963/1993

Landet indelas i skattedistrikt , som omfattar en eller flera kommuner. Skattedistrikten bestäms av statsrådet, sedan kommunstyrelserna och länsstyrelsen har hörts.

I varje skattedistrikt finns en skattebyrå , vars förläggning bestäms av skattestyrelsen sedan länsstyrelsen och kommunstyrelserna hörts.

Chef för skattebyrån är skattedistriktets skattedirektör .

I varje skattedistrikt finns en skatterättelsenämnd .

Skatterättelsenämnden kan arbeta uppdelad på sektioner.

Skatterättelsenämnden består av en ordförande, minst en vice ordförande samt minst tre andra medlemmar från varje kommun som hör till skattedistriktet enligt vad länsskatteverket bestämmer efter att ha hört kommunstyrelserna.

Ordförande i Skatterättelsenämnden är skattedirektören för skattedistriktet eller, vid förhinder för honom, någon annan av länsskatteverket förordnad tjänsteman vid skattebyrån.

Medlemmarna i Skatterättelsenämnden, med undantag av ordföranden, samt suppleanter för dem väljs av kommunfullmäktige för fyra kalenderår i sänder.

Skattenämnden beslutar vilka av skattenämndens medlemmar som skall vara nämndens vice ordförande och vilken av vice ordförandena som vid förhinder för den i 1 mom. avsedda ordföranden skall fungera som ordförande för nämnden.

Skatterättelsenämndens medlemmar väljs och nämndens vice ordförande förordnas senast under den oktober månad som föregår nämndens mandattid.

Medlemmarna i Skatterättelsenämnden väljs med iakttagande av vad kommunallagen (953/76) stadgar om val av kommunens förtroendevalda. De olika skattebetalargrupperna skall om möjligt vara företrädda i nämnden. När medlemmarna i nämnden väljs skall dessutom i tillämpliga delar iakttas vad kommunallagen stadgar om gemensamma organ.

På medlem i Skatterättelsenämnden tillämpas likaledes vad som är stadgat om kommunala förtroendevaldas valbarhet, avsägelse samt handhavande av uppdrag under den tid besvär handläggs.

På medlem i Skatterättelsenämnd tillämpas vad som stadgas om kommuns förtroendevalds mandattid och upphörande av uppdrag, val av ny förtroendevald under pågående mandattid samt felaktigt förfarande och avhållande från uppdrag.

11 §

Länsskatteverket förordnar ett statsombud till Skatterättelsenämnden och en suppleant för denne. Kommunstyrelsen förordnar ett kommunalombud och en suppleant för denne. Stats- och kommunalombud kan vara en och samma person. Skattedirektören samt en vice ordförande, annan medlem i Skatterättelsenämnden eller en suppleant för dem får inte vara stats- eller kommunalombud.

Meddelande om Skatterättelsenämndens sammanträde skall delges, utom nämndens medlemmar, även stats- och kommunalombudet.

Medlem i Skatterättelsenämnden som är förhindrad att delta i ett sammanträde, skall kalla sin suppleant i sitt ställe. År en medlem jävig att handlägga något ärende vid sammanträdet, kan han kalla sin suppleant till sammanträdet för att delta i handläggningen av detta ärende. Även nämndens ordförande samt vice ordförande, vilken fungerar såsom ordförande för nämnden eller för en sektion, kan utfärda kallelse till suppleant.

Stats- och kommunalombudet samt skattestyrelsens, länsskatteverkets och skattebyråns behöriga tjänstemän samt av nämnden kallade sakkunniga har rätt att närvara vid Skatterättelsenämndens sammanträde och delta i diskussionen. Obehöriga får inte vara närvarande.

I fråga om jäv för ordförande, vice ordförande och annan medlem i skatterättelsenåmnden samt för stats- och kommunalombud tillämpas 10 och 11 §§ lagen om förvaltningsförfarande (598/82).

Skatterättelsenämnden är beslutför då ordföranden eller vice ordföranden samt, utom den som fungerar såsom ordförande, mera än hälften av nämndens övriga medlemmar är närvarande.

Vid skatterättelsenämndens sammanträde skall föras protokoll så som stadgas genom förordning.

