

Beslut om att i enlighet med 26 § 2 mom. gymnasielagen uppmana en studerande att för den tid som återstår av lektionen lämna klassrummet eller något annat rum där undervisningen ges skall fattas av den lärare som håller lektionen eller undervisningstillfället. Beslut om att i enlighet med nämnda paragrafs 3 mom. uppmana en studerande att lämna en tillställning som arrangeras av läroanstalten fattas av rektor eller en lärare. Beslut om att i enlighet med nämnda paragrafs 3 mom. förvägra en studerande undervisning fattas av rektor.

Begäran om omprövning av ett beslut som gäller studieframstegen eller slutbedömningen skall göras inom två månader efter delgivningen. Om ny bedömning beslutar skolans rektor och den studerandes lärare gemensamt.

Om den nya bedömning som avses i 1 mom. eller det beslut genom vilket begäran har avslagits är uppenbart felaktigt, kan länsstyrelsen på den studerandes begäran ålägga läraren att företa en ny bedömning eller bestämma att beslutet om studieframstegen skall ändras eller bestämma vilket vitsord den studerande skall få.

Tillstånd att ordna gymnasieutbildning ska sökas senast ett år innan undervisningen planeras börja. Undervisningsministeriet kan vid behov också behandla en ansökan som gjorts senare.

I ansökan om tillstånd ska det visas att utbildningen behövs och att de övriga villkoren för beviljande av tillstånd är uppfyllda.

Vid beviljande av en sådan särskild utbildningsuppgift som avses i 4 a § 1 mom. i gymnasielagen beaktas

Om det i en särskild utbildningsuppgift ingår en riksomfattande utvecklingsuppgift beaktas vid beviljandet av utbildningsuppgiften dessutom

En riksomfattande utvecklingsuppgift kan innefatta

Studierna betraktas som heltidsstudier när deras omfattning enligt lärokursen är minst 75 kurser. Utbildning som förbereder för gymnasieutbildning anses utgöra heltidsstudier när utbildningen omfattar minst 25 kurser. (23.1.2014/52)

2 mom. har upphävts genom F 26.1.2017/45 . (26.1.2017/45)

Gymnasieundervisning kan ges också av en lärarstuderande under en lärares handledning.

De prov som föreskrivs i 12 § 2 mom. gymnasielagen kan ordnas av den som har tillstånd att ordna gymnasieutbildning.

Den som deltar i proven skall visa att hans kunskaper och färdigheter i de olika läroämnena motsvarar de kunskaper och färdigheter som ingår i lärokurserna i undervisningen för vuxna. Till den som har avlagt proven med godkänt resultat ges ett betyg över att gymnasiets lärokurs har slutförts helt eller delvis.

I fråga om bedömningen av de prov som avses i 1 mom. och om sökande av rättelse i bedömningen gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 6-9 och 13 §.

Verksamhet som avses i 38 § gymnasielagen är elevklubbs- och skolbiblioteksverksamhet samt annan verksamhet med nära anknytning till gymnasieutbildningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Om en studerande innan denna förordning träder i kraft på annat sätt än tillfälligt har befriats från studierna i något ämne, anses den studerande utan hinder av 1 § ha slutfört gymnasiets lärokurs, även om det antal kurser som den studerande har slutfört skulle bli mindre än det antal kurser som anges i nämnda bestämmelse.

Bestämmelserna om bedömning i 6-8 § tillämpas från ingången av augusti 1999. På bedömningen tillämpas fram till dess de bestämmelser om bedömning som gäller när denna förordning träder i kraft samt de föreskrifter som meddelats med stöd av dem.

I det betyg som utfärdas före ingången av augusti 1999 kan för modersmålet och litteratur, bildkonst, idrott och hälsokunskap samt studiehandledning anvandas de benämningar för dessa ämnen som gäller när denna förordning träder i kraft.