Skatterättelsenämnden beslutar om antalet sektioner i Skatterättelsenämnden, om fördelningen av uppgifterna mellan sektionerna och om deras medlemmar. I Skatterättelsenämnden finns dock en sektion för varje kommun om kommunstyrelsen föreslår detta. En sektion skall dock alltid ha minst tre medlemmar utöver den som är ordförande.

Ordförande för en sektion är skattedirektören eller, vid förhinder för honom, någon annan av länsskatteverket förordnad tjänsteman vid skattebyrån eller, om ingendera av dessa fungerar som ordförande för sektionen, den av vice ordförandena som Skatterättelsenämnden förordnar.

Ett ärende som behandlas av en sektion inom Skatterättelsenämnden skall hänskjutas till nämnden för avgörande, om skatterättelsenämndens ordförande eller ordföranden eller någon annan medlem i sektionen eller statseller kommunalombudet yrkar det.

Angående skatterättelsenämndens sektioner och dessas ordförande gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om Skatterättelsenämnden och dess ordförande.

I det fall som avses i 63 § 2 mom. 1 punkten skall skattedeklarationen inges till skattebyrån i det skattedistrikt inom vars område näringsverksamheten har idkats från ett fast driftställe eller inom vars område fastigheten är belägen eller inom vars område det finska bolag eller det finska andelslag har hemort på grundval av vars aktier eller andelar den skattskyldige har besuttit fastigheten eller en del av den samt i det fall som avses i 2 punkten i samma moment till Helsingfors skatteverk eller till Ålands skattebyrå.

Finansministeriet kan av särskilda skäl förlänga den tid för inlämnande av skattedeklarationen som stadgas i denna paragraf.

Den skattskyldige skall på uppmaning, under samma förpliktelse som gäller skattedeklarationen, utom denna lämna de kompletterande uppgifter och utredningar som kan behövas vid beskattningen av honom, verkställande av skattegranskning eller handläggning av ansökan om ändring av hans beskattning. Uppmaningen ges av skattedirektören, ordföranden i en sektion i Skatterättelsenämnden, stats- eller kommunalombudet, beskattningsombudet, prövningsombudet eller en behörig tjänsteman eller arbetstagare vid skattestyrelsen, länsskatteverket eller skattebyrån.

En skattskyldig, som enligt lag är bokföringsskyldig eller som enligt 37 § 4 mom. skall föra bok över sina inkomster och utgifter, skall på uppmaning av en myndighet som avses i 40 § i Finland för granskning av nämnda myndighet eller av en sakkunnig person, som förordnats av nämnda myndighet och som bör anses vara ojävig, uppvisa sina affärs- och bokföringsböcker, sitt inventarium och sina specifikationer till balansräkningen jämte bilagor, liksom verifikationsmaterialet och allt annat material som hör till redovisningen, avtal och skuldebrev, protokoll, korrespondens, beskrivning över förfarandet vid maskinell bokföring samt övriga upptagningar som kan behövas vid beskattningen av honom, vid verkställande av skattegranskning eller vid behandlingen av en ansökan om ändring i beskattningen av honom, samt visa lager och annan egendom som hör till näringsverksamheten. Med upptagning avses i denna lag framställningar i skrift eller bild (handling) eller sådana datamedier vilkas innehåll kan läsas, ses, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel (teknisk upptagning) . Granskningen kan förrättas redan under skatteåret.

Granskningen av upptagningar skall om möjligt förrättas i den skattskyldiges afförslokal eller en räkenskaps- eller servicebyrå som anlitas av honom. Om granskningen förrättas i en sådan lokal eller byrå, skall den skattskyldige ställa ändamålsenliga lokaliteter samt behövliga hjälpmedel och biträden till granskarens förfogande. Med hjälpmedel avses i denna lag skriv- och räknemaskiner, kopieringsapparater samt datorer eller andra tekniska hjälpmedel, med vilka de tekniska upptagningarna kan återges i en form som kan läsas, ses, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. Kan granskningen inte utan olägenhet förrättas på ett ställe som avses ovan, kan den förrättas på länsskatteverket eller skattebyrån. En granskning som sker genom skattebyråns försorg kan likväl alltid förrättas på vederbörande skattebyrå. Upptagningarna skall lämnas för granskning där eller sändas till det ställe där granskningen förrättas. Av de tekniska upptagningarna skall på uppmaning av en myndighet som avses i 40 § framställas kopior för granskarens bruk om det är nödvändigt med avseende på granskningen, över granskningen skall en berättelse uppgöras.

För beskattningen åligger det nedan nämnda myndigheter, personer och samfund att till skattemyndigheterna eller nedan nämnda samfund inom januari för föregående kalenderår och i det fall som avses i 2 punkten vid den tidpunkt som skattestyrelsen bestämmer halvårsvis ge in följande handlingar och uppgifter:

Nedan nämnda myndigheter, personer och samfund skola på anmaning av myndighet, som avses i 40 §, meddela:

Om en begränsat skattskyldig skall betala kommunalskatt enligt de stadganden som gäller detta fastställs den beskattningsbara inkomsten som om den skattskyldiges hemkommun vid ingången av skatteåret hade varit Helsingfors. Skatten betalas till staten.

Beskattningen verkställs av skattebyrån i den skattskyldiges hemkommun.

Beskattningen av en begränsat skattskyldig verkställs av

Har makar på vilka stadgandena om makar i inkomstskattelagen tillämpas olika hemkommuner, skall skattebyrån i mannens hemkommun med avvikelse från 1 mom. även verkställa hustruns beskattning och fastställa antalet skattören som tillkommer hennes hemkommun. Skattebyrån i hustruns hemkommun skall utan dröjsmål underrättas om beskattningen.

Skatterättelse och efterbeskattning skall verkställas av den skattebyrå där skatten hade bort påföras om beskattningen hade verkställts vid rätt tid.

Skattestyrelsen bestämmer beskattningsorten i de fall där verkställandet av beskattningen inte enligt 1 och 3 mom. kan anses ankomma på någon skattebyrå. Skattestyrelsen kan även av särskilda skäl som har samband med det tekniska utförandet bestämma att skatteberedningen skall utföras på en annan ort än den som anges i denna paragraf.

Skattebyrån i en sammanslutnings hemkommun skall fastställa den grund enligt vilken sammanslutningens inkomst och förmögenhet samt förlust och skulder skall delas upp mellan delägarna.

Skatteklassificering som enligt 67 § varit framlagd till de skattskyldigas påseende skall med bindande verkan första gången följas vid beskattningen kalenderåret efter det då tiden för framläggandet utgick. Har på statens eller kommunens vägnar enligt 90 § yrkats att skatteklassificeringen i sin helhet skall upphävas, skall den likväl iakttas först vid beskattningen kalenderåret efter det då den vunnit laga kraft. Ändrar länsrätten på grund av besvär för någon fastighets del vid beskattningen redan tillämpad Skatteklassificering, skall motsvarande rättelse av beskattningen verkställas eller, om beskattningen inte har vunnit laga kraft, skall rättelsen göras i samband med det avgörande som fattas på grundval av ändringssökandet.

Den ordinarie beskattningen och efterbeskattningen verkställs av skattebyrån, som också rättar sådana i 82, 82 a och 82 b §§ avsedda fel som den observerat.

Skatterättelsenämnden avgör sådana i 92 § avsedda rättelseyrkanden som gäller beskattningen.

Skattebyrån kan dock avgöra rättelseyrkande som framställts av en person som avses i 91 § 1 mom., till de delar yrkandet godkänns.

Om en mindre bristfållighet eller ett mindre fel förekommer i skattedeklarationen eller en annan uppgift eller handling som den skattskyldige lämnat in och den skattskyldige inte hörsammat en bevisligen avsänd uppmaning att avhjälpa bristfälligheten eller felet eller om den skattskyldige utan giltig orsak har inlämnat skattedeklarationen eller en annan stadgad uppgift eller handling för sent, kan den skattskyldige påföras en skatteförhöjning på högst 1 000 mk.

Om den skattskyldige har inlämnat skattedeklarationen eller en annan stadgad uppgift eller handling med väsentliga brister eller fel eller inlämnat dem först efter en bevisligen avsänd uppmaning, kan den skattskyldige påföras en skatteförhöjning på högst 5 000 mk.

Om den skattskyldige medvetet eller av grov vårdslöshet har inlämnat en väsentligen oriktig skattedeklaration eller annan stadgad uppgift eller handling eller inte alls har inlämnat skattedeklaration, påförs som skatteförhöjning för den inkomst som lagts till, 5-30 procent av sistnämnda inkomst och för den förmögenhet som lagts till, 0,5-1,0 procent av de tillgångar som lagts till, dock minst 5000 mk, om inte något annat följer av särskilda skäl. Skatteförhöjning påförs enligt detta moment också när den skattskyldige medvetet eller av grov vårdslöshet har uppgivit inkomsten som fel inkomstslag.

Skatteförhöjningen påförs efter avdragen från skatten och underskottsgottgörelsen i hela hundra mark så att överskjutande markbelopp inte påförs.

Skatteförhöjningen redovisas till skattelagarna enligt 2 a och 3 kap. lagen om skatteuppbörd. Om någon skatt eller avgift inte debiteras i samband med skatteförhöjningen, redovisas skatteförhöjningen till staten.

De förluster som avses i 118-120 §§ inkomstskattelagen fastställs vid den ordinarie beskattningen. Förlust fastställs dock inte, om den skattskyldige inte utan uppmaning har gett in skattedeklaration.

Förlust kan fastställas på nytt i samband med att förlust dras av eller vid efterbeskattning eller skatterättelse.

Offentliga beskattningsuppgifter kan för skötseln av de kommunala myndigheternas lagstadgade uppgifter utlämnas till kommunstyrelsen som ansvarar för användningen av registret i kommunen och med beaktande av personregisterlagen ser till att de nödvändiga uppgifterna lämnas vidare för behörigt ändamål.

På utlämnandet av offentliga beskattningsuppgifter tillämpas i övrigt lagen om allmänna handlingars offentlighet (83/51). Om offentliga beskattningsuppgifter utlämnas till någon annan än en behörig person eller en myndighet som avses i 1 mom. får uppgifterna inte innehålla den skattskyldiges personbeteckning.

Har en skattskyldig utan egen förskyllan på grund av ett räknefel eller ett därmed jämförbart misstag eller på grund av att saken inte prövats till någon del, helt eller delvis undgått stadgad skatt, skall beskattningen rättas, om ärendet inte har avgjorts genom beslut på besvär (skatterättelse till den skattskyldigesnackdel) .

Skatterättelse till den skattskyldiges nackdel kan göras inom två år från utgången av beskattningsåret.

Innan rättelse görs skall den skattskyldige om möjligt beredas tillfälle att bli hörd i saken.

Har en skattskyldig på grund av ett fel påförts för mycket skatt, skall beskattningen rättas, om ärendet inte avgjorts genom beslut på besvär (skatterättelse till den skattskyldiges fördel} .

Skatterättelse till den skattskyldiges fördel kan göras inom fem år från utgången av beskattningsåret.

Har ett räknefel eller ett därmed jämförbart misstag inträffat vid debiteringen, skall debiteringen rättas (rättelse av debitering).

Rättelse av debitering till den skattskyldiges nackdel kan göras inom två år, räknat från ingången av det kalenderår som följer på det år under vilket debiteringen verkställts. Rättelse till den skattskyldiges fördel kan göras inom fem år från utgången av beskattningsåret och även senare på grundval av rättelseyrkande som framställts inom nämnda tid. Görs rättelse av debitering till den skattskyldiges nackdel, skall han, om möjligt, innan rättelsen görs beredas tillfälle att bli hörd i saken.

Angående rättelse av debitering gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som stadgas om skatterättelse.

Den skattskyldige eller någon annan som enligt 91 § har rätt att söka ändring får söka ändring hos skatterättelsenämnden genom ett skriftligt rättelseyrkande, om inte saken avgjorts genom beslut på besvär.

Rättelseyrkandet skall framställas till skatterättelsenämnden i det skattedistrikt där den beskattning verkställts som rättelseyrkandet gäller. Rättelseyrkandet skall tillställas skattebyrån inom den tid som nämns i 92 a §.

Den skattskyldige och andra personer som nämns i 91 § 1 mom. skall framställa rättelseyrkande inom fem år från utgången av beskattningsåret. Stats- och kommunalombudet och andra myndigheter som avses i 91 § 2 mom. skall framställa rättelseyrkande inom sex månader från utgången av beskattningsåret.

Över skattebyråns beslut som gäller efterbeskattning, skatterättelse, rättelse av debitering och beskattning som en besvärsinstans har återförvisat för nytt verkställande får rättelseyrkande dock utan hinder av den tid som stadgas i 1 mom. framställas inom 60 dagar från den dag då den som är berättigad att söka ändring fick del av beslutet. I fråga om de myndigheter som nämns i 91 § 2 mom. räknas tidsfristen dock från det beslutet fattades.

Den skattskyldige eller varje annan som enligt 91 § har rätt att söka ändring får söka ändring i ett beslut som meddelats på grund av rättelseyrkande genom besvär hos länsrätten i det län där den skattskyldiges hemkommun finns. Har beskattningen verkställts i Helsing- fors på den grund att den skattskyldige inte har hemkommun i Finland, söks ändring hos länsrätten i Nylands län. Om beskattningen enligt 63 § annars har verkställts i en annan kommun än den skattskyldiges hemkommun, söks ändring hos länsrätten i det län där beskattningen har verkställts. Ändring i fastställandet av en sammanslutnings inkomst och förmögenhet samt fördelningen av dem på delägarna söks hos länsrätten i det län där sammanslutningens hemkommun finns eller, om sammanslutningen inte har hemkommun i Finland, hos länsrätten i Nylands län. Besvärsskriften skall tillställas skattebyrån inom besvärstiden.

Besvärstiden för den skattskyldige eller andra som enligt 91 § 1 mom. har rätt att söka ändring är fem år och besvärstiden för myndigheter som nämns i 91 § 2 mom. sex månader, räknat från ingången av det år som följer på det under vilket den ordinarie beskattningen verkställdes. Utan hinder av den ovan angivna tiden får dock besvär över beslut på rättelseyrkande anföras inom 60 dagar frän den dag då den som är berättigad att söka ändring fick del av beslutet. Besvärstiden för myndigheter som nämns i 91 § 2 mom. räknas härvid dock från det beslutet fattades.

Skattebyrån skall i händelse av besvär av en myndighet som nämns i 91 § 2 mom. bereda den skattskyldige samt i händelse av besvär av en sådan person som nämns i 91 § 1 mom. stats- och kommunalombudet tillfälle att avge bemötande och vid behov genmäle. Besvärsskriften jämte bemötandena och genmälena samt de handlingar som ligger till grund för beskattningen skall utan dröjsmål tillställas länsrätten. Handlingarna skall åtföljas av en avskrift av skatterättelsenämndens beslut med anledning av rättelseyrkandet. Till handlingarna skall dessutom fogas ett utlåtande av skattedirektören över besvären.

Besvär som en skattskyldig eller någon annan person som nämns i 91 § 1 mom. anför hos länsrätten och som borde ha riktats till skatterättelsenämnden som rättelseyrkande, behandlas som ett rättelseyrkande. Beslut fattas då inte om att lämna besvären utan prövning.

Har en myndighet genom ett beslut på ett rättelseyrkande eller besvär förklarat någon vara skattskyldig eller ändrat ett beslut som gäller beskattningen, skall den myndighet som gör ändringen fastställa grunden för ändringen. Skattebyrån skall, med iakttagande i tillämpliga delar av 71 § 2 mom., beräkna de ändringar som förorsakas av beslutet eller utslaget. Avskrift av högsta förvaltningsdomstolens eller länsrättens ovan avsedda beslut skall sändas till länsrätten och Skattebyrån samt, om utslaget gäller kommunalbeskattningen, till kommunstyrelsen.

Om en myndighets beslut gäller beskattning som verkställts med stöd av 63 § 3 mom., beräknas de i 1 mom. angivna ändringarna av Skattebyrån i det skattedistrikt där beskattningen enligt det nämnda lagrummet har verkställts. Skattebyrån skall utan dröjsmål underrätta den skattebyrå inom vars distrikt den skattskyldige under skatteåret haft sin hemkommun om beslutet om ändringen.

Om det vid rättelse av beskattningen eller handläggningen av besvär framgår att skatten inte har fastställts på rätt beskattningsort, skall skattebyrän, skatterättelsenämnden, länsrätten eller högsta förvaltningsdomstolen, om de inte anser sig kunna avgöra ärendet omedelbart, hänskjuta detta till den skattebyrå som borde ha verkställt beskattningen.

Har beskattningen för någon kommuns vidkommande blivit i väsentlig män oriktigt verkställd, kan högsta förvaltningsdomstolen upphäva beskattningen i dess helhet eller till behövliga delar och förordna att ny beskattning skall verkställas. Yrkande på detta framställs skriftligen av statsombudet, lånsskatteverket, kommunalombudet, kommunstyrelsen eller någon som är beskattad i kommunen. Yrkandet skall tillställas Skattebyrån inom trettio dagar efter att beskattningen har slutförts. Skattebyrån skall utan dröjsmål sända yrkandet och den av Skattebyrån avgivna förklaringen till högsta förvalningsdomstolen. Ärendet skall i högsta förvaltningsdomstolen handläggas i brådskande ordning.

Har någon genom skattebyräns eller skatterättelsenämndens beslut på ett rättelseyrkande eller besvärsinstansens beslut förklarats vara skattskyldig eller har skatten höjts på grund av beslutet, skall den skattskyldige tillställas en ny debetsedel och den obetalda skatten jämte på denna med stöd av 2 mom. möjligen erlagd ränta uppbäras.

Om sökande av ändring i ett beslut som avses i I mom. gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om rättelseyrkande.

Skatterättelsenämndens samt skattenämndens och prövningsnämndens handlingar skall förvaras i skattebyråns arkiv.

En sakägare som avses i 91 § 1 mom., har rätt att erhålla utdrag ur skatterättelsenämndens liksom också ur skatte- och prövningsnämndens protokoll samt avskrift av länsrättens beslut och avskrift av utlåtanden och bemötanden i ärendet samt av berättelser, som uppgjorts vid granskning enligt 43 och 43 a §§. Samma rätt tillkommer den som har ansökt om förhandsbesked enligt 69 §.

Uppgifter och handlingar vilka företetts för fullgörande av deklarationsskyldighet får inte hos skatterättelsenämnden, centralskattenämnden, länsstyrelsen, länsrätten eller högsta förvaltningsdomstolen lämnas till påseende för andra än nämndens, länsrättens eller högsta förvaltningsdomstolens ordförande och ledamöter, vederbörande tjänstemän vid länsstyrelsen, stats- och kommunalombudet, beskattningsombudet, prövningsombudet eller ombudet för länsskatteverket, kommunstyrelsen och folkpensionsanstalten samt behöriga nämnders, länsstyrelses och domstolars funktionärer och av dem inkallade sakkunniga. Detta utgör likväl inte hinder för publicering av centralskattenämndens beslut samt länsrättens och högsta förvaltningsdomstolens beslut enligt deras ordalydelse eller en förkortning, likväl utan angivande av sakägarnas namn.

Envar är pliktig att hemlighålla vad han i sin tjänst eller vid utförandet av offentligt uppdrag eller i fall som avses i 132 § genom skattedeklaration eller andra för beskattningen givna uppgifter eller handlingar har erfarit om annans ekonomiska ställning eller affärsförhållanden eller om en omständighet som enligt lag eller särskild bestämmelse uttryckligen eller med hänsyn till sakens natur uppenbarligen bör hemlighållas, samt vad som i skatterättelsenämnden, centralskattenämnden samt länsrätten har yttrats därom vid ärendets handläggning.

Förordnar länsskatteverket någon som innehar en kommunalombudstjänst som huvudsyssla till statsombud i skatterättelsenämnden, kan skattestyrelsen bestämma att länsskatteverket till kommunen skall betala hälften av avlöningen och socialskyddsavgiften för den gemensamma huvudsysslan som stats- och kommunalombud, enligt de grunder som finansministeriet fastställer.

Finansministeriet har rätt att då synnerliga skäl kräver det förlänga de terminer inom vilka skattedeklaration skall lämnas in till skattebyrån.